Begrepp: Genteknik- räddning eller hot
Art: Två av samma art kan få avkomma (barn) och avkomman kan få avkomma.
Könscellerna (ägg och spermie) passar ihop inom arten (vad gäller DNA,
kromosomerna) En korsning mellan en åsna och en zebra kan inte få barn. Därför
är det ingen ny art.
Kromosomer är långa DNA-trådar som tvinnas ihop till täta korvar när celler ska dela sig. I de långa DNAtrådarna sitter gener, recept för proteiner. Innan varje celldelning kopieras allt DNA så att båda nya cellerna
får likadana, kompletta recept. Vad är DNA
Befruktning: Spermie och ägg smälter samman och befruktat ägg får
dubbel uppsättning av alla anlag, en från mamman och en från pappan.
Anlagen sitter i kromosomerna och det kommer 23 kromosomer från
mamman (1-22, X) och 23 kromosomer från pappan(1-22, X eller Y), 46
kromosomer totalt i det befruktade människoägget (23par).
Bilden visar en människas kromosomer i en cell.
Anlag: består av gener som är recept för proteiner
som ger en egenskap t ex ögonfärg, hårfärg.
OBS! det är kombinationen av mammans och pappans
anlag (och ibland miljöpåverkan) som ger den slutliga
egenskapen, se Dominant och Recessivt, Arv och miljö.
Dominant anlag: anlaget behöver bara fås från ena föräldern för att egenskapen ska
synas, ex anlag för brun ögonfärg, anlag B
(Anlag Bb ger egenskap bruna ögon och självklart anlag BB)
Recessivt anlag: anlaget måste fås från båda föräldrarna för att egenskapen ska synas. Ex. blå ögonfärg
(Anlag bb)
Kan två brunögda föräldrar få ett blåögt barn?
Ja, om de bär på varsitt anlag för blå ögonfärg, då kan de göra spermier och ägg
som bär anlag för blå ögon.
Anlag består av gener som är bitar av
DNA-molekyler. Vi har minst 20 000 gener.
DNA-molekyler bygger upp kromosomer
DNA-molekylerna finns i alla cellers cellkärna
Cellkärnans hela DNA kallas arvsmassa
Arv och miljö : Våra egenskaper styrs både av våra anlag (gener)
och hur vår miljö påverkar vår kropp att slå på och av dessa
gener. Ex. Kroppslängd styrs av gener för hur mycket du kan
växa(arv) och vilken mat du får äta som ger dig byggmaterial att
växa av(miljö).
http://www.youtube.com/watch?v=jHWJqzlHl3w&feature=related
Ögonfärg ändras inte av miljön och styrs bara av dina gener (arv)
Meios: Den celldelning som sker när könsceller bildas. Könscellerna får en kromosom från varje par dvs
hälften av de vanliga cellernas antal. Människans spermier och ägg har varsina 23 kromosomer.
Vem påverkar könet på barnet? Mamman eller pappan?
Barnets kön bestäms av 23:e kromosomparet. Pojkar har X och Y i 23:e paret, flickor har XX. Alltså kan
mammor bara göra ägg med X-kromosom medan pappors spermier kan innehålla X eller Y.
Alltså är det pappans spermier som påverkar könet.
Mamma
Pappa
När man säger ”den mamman kan bara få pojkar”, har man ingen koll på
genetik
X
X
ägg
ägg
Xspermie XX XX
Hos fåglar är det honan som påverkar könet, det är olika för olika djur.
flicka
Y
flicka
XY XY
Mutation: gener kan ändras när DNA kopieras inför celldelning och av
spermie
miljöpåverkan (UV, kemiska ämnen mm.) Mutationer kan ge nya
pojke
pojke
egenskaper som kan vara bra eller dåliga för individens överlevnad. Om
egenskaperna gör att individen överlever bättre och klarar miljöförändringar kan mutationen ärvas till
barnen.
Exempel på mutationer
Genmutation: liten förändring av ordning på T-A, G-C i DNA kan ge stora effekter när viktiga proteiner
ändras. Ex. några ärftliga egenskaper (albinism) sjukdomar (cystisk fibros, Huntingtons sjukdom) eller små
förändringar, olika ögonfärg.
Kromosommutation: stor förändring, bitar eller hel kromosom kan förloras eller komma till vid celldelning.
Dvs mycket DNA ändras. Ex. Downs syndrom
Arter som förökar sig sexuellt har många individer med olika DNA, eftersom anlagen kan kombineras olika
när hälften kommer från mamman och pappan. Det gör att arten lättare överlever miljöförändringar.
Arter som förökar sig med kloning (kopierar sig själva) har inte lika många olika individer och påverkas mer
av miljöförändringar. Deras skillnader beror på mutationer.
Avel: att människan väljer ut vilka djur/växter som får föröka sig för att man vill ha fram en viss egenskap
hos avkomman. Ex Belgian Blue biffkor. Våra spannmål och hundraser är resultat av många års avel. Avel är
inte genteknik
Evolution: läran om livets och arternas uppkomst genom kemisk och biologisk utveckling. Filmer om
Evolution,
Naturvetenskapen tror inte på skapelseberättelser inom religioner. Forskare har undersökt förstenade
celler, växter och djur (fossil) som är flera miljoner år gamla och kunnat "lägga pussel" för hur livet
utvecklats på jorden. De har också gjort experiment kemiskt med molekyler för att kunna upprepa
reaktioner som gav livets molekyler (DNA, proteiner).
Naturvetenskapen tror på att livet utvecklats
under lång tid, 3-4 miljarder år, att det började
med att molekyler bildades i haven, molekylerna
bildade celler, cellerna utvecklades och bildade
enkla organismer som senare utvecklats till
komplicerade växter och djur inklusive människan.
Utvecklingen har skett pga mutationer och att
miljön har påverkat vilka mutationer som har
överlevt och spridit vidare sina gener.
En viktig händelse var att celler utvecklade
fotosyntes Fotosyntesen gav energirika ämnen
och syre. Syret löste sig i havsvattnet tills det blev
mättat och sedan släpptes mer syre ut i
atmosfären. Syret i atmosfären har så småningom
bildat ozonlagret. När ozonlagret hade bildats gav
det skydd för UV så att liv på land kunde utvecklas
Hur blir det proteiner av DNA?
För att cellen ska kunna tillverka proteiner behöver
den:
Gen i DNA: originalritning, recept.
mRNA: kopia av originalet så att fler proteiner
kan tillverkas samtidigt från originalet.
Aminosyror: byggdelar till proteinet. Finns 20
olika aminosyror att bygga av.
tRNA: "hämtarmolekyl" som hämtar
aminosyror
Ribosom: liten fabrik i cellen där allt sätts
ihop.
För att se hur det går till kan du kolla denna film
Proteinsyntes (bra förklaring), eller denna Proteinsyntes (engelsk animering)
Genteknik
Modern genteknik kan delas in i fyra forskningsområden:
Testa gener= analysera gener
Ändra gener (hos bakterier, växter, djur, människoceller) t ex. GMO, genmodifierad
organism
Kloning (växt, djur, människoceller) t ex. separera celler i embryo så att de utvecklas till
flera identiskt lika embryon, individer.
Stamceller celler som inte specialiserat sig och kan utvecklas till flera olika specialiserade
celler
Genteknikens svåra frågor www.forskning.se/nyabiologin
Genteknikfilmer, framtid
Jakten på evigt liv, Det skräddarsydda barnet, Gendoktorn kan komma, Den genmodifierade planeten
Testa gener:
Genom att analysera DNA i en hudcell, blodcell mm kan
man mer exakt binda personer till brott. Det är säkrare än fingeravtryck.
Genom att lämna ett salivprov med celler till ett gentestföretag kan man få
en kartläggning på vilka sjukdomsgener man bär på och hur stor risken är
att få olika sjukdomar. Sjukdomar som kan testas är risk för diabetes,
Alzheimer, bröstcancer, prostatacancer, mm
Ändra gener, GMO
Idag kan man klippa och klistra med DNA så att man kan flytta gener mellan
olika arter. Det gör man på bakterier , växtceller och befruktade ägg av djur.
Kloning och stamceller
Kloning: används för att få fram försöksdjur (möss) som är lika för att testa mediciner och forska
på sjukdomar. Man har också klonat kor, hästar, sällskapsdjur för att få fler med önskad egenskap.
Kloning är förbjudet på människa.
Kloning av djur misslyckas ofta och ger missbildade djur eller missfall. Många försök görs innan
man lyckas. Innebär lidande för djuren. Om kloning av vuxen individ görs åldras klonen oftast
snabbare (fåret Dolly mm).
Stamcell: Cell som inte är färdigspecialiserad och
kan utvecklas till olika celltyper. Stamceller kan fås
från kasserade embryon från provrörsbefruktning
(max 8celler) eller från vuxna celler från benmärg,
hud mm.
Terapeutisk kloning: Man tar en liten cell från den som behöver transplantation och slår ihop den
med en äggcell, som tömts på sin cellkärna. Den hopslagna cellen innehåller bara arvsanlag från
den som behöver transplantation. Den kommer att uppfatta sig som ett befruktat ägg och
utvecklas till ett embryo.
Från detta embryo tar man sedan embryonala stamceller. Som är genetiskt identiska med den
person som behövde transplantation och därför inte innebär någon risk för avstötning.
