Sambandet mellan
psykisk ohälsa, skolmiljö
och skolresultat
Om behovet av fler skolkuratorer
Akademikerförbundet SSR
2014 1 03
Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga
undersökningar från SCB, BRIS, BO, och Ungdomsstyrelsen. Det kan handla
om allt från huvudvärk, magont nedstämdhet, till barn som vill ta sitt liv. En
ny studie från Stockholms läns landsting visar att förekomsten av
neuropsykiatriska funktionshinder hos barn mellan 0 och 17 år i Stockholms
län ökat med 75 procent mellan 2007 och 2011.
Forskningen visar också att den enskilt viktigaste faktorn för barns och
ungas framtid och hälsa, är att klara skolan. I Social Rapport 2010 beskriver
professor Bo Vinnerljung, professor i socialt arbete vid Stockholms
universitet, riskerna med låga och ofullständiga betyg. Att det finns ett
starkt samband mellan psykiska/ psykosociala problem, bristande
kunskapsinlärning och psykosocialt stöd är väl känt, liksom att psykisk
ohälsa, sociala förhållanden, försämrade skolresultat och senare utslagning
i livet.
Med den här bilden för ögonen är det inte svårt att förstå att
Pisaundersökningar visar sänkta resultat och att skolan har
ordningsproblem. Däremot är det svårt att förstå att media och
utbildningspolitiken så ensidigt talar om mindre klasser, fler lärare,
pedagogiska specialister och höjda lärarlöner för att lösa skolans problem.
Sällan talar media om behovet av fler skolkuratorer och ökad psykosocial
kompetensen i skolan. Akademikerförbundet SSR vill med denna rapport
lyfta behovet av fler skolkuratorer och därmed bidra till att kvalitetssäkra
skolans elevhälsa oavsett driftsform.
Ny skollag (2010:800, 2 kap 25§)
Genom en ändring i skollagen förstärktes skolans hälsofrämjande och
förebyggande uppdrag 2011. Det nya i lagen var bland annat att det
lagstiftades om elevernas rätt att få tillgång till skolläkare, skolsköterska,
psykolog och kurator i en samlad elevhälsa. ”För medicinska, psykologiska
och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare,
skolsköterska, psykolog och kurator.” (Skollagen 2010:800, 2 kap 25§).
För många elever
I en undersökning som Akademikerförbundet SSR genomförde 2013 riktad
till skolkuratorer uppgav en majoritet (43 %) att de hade mellan 500 och
1 000 elever i sitt upptagningsområde. 12 % hade till och med fler än 1 000
elever och det har förekommit skolkuratorer som har upp till 6 000 elever.
Enligt samma undersökning är 300 elever per skolkurator brytpunkten för
när skolkuratorer upplever att de kan göra ett gott arbete. 300 elever kan
tjäna som riktmärke, men socioekonomiska och regionala skillnader gör
att förbundet avstår från att låsa oss vid en bestämd norm.
2
Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat
I stället för att anställa fler skolkuratorer tycks många kommuner ha löst
den nya lagens krav om ”tillgång till” skolkurator med att ge befintliga
kuratorer ansvar för fler skolor och elever för att undvika att bryta mot
lagen. Enligt samtal med företrädare för skolledare är det inte helt ovanligt
att den politiska ledningen i kommunerna styr vilka personalkategorier en
rektor får anställa och att kuratorer inte hör dit. Rektorn har därmed inte
möjlighet att fullgöra sitt uppdrag och rigga sin inre organisation enligt kap
2 10 § i skollagen.
Akademikerförbundet SSRs undersökning visade vidare att den alltför höga
arbetsbelastningen gjorde att 75 % av kuratorerna valde bort förebyggande
arbetsuppgifter på grund av tidsbrist och att 90 % inte kunde utföra sitt
arbete enligt planering. Det långsiktiga förebyggande och hälsofrämjande
arbetet som just var det som skulle förstärkas i den nya Elevhälsa, var det
som fick stryka på fot. På nästan var femte skola hann inte skolkuratorn
med det förebyggande arbetet alls.
Akademikerförbundet SSR
3
Kuratorns uppdrag och utbildning
Kuratorns uppdrag innebär att föra in psykosocialt arbete i skolan för att
bidra till att eleven uppnår kunskapsmålen. Att se eleven i sitt sammanhang
innebär att ta reda på och förstå hur eleven har det på fritiden, i familjen
och i klassen. Det innebär också att arbeta för förändring och att arbeta för
att problem inte ska uppstå eller förvärras. Kuratorn ska också arbeta med
skolans värdegrundsarbete, likabehandlingsplaner, handlingsplaner för
ökad närvaro, krishantering, mot droger, mobbning och inte minst att
handleda lärare i psykosociala frågor. Allt med syfte att undanröja hinder
för elevers lärande, för att elever ska må bra och utvecklas positivt enligt
skolans mål om ”kunskap, fostran, hälsa”. Socionomexamen är den
vanligaste grundutbildningen för skolkuratorer, men det ställs inga formella
utbildningskrav på skolkuratorn. Det finns exempel på kommuner som
anställt personer som har helt annan utbildningsbakgrund, till exempel
fritidsledare eller präst, som skolkurator. Akademikerförbundet SSR anser
att det är nödvändigt att regeringen tar initiativ för att fastställa
kompetenskrav för skolkuratorn.
Elever och rektorer tycker att skolkuratorn är viktig
Akademikerförbundet SSR har även undersökt hur elever och rektorer ser
på kuratorsfunktionen i två undersökningar 2014. Vi kan konstatera att
både rektorer och elever anser att skolkuratorsfunktionen är mycket viktig.
Av en gymnasieklass på 30 elever skulle tre välja att prata med kuratorn
oftare om det var möjligt.
4
Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat
Fråga:'Hur'väl'stämmer'följande'påståenden'in'på'dig?'
Stämmer'helt'i'högre'grad'
BAS: Gymnasieelever med kurator på skolan(n=98)
Här följer några citat från elever i årskurs nio och gymnasiet:
”Jag tycker det är sjukt bra att det finns en kurator på skolan”
”Det skulle vara bra om han var där oftare”
”Det är nödvändigt att det finns kuratorer på skolan så att elever kan ha
någon att prata med, speciellet de elever som inte kan prata med sina
föräldrar”
Akademikerförbundet SSR
5
Rektorerna ger en samstämmig bild av skolkuratorns arbetsbelastning.
Kuratorerna hinner inte stödja pedagogerna och räcker inte till för alla
elever som behöver stöd.
Fråga:'Om'du'själv'fick'välja'skulle'du'då'vilja'öka,'minska'eller'ha'oförändrat'antal'arbetsHmmar'för'kuratorfunkHonen'på'din'skola'
Fråga:'En'skolkurator...'Andel'som'instämmer'4+5'
uHfrån'intenHonerna'med'skolkuratorfunkHonen?'
BAS: HarBAS:
skolkurator
på(n=200)
skolan (n=196)
Samtliga
Över hälften av rektorerna skulle vilja öka antalet arbetstimmar för
kuratorsfunktionen om de kunde. Rektorerna uppger att de är beroende av
skolkuratorn för att fullgöra skolans uppdrag.
6
Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat
Statsanslag
I samband med att den nya skollagen infördes presenterade regeringen
2011 en satsning på 650 miljoner kronor för att stärka elevhälsan under
2012 2015. Detta anslag är tänkt att gå till alla yrkesgrupper inom
elevhälsan, det vill säga till skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog,
specialpedagogisk kompetens och till skolkurator. Enligt regeringens beslut
(U2011/5947/S) betalar regeringen bara ut 250000 kronor per tjänst, vilket
motsvarar cirka en halv kuratorstjänst. Statsbidraget är tidsbegränsat och
får användas i två år. En skola med ansträngd budget och som inte har råd
att skjuta till en halv årslön i två år och därefter stå för hela kostnaden får
därför ingen resursförstärkning.
För läsåret 2014/2015 beviljade Skolverket statsbidrag med
löneförstärkning för 14 000 förstelärare. Det är bra att staten satsar på
skolan, men den skeva fördelningen mellan satsning på pedagogisk
personal och elevhälsa visar att regeringen inte förstår sambandet mellan
psykisk ohälsa, stökig skolmiljö och kunskapsinlärning.
För att kvalitetssäkra elevhälsan med elevers rätt till ”tillgång till
skolkurator ” kräver Akademikerförbundet SSR att:
Kuratorns elevunderlag måste begränsas
Regeringen förtydligar definierar lagens ”tillgång till”
Kompetenskrav fastställs för yrket skolkurator
Socionom är den grundutbildning som är bäst lämpad för att arbeta
som skolkurator
Statsbidraget till elevhälsan motsvarar 100 procent av en
heltidstjänst och att tidsbegränsningen för personalförstärkningen
tas bort
Statsbidraget ytterligare förstärks så att målet om ”tillgång till” blir
en realitet
Regeringen förbättrar påtryckningsmedlen mot de kommuner som
inte tar skollagen på allvar
Regeringen tar initiativ till en utbildningssatsning riktad till
kommunpolitiker och skolledare om sambandet mellan
psykisk/psykosocial ohälsa och skolans mål om kunskap, fostran och
hälsa.
Varje kommun inrättar en plan för att utöka antalet kuratorer i
relation till antal elever och antal elever med behov av särskilt stöd.
Alla skolor ska ha minst en namngiven skolkurator i skolan
Alla elever ska kunna träffa sin kurator vid akuta behov. Elev och
kurator har tolkningsföreträde.
Akademikerförbundet SSR
7
Akademikerförbundet SSR är Sveriges ledande samhällsvetarförbund. Vi är
det fackliga yrkesförbundet för beteendevetare, ekonomer, personalvetare,
lig som privat sektor. Många är också egenföretagare eller chefer.
förbundet i Saco.
Passion för profession, engagemang, mångfald, jämställdhet och jämlikhet
är några nyckelord i förbundets värdegrund. De är vägledande för vårt lokala
tar, utvecklar och värderar akademisk kompetens.
