Intresseanmälan för medverkan i
forskningsansökan till
Skolforskningsinstitutet
Det nyinrättade Skolforskningsinstitutet har utlyst medel för forskning
”som bidrar till att de verksamma inom skolväsendet ges goda
förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisning som kan
bidra till barns och elevers utveckling och lärande samt till förbättrade
kunskapsresultat.”
Samstämmigheten är idag stor när det gäller betydelsen av undervisningens
kvalitet för elevernas kunskapsutveckling liksom om behovet av att förbättra
kvaliteten på undervisningen i den svenska skolan. Vi tror att de idéburna
skolorna kan både bidra till utvecklingen och utveckla sin egen verksamhet
genom att delta i sådana projekt. Genom att aktivt medverka i forskning om
undervisning och lärande kan innebörden av den pedagogiska mångfald som
idéburna skolor representerar bli tydligare.
Skolforskningsinstitutet finansierar forskning som utgår från professionens
frågor och behov, och som är inriktad mot att utveckla och förbättra
undervisningen. Ansvaret för projekten ligger hos den forskningsmiljö där
medverkande forskare finns, men projekten skall bedrivas i samverkan med
skolor. Vi inbjuder därför skolor att anmäla sitt intresse för medverkan i
nedanstående projekt.
Olika vägar till kunskap – tre projekt om relationen mellan
undervisningens utformning och elevernas
kunskapsutveckling
Många lärare upplever behov av kunskaper och redskap för att undervisa i
förhållande till en del av de förmågor som anges i ämnenas kursplaner. Nedan
finns utkast till tre projekt som är inriktade mot att utveckla undervisningen
på mellanstadiet avseende vissa specifika förmågor och samtidigt studera
innebörden av det kunnande som eleverna utvecklar såväl som hur
undervisningen möjliggör denna utveckling.
De långsiktiga målen är formulerade som ämnesspecifika, övergripande
förmågor som måste konkretiseras i relation till det konkreta innehållet i
undervisningen. Ett gemensamt antagande i de tre projekten är att innebörden
i de specifika kunnanden som eleverna utvecklar varierar beroende på hur
undervisnngen utformas och att det vore intressant att närmare studera
relationen mellan olika pedagogiska uppläggningar och det kunnande som
eleverna utvecklar. Genom att bedriva undervisningsutvecklande projekt i
olika pedagogiska miljöer blir det möjligt att studera såväl elevernas
kunskapsutveckling som hur olika undervisningsuppläggningar samspelar
med denna.
Eftersom ansökningstiden är mycket kort (ansökningarna ska vara inne den 22
maj) har några forskare skissat på ett par projekt som de som är intresserade
kan haka på. Det krävs dock att minst två lärare från samma skola medverkar i
samma projekt. Dvs biologi-projektet kräver minst två lärare som undervisar i
biologi, geografi-projektet minst två lärare som undervisar i geografi osv.
Projektansökan kommer att omfatta finansiering av dessa lärares medverkan
motsvarande 10-20% av heltidstjänst.....
Intresseanmälan ska vara inne senast den 10 maj. De skolor som anmäler sitt
intresse kommer därefter att kontaktas av respektive projektansvarig…
1. Biologiskt kunskapande
Olika vägar till utveckling av elevers förmåga till
systematiskt undersökande i biologi
Ett av de långsiktiga målen i kursplanen i biologi anger att eleverna genom
undervisningen ska utveckla förmågan att genomföra systematiska
undersökningar. Det är ett mål för undervisning i biologi för hela
grundskoletiden. Det är inte enkelt att precisera innebörden i vad det är
eleverna egentligen kan när de kan genomföra systematiska undersökningar i
biologi: Vilket slags undersökande är det som är relevant? Vad kan ses som
kännetecken på att elever utvecklar förmåga till systematiskt undersökande?
Hur kan undervisning organiseras för att möjliggöra för alla elever att utveckla
förmåga till systematiskt undersökande?
En bakgrund till projektet är att tidigare forskning om praktiskt undersökande
och laborativt arbete i de naturvetenskapliga skolämnena bland annat visat att
elever inte självklart får möjlighet att utveckla förmågor till systematiskt
undersökande eller att resonera om och problematisera naturvetenskapens
karaktär. Det har också visats att vad som ibland kallas undersökande
arbetssätt inte alltid innebär att elever får möjlighet att delta i meningsfulla
undersökningar utan att elever snarare ges i uppgift att genomföra praktiska
övningar utifrån syften att illustrera bestämda naturvetenskapliga begrepp
eller metoder. Detta projekt fokuserar frågan om hur det kan bli möjligt att
utveckla elevers förmåga till systematiskt undersökande i biologi genom
praktiskt undersökande arbete i en variation av undervisningspraktiker.
Genom att bedriva undervisningsutvecklande projekt i olika pedagogiska
miljöer blir det möjligt att studera såväl elevernas kunskapsutveckling som hur
olika undervisningsuppläggning samspelar med denna.
Med det här projektet vill vi bidra till kunskaper om relationen mellan olika
undervisningstraditioner och elevernas förmåga att genomföra systematiska
undersökningar i biologi. Det förväntade resultatet innefattar beskrivningar av
olika aspekter av innebörder av förmågan att genomföra systematiska
undersökningar i biologi, samt utveckling av principer för design av
undervisning där förmåga att genomföra systematiska undersökningar i
biologi kan utvecklas. Av särskilt intresse är hur designprinciperna kan
iscensättas inom ramen för olika undervisningstraditioner och därmed bidra
till att förbättra undervisningen inom olika traditioner.
Förutsättningar för deltagande
Tid för deltagande i projektet motsvarande 10-20% under två år krävs. I
ansökan kommer medel för att finansiera de lärare som ska medverkar att
sökas.
Resultatet ska presenteras i form av vetenskapliga artiklar samt vid Lärarnas
forskningskonferens 2018 och vid konferensen för European Science
Education Research Association 2019.
De skolor och lärare som är intresserade av att delta i detta projekt måste ha
ett skriftligt samtycke från rektor.
Föräldrarna måste få en grundlig information och tros kunna sitt samtycke till
att eleverna intervjuas och medverkar i undervisning som videodokumenteras.
Låter detta intressant? Kontakta då Maria Andrée, [email protected]
senast den 10/5.
2. Naturen och människans verksamheter.
Kultur- och naturgeografiska analyser på
mellanstadiet
Hur lärare planerar och genomför den dagliga undervisningen skiljer sig
beroende på t.ex. undervisningstraditioner och läromedel. Variationen på
undervisningens utformning kan även variera beroende på lärarnas utbildning
och på den lokala skolans traditioner och förutsättningar.
Alternativpedagogiska traditioner bygger historiskt på delvis skilda idéer om
undervisningens utformning och kan antas organisera samma innehåll på helt
eller delvis olika sätt.
Kursplanerna anger vida och komplexa långsiktiga mål sammanfattade i ett
fåtal övergripande förmågor - förmågor som eleverna genom undervisningen
förväntas utveckla under hela grundskoletiden. För att elever ska utveckla ett
kunnande som på ett övergripande plan kan beskrivas som t.ex. förmågan att
”analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter
formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen” behövs ett
kvalificerat didaktiskt arbete. I relation till ett sådant arbete kan man ställa sig
frågor som: Hur kan en sådan förmåga preciseras med hjälp av det stadievis
indelade centrala innehållet uttryckt som specifika kunnande? Vilka möjliga
konkreta mera kortsiktiga (undervisningsrelaterade) mål kan uttolkas ur
förmågan? Vilka uppgifter och vilka pedagogiska / didaktiska kommunikativa
praktiker är mera framgångsrika än andra? Vad är det kunniga elever kan?
Vilka erfarenheter behöver elever göra i olika årskurser för att förmågan ska
kunna utvecklas? Vad är det som stöder utvecklingen av ett sådant kunnande
och vad kan ses som hindrande?
Inom ramen för vissa ämnen finns det en rätt omfattande ämnesdidaktisk
kunskapsbas medan det inom ramen för andra skolämnen finns betydligt
mindre sådana kunskaper. Geografi är ett sådant område där det inte finns
speciellt mycket ämnesdidaktisk forskning – speciellt inte om det gäller
geografi på mellanstadiet. Det finns därför ett behov av ämnesdidaktiska
kunskaper som ger lärarna för att utveckla undervisningen i förhållande till
ämnesmålen.
Syfte
Syftet med projektet är att med utgångspunkt i olika pedagogiska traditioner
utveckla en undervisning som kan möjliggöra utvecklingen av den i läroplanen
angivna förmågan att analysera hur naturens egna processer och människors
verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen.
Innehållsligt kommer projektet att ta sin utgångspunkt i något av det centrala
innehållet för årskurs 4-6:
De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen.
Processen bakom samt
deras utmärkande drag och utbredning.
Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila
bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets
betydelse, dess fördelning och kretslopp.
Projektet är planerat att, med utgångspunkt i ett och samma mål, genomföras
som tre parallella Learning studies i skolor som representerar olika
alternativpedagogiska traditioner
Studiens design
Learning study är en modell som under senare år utvecklats för att fungera
som forskningsansats för att t.ex. utforska innebörden i ett specifikt kunnande
– ett lärandeobjekt och/eller för att testa hur olika sätt att behandla innehållet
skapar skilda förutsättningar för lärande. I denna studie kommer
lärandeobjekt i något avseende att handla om elevers förmåga att analysera
hur naturens processer och människans verksamheter samspelar med
varandra i relation till ett avgränsat innehållsligt område. Learning study
processen kännetecknas av att elevernas kunskaper prövas före och efter
genomförda forskningslektioner. För- och eftertesten analyseras i relation till
lärandeobjektet. Forskningslektionerna planeras och justeras i en cyklisk
process med nya elever för varje forskningslektion. Syftet är inte att få fram en
ideal lektion utan snarare att utforska innebörden i kunnandet och vad som
kans ses främja kunskapsutvecklingen. Forskningslektionerna ljudvideodokumenteras och eleverna intervjuas både före och efter lektionerna.
Förutsättningar för deltagande
Projektet har dubbla forskningsmiljöer, dels på Stockholms universitet (på
institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas
didaktik) och dels inom ramen för STLS.
I hela processen samarbetar forskare och lärare – med att beskriva
lärandeobjektet, analysera elevsvar och undervisning och med att planera och
utveckla undervisningen.
Projektet kan finansiera de lärare som medverkar i omfattning om 10 -20%
under två år.
Resultatet ska presenteras i form av en artikel i tidskriften Forskning om
Undervisning och Lärande, vid Lärarnas forskningskonferens och vid den
Nationella ämnesdidaktiska konferensen 2018.
De skolor och lärare som är intresserade av att delta i detta projekt måste ha
ett skriftligt samtycke från rektor. Rektor måste också garantera att de lärare
som medverkar kan frigöras från undervisningen på fredag eftermiddagar.
Föräldrarna måste få en grundlig information och ge sitt samtycke till att
eleverna intervjuas och medverkar i en videodokumenterad lektion.
Låter detta intressant? Kontakta Inger Eriksson på [email protected]
senast den 10/5.
3. Samhällskunskap på mellanstadiet – Idéskiss
till en projektansökan
Vid Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) planerar vi att söka medel
för ett forskningsprojekt i samhällskunskapsämnet inriktat mot mellanstadiet.
Syftet med projektet är att utveckla specifik kunskap om ett särskilt kunnande
i samhällskunskap – en typ av didaktisk kunskap som kan vara mycket
användbar för lärare. Det vi vill undersöka tillsammans med lärare är vad det
innebär att kunna analysera samhällsstrukturer – vad är det egentligen
eleverna kan när de kan detta, vad är det som undervisningen behöver
synliggöra för att eleverna ska få möjlighet att utveckla förmågan och hur kan
undervisningen utformas så att detta sker?
Frågeställningarna arbetas fram mer specifikt i samarbete med de lärare som
är medforskare i projektet, men de övergripande forskningsfrågorna är:
Vad innebär det för elever på mellanstadiet att kunna analysera en
samhällsfråga med hjälp av relevanta samhällsvetenskapliga begrepp och
modeller?
Vilka kännetecken finns på att elever börjat utveckla förmågan?
Hur kan undervisningen organiseras för att göra det möjligt för eleverna att
lära sig detta?
Finns det undervisningsinslag från särskilda undervisningstraditioner som är
särskilt intressanta för att skapa undervisning som möjliggör för eleverna att
lära sig analysera en samhällsfråga?
Att analysera i samhällskunskap
Ett av de långsiktiga målen i kursplanen i samhällskunskap anger att eleverna
genom undervisningen ska utveckla förmågan att ”analysera
samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och
modeller”. För att kunna skapa en undervisning som utvecklar denna
komplexa förmåga behöver lärare ta flera didaktiska beslut. Mer kunskap
behövs om vad innebörden av denna förmåga egentligen är för elever i en viss
ålder och vilken undervisning som främjar lärandet av just detta.
Förmågan behöver alltid relateras till ett visst ämnesinnehåll som är anpassat
för den aktuella elevgruppen – vilken samhällsfråga är det som ska analyseras
och vilka modeller och begrepp kan vara relevanta i just detta sammanhang?
Vi tror att ett område ur det centrala innehållet för åren 4-6 som skulle kunna
vara angeläget är ”Samhällsresurser och fördelning”. Dock vill vi gärna välja
och specificera undervisningsinnehållet i samarbete med de lärare som ingår i
studien, utifrån frågor om vilket innehåll som eleverna ofta har svårt att lära
sig. En sådan avgränsning av det kunnande, eller lärandeobjekt, som
undersöks, är ett första steg i en Learning study, som är den ansats för
undersökning som vi vill använda i projektet.
Learning Study
Learning study är en modell som är utvecklad för att utforska innebörden av
ett specifikt lärandeobjekt och för att pröva olika undervisningsdesigner kring
lärandeobjektet. I modellen väljer man först ut en preciserad förmåga som
man upplever att eleverna har svårt att utveckla, eller som man tycker är svår
att åstadkomma genom undervisningen (d.v.s. ett lärandeobjekt). Man arbetar
sedan med att försöka beskriva särskilda aspekter av lärandeobjektet som är
kritiska för eleverna att få syn på genom undervisningen. Man utgår från
kunskaper om innehållet ur ett ämnesperspektiv, om hur eleverna verkar
förstå innehållet och om vad lärarna önskar att eleverna ska lära sig. För att få
reda på mer om hur eleverna uppfattar innehållet kan man analysera vanliga
sätt som eleverna löser elevuppgifter på. Vidare utformar man undervisning
som man tror kommer att synliggöra just de aspekter av ämnesinnehållet som
kan vara kritiska för eleverna att få syn på, och på andra sätt underlätta för
eleverna att lära sig det avsedda lärandeobjektet.
Undervisningsdesignen testas cykliskt, på så sätt att man genomför den i en
undervisnings-grupp och testar denna undervisningsgrupps kunskaper i
lärandeobjektet före och efter undervisningen. Undervisningen dokumenteras
genom video- och ljudinspelningar och eleverna intervjuas både före och efter
lektionerna. Efter en forskningslektion analyseras den dokumenterade
undervisningen och elevsvaren på för- och eftertester. Undervisnings-designen
revideras och förfinas innan man prövar den på nytt med en ny
undervisningsgrupp.
Design
Vi tror att skolor som arbetar inom ramen för olika pedagogiska traditioner
kan ha lite olika sätt att hantera didaktiska utmaningar, t.ex. utformandet av
undervisning för att utveckla olika förmågor hos eleverna. I detta projekt
skulle vi vilja genomföra en serie Learning studies kring ett för
samhällskunskapsämnet på mellanstadiet relevant lärandeobjekt på skolor
med olika pedagogiska traditioner.
Lärare från olika traditioner bestämmer ett lärandeobjekt i samverkan med det
ämnesdidaktiska nätverket inom STLS.
Lärarna på respektive skola genomför en Learning study om minst tre cykler
(stöd för Learning study-processen ges via STLS). Minst två lärare som
undervisar i samhällskunskap på mellanstadiet bör medverka från respektive
skola.
När Learning study-processen är genomförd startar analysen av
lärandeobjektet: På vilket sätt utformades och behandlades lärandeobjektet i
undervisningen i de olika klasserna? Vilka likheter och skillnader kan ses och
vilka möjliga konsekvenser kan detta ha för elevernas lärande?
Förutsättningar för deltagande
Projektet har dubbla forskningsmiljöer, dels på Stockholms universitet (på
institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas
didaktik) och dels inom ramen för STLS.
I hela processen samarbetar forskare och lärare – med att beskriva
lärandeobjektet, analysera elevsvar och undervisning och med att planera och
utveckla undervisningen.
Projektet kan finansiera de lärare som medverkar i omfattning om 10% under
två år.
Resultatet ska presenteras i form av en artikel i tidskriften Forskning om
Undervisning och Lärande, vid Lärarnas forskningskonferens och vid den
Nationella ämnesdidaktiska konferensen 2018.
De skolor och lärare som är intresserade av att delta i detta projekt måste ha
ett skriftligt samtycke från rektor. Rektor måste också garantera att de lärare
som medverkar kan frigöras från undervisningen på fredag eftermiddagar.
Föräldrarna måste få en grundlig information och ge sitt samtycke till att
eleverna intervjuas och medverkar i en videodokumenterad lektion.
Låter detta intressant? Kontakta Inger Eriksson på [email protected]
senast den 10/5.
