den psykiska hälsan och riskfaktorerna för

DEN PSYKISKA HÄLSAN OCH RISKFAKTORERNA
FÖR ANSTÄLLDA MED OREGELBUNDNA TIDER
- EN LITTERATURSTUDIE UR ETT
FOLKHÄLSOPERSPEKTIV
Zehra Jusupovic
Josefine Lindqvist
Examensarbete, 15hp
Folkhälsovetenskapliga programmet
Handledare: Slobodan Zdravkovic
Juni 2014
Malmö Högskola
205 06 Malmö
Kursansvarig: Susanne Folestam
THE MENTAL HEALTH AND RISK
FACTORS FOR EMPLOYEES WITH
IRREGULAR WORKINGHOURS
A LITERATURE STUDY FROM A PUBLIC HEALTH
PERSPECTIVE
ZEHRA JUSUPOVIC
JOSEFINE LINDQVIST
Jusupovic, Z & Lindqvist, J. The mental health and risk factors for employees with irregular
workinghours. A literature study from a public health perspective. Bachelor degree project in
public health, 15 hp. Malmö University: Health and Society, department of public health,
2014.
Background: Mental illness has in recent years become an increasingly growing public
health problem. Those most likely to suffer from mental illness are women, young, foreignborn and economically disadvantaged in combination with a weak social support. The mental
illnes has also become more common in the labour market the last decades. Consequences of
working irregular hours can lead to depression, anxiety, sleep problems, stress and problems
with diet and exercise.
Aim: To investigate the mental health among employees who work irregular working hours,
and to find risk factors that has a negativ influence on the mental health.
Method: Article search was made in PubMed Central and PsycInfo. The quality review was
performed with a grading protocol.
Results: Although depression and anxiety occurred among employees who worked with
irregular hours, it was more common that sleep was the main factor for mental health. Other
consequences that occurred in this kind of work was; stress, trouble with the diet and the
social relationships as well as that absenteeism was found to be higher in this group.
Conclusion: It’s difficult to say whether there is a correlation between working at irregular
hours and mental health (depression/anxiety), or if it is the employee's personal factors that
develop mental health. Consequences as; sleep, recovery, stress, diet and control at work are
factors that can be influenced through the labour market, which can lead to health benefits and
productivity gains.
Keyword: irregular working hours, shiftwork, mental health, mental illness, depression,
anxiety, sleep
DEN PSYKISKA HÄLSAN OCH
RISKFAKTORERNA FÖR
ANSTÄLLDA MED
OREGELBUNDNA ARBETSTIDER
EN LITTERATURSTUDIE UR ETT
FOLKHÄLSOPERSPEKTIV
ZEHRA JUSUPOVIC
JOSEFINE LINDQVIST
Jusupovic, Z & Lindqvist, J. Den psykiska hälsan och riskfaktorerna för anställda med
oregelbundna arbetstider. En litteraturstudie ur ett folkhälsoperspektiv. Examensarbete i
folkhälsoventenskap 15 hp. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för
folkhälsovetenskap, 2014.
Bakgrund: Den psykiska ohälsan har under de senaste åren blivit ett alltmer växande
folkhälsoproblem. De som löper störst risk att drabbas av psykisk ohälsa är kvinnor, yngre,
utlandsfödda samt ekonomiskt utsatta i kombination med ett svagt socialt kapital. I arbetslivet
har även den psykiska ohälsan kommit att bli allt mer vanligare de senaste decennierna.
Konsekvenserna av att arbeta oregelbundna arbetstider kan leda till depression, ängslan,
sömnproblem, stress och problem med kost och motion.
Syfte: Att undersöka den psykiska hälsan bland anställda som arbetar med oregelbundna
arbetstider samt att hitta riskfaktorer som påverkar den psykiska hälsan negativt.
Metod: Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed Central och PsycInfo. Med hjälp av
ett bedömningsprotokoll gjordes kvalitetsgranskning av artiklarna.
Resultat: Även fast depression och ängslan förekom bland anställda som arbetar med
oregelbundna arbetstider var det mer vanligt förekommande att sömn var den största faktorn
till psykisk ohälsa. Andra konsekvenser som uppkom i denna form av arbete var bland annat
stress, besvär med kosten och de sociala relationerna samt att sjukfrånvaron visade sig vara
hög.
Slutsats: Det är svårt att säga om det finns ett samband mellan att arbeta på oregelbundna
arbetstider och psykisk ohälsa (depression/ångest), eller om det är de anställdas personliga
faktorer som utvecklar psykisk ohälsa. Konsekvenserna som; sömn, återhämtning, stress, kost
och kontroll på arbetet är faktorer som går att påverka genom arbetet, som kan leda till
hälsovinster och produktionsvinster.
Nyckelord: Oregelbundna arbetstider, skiftarbete, psykisk ohälsa, psykisk hälsa, depression,
ängslan, sömn
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
INLEDNING .................................................................................................................................................. 1
2
BAKGRUND .................................................................................................................................................. 2
2.1 ETT FOLKHÄLSOPROBLEM ........................................................................................... 2
2.2 DEFINITION AV PSYKISK HÄLSA .................................................................................... 2
2.3 PSYKISK HÄLSA GENERELLT ........................................................................................ 3
2.3.1 Internationellt ...................................................................................................... 3
2.3.2 Nationellt ............................................................................................................ 3
2.4 GENERELLA RISKFAKTORER FÖR PSYKISK OHÄLSA ........................................................ 4
2.4.1 Biologiska faktorer .............................................................................................. 4
2.4.2 Psykologiska faktorer ......................................................................................... 5
2.4.3 Sociala faktorer .................................................................................................. 6
2.5 DET NYA ARBETSLIVET ................................................................................................ 7
2.5.1 Managementstrategier/förändringsstrategier ...................................................... 7
2.5.2 Flexibilitet ........................................................................................................... 7
2.5.3 Globalisering ...................................................................................................... 8
2.5.4 Individfokus kontra omgivningsfokus .................................................................. 9
2.6 PSYKISK OHÄLSA I ARBETSLIVET .................................................................................. 9
2.6.1 Internationellt ...................................................................................................... 9
2.6.2 Nationellt ............................................................................................................ 9
2.7 ARBETSLIVETS EGENSKAPER ..................................................................................... 10
2.7.1 Anställningsotrygghet ....................................................................................... 10
2.7.2 Demokrati på arbetsplatsen .............................................................................. 10
2.7.3 Socialt stöd ....................................................................................................... 11
2.7.4 Krav och kontroll på arbetet .............................................................................. 11
2.8 DEFINITION AV OREGELBUNDNA ARBETSTIDER ............................................................ 11
2.9 MÖJLIGA KONSEKVENSER AV ATT ARBETA OREGELBUNDNA TIDER ................................ 12
2.9.1 Stress ............................................................................................................... 13
2.9.2 Sömn ................................................................................................................ 13
2.9.3 Kost och motion ................................................................................................ 14
3
SYFTE ......................................................................................................................................................... 15
4
METOD ....................................................................................................................................................... 15
4.1 ARTIKELSÖKNING ..................................................................................................... 15
4.2 INKLUDERINGS- OCH EXKLUDERINGSKRITERIER .......................................................... 16
4.3 ARTIKELGRANSKNING ............................................................................................... 16
4.4 KVALITETSGRANSKNING ............................................................................................ 16
4.5 DATABEARBETNING .................................................................................................. 17
5
RESULTAT................................................................................................................................................. 17
5.1 DEPRESSION OCH OREGELBUNDNA ARBETSTIDER ....................................................... 17
5.1.1 Nattarbete och depression/ängslan .................................................................. 19
5.1.2 Faktorer i relation till depression/ängslan .......................................................... 19
5.2 SÖMN ...................................................................................................................... 21
5.2.1 Faktorer i relation till sömn ................................................................................ 22
5.3 STRESS ................................................................................................................... 22
5.4 SJUKFRÅNVARO ....................................................................................................... 23
5.5 SOCIALA RELATIONER ............................................................................................... 24
6
DISKUSSION ............................................................................................................................................. 24
6.1 METODDISKUSSION .................................................................................................. 24
6.2 RESULTATDISKUSSION .............................................................................................. 27
7
SLUTSATS.................................................................................................................................................. 34
8
REFERENSLISTA ..................................................................................................................................... 36
9
BILAGOR .................................................................................................................................................... 39
1 INLEDNING
Psykisk hälsa är ett stort, omfattande och svårdefinierat begrepp då det än idag saknar en
enhetlig definition. WHO:s (2014) definition lyder: ”Health is a state of complete physical,
mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity”. Symtomen
för psykisk ohälsa kan bero på biologiska, psykologiska och sociala faktorer, dessa tre
faktorer måste fungera i balans med varandra för att människan ska uppleva en god psykisk
hälsa.
Arbetslivet karakteriseras bland annat av anställningsotrygghet samt krav och kontroll, för
arbetare med oregelbundna arbetstider finns det ytterligare egenskaper samt konsekvenser, en
huvudeffekt är sömnen. Den psykiska hälsan för de som arbetar med oregelbundna arbetstider
påverkas även av individuella faktorer, som exempelvis socialt stöd, kost och stress, dessa har
visat sig spela en stor roll i varje individs arbetsliv. Om de individuella påfrestningarna inte
kan kontrolleras finns det större risk att utveckla en rad olika sjukdomar. Genom att
förebygga riskfaktorerna ökar chanserna för bättre psykisk och fysisk hälsa bland arbetarna,
produktiviteten och effektiviteten ökar för företaget och minskade sjukdomskostnader.
2 BAKGRUND
Under detta avsnitt definieras psykisk hälsa och de generella riskfaktorerna och hur den
psykiska hälsan ser ut i befolkningen och i arbetslivet, för att sedan specifikt beskriva hur den
ser ut för anställda som arbetar med oregelbundna arbetstider.
2.1 Ett folkhälsoproblem
Då vi idag befinner oss på toppen av både mänskliga materiella och tekniska landvinningar är
det underligt att vi känner en betungande känsla av oro och depressioner. Den psykiska
ohälsan har under de senaste åren alltmer angetts som ett växande folkhälsoproblem och
fokus har även gått ifrån de psykiatriska sjukdomarna till de lättare psykiska symtomen. De
som löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa är kvinnor, yngre, utlandsfödda och
ekonomiskt utsatta i kombination med ett svagt socialt kapital (Vilhelmsson, 2011). De
psykiska besvären i längden kan öka risken för andra sjukdomar, som exempelvis hjärt- och
kärlsjukdomar och utmattning, en ökad förståelse och kunskap inom detta område är därför
ytterst viktigt för folkhälsan.
Arbetslivet som har ett viktigt inslag i de flesta människors liv har ett personligt, ekonomiskt
och ett socialt värde. Under de senaste decennierna har arbetet förändrats i grunden i hela
Europa, färre jobb definieras av fysiska krav och allt fler av de mentala och känslomässiga
kraven (WHO, 2010). Oavsett om arbetsplatser är olika, att de varierar i storlek, i typ av
verksamhet, offentlig eller privat sektor eller i de kulturella traditionerna, kvarstår
arbetsplatsen som en viktig del i livet. Ur ett folkhälsoperspektiv bör arbetsmiljöfrågan vara
ett prioriterat område, då människor riskerar att förlora den sociala kontakten och kan komma
att hamna i en passiv sjukroll på grund av de långvariga sjukskrivningarna.
rdens
fortsatta utveckling. För att bryta denna nedåtgående trend är de väsentliga förutsättningar ett
bra och välfungerande arbetsliv (FHI, 2003).
2.2 Definition av psykisk hälsa
WHO:s (2014) definition på psykisk hälsa är; ”Health is a state of complete physical, mental
and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity”, begreppet är dock
än idag svårdefinierat då det saknar en enhetlig definition. Anledningen till att en definition
inte existerar är för att det kopplas till frågan om normalitet och hälsa som sjukdom, som
består av många komponenter (SOU: 1999:137). Konsekvensen av WHO:s definition är att
2
den psykiska hälsan innefattar mer än bara frånvaro av psykiska sjukdomar eller
funktionshinder. WHO (2014) skriver vidare att ”psykisk hälsa är ett tillstånd av
välbefinnande där en individ är medveten om sin egen förmåga, kan hantera livets normala
påfrestningar, kan arbeta produktivt och kan bidra till hans eller hennes samhälle”.
2.3 Psykisk hälsa generellt
I detta avsnitt beskrivs den psykiska hälsan ur ett internationellt och nationellt perspektiv.
2.3.1 Internationellt
Globalt sett är de psykiska störningarna de ledande orsakerna till funktionshinder. I vissa
höginkomstländer, kan så mycket som 40 % av funktionshinder tillskrivas psykiska
störningar. I den europeiska regionen, orsakar depression 13,7 % av alla år levt med
funktionshinder, vilket är den vanligaste orsaken. Schizofreni och bipolär sjukdom, rankas
som nummer 11 respektive 12 med drygt 2 % vardera. Det är dock ingen nyhet att en oro om
effekterna av de psykiska besvären påverkar samhället och ekonomin finns (WHO, 2010).
Förekomsten av ohälsan bland arbetare i USA och Kanada är statistisk signifikant och ökar, i
USA visar statistiken att psykisk stress har mer än dubblats mellan åren 1980 och 1987.
Sjukfrånvaron i Kanada har ökat både för män och kvinnor sedan 1998 (Widmark, 2005). I
Tyskland är psykisk sjukdom nu den främsta orsaken till oförmågan att arbeta, vilket är
orsaken till mer än 30 % av fallen. Detta kan bero på att nästan var tredje förtidspension är
relaterad till psykiska problem (WHO, 2010). En nyligen genomförd studie av självmord hos
äldre i vissa städer och på landsbygden i Hunan-provinsen, Kina, visade en högre
självmordsfrekvens på landsbygden (88,3/100 000) än i städerna (24,4/100 000). På andra
håll, har andelen deprimerade kvinnor på landsbygden rapporterats vara mer än dubbelt så
stor som den allmänna befolkningens uppskattningar för kvinnor (WHO, 2001).
2.3.2 Nationellt
Ända sedan 1990 talet har den psykiska ohälsan försämrats och den största ökningen har skett
bland kvinnor i åldrarna 16-34 år. Samtidigt som den psykiska ohälsan ökar bland unga
vuxna, ökar även vården inom den psykiatriska slutenvården i denna åldersgrupp, framförallt
när det gäller depression, ängslan och självmordsförsök. 2010- 2011 var det 14 % män som
rapporterade besvär av ängslan, oro eller ångest och 22 % uppgav sömnbesvär. Motsvarade
siffror var betydligt högre för kvinnor; 25 % och 31 %. (Socialstyrelsen & Statens
folkhälsoinstitut FHI , 2013). Även svåra besvär av ängslan och oro rapporterades; 7 % av
3
kvinnor och 4 % av män. Vid ständig trötthet rapporterade 14 % av kvinnorna och 8 % av
männen att de besvärades av detta. (Vilhelmsson, 2011).
2.4 Generella riskfaktorer för psykisk ohälsa
Den mentala, psykiska och sociala hälsan är tre viktiga aspekter av varje individs liv och de är
alla starkt kopplade samt djupt beroende av varandra. Det blir allt mer uppenbart när denna
förståelse för relationerna uppmärksammas, att den psykiska ohälsan har betydelse för det
totala välbefinnandet för individer, samhället och länder (WHO, 2001).
Figur 1. Kopplingen mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer i utvecklandet av
psykiska störningar. Källa: WHO, 2001
2.4.1 Biologiska faktorer
Det har visats att det finns ett samband med störningar av neural kommunikation inom vissa
kretsar och psykiska störningar samt beteendestörningar. Schizofreni kan till exempel ge
avvikelser i mognaden av de neurala kretsarna som kan ge mätbara förändringar i patologi vid
cell- och vävnadsnivå som ger ett felaktigt eller en oanpassningsbar bearbetning av
information. När det gäller depression är det möjligt att olika anatomiska avvikelser inte
4
uppkommer, det handlar snarare mer om att risken för ohälsa kan bero på variationen av
mottaglighet av de neurala kretsarna. Dessa kan i sin tur återspegla känsliga variationer i
struktur, läge eller nivåer av proteiner som är nödvändiga för den normala funktionen. Vissa
psykiska störningar, som det psyko-aktiva ämnets beroende, kan ses som ett resultat av
oanpassningsbar synaptisk formbarhet. Med andra ord, kan läkemedelsdrivande, eller
erfarenhetsdrivna förändringar i synaptiska förbindelser ge långsiktiga förändringar i
tankeverksamheten, känslor och beteende. Parallellt med framstegen inom neurovetenskap
har även framsteg inom genetiken uppkommit. Nästan alla de vanligaste, allvarligaste,
psykiska störningarna och beteendestörningarna är kopplade till genetiken. Studier av
situationen för överföring av psykiska störningar inom flera generationer av familjer och
studier som jämför risken för psykiska störningar i enäggstvillingar och tvåäggstvillingar har
lett till slutsatsen att risken för de vanligaste formerna av psykiska sjukdomar är ett komplex.
Psykiska störningar och beteendestörningar beror främst på samspelet mellan flera riskgener
och tillsammans med yttre faktorer (miljöfaktorer). Exempel på miljöfaktorer kan vara allt
från exponering av psyko aktiva ämnen till undernäring, infektioner, komplicerade
familjesituationer, försummelse, isolering och trauma (WHO, 2001).
2.4.2 Psykologiska faktorer
Psykologiska faktorer är relaterade till utveckling av psykiska störningar och
beteendestörningar. En viktig slutsats är att mänskligt beteende formas genom interaktion
med den fysiska och sociala miljön. Ifall denna interaktion fungerar eller inte, kan det
resultera i önskvärda eller icke önskvärda konsekvenser för individen. Individer är mer
benägna att utveckla beteenden som belönas av miljön de lever i och mindre benägna att
utveckla beteenden som ignoreras eller som man straffas för. Psykiska störningar samt
beteendestörningar kan förklaras som ett oanpassningsbart (maladaptiv) beteende individen
har lärt sig, antingen av sig själv eller genom att observera andra individer. Den psykologiska
vetenskapen har visat att vissa former av psykiska störningar och beteendestörningar, såsom
ängslan och depression, kan bli ett resultat av att man inte klarar av en stressig händelse i sitt
liv. Rent generellt, individer som försöker undvika att tänka på eller undviker att hantera olika
stressfaktorer i livet är mer benägna att utveckla ängslan eller depression. Medan de individer
som delar med sig av sina problem till deras omgivning samt att de försöker hitta lösningar att
hantera stressfaktorer fungerar bättre med tiden (WHO, 2001).
5
2.4.3 Sociala faktorer
Även om de sociala faktorerna som, urbanisering, fattigdom och tekniska förändringar har
satts i samband med utvecklingen av psykiska störningar och beteendeförändringar, finns det
ingen anledning att anta att de psykiska konsekvenserna av de sociala förändringarna är
detsamma för alla segment i ett samhälle. Förändringarna brukar tillämpas utifrån ekonomisk
status, kön, ras och etnicitet. Populationsmängden i varje land ökar ständigt och utsatthet för
psykisk ohälsa har blivit en av konsekvenserna. Denna moderna urbanisering har fått ökade
stressfaktorer och negativa händelser i livet; överfulla och förorenade miljöer, fattigdom och
beroendet av ekonomi, höga nivåer av våld och minskat socialt stöd. Migration, som ständigt
sker världen över, förbättrar heller inte den sociala välfärden, den resulterar snarare i hög
arbetslöshet och eländiga levnadsförhållanden, sätter migranterna i en position av social stress
och ökad risk för psykisk ohälsa på grund av frånvaron av det stödjande sociala nätverket.
Livet på landsbygden är också förknippat med problem för många människor. Isolering, brist
på transport och kommunikation samt begränsade utbildningsmässigt och ekonomiska
svårigheter (WHO, 2001).
Ett belägg som finns är att den socioekonomiska statusen hos individen kan ge psykiska
störningar och beteendestörningar. Ett resultat av detta är den bristen på tillgång till sjukvård
som vissa socioekonomiska grupper har. I fattiga länder finns det väldigt små resurser för
psykiatrisk vård och de som finns är oftast helt otillgängliga i de fattigaste delarna av
länderna. Även i rika länder, finns där små resurser för vård i de fattiga delarna tillsammans
med andra faktorer såsom bristande försäkringsskydd, lägre utbildningsnivåer, arbetslöshet
samt kan ras, etnicitet och språk skapa hinder för vård. Skillnaderna mellan behandlingar för
de flesta psykiska störningar är stor, men i den fattigaste delen av befolkningen är
skillnaderna massiv. Kvinnor löper större risk för att drabbas av psykiska störningar och
beteendestörningar än män, detta eftersom de fortsätter att bära bördan av att vara hustru,
mamma, vårdare av andra, samtidigt som de i allt högre grad börjar bli en viktig del av
arbetskraften. Därför är det inte överraskande att kvinnor är mer benägna att få mediciner
utskrivna för psykiska störningar (WHO, 2001).
Enligt WHO:s beräkningar kommer till och med depressionen att utgöra den största
sjukdomsbördan i den utvecklande världen så tidigt som år 2020. Med det sagt, skulle det
innebära att depression kommer att utgöra en större sjukdomsbörda än vanliga tillstånd, som
diarrésjukdomar och infektioner i nedre luftvägar (Vilhelmsson, 2011).
6
2.5 Det nya arbetslivet
De senaste decennierna har arbetslivet förändrats markant, med denna anledning kan det även
antas att förhållande som skapar ohälsa också har förändrats (Widmark, 2005).
2.5.1 Managementstrategier/förändringsstrategier
I rapporten ”Det nya arbetslivet” har Widmark kommit fram till att en ny bild av den anställda
har tagit form, detta menas med att den anställde genom arbetet numera kan förverkliga sig
själv. Varje anställd ska ses som ett företag, vilket den anställde själv ska styra. Varje anställd
ska försöka att maximera sin egen fördel på marknaden och våga ta risker samt att arbeta för
att bli bättre. Detta nya synsätt har även sina konsekvenser, exempelvis att de anställda inte
finner något behov av några chefer, för att var och en har blivit sin egen chef. Det behövs
exempelvis inte längre några arbetsgrupper för relationerna på arbetsplatsen har nu blivit
kommersialiserade. Arbetsplatsdemokrati blir nu irrelevant eftersom den anställda bara bryr
sig om sig själv och sitt eget utförande. En annan sak som också går bort från arbetsplatsen är
stödet från kollegorna, stöd är något som numera inte behövs, då den anställde enbart ser efter
sig själv, ingen annan (Widmark, 2005).
2.5.2 Flexibilitet
Under 90-talet blev flexibilitet ett modeord, där det ansågs som en lösning på hur landet
skulle ta sig ur kriser. Både företagen och arbetsmarknaden skulle vara flexibla, detta skulle
göras genom att göra företagen mer flexibla genom exempelvis personaluthyrning och
projektanställningar, vilket även gjorde dem mer effektiva. Ett verktyg som passar in i detta
moderna flexibla samhälle är mobiltelefonen. Mobiltelefonen är numera ett krav vid
personaluthyrning, projektanställning och egenföretagare (Widmark, 2005)
7
Tabell 1. Fyra olika typer av flexibla trender i Sverige.
Typ av flexibilitet
Förklaring
Numerisk flexibilitet
Det är företag som försöker anpassa arbetsinsatsen till
produktionsförändringar.
Funktionell flexibilitet
Företag som söker större rörlighet på arbetsplatsen genom
exempelvis arbetsrotation.
Löneflexibilitet
Ens lön anpassas efter sin prestation eller marknadsfluktueringar.
Kontraktsflexibilitet
När en individ har olika anställningar, till exempel
projektanställningar, korttidsanställningar samt personaluthyrning.
Källa: Widmark (2005)
Vad som karakteriserar den anställde i det flexibla arbetslivet är att de anställda uppmanas att
ständigt utvecklas genom nya kunskaper inom kunskapsekonomi och kunskapssamhället, då
detta anses krävas för att överleva på dagens arbetsmarknad. Vad som karakteriserar den
flexibla arbetsmiljön är att det sker allt snabbare omstruktureringar. Den anställde kan inte
längre förvänta sig att få stanna på en arbetsplats eller ett företag i en längre period.
Uppsägningar och rationaliseringar har blivit lite av en norm snarare än ett undantag. Det är
den anställde som har ett ansvar över att ständigt kompetensutveckla sig för att kvarhålla sin
anställningsbarhet (Widmark, 2005).
2.5.3 Globalisering
Globalisering har inneburit stora förändringar för människan. Den nya ekonomin präglas
främst av två orsaker; att den är global och att tillväxten beror på förmågan att utveckla och
sprida ny kunskap. I längden innebär globaliseringen en ökad konkurrens som idag har gett
stora effekter på världsekonomin. De två viktigaste förändringarna som har påverkat både
arbetet och arbetsmiljön är den ekonomiska globaliseringen och den internationella
arbetsdelningen. Med arbetsdelningen menar forskare att den har styckat sönder
arbetsprocessen till små beståndsdelar som hämmar arbetarna från att se en helhet och
delaktighet i processen. Teknologin är en annan viktig aspekt som har slagit igenom med
globaliseringens stora inslag, detta har inneburit att arbetsbördan och kraven för de anställda
har ökat. Teknologins storlag och efterfrågan har även inneburit att många tror detta kommer
leda till en produktionsökning. Denna tanke har växt bland de anställda och inte minst
arbetsgivarna, konsekvenserna av detta har lett till att de humana frågorna hamnat i skuggan.
8
Framgången för företagen har uteblivit av den enkla anledningen att de inte fokuserat på de
anställda (Widmark, 2005).
2.5.4 Individfokus kontra omgivningsfokus
När arbetsmiljörisker fortsatte att minska under 90-talet försämrades även den psykosociala
arbetsmiljön, vilket även resulterade till organisatoriska förändringar. Effekterna av dessa
strukturella förändringar har klarlagts på individnivå. Idag finns det en mängd olika program
som riktar sig på individnivå, exempelvis beteende- och förändringsprogram samt
stresshanteringsprogram. Med en inriktning på individen löses enbart symtomen och den
egentliga orsaken förblir obehandlad. Då individens beteende och hantering av svårigheter
påverkas av omgivningen är det viktigt att arbeta utifrån roten och orsakskällorna. (Widmark,
2005).
2.6 Psykisk ohälsa i arbetslivet
Direkta kopplingar mellan människors arbetsmiljö och olika hälsoutfall förekommer. En
kraftig risk som för psykiska besvär, som till exempel depression och sömnsvårigheter
orsakas av höga arbetskrav samt lågt inflytande över arbetet, så kallad negativ stress. Denna
negativa utveckling har inom arbetslivet i högre utsträckning drabbat fler kvinnor än män
(FHI, 2003).
2.6.1 Internationellt
Psykiska problem har blivit en av de främsta orsakerna till sjukskrivningar och
förtidspensioneringar över hela den europeiska regionen. Psykiska hälsoproblem på
arbetsplatsen har allvarliga effekter inte bara för individen utan också för produktivitet och
konkurrenskraft och därmed för ekonomin och samhället som helhet. De anställdas psykiska
hälsa påverkar individens men även medarbetarnas prestationer och nivåer av sjukdom,
sjukfrånvaro och personalomsättning. Sjukfrånvaron kan leda till betydande
produktivitetsförluster. Förtidspension och utestängning från arbetsmarknaden på grund av
arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa står för en avsevärd andel av långsiktiga sociala
förmåner (WHO, 2010).
2.6.2 Nationellt
I Sverige finns det över 90 000 människor som har förtidspension på grund av psykiska
besvär, detta är vanligt förekommande i åldersgruppen 18-39 år. Den psykiska ohälsan är idag
9
den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige (Sveriges inre, 2000). Under en femårs
period har 21 800 tjänstemän registrerats för psykisk sjukdom, där ökningen är särskilt hög
inom den yngre åldersgruppen. Nyanmälda sjukdomar för dem som är 34 år och yngre har
ökat med hela 751 procent, gruppen över 34 år hade ökning på 327 procent. Den stora
ökningen bland den lägre åldersgruppen tros ha ökat för att de har större press att samtidigt
hantera karriär och familj (Uhlin, 2004). Behovsanställningar och projektanställningar har på
1990 talet fördubblats och utgör närmare en halv miljon människor, 15 procent av
arbetskraften. Denna grupp är unga, har hög utbildning, trots att de får leva med otryggheten
som arbetet ger, upplever denna grupp goda möjligheter till utveckling inom arbetet.
Ökningen av tidsbegränsade anställningar ökar rörligheten på arbetsmarknaden och att
människor med dålig hälsa, låg utbildning, invandrarbakgrund etc. utsätts för konkurrens om
arbetstillfällen från de personerna utanför den lokala arbetsmarknaden. Vad ökningen beror på
är inte självklart, men ett tecken är tuffare arbetsförhållanden, där det handlar om otrygga
anställningar och press i jobbet (SOU, 1999:137).
2.7 Arbetslivets egenskaper
Nedan presenteras de egenskaper som kännetecknar det generella arbetslivet.
2.7.1 Anställningsotrygghet
Anställningsotrygghet är en aspekt som har visat sig vara relaterad till den psykiska hälsan.
”Job insecurity”, som det även kallas, är rädslan att förlora arbetet och hamna i arbetslöshet.
Effekten av anställningsotrygghet har visat sig vara långvarande. Detta ökar sjukdomar och
frånvaro samt att produktiviteten minskar (Foley och Polanyi, 2006 27:173). Tidigare studier
som handlat om arbetarnas osäkerhet visade att de hade större risk att råka ut för ökad ohälsa,
speciellt den psykiska ohälsan (Whitehall Study, 2004). Starka bevis tyder på att förlusten av
arbetstillfällen och risken för arbetslöshet är sammankopplat med en ökad frekvens av skadlig
stress, ängslan, depression och psykotiska störningar (WHO, 2010).
2.7.2 Demokrati på arbetsplatsen
Arbetsplatsen kan fungera som en mötesplats för att uppmuntra allmänt deltagande i den
demokratiska politiska pressen. Arbetsplatsen ses även som ett ställe där arbetare kan
utveckla den individuella attityden och de psykologiska egenskaper som behövs för bredare
och mer verklig politisk demokrati, eftersom de spenderar så mycket tid av livet på arbetet
(Foley och Polanyi, 2006 27:173). Arbetare har en moralrätt till en mänsklig, icke främmande
arbetsmiljö där arbetare också måste ha en talan. Exempelvis i Sveriges arbetsmiljölag; kan en
10
arbetare endast delta i utformningen av sitt eget arbete samt i förändrings-och
utvecklingsarbete som rör arbetarens arbete (Foley och Polanyi, 2006 27:173). Ju mer en
arbetsplats är demokratisk, bidrar den till arbetarnas hälsa, medan ohälsosamma arbetsplatser
ålägger förbluffande höga kostnader för anställda, arbetsgivare och skattebetalare (Foley och
Polanyi, 2006 27:173).
2.7.3 Socialt stöd
Det har visat sig att graden av de sociala skillnaderna påverkar en rad olika sjukdomar;
depression, hjärt-och kärlsjukdomar, sjukfrånvaro samt en generell känsla av ohälsa. En
stressande aspekt på arbetsmiljön kan exempelvis vara bristen av stöd från kollegorna samt
cheferna. De anställda vill ha stödjande arbetsmiljö, där de får bra stöd av kollegorna och
cheferna samt att de får klara direktiv och konsekvent information av cheferna. Negativa
nivåer av socialt stöd är förknippat med psykisk hälsa, inklusive symtom på depression. Brist
på socialt stöd från chefer och kollegor har en tvåfaldig risk för att den psykiska ohälsan ska
öka bland de anställda (Whitehall study, 2004). Även om sambandet mellan arbetsplats,
psykosociala riskfaktorer och hälsa varierar, har den sociala gradienten i hälsa, beroende på
yrke, visat sig för mortalitet, hjärt- och kärlsjukdomar samt psykiska sjukdomar, speciellt
depression (WHO, 2010).
2.7.4 Krav och kontroll på arbetet
Många av dagens arbete kräver höga krav, men det är inte själva kraven som orsakar ohälsa,
utan det är kombinationen av höga krav och låg kontroll över arbetet som orsakar ohälsa
(Whitehall study, 2004). Krav på arbetet kallas även ”work load”, det vill säga hur hårt och
fort samt hur mycket en individ arbetar. Det inte säkert att lösningarna till ohälsan kan frågas
genom hur hårt och fort en individ arbetar, då både dagens arbetsliv ser annorlunda men även
de utmaningar och sättet vi arbetar på (Widmark, 2005). Kontroll har visat sig vara den
centrala lösningen på de ohälsosamma problemen på en arbetsplats enligt många. Kontroll i
arbetet förklaras genom två aspekter, möjlighet att påverka och kunskapskontroll. Den mer
övergripande aspekten är kontroll över arbetet, som exempelvis kan innebära ett inflytande
över långtidsplaneringar, vilka som anställs och vilka mål som gäller för organisationen
(Widmark, 2005).
2.8 Definition av oregelbundna arbetstider
Att arbeta i skift innebär att arbetstiderna avviker från vanligt dagtidsarbete på vardagar.
Skiftarbete innebär scheman med varierande arbetstider under dygnet. Det finns olika
11
skiftsscheman, många scheman består av två grupper eller flera som avlöser varandra på
bestämda tider. De olika skifttiderna är nattskift, förmiddagsskift, eftermiddagsskift. Något
som bidrar till ökad hälsa är om skiftarbete har rotationsordning. Det vill säga att det är
sekvenser i schemat, förmiddag-eftermiddag-natt och sedan har ledigt och efter det börja om
igen (Stressforskningsinstitutet, årtal saknas). Skiftarbete innebär perioder av 6-12 timmars
arbete som växlar på två, tre, eller fyra skift på alla 24 timmar. Ett schema kan även bestå av
en turlista och då varierar tiderna väldigt mycket. Schemat kan även innebära beredskap eller
jour samt att vissa skiftarbete enbart handlar om nattarbete. I Europa idag är ungefär var femte
arbetstagare anställd som skiftarbetare, som involverar nattarbete samt att en av tjugo arbetar
utökade timmar. (Harrington, 2001 & Stressforskningsinstitutet,). Arbetsmiljöverket och
Statistiska centralbyrån gjorde 2005 en Arbetsmiljöundersökning att 28 % av alla kvinnor
arbetar med skiftarbete, männen låg på 22 % procent. 14 % av männen arbetar nätter jämfört
med kvinnornas 9 %. En faktor som är viktig när det gäller de anställdas psykiska hälsa är
möjligheten att påverka arbetssituationen, genom exempelvis arbetstider, detta leder till att de
anställda blir mer engagerade i arbetet (Stressforskningsinstitutet, årtal saknas).
Tabell 2. Prevalensen av skift arbetare av det totala anställda (%)
Nation
2004
2013
Kroatien
33,1
35,1
Slovenien
30,9
33,4
Slovakien
27,0
31,6
Polen
34,5
30,6
Rumänien
22,1
26,8
Island
19,2
26,1
Grekland
18,8
26,1
Sverige
20,7
22,5
Finland
23,5
22,3
Cypern
9,4
12,4
Danmark
5,7
4,9
Källa: Eurostat (2014)
2.9 Möjliga konsekvenser av att arbeta oregelbundna tider
Att arbeta med oregelbundna arbetstider kan innebära väldigt stora påfrestningar för hälsan
och den ökar även risken för arbetsskador och arbetsolyckor. Det vanligaste problemet som
12
kan uppstå av att arbeta dessa tider är sömnbrist, störd sömn och trötthet
(Stressforskningsinstitutet, årtal saknas).
2.9.1 Stress
Alla människor har ett stressystem och ett anti- stressystem, båda behövs för att vara i balans
med varandra. Den akuta stressen kan vara stimulerande om återhämtningen är för kort
mellan gångerna. Upprepningar av den akuta stressen och ingen tid för återhämtning kan leda
till kronisk stress. Ett exempel på när en individ inte hinner återhämta sig i arbetet är när
arbetstiden komprimeras och för korta matpauser kan leda till för liten återhämtning både
under och mellan arbetspassen (Lennernäs & Wiberg, 2006).
Till den kroniska stressen hör det till många bakomliggande orsaker, exempel på några
stycken är; oro för ekonomi, arbetsrelaterad stress eller boende stress och att leva i en dålig
relation. Att leva under denna stress kan leda till en rad av tillstånd och sjukdomar som
exempelvis insulinresistens, typ 2- diabetes, bukfetma, dygnsrytmen i kortisolkurvan
försvagas eller försvinner och depression samt hjärt- och kärlsjukdomar. Ätandet är en annan
aspekt som påverkas av stress, vid kronisk stress reagerar vissa människor genom att de
tappar matlusten. Vissa människor med kronisk stress kan leda till att de äter för mycket, då
kroppen tror att den ska rusta sig för fysisk kamp och flykt (Lennernäs & Wiberg, 2006).
2.9.2 Sömn
De flesta studier är eniga om att effekterna av långa arbetstider och oregelbundna arbetstider
har en skadlig effekt på sömnen. Sömnproblem finns ofta i nattskiftsarbetare där sömnen
vanligtvis sker mellan 07.00 och 12.00 (Lennernäs & Wiberg, 2006), då kan sömnen
reduceras med upp till två timmar per dag (Harrington, 2001). Flera dygn av endast fem
timmars sömn hinner kroppen uppfatta det som om individen förlorat en hel nattsömn. En helt
överhoppad sömn gör att man blir lika farlig bilförare som en alkoholpåverkad individ. Den
onormalt långa sömnen kan dock vara ett tecken på störningar i dygnsrytmen eller depression
(Lennernäs & Wiberg, 2006).
Vad som händer med kroppen under sömnen är bland annat att ämnesomsättningen sjunker,
kroppens vävnader underhålls och byggs upp, immunförsvaret aktiveras, minnet uppdateras
och stärks samt att kroppen tillverkar blodsocker till hjärnans försörjning. När vi inte får den
sömn vi behöver resulterar det i att människors planeringsförmåga minskar, svårare för att
13
överblicka saker och minnet blir sämre samt att risken för övervikt ökar (Lennernäs &
Wiberg, 2006).
Vid sömnbrist ökar även risken för felbedömningar och olyckor, lokförare kör mot rött,
felbedömningar orsakar skador och olyckor sker i sjukhus och fabriker. Detta är
konsekvensen av sömnbrist, som beror på den mentala prestationsförmågan (Lennernäs &
Wiberg, 2006). En annan viktig faktor som nämns när det gäller arbetsolyckor är mänskliga
fel, som kan bero på sömnrelaterade faktorer och dygnsrytm. Störningar i dygnsrytmen i
kombination med sömnbrist och trötthet kan leda till ineffektivitet på arbetsplatsen
(Harrington, 2001).
2.9.3 Kost och motion
Kost och motion är också en viktig del för skiftarbetare speciellt de som arbetar nattid. Att
nattarbetare sover några timmar kortare innebär däremot inte att energibehovet ökar, de
känner sig snarare trötta och rör på sig mindre. Detta beror även på om arbetet är ett
stillasittande eller ett mer fysiskt krävande arbeten. De som arbetar natt eller tidiga morgnar
sover mindre under de anslutande nätterna. Vad som då händer är att energiförbrukningen
minskar med 15 % under natten och för varje extra timme en arbetare är vaken behövs det
olika mycket energi beroende på hur krävande arbetet är. Mängden energi som ska intas beror
därmed inte på de udda arbetstiderna utan hur aktivt ens arbete är. Det som är vanligt bland
nattarbetare är att konsumtionen av extra mat under kvällen eller natten, utöver en vanlig dag
med mat, innebär att man hamnar i positiv energibalans och att vikten kommer öka ganska
snart (Lennernäs & Wiberg, 2006).
Den psykiska ohälsan har kommit att bli ett stort problemområde i dagens samhälle, inte
minst bland anställda med oregelbundna arbetstider. De drabbas bland annat av sömnproblem,
stress och svårigheter med kost och fysisk aktivitet.
14
3 SYFTE
Syftet med denna litteraturundersökning är att undersöka den vetenskapliga litteraturen för att
studera den psykiska hälsan bland anställda som arbetar med oregelbundna arbetstider samt
för att hitta riskfaktorer som påverkar den psykiska hälsan hos dessa arbetare negativt.
Studien kommer att undersöka följande frågeställningar:
● Hur stor är prevalensen av depression och ängslan bland anställda som arbetar
oregelbundna arbetstider?
● Vilka riskfaktorer finns för de som arbetar oregelbundna arbetstider när det gäller den
psykiska hälsan relaterade till arbetslivet och individen?
4 METOD
I detta avsnitt beskrivs hur artikelsökningen har gått till samt hur våra inkluderings- och
exkluderingskriterier såg ut.
4.1 Artikelsökning
Vid artikelsökningarna valdes det ut sökord som ansågs vara relevanta för studiens syfte.
Artikelsökningen grundades i två databaser, PubMed och PsycInfo. Resultatet av sökningen
visas i tabell 3 och 4.
Tabell 3. Sökresultat PsycInfo
Datum
Sökord
2014-04-24
Depression OR
Anxiety*AND
Workplace*
AND Gender
Shift Workers*
AND
Depresson*
Shift Worker*
AND
Depression*
Shift Workers*
AND Anxiety*
2014-04-30
2014-04-30
2014-04-30
Träffar Granskade Granskade Använda
abstrakt
artiklar
artiklar
148
73
25
15
7
77
10
5
1
2
1
15
Tabell 4. Sökresultat PubMed Central
Datum
Sökord
Träffar Granskade Granskade Använda
abstract
artiklar
artiklar
2014- 04-24
Mental health
AND
Workplace
Depression
AND Anxiety
AND
Workplace
AND employees
459
0
24
0
2014-04-24
Depression OR 64
Anxiety* AND
Workplace*
AND Gender
0
2014-04-30
Shift worker
AND
depression
Shift worker
AND anxiety
2014-04-24
2014-04-30
28
11
9
4
10
5
2
0
4.2 Inkluderings- och exkluderingskriterier
Studiens inkluderingskriterier var att artiklarna skulle vara vetenskapliga, vara tillgängliga i
fulltext samt att de skulle vara publicerade antingen på svenska eller engelska. De studier som
behandlade skiftarbete, depression och ängslan inkluderades. Studiens exkluderingskriterier
var de artiklar som inte var publicerade på engelska eller svenska eller hade någon fulltext.
4.3 Artikelgranskning
När artikelsökningen var klar genom PubMed och PsycInfo, lästes alla artiklarnas rubriker
igenom och de relevanta artiklarna valdes ut. Efter det lästes 52 abstract och av dessa valdes
31 vetenskapliga artiklar ut för att få en närmre granskning. Artiklarna lästes igenom och det
gjordes anteckningar som tog upp vad i artikeln som var relevant till vårt syfte. Det valdes ut
12 artiklar som skulle ingå i studien. När artiklarna hade valts ut genomfördes en
kvalitetsgranskning.
4.4 Kvalitetsgranskning
Vid artiklarnas kvalitetsgranskning användes Willmans (2006) (se bilaga 1)
bedömningsprotokoll för kvantitativa vetenskapliga artiklar. I bedömningsprotokollet var där
ett klassificeringssystem där poäng, 1-3, delades ut för vetenskapliga variabler. De variabler
som fanns med i bedömningsprotokollet var bland annat beskrivning av metod, resultatens
16
signifikans, om slutsatsen var rimlig samt om instrumentens validitet och reliabilitet. När alla
poäng var utdelade summerades de sedan till en procentsats som visade artikelns slutgiltiga
kvalitet. Kvalitetsgranskningen var indelad i tre nivåer för att bedöma artikelns kvalité; nivå I
var den som var av bäst kvalité och hade 80 %, ≥26 poäng, nivå II var av medelkvalité och
hade 70 %, ≥23 poäng, samt nivå II som var av låg kvalité och hade 60 %, ≥19 poäng. Av
artiklarna i studien var det 4 som som hamnade i nivå I och 8 hamnade i nivå II, ingen av
artiklarna hamnade i nivå III.
4.5 Databearbetning
För att få en bra överblick över de utvalda artiklarna sammanfattades de i en tabell (se bilaga
2) och rubrikerna som användes var; Titel, författare, år och land, Syfte, Studiedesign och
metod, Deltagare och bortfall, Resultat, Kommentar samt Kvalitetsgrad. Artiklarna
grupperades beroende på vilka variabler som fanns med i artikeln. I studiens resultat delades
det upp beroende på likheter och skillnader från artikelns resultat samt att det togs fram
mönster som hittades inom artiklarna och mellan artiklarna.
5 RESULTAT
I kommande avsnitt presenteras resultatet av artikelgranskningen.
5.1 Depression och oregelbundna arbetstider
Fyra av alla de granskade artiklarna visade att både kvinnor och män kände mer depression
och nedstämdhet av att arbeta i skift.
En studie gjord av Driesen et al. (2010) utgick från studiepopulation A och studiepopulation
B, där population A valdes för att undersöka sambandet mellan olika arbetsscheman och
nedstämdhet. Där ingick de anställda som var involverade i dag, tre-, fem-, eller oregelbundna
skiftarbetsscheman. Population B valdes för att undersöka sambandet mellan antalet
arbetstimmar/vecka och nedstämdhet. Där ingick anställda som var inblandade i dag arbetet
enbart. Resultatet visade sig att den högsta andelen av nedstämdhet fanns bland treskiftarbetare med 13,6 % och var vanligast bland män som arbetade i skift. Efter en kontroll
för variablerna ålder, utbildningsnivå, ensam bo och långvarig sjukdom, var nedstämdhet
bland dem fortfarande statistiskt signifikant. Bland de kvinnliga skiftarbetarna var det endast
de som arbetade i fem-skift som hade högre andel nedstämdhet jämfört med dag arbetare. När
17
ytterligare korrigeringar gjordes för de arbetsrelaterade faktorerna i studien visade det sig att
fem-skiftsarbetsschemat fortfarande var förknippat med fyrfaldigt högre nedstämdhet jämfört
med dag arbetare.
I Nakatas et al. (2004) studie vars 522 deltagare analyserades, visade att den genomsnittliga
poängen i skalan CES-D 1, som används för att mäta depressiva symtom, var 14,3 poäng och
att förekomsten av depressiva symtom var 31,8 % bland samtliga deltagare. Fler studier som
kunde påvisa att skiftarbetare kände mer depression än andra arbetare fanns av både Bara &
Arbers och Luca et al. I studien av Bara & Arber (2009) som använde sig av GHQ2 för att
mäta icke-ekologiska och icke psykotiska psykiska störningar, där resultaten visade att män
var mer signifikanta till att vara ett GHQ-fall och att rapportera ängslan och depression, efter
att ha arbetat 4 år eller mer under natten, jämfört med män som aldrig arbetat nätter. För
kvinnorna hade ängslan, depression och mindre psykiska störningar påverkats negativt av att
arbeta i olika skift under 2-3 år, jämfört med kvinnor som aldrig har arbetat i olika skift i
minst 4 år. I Lucas et al. (2014) studie som innefattade 1013 offentliga arbetstagare,
utvärderades hur attityd och depressiva symtom speglar individens liv i nuläget utifrån BDIskalan3, som påvisade att 16 % hade depression, som arbetade i roterande skift.
Figur 2. Relationen mellan depression och olika skiftscheman. (Luca et al, 2014)
1
Center for Epidemiologic Studies Depression Scale, (Asaoka et al, 2013).
12- item General Health Questionnaire, (Bara & Arber, 2009).
3
The Beck Depression Inventory, (Luca et al, 2010).
24
Shiftitem
12Work
General
Disorder,
Health
(Asaoka
Questionnaire,
et al, 2013).
(Bara & Arber, 2009).
3
The Beck Depression Inventory, (Luca et al, 2010).
2
18
I en annan studie av Driesen et al. (2011) visade det sig att män som arbetar i skift hade
markant högre risk att utveckla depression än vanliga dag arbetare. Det visades även att
depression var högre bland de tidigare anställda jämfört med de nuvarande, vilket i sig tyder
på att skiftarbetare upplever arbetet mer krävande jämfört med dagarbetarna.
5.1.1 Nattarbete och depression/ängslan
Tre av studierna visar att depression förekommer mer bland natt skiftarbetare än andra
arbetare.
I studien av Rios KA et al. (2010) gällande sjuksköterskor visade resultatet att 5,3 % av
respondenterna hade över 20 poäng på depression skalan BDI, vilket indikerar på förekomst
av depression, 10,2 % av respondenterna låg mellan 16-20 poäng, vilket visar på mild
depression. En variabel som hade ett samband med BDI var arbetstiden. Resultaten visade
nämligen att natt skiftarbetare hade högre poäng på BDI än någon annan arbetare. I studien av
Fekedulegn et al. (2013) som omfattade 464 poliser, påvisade att de som var natt skiftarbetare
rapporterade hög arbetsbelastning, 74,1 %, och att även de hade högre poäng när det gällde
depression, via CES-D skalan. Vidare kunde Bara & Arbers (2009) också påvisa att män var
betydligt mer benägna att rapportera både ängslan och depression efter att ha arbetat natt
under fyra år eller mer, jämfört med kvinnor som aldrig arbetat olika skift.
5.1.2 Faktorer i relation till depression/ängslan
Sju studier har även kunnat påvisa att andra variabler så som kön, ålder, civilstånd och
arbetsbelastning samt arbetstimmar har varit kopplade till depression, ängslan och
nedstämdhet.
Ålder, kön och civilstånd är också viktiga faktorer att ta hänsyn till när det gäller depression,
det har Luca et al. (2014) framfört i två av sina studier. I Lucas et al. (2014) tidigare studie
påvisade han att en tydligt högre prevalens av mild depression förekom bland äldre arbetare, i
åldersgruppen 51-64 år. Bland kvinnor visade resultaten att prevalensen av depression låg på
26 % som var betydligt högre än bland männens motsvarande 13 %. Studien menar även att
den höga förekomsten av depression bland de arbetande kvinnorna speglar sig i deras roller i
samhället, som till exempel att de behöver ägna sig åt både arbetet och familjeomsorgen. I
den senare studien av Luca et al. (2014) visade resultaten på att civilstånd spelade en roll i
19
risken för att få depression, det visades nämligen att den högsta prevalensen av mild
depression fanns hos arbetare som var änkor.
Figur 3. Civilstånds betydelse för depression (Luca et al, 2014).
De 10,2 % respondenterna som rapporterade mild depression i Rios KA et al. (2010) studie
var 55,5 % procent nattarbetare och 85,2 % av dem hade hälsoproblem. De 5,3 %
respondenterna i samma studie som rapporterade depression arbetade 78,6 % på natten och
7,6 % av dem hade hälsoproblem. I Asaokas et al. (2013) studie visar resultaten att relationen
mellan att ha mer än 90 % arbetsposition, sömnlöshet och att arbeta natt i fem år eller mindre
var kopplat med ängslan. I Gerbers et al. (2010) studie om poliser visade även den att de
manliga poliserna hade mer ängslan över att begå misstag och kände att misslyckande på
arbetet kunde medföra allvarliga negativa konsekvenser. Driesens et al. (2011) studie visade
även att män som arbetade 26 timmar eller mindre i veckan hade en signifikant högre
nedstämdhet än de som arbetar i 36-40 timmar i veckan. Det visades även att den minsta
andelen nedstämdhet fanns bland de män som arbetade mer än 40 timmar i veckan. När det
gäller de olika arbetsscheman visade det sig i Driesen et al (2011) studie vid undersökningens
startpunkt att arbetare som bytte arbetsschema, exempelvis från skift till dagarbete, ledde till
ökad nedstämdhet. De natt arbetande poliserna i Fekedulegn et al. (2013) studie rapporterade
signifikant högre prevalens av hög arbetsbelastning. Justering för ytterligare variabler gjordes;
ålder, kön, rang, rökning, sömn kvalité, arbetsbelastning, ängslan, depression, metabola
syndrom och barnomsorg efter arbetet, men det var fortfarande betydligt högre för poliser i
nattskift. Rios KA et al. (2010) studie visade även på att de sjuksköterskor som arbetade
under natten hade dåliga kostvanor; de konsumerar fryst och färdiglagad mat samt
koffeinhaltiga drycker.
20
5.2 Sömn
Fem av artiklarna som analyserades påvisade att sömnlöshet och extrem trötthet påverkades
av att arbeta i skift. Både Asaokas et al. (2013) studie och Fagerbakke Eldeviks et al. (2013)
studie visade att sjuksköterskor klassificerades för att ha SWD4, vilket kännetecknar extrem
trötthet och sömnlöshet som är kopplat till ens skiftschema. I Asaokas et al. (2013) studie som
innefattade 997 sjuksköterskor visade resultaten att 24,4 % av respondenterna var
klassificerade för att ha SWD. Graden av SWD var högre bland två-skiftarbetare än bland treskiftarbetare. I Fagerbakke Eldeviks et al. (2013) studie studerades även antalet snabba
återvändningar5, där 81,2 % av de analyserade sjuksköterskorna rapporterade detta. Det
visade sig nämligen vara signifikant vanligare att sjuksköterskor med snabba återvändningar
till arbetet kände mer sömnlöshet, extrem trötthet och SWD. Överdriven trötthet bland
sjuksköterskorna var endast signifikant kopplat med mer än 30 snabba återvändnignar i
arbetet.
I Gerbers et al. (2010) studie rapporterade de skiftarbetande poliserna betydligt fler klagomål
när det gäller sömnen än de som inte arbetar i skift. Likaså var skiftarbetarna generellt mindre
nöjda med sömnen när de stigit upp. Alltså fanns det något fler klagomål och lägre kvalité i
sömnen hos de skiftarbetande poliserna. Bland de skiftarbetande poliserna i Drakes et al.
(2004) studie visade resultaten att de mest konsekventa skillnaderna fanns mellan natt- och
dag arbetare, genom en minskad total sömn tid, minskad sömneffektivitet och en ökad
förekomst av sömnlöshet och trötthet under dagen för nattarbetarna. I studien utfördes även en
gruppanalys av trötthet, hos de som både upplever och inte upplever sömnlöshet. En
signifikant effekt i denna grupp fanns; både natt- och roterande arbetare upplevde signifikant
mer trötthet än dag-arbetare. En huvudeffekt av sömnlöshet hittades också; där individer med
sömnlöshet rapporterade signifikant mer trötthet under dagtid än de som inte rapporterade
sömnlöshet. Vidare påvisade Drake att 32,1 % av natt arbetarna och 26,1 % av de roterande
uppfyllde kriterierna för SWSD6, vilket innebär att de har extremt svårt att upprätthålla
tillräcklig ”sömn-vaken” funktion under ett skiftarbetsschema. Dessutom visade det sig att 18
% av dag arbetare rapporterade minst ett symptom, sömnlöshet eller överdriven sömnighet. I
en studie av Nakata et al. (2004) visade resultatet att DIS (svårt att somna) låg på 29,6 %,
DMS (svårt att upprätthålla sömnen) 15,5 procent och EMA (tidigt uppvaknande) låg på 3,4
4
Shift Work Disorder, (Asaoka et al, 2013).
Mindre än 11 timmar mellan skiften (Fagerbakke Eldeviks et al, 2013).
6
Shift Work Sleep Disorder (Dr ake et al, 2004).
5
21
% bland de 522 skiftarbetarna. Resultatet visade även att 23,3 % rapporterade att de sov dåligt
eller väldigt dåligt under nätterna. Drakes et al (2010) studie visade också att endast en
huvudeffekt fanns för depression bland de 3 283 deltagarna, det var de som angav
sömnsvårigheter eller överdriven trötthet under dagen, dem visade sig ha högre nivåer av
depression. Skiftarbetet i sig var dock inte kopplat med depression.
5.2.1 Faktorer i relation till sömn
Två av artiklarna behandlar även hur andra variabler som exempelvis ålder, familjestruktur
och arbetserfarenhet har påverkat sömnen band skiftarbetarna.
Den enda studien inom detta område som rapporterade att ålder har en påverkan på SWD är
Asaokas et al. (2013) studie, som visar att skiftarbetare med SWD visade sig vara signifikant
yngre än de utan SWD. Nakatas et al. (2004) studie påvisade att arbetare med sjukfrånvaro
hade en signifikant högre förekomst av både DMS (svårt att upprätthålla sömnen) och EMA
(tidigt uppvaknande) jämför med personer utan sjukfrånvaro. Resultatet i hans studie visar
även när timmarna man sover på dagen exkluderas, uppfylls fem av sex sömn variabler samt
att depressiva symtom signifikant kunde kopplas med långvarig sjukfrånvaro. Alla dessa
sömnvariabler ökade sjukfrånvaron två till fem gånger.
Sjuksköterskorna i Asaokas et al. (2013) studie med SWD visade sig ha högre värden i CESD skalan. Andra faktorer som också var betydelsefulla för SWD var sådana som
familjestruktur, de som inte arbetar som översköterska, 3-5 år och 6-9 års arbetserfarenhet,
arbetar i ett två skiftsschema, är för närvarande engagerad i flera nattskift i rad och ingen
möjlighet till tupplur under nattskiftet samt att de som spenderar mest tid på nattskift (32
timmar eller mer/månad), alla visade signifikanta kopplingar med SWD.
5.3 Stress
Endast en av de analyserade artiklarna behandlade hur stress, krav och press påverkade
individen.
I Gerbers et al. (2010) studie som ju innefattade 460 poliser, visade resultaten att de som var
skiftarbetare var kopplade till högre nivåer av stress och arbetsmissnöje. De manliga poliserna
rapporterade även mer social stress än kvinnorna. Vidare visade resultatet att de höga
nivåerna av stress var kopplade med klagomål gällande sömnen och den minskade kvalitén i
22
sömnen. Med andra ord upplevs stress som en viktig faktor i utvecklingen av klagomål när det
gäller sömnen. Det visade sig även att både upplevd sömn och hälsa är starkt förknippade med
den självrapporterade stressen, oavsett om poliser arbetar i skift eller inte. De manliga
poliserna i denna studie kände sig mer under press för att prestera bra och för att uppnå både
interna och externa förväntningar jämfört med de kvinnliga poliserna.
5.4 Sjukfrånvaro
Tre av artiklarna nämner även sjukfrånvaro som en konsekvens av att arbeta med
oregelbundna arbetstider.
I studien om poliser av Fekedulegn et al. (2013) visade att de poliser som hade sjukskrivit sig
var yngre och hade även färre år i yrket samt att 55,8 % rapporterade mer dålig sömn och
kvalité i sömnen oftare, jämfört med de 38,3 % som inte hade sjukskrivit sig. Andelen
kvinnor som sjukskrev sig var 27 %, motsvarande siffra för männen var 9,5 %. Totalt sätt var
förekomsten av sjukfrånvaro den högsta på nattskiftet. Resultatet visade även att de som var
sjukskrivna i tre dagar eller mer var yngre, hade mindre år erfarenhet, rapporterade
barnomsorg efter arbetet och rapporterade mer ängslan.
Två av studierna beskriver även sambandet mellan sjukfrånvaro och BMI7 bland de som
arbetar med oregelbundna arbetstider. I studien av Fekedulegn et al. (2013) visade resultaten
att poliser med ett normalt BMI på 25 fanns där inga signifikanta skillnader mellan skiften.
För poliser som var överviktiga fanns det däremot en signifikant skillnad när det gäller
sjukskrivning bland natt skiftarbetare, som var dubbelt så stor som för dag skiftarbare, och var
74 % större än hos eftermiddag skiftarbetare. Sambandet mellan skiftarbete och sjukfrånvaro
var helt beroende på polisernas BMI. För en polis med normalt BMI, fanns där inget
signifikant samband mellan skift arbetande och förekomst av sjukskrivning som varade 3
dagar eller längre i följd. Överviktiga poliser som arbetade på natten och eftermiddagen hade
65 % respektive 50 % större incidens jämfört med poliser på dag skift. Resultatet visade alltså
att poliser med nattskift hade större risk för sjukskrivningar och att det var associerat med
BMI. I den andra studien som också visade ett samband mellan skiftarbete, sjukfrånvaro och
BMI var av Conceicao Antunes. L et al. (2010). Resultatet i denna studie visade att de arbetar
med oregelbundna arbetstider rapporterade högre BMI och midjemått än dagarbetarna.
7
Body Mass Index är ett mått för kroppsfett som är baserat på en individs längd och vikt. Måttet delas in i fyra
kategorier; Undervikt= <18,5, Normalvikt= 18,5- 24,9, Övervikt= 25–29,9 och Fetma= 30>. (National Institutes
of Health).
23
Conceicao Antunes förklarar att detta kan betyda att skiftarbetare utvecklar metaboliska
störningar, att det blir en riskfaktor för det metabola syndromet.
5.5 Sociala relationer
I två av studierna visade det sig att skiftarbetare har svårt att upprätthålla de sociala
relationerna. I Drake (2004) studie visade resultaten att både natt arbetare och roterande
skiftarbetare med SWD missade signifikant mer familj-tid eller missade mer sociala
aktiviteter över de senaste tre månaderna jämfört med dag arbetare som rapporterade
sömnlöshet eller extrem trötthet. Nattarbete kan utlösa svårigheter att upprätthålla familj- och
sociala relationer (Luca, 2014).
6 DISKUSSION
Diskussionen är uppdelad i en metoddiskussion där vårt tillvägagångssätt av artikelsökningen
och en granskning av studiernas mätmetoder beskrivs samt en resultatdiskussion där en
diskussion kring studiernas resultat förs.
6.1 Metoddiskussion
Då arbetslivet visade sig vara ett väldigt omfattande fält, grundades artikelsökningen på
endast en del av den, nämligen anställda som arbetar på oregelbundna tider. En diskussion om
vilka sökord som var relevanta för området genomfördes för att underlätta sökningen i de
vetenskapliga databaserna. Databaserna som användes till sökningarna var PubMed och
PsycInfo, då dessa ansågs vara mest relevanta utifrån vårt syfte. Valet av en litteraturstudie
gjordes för att samla all vetenskaplig undersökning om ämnet och föra en diskussion om
möjliga förebyggande åtgärder.
Under artikelsökningen valdes både relevanta rubriker och abstracts ut för att kunna göra en
noggrannare granskning. Samtliga artiklar som granskades var tillgängliga i fulltext och var
på engelska. Artiklarna valdes och granskades gemensamt ett antal gånger för att minimera
risken för eventuella missuppfattningar. Inkluderings- och exkludering kriterier gjordes för att
avgränsa artikelsökningen, samtliga studier var kvantitativa och de spelade ingen roll vilket
årtal de publicerats, då en jämförelse över tid möjligtvis kunde göras. Då den psykiska hälsan
är ett omfattande begrepp valdes det att fokuseras på depression och ängslan för att dessa
besvär framkom i samtliga artiklar, därför utgick studien från dessa två begrepp.
24
De slutgiltiga artiklarna granskades efter Williams (2006) protokoll, en så kallad
kvalitetsgranskning. Svårigheter uppstod i värderandet av artiklarna, då liten kännedom och
bakgrundskunskap om exempelvis ett mätinstrument var relevant eller om det var tillräckligt
bra för den specifika studiens syfte. En presentation av artiklarna gjordes även med hjälp av
en så kallad kritisk granskning, som var till för att underlätta förståelsen och förstå värdet i
artiklarna, det ger även läsaren en inblick i vad artiklarna kort handlar om.
Samtliga studier som analyserades var kvantitativa, majoriteten av dem baserades genom en
tvärsnittsstudie och två av dem var baserade på en kohortstudie.
Det finns både för- och nackdelar med dessa typer av studier. En tvärsnittsstudie undersöker
sambandet mellan exponering och prevalens i sjukdomar i en definierad population vid ett
enda tillfälle (Aschengrau, 2008). Detta är en nackdel då information som kan vara viktig och
relevant för studiens syfte inte framkommer förens fokus riktas bakåt i tiden. En kohortstudie
däremot undersöker flera hälsoeffekter av en exponering; ämnen definieras enligt deras
exponeringsnivåer och följs upp efter sjukdomars förekomst (Aschengrau, 2008). Fördelen
med att undersöka utifrån en kohortstudie är att den inte enbart beräknar prevalensen av
exempelvis en sjukdom den tar nämligen även hänsyn till orsaker eller personliga egenskaper
som är viktiga för detta utfall.
Fördelen att majoriteten av studierna har utgått från en tvärsnittsstudie är att den mäter
prevalensen av depression och ängslan bland anställda som arbetar med oregelbundna tider.
Även fast orsakssamband har gjorts i dessa studier är de inte tillräckliga då de inte har följt
denna grupp över tid, med andra ord det är svårt att avgöra om studiens orsakssamband är
tillräckligt pålitliga. De få kohortstudierna i resultatet kan därför vara de bästa studierna
eftersom orsakssambanden ses över tid och de tar hänsyn till de föränderliga aspekterna samt
att förekomsten av depression och ängslan förekommer.
Tvärsnittsstudiepopulationer är vanliga och de flesta visar ingen hänsyn till exponering och
sjukdomsstatus. När forskare eller företag väljer att göra en tvärsnittsstudie är det för att de
genomförs för folkhälsoplanering och för etiologisk forskning, dessa studier är relativt vanliga
i arbetsmiljöer. Fördelarna med tvärsnittsstudier är att de är kostnadseffektiva och att där finns
en generaliserbarhet (Aschengrau, 2008).
25
Det finns tre olika typer av kohortstudier som företag och forskare kan ta del av; prospektiv,
retrospektiv eller ambidirectional. Det primära syftet med en kohortstudie är att jämföra
förekomsten av symtom, sjukdom och mortalitet i de exponerade och oexponerande
grupperna. Om det inte finns möjlighet till en helt oexponerad grupp för studien, väljs den
grupp som är minst exponerad (Aschengrau, 2008).
Oavsett om studien är en tvärsnittsstudie eller en kohortstudie har olika mätmetoder används
för att mäta förekomsten på bland annat depression, ängslan och sömn. Det förekom en hel
del olika mätmetoder för att mäta prevalensen av depression, ängslan och sömn, men de som
hade använts sig av gemensamma mätmetoder för dessa faktorer var; CES-D skala, BDI- mått
och ett SWD formulär.
CES-D skalan som avser att mäta depressiva symtom i den generella populationen har
använts av två studier, som har visat sig ha en hög konsistens och hög användbarhet.
Validiteten för måttet inrättades av (1) sambandet med andra självrapporterade mätmetoder
och (2) genom sambandet med de kliniska betygen för depression samt (3) genom
relationerna med andra variabler som stödjer sambandets giltighet (Radloff, 1977,). Skalan är
därmed lämplig när prevalensen av depression är i fokus. Fördelarna med att använda sig av
denna skala blir därmed att prevalensen av depression mäts, vilket är bra om studiens syfte är
att svara på enbart förekomsten av depression. Om syftet i en studie däremot är att svara på
orsakerna bakom depression är denna mindre lämplig, då den inte fokuserar på sambanden
mellan de bakomliggande orsakerna och depression. Det är en viktig aspekt speciellt när det
handlar om anställda som arbetar med oregelbundna arbetstider där orsakerna kan vara många
till depression. Av den anledningen bör det användas andra mätmetoder som enbart fokuserar
på denna grupp. BDI- måttet användes också av två studier, instrumentet avser att mäta
karakteristiska attityder och symtom av depression, detta själrapporterande instrument har
även utvecklats i olika former, en av dem är en självrapportering om det fysiska tillståndet
(American Psychological Association, årtal saknas). Mätinstrumentet är med andra ord
omfattande och behandlar flera faktorer än bara depression. CES-D skalan i detta fall är
möjligtvis bättre än BDI- måttet för att den endast behandlar depression och då studierna som
använder BDI- måttet som mätmetod avser att mäta prevalensen av depression, kan denna
mätmetod vara mindre relevant.
26
Till skillnad från de ovanstående mätmetoderna användes det i två av artiklarna en SWDskala som riktar sig för gruppen skiftarbetare. SWD vilket syftar till att mäta extrem trötthet
och sömnlöshet som är förknippat med ens skiftsystem är en relevant mätmetod för denna
grupp och kan anses ha en hög validitetsgrad. Vad som också gör mätmetoden ytterst relevant
är att de som arbetar i skift och i oregelbundna tider vanligtvis har problem med sömnen, då
de delvis rubba dygnsrytmen.
Ett flertal metoder har används i samtliga artiklar, några hade exempelvis använt sig av
mätmetoder som behandlar olika grader av depression. Även om mätmetoderna i sig hade
kunnat vara mer relevanta för just denna målgrupp finns det en annan svårighet med att ha ett
flertal mätmetoder, jämförelsen mellan dem. Då de inte använder sig av likadana frågor,
skalor och definitioner blir det ytterst svårt att jämföra och använda sig av varandras
undersökningar för att utveckla, förstå sambanden och uppnå framsteg inom detta område. Att
använda sig av enhetliga metoder inom specifikt detta område hade inneburit en stor fördel
för jämförelsebarheten och viktiga framsteg inom folkhälsan hade kunnat göras.
Då vi lever i ett samhälle som är enormt påfrestande för den psykiska hälsan, var det konstigt
att de flesta studierna inte utgick från en mätmetod som mäter stress, endast två artiklar hade
en sådan mätmetod. Detta anses vara otroligt viktigt i arbetslivet inte minst för de som arbetar
med oregelbundna tider, där sömnen, kosten och den fysiska biten uteblir eller försämras. Det
blir med andra ord svårare för de som arbetar med oregelbundna arbetstider att planera dagen,
inte minst kosten och den fysiska aktiviteten samt att de sociala relationerna sätts på prov. Att
använda sig av en specifik mätmetod för arbetare generellt och inte minst för arbetare med
oregelbundna arbetstider, anses därför vara ytterst viktigt för att koppla de bakomliggande
orsakerna till depression och ängslan.
6.2 Resultatdiskussion
Flera studier i resultatet har kunnat påvisa att både kvinnor och män kände mer depression,
ängslan och nedstämdhet av att arbeta med oregelbundna arbetstider. Resultatet visade även
att prevalensen av depression var störst bland natt arbetare/natt skiftarbetare samt risken att
utveckla depression var störst i denna grupp. När det handlar om att arbeta på udda tider har
resultat även påvisat att andra variabler har påverkat den psykiska hälsan. Variabler som
exempelvis kön, ålder, civilstånd och arbetsbelastning samt arbetstimmar. Oregelbundna
arbetstider har även påvisats ge konsekvenser av sömnen, både i antalet timmar och kvalité.
27
Även här har andra variabler som exempelvis ålder, familjestruktur och arbetserfarenhet en
inverkan på sömnen. Olika former av stress har också konstaterats att det påverkas av
oregelbundna arbetstider, speciellt när det är kopplat till sömn. Sjukfrånvaron visades även
vara högre bland kvinnor än män och den högsta andelen sjukskrivningar visades bland de
som arbetar nattskift, detta var kopplat med ett högt BMI. Resultatet visade även att individer
som arbetar i skift eller natt har svårare att upprätthålla de sociala relationerna. Det var svårt
att bevisa om depression berodde på de olika skiftscheman eller om det berodde på de
individuella faktorerna.
Arbetare med oregelbundna arbetstider
Faktorerna som påverkar den psykiska hälsan hos arbetare speciellt de som arbetar med
oregelbundna arbetstider är många, och de är alla kopplade till varandra.
Många av studierna påvisade att sömn är en av de största faktorerna som anställda med
oregelbundna arbetstider drabbas av. Genom tabellen nedan förklaras de olika stadierna i
sömnen som är viktiga för den totala återhämtningen, som är ytterst viktigt för de som arbetar
med oregelbundna arbetstider.
Tabell 4. Sömnens 5 stadier.
Stadium
Beskrivning
Stadium 1
Övergångsfas från vakenhet till sömn som saknar
rde
”Bas-sömnen”, fyller upp hälften av sömnperioden. Det sker en
återhämtning men inte maximalt
Stadium 2
Stadium 3 och 4
Djupsömnen, här sker den maximala återhämtningen, här är vi mest
svårväckta och förvirrade om vi väcks
Stadium 5
Även kallat REM- rapid eye movement, det är stadiet där vi drömmer. Det
visar en förhöjd aktivitet i både hjärna och övriga kroppen men kroppens
positionsmuskler är avslappnade. Den djupa sömnen prioriteras alltid och
får dominera första halvan och att REM inte släpps fram på allvar förrän i
sömnens andra halva
Källa: Stressforskningsinstitutet (2010:322)
Både djupsömnen och drömsömnen är viktiga stadier för återhämtningen, det har nämligen
visats att dessa stadier är viktiga för den fysiska återhämtningen och immunförsvaret
28
respektive den mentala hälsan, när det gäller minnet på lång sikt. Detta kan man bland annat
se i Asaokas et al. (2013) studie om de skiftarbetande sjuksköterskorna, där många
rapporterade besvär som sömnlöshet och extrem trötthet. Kopplingen mellan sömn och
snabba vändningar för sjuksköterskor påvisades, där resultaten även här medförde sömnlöshet
och extrem trötthet. Konsekvenserna av den minskade sömnen kan på kort och lång sikt
innebära en reducerad prestationsförmåga, ökad risk för medicinska felbedömningar och
försämrad patientsäkerhet, den påverkar även kroppens fysiska och mentala återhämtning och
kan leda till allvarlig ohälsa, exempelvis depression och hjärt- och kärlsjukdomar med mera.
Den bristande återhämtningen kan även leda till stress. Detta gäller inte enbart sjuksköterskor
som arbetar i skift eller udda arbetstider, utan även andra yrkesgrupper som rapporteras i
resultatsdelen. När det gäller andra yrkesgrupper utöver resultatet, exempelvis som
industriarbetare eller bygg- arbetare är nog den största konsekvensen av sömnbrist
arbetsolyckor och fallskador. Ålder hade också betydelse för sömnen, de yngre klarar av natt
skift bättre och kan sova 6-7 timmar på dagen efter arbetet, medan äldre 50+, tycker ofta att
natt skift är besvärliga och att det är svårt att sova efter ett natt pass
(Stressforskningsinstitutet, årtal). Denna skillnad i ålder kan möjligtvis bero på att unga
arbetare är nattmänniskor, de vänder lätt på dygnet och håller sig vakna ganska lätt på
kvällen/natten, vilket gör att de kan arbeta under nätter utan smärre problem. Till skillnad från
de yngre har äldre lättare för sig att stiga upp på morgnarna för att de har en normal
dygnsrytm men blir lättare trötta på kvällen, därmed förenas nattarbetet med trötthet.
Kost
Det finns en annan viktig faktor som är kopplad till skiftarbetarnas dygnsrytm och sömn,
nämligen kosten. Skiftarbetare som inte arbetar under natt har lättare att planera kosten, för att
de har frukost-, lunch-, middag- och mellanmål utsatta i schemat. Rekommendationerna säger
att 5-6 mål om dagen ska intas, men som natt skiftarbetare eller natt arbetare kan det intas ett
mål extra utöver rekommendationerna. Detta kan bero på att natt skiftarbetare och natt
arbetare känner mer sömnlöshet och extrem trötthet jämfört med dag arbetare som Drake et
al. (2004) kunde påvisa. Detta beror på att för lite sömn kan ge falska signaler till kroppen om
att den behöver energi, dessa signaler av trötthet och stress kan öka sötsuget och suget efter
fett. De som arbetar under natten har större risk att inta energirik mat som kroppen inte har
möjlighet att bryta ned under denna tidpunkt (Prevent, 2011), det finns en möjlighet att
arbetarna exempelvis delar på snabbmat när suget uppkommer. Det dagliga intaget av mat är
viktigt så att inte hungern smyger sig på under natten, då det kan bli en ond cirkel av att
29
småäta under natten. Lennernäs & Wiberg (2006) skriver att energiförbrukningen under
natten minskar med 15 % är det extra viktigt att äta mat som kroppen kan förbruka under
natten. Det är ganska svårt att upprätthålla denna balans, det visar både Fekedulegn et al.
(2013) och Conceicao Antunes. L et al. (2010). Deras studier visade nämligen att BMI var
högre bland de som arbetade under natten. Risken med att äta på natten kan utveckla
metaboliska störningar vilket blir en riskfaktor för det metabola syndromet, som innebär att
det finns risk för viktuppgång och ett högre BMI för att ämnesomsättningen inte är tillräckligt
hög (Conceicao Antunes, L et al. 2010).
Stress
Förr i tiden reagerade stenåldersmänniskan på fiender och vilda djur. Människan idag reagerar
på när larmet går, håller på att missa bussen eller en deadline eller reagerar i bilkön. Det akuta
systemet är nämligen endast anpassat för snabb aktivering och snabb återgång till viloläge så
fort stressen upphört (Lennernäs & Wiberg, 2006).
Psykisk ohälsa är ett ständigt utvecklande begrepp som har förändrats genom tid, från att
människan har trott att onda andar tagit över människans kropp till att det idag anses som en
psykisk störning eller sjukdom (Sanner, 2009). De äldre generationerna såg psykisk ohälsa
som något tabu- belagt att diskutera om, för att detta tillstånd har inte varit populärt innan den
tekniska globaliseringen kom till. De yngre generationerna däremot ser psykisk ohälsa som
exempelvis ängslan över en tentamen. Den psykiska hälsans begrepp har blivit överutnyttjat
och kan idag inte tas på allvar, då det är så lätt att säga att psykisk ohälsa upplevs. Stress är
numera en vanlig förekommande faktor som orsakar psykisk ohälsa, och den har genom tid
och rum ändrats. Resultatet kan inte påvisa att stress har någon koppling till de riskfaktorer
som finns för skiftarbetare och de som arbetare på udda arbetstider. Men med tanke på hur
dagens stressade samhälle ser ut, är stress en av de viktigaste bakomliggande orsakerna till de
psykiska problemen. I arbetslivet, inte minst sagt bland de som arbetar med oregelbundna
arbetstider är detta ett viktigt område ur folkhälsans perspektiv, då arbetsschema, antalet
arbetstimmar, sömn, kost och sociala relationer måste balanseras för att kunna fungera ur ett
hälsoperspektiv. Detta är dock väldigt individuellt med tanke på att det beror på hur individen
själv hanterar en stressad situation, vissa är bättre än andra, detta påstår även WHO (2001) i
bakgrundsbeskrivningen.
30
Stressen har inte endast en inverkan i kosten den har även andra kopplingar som till exempel
med det sociala stödet. I Gerber et al (2010) påvisades att de manliga poliserna upplever mer
sociala stress än de kvinnliga poliserna. Att inte kunna prata ut om sina problem till familj
eller vänner kan leda till att dessa personer är mer benägna att utveckla ängslan eller
depression (WHO, 2001). Resultatet har kunnat påvisa att de som är natt arbetare eller natt
skiftarbetare har svårt att upprätthålla de sociala relationerna, detta beror delvis på att de sover
under dagen för att vara utvilade till natt passet, men det kan även bero på hur dagens
arbetsliv har kommit att utformas. Idag är det exempelvis normalt att varje anställd ska styra
sig själv, vilket har lett till att arbetsplatsen är oberoende av den sociala inputen, både från
chefer och anställda, som Widmark (2005) nämner. Resultatet har konstaterat detta genom
Gerbers et al (2010) studie, där manliga poliser känner mer social stress än kvinnor. Whitehall
Study (2004) har även visat att graden av de sociala skillnaderna påverkar en rad sjukdomar
som exempelvis depression och sjukfrånvaro. Att kvinnor lättare drabbas av psykiska
störningar beror på att de har flera olika roller i samhället, hustru, mamma, vårda barnen och
andra närstående, stå för matlagning och städning och så vidare. Detta kunde Luca et al
(2014) också bevisa. Inte nog med att kvinnorna har dessa roller, kvinnan har i dagens
arbetsliv utvecklats och finns allt mer ute på arbetsmarknaden jämfört med förr i tiden när
män dominerade arbetet. Detta speglar sig såklart i allt arbete och inte enbart för de som
arbetar med oregelbundna arbetstider.
Med detta sagt, om inte stressen slås av efter en upplevd stressad situation har upphört, kan
det orsaka kronisk stress som Lennernäs & Wiberg (2006) också förklarar.
Sociala relationer
De sociala relationerna för skiftarbetare och de som arbetar på udda tider visade sig i Lucas et
al (2014) studie att de har svårare att upprätthålla de sociala relationerna. Detta är ganska
uppenbart med tanke på att de arbetar på nätterna och sover om dagarna. Rasterna under
arbetstid har också en stor betydelse för den sociala biten, äldre generationer kanske utnyttjar
rasterna till att prata med sina arbetskollegor och njuta av sällskapet jämfört med de yngre
generationerna som på rasterna i högre grad väljer bort den sociala sammanhållningen på
arbetet och istället vänder sig mot de sociala medierna via smartphones.
31
Generella arbetslivet
Det nya arbetslivet är ständigt i rörelse och förändringar med globaliseringen sker konstant.
För det praktiska arbetet har globaliseringen inneburit snabbare produktion för företag samt
en ökad export och import av varor har lett till att företagen måste arbeta dygnet runt, för att
inte tala om e- handeln som exempelvis sköts genom ett skiftarbetarsystem. För det
administrativa arbetet innebär globaliseringen en ökad tillgänglighet, ökad kunskap och ökad
flexibilitet. Andra faktorer som anställningstrygghet, demokrati på arbetsplatsen, socialt stöd,
effort-reward imbalance samt krav och kontroll på arbetsplatsen har påverkats negativt på
vissa arbetsplatser, detta har hur som helst skapat en ständig uppkoppling till arbetet vilket har
medfört att vissa tar med sig jobbet hem och arbetar hemifrån, fastän arbetstiden är slut.
Konsekvenserna av att arbeta i skift speciellt under natten och att arbeta hemifrån kan bli att
de sociala relationerna uteblir eller de blir svårare att upprätthålla dem, på grund av att
människor arbetar natt eller jobbar över hemma, detta påverkas även av sömnlöshet och
trötthet. Både Luca (2014) och Drake (2004) kunde visa på att det var svårt att upprätthålla de
sociala relationerna, detta tillsammans med familjestrukturen som också förklaras av Asaokas
et al. (2013) kan kopplas till Stressforskningsinstitutet (årtal saknas) där det förklaras att
familjesituationen spelar stor roll när det gäller sömnen och att småbarnsföräldrar kan drabbas
av mer sömnbesvär och trötthet vid skiftarbete. Vi anser även att dessa faktorer kan
återspeglas i både kvinnan och mannens samhällsroller, som vi nämnt ovan.
Åtgärder genom arbetsplatsen
Riskfaktorerna som finns på arbetsplatsen och för den enskilda individen är många och inte
lätta att lösa. Det som oftast är relaterat till denna typ av arbete är sömnen och dess
konsekvenser som nämnts ovan. För att förebygga dessa riskfaktorer och för att hejda
utvecklingen av psykisk ohälsa går det att påverka på individnivå men även genom företaget.
Fokus i denna diskussion ligger på individer och deras ansvar om den egna hälsan. Det kan
exempelvis ske genom att införa tupplurar som kan motverka sömnbristen och öka
vakenhetsnivån, men även genom generella arbetsplatsgrejer, som exempelvis att arbeta i bra
ljus som också ökar vakenhetsnivån eller att arbeta i ljudvänlig miljö eller att ha tillgång till
öronproppar hjälper mot huvudvärk. Den viktigaste biten är individuell rådgivning om sömn,
kost och hur planering efter de olika skiften bör läggas upp för att främja hälsan.
32
Andra faktorer som påverkar samtliga arbetare är bland annat individens kontroll på arbetet,
där Stressforskningsinstitutet (2010) skriver att 52 % angav att de hade en möjlighet men
inom vissa ramar att själva bestämma tid för arbetsdagens början eller slut samt att de på
något sätt själva kunde påverka vilka dagar och tider arbetet ska förläggas. Det största
inflytandet i arbetet hade dags arbetare och skiftarbetare hade det lägsta inflytandet, resultatet
visade även att det fanns en koppling med att bli omplacerad i typ av skift och nedstämdhet.
Stressforskningsinstitutet (2010) skriver vidare att de självvalda arbetstiderna har ett positivt
värde för de anställda. I rapporten skrivs det vidare att finska studier visar att ett hög
inflytande över arbetstiden minskar sjukfrånvaron och förtidspensionering.
Förtidspensionering är idag en stor och allvarlig fråga som också stärks av Sveriges Inre
(2000).
Generellt i det nya arbetslivet där flexibilitet och tillgänglighet är a och o, har övertid och att
arbeta hemifrån blivit alltmer vanligare. Detta anser vi att både arbetsgivare och politiker kan
ändra på, genom att anställa flera och vilket i sig kommer att minska både övertiden och
timmarna som individerna arbetar hemifrån. Arbetslösheten som ju är en stor fråga idag, kan
genom detta sätt delvis minskas. I arbetslagen sägs det även att alla arbetstagare ska ha minst
11 timmars dygnsvila under varje period om 24 timmar. Att anställa fler bli därför ännu
viktigare.
33
7 SLUTSATS
Det ses nämligen ett samband att både skift- och natt arbetare har större prevalens av
depression men att de även har större risk att utveckla dessa besvär. Men bland dessa arbetare
har det även visats att sömn och återhämtning är en av de viktigaste huvudfaktorer, och att
konsekvenserna av detta har lett till att de sociala relationerna blir lidande, kosten blir sämre
och sjukfrånvaron ökar. Riskfaktorerna sömn, återhämtning, stress, kost samt kontroll på
arbetet är faktorer som går att påverka på olika nivåer. Hälsofrämjande insatser som
exempelvis grupp samtal om sömn, stress och kost samt att planera bättre kan påverkas
genom arbetsplatsen utifrån ett folkhälsoperspektiv. Att arbeta hälsofrämjande inom företag
kan ge både stora hälsovinster för samtliga anställda men även produktionsvinster. Detta är
inte bara viktigt för företag utan även samhället i sin helhet, sjukskrivning,
förtidspensionering som till den största delen beror på den psykiska ohälsan är ett viktigt
problem som bör vara mer prioriterat. Då arbetslivet har en stor och betydelsefull del av
människors liv är det inte mer än lämpligt att arbeta förebyggande utifrån denna arena.
Utifrån diskussionen anser vi att hälsofrämjande framsteg kan och bör göras för att främja den
psykiska hälsan bland de anställda som arbetar med oregelbundna arbetstider. Då
tvärsnittsstudier i detta fall inte har visat sig vara tillräckliga har kohort-studier visat
motsatsen. Detta för att denna typ av studie avser att skatta inte bara de relativa utan också de
absoluta riskerna för den studerande målgruppen. Nackdelen kan vara att företag eller
föreningar inte har möjligheten att bekosta dessa undersökningar då studien kan pågå under
en lång period. Andra alternativ till att arbeta förebyggande har nämnts ovan, att kunna
påverka individen genom arbetsplatsen med hjälp av bland annat utbildningar om sömn och
stress. Arbetsmiljölagen som säger att en individ ska vila 11 timmar mellan arbetspassen är en
lag som i möjligtvis i högre grad inte följs, här måste det ske en förändring för att de
anställda, speciellt de som arbetar med oregelbundna arbetstider ska få tid att återhämta sig.
En lösning på detta kan även vara att värva fler till arbetsmarknaden för att underlätta
arbetstiderna och de som arbetar över, men idag lever vi i ett stressat samhälle där individer
numera måste vara flexibla och tillgängliga dygnet runt.
34
Individnivå
Arbetsplatsnivå
● Att en anställd inte ska äta större måltider
● En arbetsplats kan starta olika informations-
under nattskift, eftersom det stör melatoninet i
träffar för de anställda, på detta sätt får de
kroppen och detta kan påverka BMI negativt.
information om vad de bör göra för att må bättre.
● Att en individ måste sova minst 6 timmar per
● Företagen kan införa små pauser i
natt för att kroppen ska återhämtas helt.
arbetspassen för att den anställda ska få vila och
● Fysisk aktivitet 1-3 gånger i veckan behövs för
återhämta sig.
att må bra.
● Förbättra kollektivavtal, göra bättre
anställningsvillkor för de som arbetar
oregelbundna arbetstider.
● Ett ökat informationsflöde kring verksamheten
bör ge ökad tillfredsställelse för de som arbetar
oregelbundna tider
35
8 REFERENSLISTA
Litteratur:
Aschengrau, A & Seage, G. (2008). Essentials of epidemiology in Public Health. USA: Jones
and Bartless Publishers, 2nd ed.
Vilhelmsson. (2011). Från pest till Kolera till nutida pandemihot. Med en introduktion till
folkhälsovetenskap. Lund: Studentlitteratur AB
Lennernäs, M & Wiberg, K. (2006). Kosten - kroppen - klockan: att äta, sova och arbeta på
udda tider. Sverige: Fitnessförlaget
Internetadresser
American Psychological Associaton. Beck Depression Inventory (BDI). Hämtad: 2014-05-15
från: https://www.apa.org/about/index.aspx
Eurostat, (2014). Employees working shifts as a percentage of the total of employees, by sex
and age (%). Hämtad: 2014-05-15 från:
http://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/show.do?dataset=lfsa_ewpshi&lang=en
FHI, (2003).
Folkhälsoinstitutet
-
lsan. Östersund:
Foley, JR., & Polanyi, M, (2006). Workplace Democracy: Why Bother? Sverige: Department
of Economic History
Harrington, (2001). Health effects of shift work and extended hours of work. Occup Environ
Med 58, 68-72
National Institutes of Health. Calculate Your Body Mass Index. USA: National Institutes of
Health. Hämtad: 2014-06-20 från:
http://www.nhlbi.nih.gov/guidelines/obesity/BMI/bmicalc.htm
Prevent, (2011). Skiftarbete och hälsa. Stockholm: Prevent Arbetsmiljö i samverkan
Radloff, (1977). The CES-D Scale- A Self-Report Depression Scale for Research in the
General Population. Hämtad: 2014-05-15 från: http://apm.sagepub.com/content/1/3/385.short
Regeringskansliet, (2013). Regeringen vill förstå ökning av psykisk ohälsa. Stockholm:
Socialdepartementet. Hämtad 2013-03-15 från:
http://www.regeringen.se/sb/d/14810/a/210496
Sanner, I (2009). Den psykiska ohälsans historia. Stockholm: Framtider
Socialstyrelsen & Folkhälsoinstitutet (2013). Folkhälsan i Sverige- Årsrapport 2013.
36
SOU: 1999:137. Hälsa på lika villkor- andra steget mot nationella folkhälsomål. Stockholm:
Elanders Gotab
Stressforskningsinstitutet. Skiftarbete, hälsa och säkerhet. Stockholm: Stockholms Universitet
Stressforskningsinstitutet, (2010). Arbetstider, hälsa och säkerhet– en uppdatering av aktuell
forskning. Stockholm: Universitetsservice Frescati
Sveriges inre, (2000). Psykisk sjukdom- Vad är det? Vart vänder man sig? Stockholm:
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), (2012). En långsiktig gemensam handlingsplan
för psykisk hälsa. Stockholm: SKL
Uhlin, T, (2004). Ökad psykisk ohälsa bland tjänstemän. Arbetsliv- Sveriges största
arbetsmiljötidning. Hämtad 2014-03-16 från:
http://www.prevent.se/sv/Arbetsliv/Artikel/2004/Okad-psykisk-ohalsa-bland-tjansteman/
Whitehall Study, (2004). WORK STRESS AND HEALTH: the Whitehall II study. London:
Public and Commercial Services Union & Council of Civil Service Unions/Cabinet Office
WHO, (2001). The World Health Report 2001, Mental Health: New Understanding, New
Hope. Switzerland: WHO Regional Office for Europé
WHO, (2010). Mental health and well-being at the workplace – protection and inclusion
in challenging times. Danmark: WHO Regional Office for Europé
WHO, (2014). Mental Health: strengthening our response. Hämtad 2014-05-07 från
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs220/en/
Widmark, (2005). Det nya arbetslivet. Stockholm: Institutet för psykosocial medicin- IPM,
315
Willman, (2006). Kvalitetsbedömning av forskningsartiklar.
Artiklar
Asaoka, S., Aritake, S., Komoda, Y., Ozaki, A., Odagiri, Y., Inoue, S., Shimomitsu, T., Inoue,
Y., (2013). Factors Associated With Shift Work Disorder in Nurses Working With RapidRotation Schedules in Japan: The Nurses’ Sleep Health Project. Chronobiology International,
30, 628-636
Bara, AC & Arber, S. (2009). Working shifts and mental health. Findings from the british
household panel servey (1995- 2005). Scandinavian Journal of Work Environment & Health,
35, 361- 367
Conceicao Antunes., L., Neves da Jornada, M., Ramalho, L., Loayza Hidalgo, M., (2010).
Correlation of shift work and waist circumstances, body mass index, chronotype and
depressive symptoms. Arq Bras Endocrinol Metab, 54:7, 652-656
37
Drake, CL., Roehrs, T., Richardson, G., Walsh, JK., Roth, T. (2004). Shift Work Sleep
Disorder: Prevalence and Consequences Beyond that of Symptomatic Day Workers. SLEEP,
27, 1453-1462
Driesen, K., Jansen, N., Kant, I., Mohren D., van Amelsvoort, L., (2010). Depressed mood in
the working population: associations with work schedules and working hours. Chronobiology
International, 27, 1062- 1079
Driesen, K., Jansen, N., van Amelsvoort, L., Kant, I., (2011). The mutual relationship
between shift work and depressive complaints – a prospective cohort study. Scandinavian
Journal of Work, Environment & Health, 37:5, 402-410
Fagerbakke Eldevik, M., Flo, E., Moen, B., Pallesen, S., Bjorvatn, B., (2013). Insomnia,
Excessive Sleepiness, Excessive Fatigue, Anxiety, Depression and Shift Work Disorder in
Nurses Having Less than 11 Hours in-Between Shifts. PLOS One, 8:8
Fekedulegn, D., Burchfiel, C., Hartley, T., Andrew, M., Charles, L., Tinney-Zara, C.,
Violanti, J., (2013). Shiftwork and Sickness Absence among Police Officers: The BCOPS
Study. Chronobiology International, 30, 930- 941
Gerber, M., Hartmann, T., Brand, S., Holsboer-Trachsler E., Pȕ hse, U., (2010). The
relationship between shift work, perceived stress, sleep and health in Swiss police officers.
Journal of criminal justice, 38, 1167-1175
Luca, M., Bellia, S., Bellie, M., Luca, A., Calandra, C., (2014). Prevalence of depression and
its relationship with work characteristics in a sample of public workes. Neuropsychiatric
Disease and Treatment, 10, 519-525.
Nakata, A., Haratani, T., Takahashi, M., Kawakami, N., Arito, H., Kobayashi, F., Fujioka, Y.,
Fukui, S., Araki, S., (2004). Association of Sickness Absence with Poor Sleep and Depressive
Symptoms in Shift Workers. Chronobiology International, 21, 899-912
Rios, KA., Barbosa, D., Belasco, A., (2010). Evaulation of Quality of Life and Depression in
Nursing Technicians and Nursing Assistants. Latino- Am. Enfermagem, 18:3, 413-420
38
9 BILAGOR
Bilaga 1 – Mall för kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskningsprotokoll för kvantitativa vetenskapliga studier. Modiefierat
av författarna enligt Willman (2006). Högst 3 p/fråga, max 33 p.
Vilken är vald forskningsmetod?
Populationskarakteristik över deltagare
Antal:
Ålder:
Könsfördelning:
Studiens syfte:
Kvalité
Beskrivning av tillvägagångssätt för urval
Representativt urval
Bortfallsanalys
Bortfallets storlek (stort bortfall låg poäng)
Beskrivning av den statistiska metoden
Instrumentens validitet
Instrumentens reliabilitet
Resultatens signifikans
Resultatets generaliserbarhet
Är adekvata exklusionskriterier beskrivna?
Diskuteras resultatets begränsningar?
1p
2p
3p
Diskuteras metodens begränsningar?
Finns det förslag till framtida forskning?
Är slutsatsen giltig?
Många referenser
Kvalitetssumma:
Kvalitetsprocent:
39
Bilaga 2 – Kritisk granskning enligt bedömningsprotokoll
Titel, författare,
år och land
Correlation of
shift work and
waist
circumstances,
body mass index,
chronotype and
depressive
syndroms
Conceição
Antunes, L, et al.
2010 Brasilien
Evaluation of
Quality of Life
and Depression
in Nursing
Technicians and
Nursing
Assistants
Rios, K, et al.
2010 Brasilien
Syfte
Studiedesign & metod
Syftet med
studie var att
kontrollera
korrelationen
mellan
skiftarbete med
midjemått,
kroppsmasseind
ex Body mass
index (BMI),
chronotype och
depressiva
symtom
Tvärsnittsstudie,
Försökspersonerna fick svara
på Self-Report Questionnaire
(SRQ- 20), för att identifiera
mindre psykiska störningar.
För att bedöma
svårighetsgraden av
depressiva symtomen
använde man sig av indexet
Beck Depressiv Inventory (
BDI ).
Syftet var att
utvärdera
livskvalitet och
depression och
relatera dem till
sociodemgrafisk
a egenskaper
hos ”Nursing
Technicians och
Nursing
Assistants”.
Tvärsnittsstudie,
Datainsamlingen gjordes med
hjälp av ett ” selfadministered questionnaire”,
som bestod av 20 frågor som
behandlade de biosociala,
demografiska & ekonomiska
som kan påverka livskvalitet
och förekomst av depressiva
symtom. I Studien användes
det två olika index,
WHOQOL – BREF och The
Beck Depression Inventory.
Deltagare
& bortfall
D: 27
B:
D: 269
B: 3
Resultat
Kommentar
Kvalitetsgrad
Skiftarbetarna visade ett
högre BMI (P-värde:0,03)
samt midjemått (Pvärde:0,004) än vanliga
dagsarbetare. År av
skiftarbete resulterade i
signifikant korrelation till
midjemått (r:0.43, p:0.03)
och ålder (r:0.47, p:0.02).
Skiftarbete visade ingen
signifikant korrelation
med depressiva symtom.
Fast artikeln
var på få sidor
fanns där
tillräcklig med
information
för att förstå
den.
II
Resultatet från BDI
visade att 14 (5.3 %) av
respondenterna hade
förekomst av depression,
27 (10.2 %) av
respondenterna hade mild
depression och 225 (84.6
%) hade ingen
depression. Nattskiftarbetare resulterade i
mer depression än andra
arbetare-
Artikeln börjar II
med en väldigt
tydlig
inledning. Bra
förklaring av
studiens index.
Titel, författare,
år & land
Prevalence of
depression and its
relationship with
work
characteristics in a
sample of public
workers
Luca, M, et al.
2014 Italien
The mutual
relationship
between shift work
and depressive
conplaints – a
prospective cohort
study
Driesen, K, et al.
2011 Danmark
Syfte
Studiedesign & metod
Studien skulle
fastställa
förekomsten
av depression
hos
skiftarbetare
samt
förhållandet
till ålder, kön,
civilstånd,
arbetsschema
(dagarbete,
dagroterande
skift, natt- och
dag roterande
skift).
Syftet med
studien var att
undersöka
förhållandet
mellan
skiftarbete och
depression
longitudinellt
tvärsnittsstudie, deltagarna
delades in i tre kategorier
enligt deras arbetsschema;
dagsarbetare som endast
arbetade under
morgontimmarna (n: 289,
28,5 %), natt och dag
roterande skiftarbetare (n:
35, 35,3 %) samt dag
roterande skiftarbetare (n:
366, 36,1 %). Studien
använde Beck Depressive
Inventory (BDI), detta
mätte förekomsten och
svårighetsgraden av
depressiva symtom.
Kohort studie. Indexen om
användes i denna studien
är ”Working time
arrangement” och
”Depressed mood and
depressive disorder”.
Deltagare
& bortfall
D: 1013
B: -
D:
>12 000
B: 3310
Resultat
Kommentar
Resultatet visade att det fanns
flest fall av måttlig depression i
dagroterande skiftarbetare (84
%) än hos nattskiften (83 %).
Det visade sig även att fler
kvinnor hade mild eller måttlig
depression än män, 22 %
respektive 4 % jämfört med 10
% och 3 %. Det hittades bara
svår depression hos män.
Studien hittade även en
koppling mellan depression
och somatiska besvär.
Under en tioårsperiod var
effekterna på skiftarbete av
nedstämdhet och depression
ganska små. Även om manliga
skiftarbetare äldre än 45 bidrog
till en högre risk att utveckla
depression. Studien fann även att
nedstämdhet och depression var
vanligare bland tidigare eller
nuvarande manliga skiftarbetare
än de som aldrig har jobbat skift.
Resultatdelen är
väldigt lättläst,
bra uppbyggnad
och man förstår
direkt vad dem
har fått fram.
Bra syfte. Bra
att de har delat
upp urvalet i de
olika skiften för
att få fram
jämförelser.
Kvalitets
grad
I
Otydligt med
II
urval och hur
många bortfall.
Bra förklaring
av de olika
indexen de
använde.
2
Titel, författare,
år & land
Factors associated
with shift work
disorder in nurses
working with
rapid-rotation
schedules in
Japan: the nurses’
sleep health
project
Asaoka, S, et al.
Syfte
Studiedesign & metod
Vi undersökte
de tillhörande
faktorer SWD i
japanska
sjuksköterskor
engagera sig i
snabb rotation
skiftarbetssche
man med hjälp
av en tvärsnitts
questionnarie
undersökning.
Tvärsnittsstudie. Enkäter
skickades ut till
sjuksköterskor i två sjukhus i
Tokyo. De fördelades via
varje avdelningschef och var
anonyma.
För att bedöma
om mindre än
11 timmar från
arbetet mellan
arbetspass
(snabb
avkastning) var
relaterade till
sömnlöshet,
sömnighet,
trötthet, ångest,
depression och
skiftarbete
bland
sjuksköterskor.
Tvärsnittsstudie,
sjuksköterskor var
slumpmässigt utvalda ur fem
jämlika ”områden” som var
baserade på antal år de varit
inom yrket efter
utbildningsåren. Enkäten, ett
informationsbrev och ett
brev för återlämning av
enkäten skickades ut till
sjuksköterskorna via mail.
Deltagare Resultat
& bortfall
D: 1493
Andelen sjuksköterskor
som klassificerades för att
ha SWD (shift work
B: 291
disorder) var 24,4 procent.
Graden av SWD var högre
bland tvåskiftsarbetarna än
bland treskiftsarbetarna. De
som
Kommentar
Kvalitetsgrad
Det var ett
tydligt
resultat och
bra
strukturerat
efter de olika
faktorerna de
kollat på
I
D: 5400
Sammanfattn
ingsvis är
detta en bra
studie, med
ett klart
resultat och
metod. Lite
otydligt när
det gäller
vilken typ av
studie det är.
I
2012 Japan
Insomnia,
excessive
sleepiness,
excessive fatigue,
anxiety, depression
and shift work
disorder in nurses
having less than 11
hours in-between
shifts
Fagerbakke
Eldevik, M, et al.
2013, Norge
B: 1990
Totalt 81,2 procent av
sjuksköterskorna
rapporterade snabb
återvändo till jobbet.
Sömnlöshet, överdriven
trötthet och SWD var mer
vanligare bland
sjuksköterskor med ett stort
antal av snabb återvändo
till arbetet. Ett högt antal
av nattskift var kopplat till
SWD.
3
Titel,
författare, år
& land
The relationship
between shift
work, perceived
stress, sleep and
health in Swiss
police officers
Syfte
Studiedesign & metod
Deltagare
& bortfall
Resultat
Kommentar
Kvalitetsgrad
Studien ska
undersöka hur ett
specifikt
skiftschema är
kopplat till stress,
sömn och hälsa
hos poliser.
Tvärsnittsstudie. En enkät
var utskickad till alla
arbetarna inom polisstyrkan
D: 967
Bra struktur
genom
arbetet,
positivt att de
jämförde
mellan man
och kvinna.
II
Att jämföra
incidensen av
sjukfrånvaro (tre
dagar i följd),
bland dag-,
eftermiddag-, och
kvällsarbetare i en
grupp av poliser,
även att
undersöka
betydelsen av
livsstilsfaktorer
som potentiella
moderatorer i
denna koppling.
Tvärsnittsstudie. Deltagarna
var tagna från ”buffalo
cardiometabolic
occupational police stress
study”. Demografiska,
fysiska, biologiska och
psykosociala karaktärer
användes från studien. Data
över arbetshistoriken från
Buffalo polis användes,
gällande skiftarbetet och all
sjukfrånvaro.
Män kände mer social
stress, de kände sig även
under press för att prestera
bra och uppnå höga
förväntningar samt att de
kände oro jämfört med
kvinnor.
Både upplevd sömn och
hälsa är starkt kopplat med
självrapporterad stress,
oavsett om poliser arbetar i
skift eller inte.
Förekomsten av minst tre
dagars sjukfrånvaro var
störst bland nattarbetare.
Nattskift arbetare hade
större risk för
sjukskrivningar, plus att
det var kopplat med BMI.
Natt arbetare rapporterade
även signifikant högre
prevalens av hög
arbetsbelastning och högre
medelvärde när det gäller
depression.
Lite otydligt
när det gäller
vilken typ av
studie det
var.
II
B: 507
Gerber, M, et al.
2010, Tyskland
Shiftwork and
Sickness
Absence Among
Police Officers:
The BCOPS
Study.
Fekedulegn, D,
et al.
2012 USA
D: 464
B: -
4
Titel,
författare, år
& land
Shift Work
Sleep Disorder:
Prevalence and
Consequences
Beyond that of
Symptomatic
Day Workers
Drake, L, et al.
2004, USA
Association of
Sickness
Absence with
Poor Sleep and
Depressive
Symptoms in
Shift Workers –
mindre bra
artikel
Nakata, A, et al.
2004 Japan
Syfte
Studiedesign & metod
Deltagare
& bortfall
Resultat
Kommentar
Kvalitetsgra
d
Studien var
utformad för att
bestämma den
relativa
förekomsten och
negativa
konsekvenser i
samband med
sömnstörningar i
skiftarbete, i
Detroit.
Random digit dialing
techniques användes.
Deltagarna intervjuades via
telefon i 20 minuter
angående arbetsstatus, sömn
vanor, sömnlöshet, trötthet,
handikapp & den psykiska
historin.
D: 4 682
Med hjälp av kriterierna
för SWSD, 32,1 procent av
nattarbetare och 26,1
procent av roterande
arbetare uppfyllde dessa
kriterier. 18 procent av
arbetarna rapporterade
minst ett symptom
(sömnlöshet eller
överdriven sömnighet).
Bra
förklaring av
alla
mätmetoder
som
användes och
det var väl
strukturerat i
resultatet.
I
Syftet är att
utvärdera inslaget
av dagliga
sömnvanor och
depressiva
symtom till
sjukfrånvaro av
skiftarbete
Tvärsnittsstudie. En enkät
skickades ut via mial, som
innefattade demografiska,
sjukfrånvaro, sömn, typ av
jobb, arbetsschema, jobb
stress, depressiva symtom,
livsstils faktorer %
nuvarande, sjukdom/skada,
D: 2 625
Den genomsnittliga
poängen i CES-D skalan
var 14,3 poäng och
förekomsten av depressiva
symtom var 31,8% för de
522 skiftarbetarna.
Arbetare med frånvaro
hade en signifikant högre
förekomst av både DMS
(svårt att upprätthålla
sömnen) och EMA (tidigt
uppvaknande) jämför med
personer utan
sjukfrånvaro.
En bra studie, II
dock hade
den ett stort
bortfall, på
2103 arbetare
som inte var
kvalificerade
till analys.
B: 1 399
B: 205
5
Titel, författare,
år & land
Depressed mood
in the working
population:
associations with
work schedules
and working
hours
Syfte
Syftet med
studien var att
bedöma
sambandet mellan
arbetschema och
arbetstimmar med
nedstämdhet
Studiedesign & metod
Tvärsnittsstudie. Studien
använde sig av en
pågående studie;
Maastricht Cohort Study
(MCS). Två olika grupper
skapades (A & B) med
hjälp av av MCS. Grupp A
skapades för att undersöka
Driesen, K, et al.
sambandet mellan olika
arbetsscheman och
nedstämdhet. B valdes för
2009 Italien
att undersöka sambandet
mellan antalet
arbetstimmar/vecka och
nedstämdhet.
Working shifts
Syftet var att
Kohort studie, Longitud
and mental
undersöka
data analyserades år 2005
health- findings
effekterna av
från ”British Household
from the British
skiftarbete för den Panel Survey”, där
household panel
psykiska hälsan
deltagarna hade följts
survey (1995på
mellan 1995-2005.
2005)
befolkningsnivå.
Variabler var skapta för att
Studien räknar
mäta; antalet arbetande år i
Bara, A, & Arber, med att denna
nattskift och varierande
S
effekt beror på
skift mellan 1995-2005.
exponeringens
2005
varaktighet, typ
Storbritannien
av skiftarbete, och
kön.
Deltagare
& bortfall
D: 12 140
B: 5 308
1995;
svarsfrekve
ns: 64,9 %
2005
svarsfrekve
ns:
77,3 %
Resultat
Kommentar
Förekomsten av
nedstämdhet bland treskiftarbetare var högst
med 13,6%. Schemat för
kvinnliga fem-skiftarbetare
är förknippat med en 4 faldigt högre nedstämdhet
jämfört med dagskift.
Svårt att
bedöma
vilken typ av
studie
undersökning
en har
baserats på,
framkommer
inte lika bra
som i andra
artiklar.
Män var betydligt mer
benägna att rapportera
både ångest och
depression efter att ha
arbetat fyra år eller mer
under nätter. Kvinnors
ångest, depression och
mindre psykiska störningar
påverkades negativt av att
arbeta i olika skift under 23 år
Kvalitetsgra
d
II
II
6