ÅA Power Point botten

Mötet med islam
eller
mötet med en muslim
Synodalmötet i Åbo, Linnasmäki
27-28.9.2016
Laura Wickström
Doktorand vid ämnet religionsvetenskap, Fakulteten för humaniora, psykologi
och teologi
[email protected]
14.7.2017
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
1
Mötet med
kristendomen
eller
mötet med en kristen
14.7.2017
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
2
Innehåll
 Bakgrund och rättskällor
 Mångfalden inom islam
 Jesus-bilden inom islam
 Praktiska kulturskillnader
7/14/2017
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
3
Gemensamma nämnare
 Trosbekännelsen (Shahada)
 Tidebönen (Salah)
 Allmosor (Zakat)
 Fastan (Sawn)
 Vallfärden till Mekka (Hajj)
7/14/2017
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
4
Trosbekännelsen
“Det finns ingen gud utom Gud och
Muhammed är hans profet/sändebud”
 Shiorna tillägger “och Ali är hans nära vän” /
“Ali är Hans älskade och utvalde och profetens
efterträdare”
 Vad betyder det att Muhammed är Allahs
sändebud?
 Måste man även följa hadith och sunna?
 Är Muhammed även efter sin död en religiös
auktoritet?
7/14/2017
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
5
Bakgrund
 Islam = underkastelse
 Profeten Muhammed (d. 632) fick
uppenbarelser i början av 600-talet
 Enligt traditioner uppenbarades Koranen
under en tid av 22 år, fullkomlig
uppenbarelse från Gud
 Umma = det allomfattande muslimska
samfundet
7/14/2017
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
6
600-talet
 Ur ett historiskt perspektiv är 600-talet oklart,
mycket få källor
 Betydligt rikare och mer omfattande källor finns
från de tidigare och senare århundradena
 Äldsta bevarade skrifterna om 600-talets
Umayyad-kalifat (661-750) härstammar från 800talet och skrevs av abbasid-rivalerna, vars kalifat
varade 750-1258
 Källkritiskt är skrifterna om 600-talet mer
religiöst än historiskt korrekta
7/14/2017
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
7
Rättskällor
 Koranen: 114 suror, recitation, ca 500 verser har
en rättslig betydelse i vidare bemärkelse, varav
de allra flesta verser berör böneritualer och dylikt
 Den tidigare perioden i Mecka 610-622 och den senare
perioden i Medina mellan 622-632. Uppenbarelserna
ändrar i stil och karaktär under dessa tidsperioder och
det finns en klar skillnad även i innehållet. De tidigare
uppenbarelserna tenderar att handla om religiösa och
moraliska frågor, medan de senare har en klarare
karaktär av ämnesspecifika och rättsliga frågor.
 Traditionellt anses att en senare uppenbarelse kan vara
abrogerande (nâsikh), d.v.s. att den preciserar,
modifierar eller t.o.m. upphäver en tidigare
uppenbarelse som handlar om samma företeelse.
7/14/2017
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
8
Koranen
 Koranen som bok slutredigerades under den
tredje kalifen Uthman ibn Affans tid (644-656)
 Fram till dess hade uppenbarelserna bevarats i
Koranrecitatörernas minne, men många av dem stupade
i kriget
 Det fanns flera olika samlingar av skriftliga
nedteckningar, som Uthman samlade och
sammanställde till en enda samling
 Senast då blir Koranen den ofelbara normen som inte
kan ifrågasättas
7/14/2017
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
9
Rättskällor
 Hadith = ett viktigt komplement till Koranen är
hadith-litteraturen (pl. ahadith), som är samlingar
av oftast korta berättelser om vad Muhammed
och hans följeslagare brukade säga och göra i
olika situationer
 Sunna = med sunna menas främst den ”sed” som
man fått fram genom ahadith, normerande sed
 Varje trosinriktning följder sina centrala hadithsamlingar
7/14/2017
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
10
Rättskällor
 Största delen av hadith-samlingarna
nedtecknades och sammanställdes ca 750-950
 Sex kanoniska samlingar: de viktigaste Sahih
Bukhari och Sahih Muslim. Därefter följer Sunan
Abi Da'ud och Sunan al-Tirmidhi, på femte plats
Sunan al-Sughra. Den sjätte samlingen saknar
konsesus men är ofta antingen Sunan Ibn Maja
eller Abd Allah
7/14/2017
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
11
Rättskällor
 Ijmâ‘ = erkända rättslärdas konsensus av åsikter
 Qiyâs = analogislutledning eller slutsats, bygger
på användningen av förnuftet samt på personlig
uppfattning om rättslig preferens
 Ijtihad = bokstavlig mening ihärdighet, att sträva
hårt eller att anstränga sig intellektuellt, medan
den tekniskt betyder att utöva självständigt
juridiskt resonemang för att hitta en lösning på de
frågor som de tidigare rättskällorna inte ger svar
på
7/14/2017
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
12
Mångfalden inom islam
 Religiösa inriktningar, inställningen till tron och
etnisk-kulturella faktorer
 Geografiskt lokala traditioner, långa historiska
rötter
 Sunni – shia
 Vem får representera islam? Religiösa, historiska och
sociala skillnader
 Konservativ islam / traditionalister, radikal islam /
fundamentalister, moderat islam / liberaler
 OBS! Muslimerna känner nödvändigtvis inte igen sig i
dessa kategoriseringar
7/14/2017
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
13
Islamsk / muslimsk stat
 Av världens stater har 26 definierat islam i
konstitutionen som sin statsreligion
 Av dessa har nio länder definierat sig som en
islamisk stat (Afghanistan, Bahrain, Iran, Maldiverna,
Marocko, Mauretanien, Pakistan, Saudiarabien och Yemen)
 Muslimskt land kan dels syfta på 34 länder som
har en klar muslimsk majoritet på minst 80 % av
befolkningen, även om landet ifråga inte
identifierar sig som islamiskt ur konstitutionell
synpunkt, och dels på 57 länder som har
muslimsk majoritet.
14.7.2017
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
14
Profeten Muhammeds bild av
Jesus
 I grunden följder den samma modell som i
kristendomen, men i islam är Jesus / Isa en profet
 Koranens “kristologi” i sura 19, Jesus nämns både
som “Messias” och “Guds ord” men beteckningarna
har annan innebörd i islam
 Islam förnekar skarpt två punkter: att Jesus dog på
korset och därmed frälsningen samt Jesus
gudomlighet
 “Synd” i islam är inte en brist hos människor utan
en överträdelse mot ett bud
14.7.2017
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
15
Profeten Muhammeds bild av
Jesus
 En mild lärare och sträng asket
 Den kristna inkarnationsläran är anstötlig ur
islamsk synpunkt: “Guds son” uppfattas bokstavligt
och Gud kan inte ha avlagt Jesus med Maria (sura
19:35/36, jfr 3:59/52)
 Treenighetsläran anses oförenlig med islams
absoluta monoteism
 Ridda eller irtidad = apostasi, lämna islam; orsak till
dödsstraff enligt sharia
 Shirk = avgudadyrkan
14.7.2017
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
16
Orientalism
 Orientalism (1978) Edward Said
 Islamforskare har skapat en felaktig bild av “öst” som
oföränderlig och generaliserande: fatalister och
konservativa ointellektuella
14.7.2017
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
17
Kulturskillnader
 Politik: vilken ledare är starkast, islam och
sekularism
 Rättsväsendet: korruption, vanligt att juristen
säljer sina klienter till motparten, vem känner
motparten, vilka kontakter har domaren
 Polisen: vän eller godtycklig förtryckare
 Sjukhus: försäkringar viktiga, man söker efter en
bra läkare, sjukvård om man mutar
 Socialskydd: viktigt vem man känner, man hjälper
de egna
14.7.2017
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
18
Några litteraturtips
Hjärpe, Jan (2005): Sharī’a. Gudomlig lag i en värld i
förändring. Norstedts Förlag.
Hjärpe, Jan (2004): 99 frågor om islam och något färre svar.
Leopard förlag.
Hämeen-Anttila, Jaakko (2006): Jeesus, islamin profeetta.
Kirjapaja.
Laitila, Teuvo (2009): Abrahamin vieraanvaraisuus.
Näkökulmia kristityn ja muslimin dialogiin. Joensuun yliopiston
täydennyskoulutuskeskuksen julkaisuja.
Maristo, Joonas & Sergejeff, Andrei (2015): Aikamme monta
islamia. Gaudeamus.
14.7.2017
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
19