Policy för kuratorer
i hälso- och sjukvård
Policyn riktar sig till kuratorer, arbetsgivare och
politiker inom hälso- och sjukvården. Syftet är
att sätta ord på det komplexa i kuratorsrollen
och peka på vikten av psykosocial kompetens i
hälso- och sjukvården.
Vision
Kuratorer verkar för att säkerställa och förstärka det
sociala, psykosociala och socialrättsliga perspektivet
i hälso- och sjukvården. Akademikerförbundet SSRs
vision är att det sociala perspektivet tillmäts lika stor
betydelse som det medicinska och psykologiska. Alla
patienter ska vid behov erbjudas socialt/psykosocialt
stöd och behandling. Kuratorer ska finnas inom vårdens
och omsorgens alla sektorer, inklusive barnavårdscentraler och äldreomsorg.
Resurser ska finnas för att bedriva klinisk forskning
och forskartjänster ska inrättas. Forskning, förebyggande arbete och arbete med livsstilsfrågor krävs för att
möta dagens och morgondagens sjukdomspanorama.
Bakgrund
Den psykiska ohälsan hos befolkningen i Sverige har ökat
dramatiskt. Forskning visar på ett tydligt samband mellan sociala svårigheter, fysisk- och psykisk ohälsa. Mellan 30 och 40 procent av de som söker primärvård har
symptom som tyder på psykisk ohälsa. Även inom den
specialiserade psykiatriska vården har antalet patienter
med komplex problematik ökat. Vi blir allt äldre men äldres behov av psykosocialt stöd är eftersatt. En äldreomsorg med god kvalitet fordrar att de äldre, deras anhöriga
och personal har tillgång till kuratorer.
Trots ökningen av psykosocial ohälsa i befolkningen
har de psykosociala experterna inom hälso- och sjukvården, det vill säga kuratorerna, minskat i antal på flera håll
i landet. På grund av organisatoriska förändringar med
3
en allt större del privata vårdgivare, särskilt inom primärvården, saknas nationell statistik över utvecklingen i sin
helhet.
Akademikerförbundet SSR har under senare år fått
upprepade signaler om att kuratorer ersätts av andra
yrkesgrupper som saknar formell kompetens för att
arbeta med socialt och psykosocialt arbete. Denna
utveckling drabbar såväl enskilda patienter som vården
i sin helhet. När patienter inte erbjuds adekvat vård och
behandling sätts patientsäkerheten ur spel.
1958 inleddes Akademikerförbundet SSRs kamp
för socionomlegitimation. Tre utredningar har därefter
avslagit förslag om legitimation på olika grunder. 1998
ändrades förbundets strategi till att fokusera på kuratorn
i hälso- och sjukvården.
Den senaste statliga utredningen Kompetens och
ansvar (SOU 2010:65) ansåg att kuratorn uppfyllde kvalifikationskraven för legitimation men avstyrkte förslaget
på grund av att det saknades en särskild kuratorsutbildning. Genom ett intensivt lobbyingarbete från Akademikerförbundet SSR fick Socialstyrelsen 2013 ett uppdrag från regeringen att utreda förutsättningarna för
en kuratorslegitimation. Akademikerförbundet SSR har
haft ett nära samarbete med Socialstyrelsen och ingick i
den referensgrupp som utgjorde utredningens bollplank.
Våren 2014 överlämnade Socialstyrelsen ett förslag om
kuratorslegitimation med en särskild kuratorsutbildning
till regeringen. Regeringen fattar sannolikt beslut i frågan
under 2015.
Legitimationsgrundande utbildning
Majoriteten av alla kuratorer har idag kvalificerade vidare­
utbildningar. I enlighet med Akademikerförbundet SSR:s­
förslag föreslår Socialstyrelsen i sin utredning att en
kompletterande legitimationsgrundande utbildning om
30 högskolepoäng på avancerad nivå ska införas. Socialstyrelsen menar att socionomexamen ger en god grund
för arbetet, ”men inte fullt ut ger tillräckliga fördjupade
kunskaper i socialt arbete inom hälso- och sjukvården”.
utredningen är en viktig del i många diagnoser och utgör
underlag för remisser och intyg.
Kuratorer i privat verksamhet omfattas inte av patientjournalslagen. För att garantera en god och säker vård
måste kuratorns arbete i både offentlig och privat verksamhet kontinuerligt följas upp, granskas och utvärderas.
Av patientsäkerhetsskäl är det därför nödvändigt att
legitimation för kurator i hälso- och sjukvården införs. På
så sätt gäller lagstiftningen lika, oberoende av huvudman.
Förslag om övergångsbestämmelser
Nästan 80 procent av kuratorerna har grund- och vidareutbildningar som motsvarar kraven på vidareutbildning
för att få legitimation. För att de resterande yrkeverksamma kuratorerna ska kunna fortsätta arbeta måste
övergångsbestämmelser införas. Socialstyrelsen har därför föreslagit övergångsbestämmelser som utgår från
grundexamen, antal år i yrket och vidareutbildningar.
Kuratorns arbetsuppgifter
Kuratorsyrket är den enda profession i hälso- och sjukvården med socialrättslig kompetens. Kuratorn samordnar insatser med samhällets olika aktörer, bevakar och
tillgodoser patienters behov och rättigheter. Kombinationen av samtal, social rådgivning, sociala åtgärder och
samordning är kuratorns styrka.
Kuratorns sociala, psykosociala och socialrättsliga
arbete innebär att
●● Stärka patienters och närståendes möjligheter att
hantera yttre och inre påfrestningar i samband med
symtom/sjukdom, skada eller kriser
●● Vid behov arbeta för förändringar i den sociala miljön
så att patienters livssituation utvecklas gynnsamt,
och att symptom lindras
●● Förebygga ohälsa
●● Rehabilitera ur social och psykosocial dimension
●● Informera patient och närstående om samhällets
hjälpmöjligheter
●● Uppmärksamma barns behov av råd, stöd och information där barn är patient eller anhörig.
●● Individ-, grupp- och samhällsnivå
●● Arbetet bedrivs på individ- grupp- och samhällsnivå.
Arbetet utgår från evidens och beprövad erfarenhet.
Social- och psykosocial utredning och bedömning är
grunden till val av åtgärd och behandling.
●● Individnivå
●● Information/rådgivning/hänvisning
●● Samtalsbehandling, till exempel motivations-, stöd-,
sorg- och krissamtal eller psykoterapi
●● Sociala åtgärder, till exempel samverkan/samordning, familje- och nätverksarbete
●● Intyg, remisser, utlåtande och dokumentation
●● Teamarbete
●● Konsultation
●● Uppföljning och utvärdering
●● Rehabilitering
●● Gruppnivå
●● Patient- och närståendeutbildning
●● Gruppbehandling
●● Personalstöd i form av utbildning/handledning
●● Samhällsnivå
●● Samverkan, samarbete
●● Information och utbildning
●● Planering och utvecklingsarbete
●● Forskning
Nya kuratorer
Socionomexamen och legitimationsgrundande vidaretutbildning i socialt arbete i hälso- och sjukvård, 30 högskolepoäng.
Yrkesverksamma kuratorer
Fullgjord socionomexamen med minst fem år i yrket. Till
socionomer med mindre än fem år i yrket ska legitimation kunna ges om de har magisterexamen med 30 högskolepoäng i socialt arbete, socialmedicin eller vårdvetenskap alternativt basutbildning i psykoterapi motsvarande steg ett.
Yrkesverksamma kuratorer som har annan grund­
examen än socionomexamen föreslås få legitimation
efter individuell prövning.
Social expert
Kuratorn är hälso- och sjukvårdens sociala expert. Arbetet utgår ifrån kunskap och teoribildning inom ämnesområdet socialt arbete och omfattas av en helhetssyn
där patienten ses som en del av ett socialt sammanhang.
Kuratorn arbetar med att säkerställa och förstärka det
sociala, psykosociala samt socialrättsliga perspektivet i
hälso- och sjukvården. De arbetsmetoder som används
bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Kuratorns arbete inom hälso- och sjukvård bedrivs
inom primärvård, somatisk vård, psykiatrisk vård, habilitering och rehabilitering.
Kuratorn saknar legitimation och skyddad yrkestitel,
vilket innebär att arbetsgivaren kan anställa en person
utan adekvat utbildning.
Patientsäkerhet
Kuratorn har ett direkt patientansvar, ger stöd och
behandling och kan självständigt skriva remisser och
underlag. Kuratorns kunskap är en nödvändig del för
att sociala problem inte ska medikaliseras. Den sociala
4
I kuratorns arbete identifieras de sociala och psykosociala faktorer som kan ligga till grund för ohälsa. Ofta är
flera huvudmän involverade i patienten utifrån sina respektive uppdrag. För lyckat behandlingsresultat krävs
professionsöverskridande arbete i team, där vårdens
alla kunskapsområden (medicinska, sociala och psykologiska) samverkar. Kuratorn har en samordnande funktion och handleder annan vårdpersonal i psykosociala
frågeställningar. Många patienter behöver stöd för sina
kontakter med myndigheter och arbetsgivare. En del av
arbetet handlar om att hjälpa patienter att förstå lagar
och regler och informera om möjligheten att överklaga
beslut.
I arbetsuppgifterna ingår bland annat att vara en länk
mellan hälso- och sjukvård, försäkringskassa, arbetsförmedling och socialtjänst.
Bedömning och diagnoser
Enligt Socialstyrelsen får alla professioner sätta diagnos utifrån sin kompetens. (Vem får göra vad i hälso- och
sjukvård och tandvård, Socialstyrelsen 2004)
Arbetsgivaren har ansvar för att kuratorerna ges
utbildning i diagnossättning inom respektive kunskapsområde.
KVÅ-koder i vården
För att kunna jämföra vård i landet har Socialstyrelsen
beslutat att vårdåtgärder ska klassificeras och registreras (Klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ). Enligt patientdatalagen 2008:355 ska väsentliga uppgifter och bakgrund till vården, ställd diagnos och anledning till vidtagna åtgärder dokumenteras i patientjournalen. Samtliga
åtgärder ska kodas för att tydliggöra kuratorns arbete. När diagnoserna kopplas till en åtgärdskod/behandlingsinsats, tydliggörs kuratorernas arbete.
Akademikerförbundet SSR avser att följa utvecklingen
såväl i Sverige som internationellt. Inom WHO pågår ett
arbete kring International Classification of Health Interventions (ICHDI).
Ekonomiska incitament
Under 2000-talet har hälso- och sjukvården genomgått
stora förändringar både vad gäller organisation, arbetsuppgifter och ansvar. En allt större del av vården är idag
privatiserad och upphandlad. Vårdval, upphandlingskrav
och ersättningssystem varierar mellan olika landsting
och regioner. Ekonomiska incitament i hälso- och sjukvården bygger oftast på produktionsfaktorer som till
exempel antal besök, diagnoser och åtgärder. Produktionsfaktorernas betydelse missgynnar vårdgivare med
patienter som har komplex problematik. En stor del av
kuratorsarbetet innebär samverkan med vårdgrannar,
anhöriga och annat indirekt patientarbete som inte ger
ersättning.
I flera landsting utgår ersättningen till vårdgivaren utifrån grundkompetens oavsett uppdrag. Psykolog ersätts
högre än socionom vilket fått till följd att vårdgivaren
ersatt kurator med psykolog på flera håll. Även kurator/
socionom som är vidareutbildad legitimerad psykoterapeut ersätts lägre än en psykolog.
Akademikerförbundet SSRs signaler om minskat antal
kuratorstjänster är både en följd av förändringar i politiska och ekonomiska styrsystem och en konsekvens av att
kuratorn saknar yrkesskydd.
Handledning
Kuratorn är sitt eget arbetsredskap och extern handledning är nödvändigt både av patientsäkerhetskäl och
arbetsmiljöskäl. Eftersom hälso- och sjukvården domineras av ett medicinskt paradigm är det särskilt viktigt att
handledaren är handledarutbildad socionom.
Karriär och utvecklingsmöjligheter
I dagsläget saknas möjlighet till karriärutveckling för välutbildade och erfarna kuratorer. Sådana möjligheter
skulle gynna patienter, arbetsgivare och kuratorer. Det
skulle säkerställa kvalitetsutveckling i vården, stimulera
professionell utveckling samt säkerställa kuratorers möjlighet att använda och utveckla sina kompetenser.
Akademikerförbundet SSR anser att sambandet mellan kompetens, ansvar och befogenhet ska avspeglas i
titulatur och lönesättning.
Avslutningsvis vill Akademikerförbundet SSR framhålla att
●● Kuratorer ska ha legitimation och därmed
yrkesskydd
●● Ett socialt och psykosocialt perspektiv är en självklar
del i all hälso- och sjukvård
●● Kuratorstjänster bör inrättas inom äldreomsorgen
●● Handledning är en självklar del av kuratorsarbetet
●● Den nationella statistiken måste omfatta privata
vårdgivare
●● Ersättningssystemen ska utgå från professionens
uppdrag och resultat
●● Sambandet mellan kompetens, ansvar och befogenhet ska avspeglas i titulatur och lönesättning.
Kuratorer i hälso- och sjukvård är en förutsättning för en
rättsäker vård.
Box 12800, 112 96 Stockholm
08-617 44 00, akademssr.se
