Förebygga psykisk ohälsa
Läkarhuset Tranås, 2017-11-28, Hanna Gunnarsson
Bakgrund
Nuläge
Psykisk ohälsa är ett växande problem. Vi har bl.a. tagit del av resultatet
från Folkhälsomyndighetens enkät för 2015. Där kan man bl.a. läsa att
31% av de kvinnor i åldrarna 16-29 år som svarat på enkäten upplever sig
ha ett nedsatt psykiskt mående. Av män i samma åldersgrupp uppgav 18%
nedsatt psykiskt mående. 51% av kvinnor i den här åldergruppen och 32%
av männen uppgav att de led av ångest. 28% av kvinnorna och 24% av
männen uppgav sömnbesvär. Dessa resultat återfinns via följande länk:
Statistik för ”nuläget” är framtagen via Diver och visar
siffror för år 2015. Följande diagnoskoder har valts:
F32, F320-F322, F329, F33, F331, F39-P, F410-F412,
F419,F410-P, F438A, F439, F439-P.
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-ochundersokningar/enkater-och-undersokningar/nationellafolkhalsoenkaten/psykisk-halsa/sjukdomar-och-besvar/
84 pat. i åldersgruppen 11-30 år.
358 pat. i åldersgruppen 31-65 år.
179 pat. i åldergruppen 66-92 år.
Statistiken presenteras i diagram på sida 2.
Med tanke på att psykisk ohälsa är ett växande problem, både nationellt
och inom regionen, känns det angeläget att se över hur vi på vår enhet
arbetar med och för den här patientkategorin.
En mycket liten del av dessa patienter har eller hur
haft psykologkontakt. Kontakten med enheten sker
framförallt via behandlande läkare.
Övergripande mål
Analys av nuläge
Förebygga allvarlig psykisk ohälsa.
Således en stor grupp patienter med psykisk ohälsa.
608 individer utgör ca 12% av det totala antalet
listade patienter på enheten. Högst förekomst av
psykisk ohälsa ser vi bland kvinnor i åldersgruppen
31-65 år.
Delmål
Bättre översikt av hur stor den här patientgruppen är på vår enhet.
Ökad kunskap kring patienternas upplevelse och behov när det gäller
kontakter med vården.
Ökad samverkan med andra instanser, utifrån patientgruppens behov.
Kommun, skolan, socialtjänsten, arbetsförmedlingen, komvux?
Under 2015 fick totalt 608 patienter en eller flera
utav dessa diagnoser.
Oftast är läkaren ensam behandlare. Psykologen
kopplas in via internremiss men har inte möjlighet att
etablera kontakt med alla dessa patienter och här
måste man prioritera.
För att bättre förstå den här patientgruppen behövs
mer specifik statistik. PGSA-1 kommer att behandla
hur vi planerar att gå vidare under första delen utav
förbättringsprojektet för att skaffa oss en bättre
kunskapsgrund att stå på för att kunna planera
lämpliga aktiviteter/insatser att testa framöver.
Statistik psykisk ohälsa 2015
700
Antal pat. med psykisk ohälsa
600
Totalt
500
ålder 11-30 kvinnor
ålder 11-30 män
400
ålder 31-65 kvinnor
300
ålder 31-65 män
ålder 65-92 kvinnor
200
ålder 65-92 män
100
0
Åldersgrupper fördelat kvinnor/män
Bearbetning, text och layout - Qulturum, Region Jönköpings län
Version 2016-09-19
•Åtgärder/aktiviter utifrån studerat
resultat. Vilka samarbetspartnes är
lämpliga att involvera och öka
samverkan med? Hur kan vi
samverka? Behöver vi erbjudan
andra behandlingsmetoder, ex.
webb-baserad behandling?
•Nytt PGSA-hjul för lämpliga
aktiviteter att testa.
•Analysera Diver-statistiken hur stor är den här gruppen?
Vilka åldrar är mest
representerade? Någon CNIgrupp som speciellt är
representerad? Vilken
behandling ger vi idag?
•Föra in och analysera resultatet
från patientenkäter.
•Se över vilken statisik som är
lämplig att plocka fram vad
gäller den här patientgruppen.
•Se över vilka
utvärderingsinstrument som
ska användas.
•Informera och involvera de
anställda på enheten som
behöver invovleras i arbetet.
Agera
Planera
Studera
Göra
•Ta fram statistik ur Diver: antal pat. med
psykiska besvär utifrån diagnoskoder,
åldersgruppera, andra diagnoser i
kombination med psykisk ohälsa, vilken
behandling erbjuds idag.
•Sätta ihop en lämplig patientenkät
innehållande "basfrågor" för att se ev.
CNI-grupper, självskattning psykisk- och
fysisk ohälsa, patientbehov.
•Få godkännande från patienter att skicka
ut enkät - via post alt. via mina
vårdkontakter. Fråga kring detta vid
kontakt med patienter med den här
typen utav besvär, ex. ssk. i telefon och
övrig personal vid besökskontakt med
pat.
Verksamhet/process (t ex klinik, avd, vårdcentral, process): Läkarhuset Tranås
Förbättringsområde: Bättre förståelse och omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa
Lista prioriterade förändringar som ska testas
Sammarbete med FaR-samordnare på Tranås kommun med fokus på patienter med psykisk
ohälsa.
Rutiner för att förbättrad patientflödet till psykolog. Förbättra tillgänglighet.
Starta upp KBT-online
Bearbetning, text och layout - Qulturum, Region Jönköpings län
Version 2016-09-19
Analys av resultat av de testade
förandringarna köpplat till det
övergripande malet
Samarbete med Tranås kommun
Vi har under årets samverkat med FaR-samordnare på Tranås kommun. Fyra patienter med psykisk
ohälsa och samtidig värk i rörelseapparaten har ”remitterats” till FaR-samordnare på Tranås kommun
som sedan ombesörjt att kalla personen till sig för en diskussion kring lämplig fysisk aktivitet. I
samråd har man sedan överenskommit träningsform och träningsupplägg för patienten.
Då underlaget för analys är så pass litet har vi valt att intervjua dessa fyra patienter. Samtliga anser
att träningsstödet varit väldigt positivt. De har alla ökat sin fysiska aktivitetsnivå och tränar nu
regelbundet. En patient hade initialt psykologkontakt men har nu avslutat denna då hon upplevde att
träningen var tillräckligt för att hantera den ångest och nedstämdhet som hon besvärades av.
Samtliga beskriver att träningen har en positiv effekt och i viss mån lindrar, eller hjälper dem hantera,
sina psykiska besvär. De ansåg att träningen var en mycket god behandlingsform och att det är något
som man från vårdens sida bör förespråka för patienter med psykiska besvär.
Nedan visas en sammanställning av de upplevelser patienterna berättade om vid intervju.
Patient 1.
Besvärats av ångest. Efter kontakt med FaR-samordnare börjat löpträna. Springer
nu 5-7 km, 4 ggr/v. Upplever klart minskad ångestproblematik och kan lättare
hantera sin vardag. Tidigare stått på väntelista till psykolog men upplever sig inte
längre vara i behov av samtalkontakt.
Patient 2.
Depressiva besvär i kombination med diffusa muskeloskeletala smärtor där
utredning inte funnit något somatisk orsak till smärtorna. Efter kontakt med FaRsamordnare börjat träna på gym och i bassäng, 2-3 ggr/v. Upplever att smärtorna i
kroppen minskat och att den fysiska och psykiska kapaciteten ökat. Mer energi.
Påbörjat arbetsträning under hösten.
Patient 3.
Pensionär. Depressiva besvär och ångest. Tidigare mycket låg aktivitetsnivå, mest
sittande hemma. Efter kontakt med FaR-samordnare börjat promenera
regelbundet, på senare tid i sällskap med en vän. Upplever en ökad energi och
minskad nedstämdhet. Mer lust att göra saker. Mindre isolerad. Mer social.
Patient 4.
Depressiva besvär och social fobi. Överviktsproblematik och värk. Tränar nu
simning 2-3 ggr/v. och promenerar 1-2 ggr/v. Tidigare inte vågat gå ut ensam men
klarar detta nu. Upplever minskad värk i kroppen och där av mer lust att göra
saker. Upplever sig ha blivit mer social.
Bearbetning, text och layout - Qulturum, Region Jönköpings län
Version 2016-09-19
Förbättrad tillgänglighet till psykolog
I början utav året var väntetiden till psykolog flera månader lång. Vi har under året arbetat för att
förbättra flödet till psykolog i syfte att minska väntetiderna. Det har handlat om att prioritera på ett
riktigt sätt så att de patienter som har störst behov och störst förtjänst av psykologkontakt får en
kontakt snabbt.
Arbetet har involverat samtliga yrkeskategorier då sköterskor i telefonrådgivning och
undersköterskor hjälpts år att bevaka psykologens besökslista och snabbt kalla in ny patient vid
eventuellt sent återbud.
Vidare har det regelbundet förts dialog mellan läkargruppen och psykolog kring vilka patienter som
ska prioriteras och internremitteras till psykolog.
För att kontrollera huruvida dessa insatser haft effekt på väntetiden har vi dels följt den faktiska
väntetiden för varje individ via Diver. Vi fann då att väntetiden, så som vi kunde läsa av den i siffror,
faktiskt var betydligt lägre i början utav året för att sedan ökad. Förklaringen till detta är dock att
antalet nybesök ökat månad för månad under året och således har patienter kallats som stått en
längre tid på väntelista. I början utav året genomfördes endast ett mycket lågt antal nybesök pga. att
psykologens tidsbok var fullbokade med återbesök. Sambandet visas i diagramen nedan.
Antal nybesök till psykolog per månad
9
8
Jan
7
Feb
Mars
6
April
5
Maj
4
Juni
Juli
3
Aug
2
Sept
1
Okt
0
Diagrammet visar antalet nybesök till psykolog per månad. Som beskrivet i texten ovan skedde mycket få nybesök i början
på året då tidboken inte gav utrymme för detta pga. att många patienter var i behandling och därför bokade för återbesök.
Genom att se över rutiner och scheman har vi under året kunnat ökad antalet genomförda nybesök.
Bearbetning, text och layout - Qulturum, Region Jönköpings län
Version 2016-09-19
Genomsnittlig väntetid per kvartal
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Kvartal 1
Kvartal 2
Kvartal 3
Kvaratl 4
I
I diagrammet visas genomsnittlig väntetid per patient och kvartal. Som nämnts i tidigare text är väntetiden lägre i början
utav året och ökar sedan. Detta beror på att få nybesök genomfördes i början utav året. De som genomfördes var akuta.
Inga patienter kallades från väntelistan. De som sedan kallas när tillgängligheten för nybesök blir bättre har således stått på
väntelista en tid, varpå väntetiden bir längre.
KBT-online
Vi tror att det behöver finnas en variation av behandlingsalternativ vid psykisk ohälsa. När vi tidigare
under året gjorde vår nulägesanalys insåg vi att patienter med psykisk ohälsa framförallt behandlades
av sin läkare. Ett fåtal hade kontakt med psykolog. Vi ville utöka behandlingsmöjligheterna. Ett steg i
detta var att börja arbeta med KBT-online. Vi har under hösten deltagit i regionens utbildning och är
nu i en uppstartfas. Vår förhoppning är att detta också ska leda till att patienter snabbare kan få
psykologkontakt och påbörja behandling. Den fysiska tillgängligheten är fortfarande inte bra nog men
genom att erbjuda de patienter som är lämpade för, och intresserade av, KBT-online det här
behandlingsalternativet tror vi att vår psykologresurs kommer att kunna öka antalet patienter i
behandling något. Givetvis är detta ett mer långsiktigt projekt då vi måste ta oss tid att lära oss
behandlingsstödet och testköra det innan vi förväntar oss se några egentliga resultat.
Bearbetning, text och layout - Qulturum, Region Jönköpings län
Version 2016-09-19
Summering
Vi har, genom att arbeta med det här förbättringsarbetet, börjat tänka i lite nya banor vad gäller den
här patientgruppen. Vi har insett att det behöver finnas en variation utav behandlingsalternativ. Vi
har också förstått att många lindriga/måttliga psykiska besvär kan egenbehandlas med god effekt,
exempelvis genom fysisk aktivitet/ träning, förutsatt att patienten har stöd i detta. Alla patienter med
psykiska besvär har inte behov utav läkemedel och inte heller behov utav en regelbunden
samtalskontakt och för att minska belastningen på läkare och psykolog krävs då att andra
behandlingsmöjligheter prövas, utvärderas och implementeras om de är effektiva. På så vis frigörs tid
och resurser för de patienter som har ett behov av en fysisk kontakt. Dock är det nödvändigt att det
finns någon typ utav stödperson som guidar patienten i egenvård.
Vi kommer under nästkommande år fortsätta vårt samarbete med kommunen och utveckla rutiner
för remittering dit. Vi kommer också att påbörja behandling via KBT-online. Vidare planerar vi för
uppstart utav en KBT-grupp i början utav nästa år.
Den stora utmaningen ligger ändå i att, med begränsade resurser, kunna erbjuda en god
tillgänglighet. Vi har under året lyckats öka antalet nybesök till psykolog/ månad vilket gjort att
väntelistan nu är hanterbar. Dock inser vi att behovet är så pass stort att det behövs ökade resurser
på enheten för att möta upp på ett bra sätt.
Bearbetning, text och layout - Qulturum, Region Jönköpings län
Version 2016-09-19
