Sjuksköterskors upplevelser av att
vårda personer med psykiatrisk
diagnos i somatisk vård
- Litteraturöversikt
Författare:
Tobias Borglund & Johannes Skyborn
Handledare: Bertil Lundberg
Kandidatuppsats
Våren 2014
Lunds universitet
Medicinska fakulteten
Nämnden för omvårdnadsutbildning
Box 157, 221 00 LUND
Sjuksköterskors upplevelser av att
vårda personer med psykiatrisk
diagnos i somatisk vård
- Litteraturöversikt
Författare:
Tobias Borglund & Johannes Skyborn
Handledare: Bertil Lundberg
Kandidatuppsats
Hösten 2013
Abstrakt
Bakgrund: Patienter som vårdas i somatisk vård kan även vara drabbade av
psykiatriska sjukdomar. Sjuksköterskor i den somatiska vården behöver även
tillgodose dessa patienters omvårdnadsbehov. Syfte: Att ta del av den forskning som
undersöker sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykiatrisk diagnos
på somatiska vårdavdelningar. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats samt
kvalitativ innehålls analys. Resultat: Följande teman skapades utifrån resultatet av
föreliggande litteraturöversikt; Utbildning & kunskap, Organisation & vårdmiljö samt
stigma & attityder. Slutsats: Sjuksköterskor upplever den somatiska vården av
patienter med psykiatrisk diagnos som bristande. Bland annat präglas denna av
bristfällig organisering och utbildning vilket hindrar en adekvat omvårdnad av nämnda
patientgrupp.
Nyckelord
Sjuksköterskors erfarenheter, somatisk vård, psykiatrisk diagnos
Lunds universitet
Medicinska fakulteten
Nämnden för omvårdnadsutbildning
Box 157, 221 00 LUND
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning .............................................................................................................. 1
Introduktion ........................................................................................................................... 2
Problemområde ................................................................................................................. 2
Bakgrund ........................................................................................................................... 2
Psykisk sjukdom och ohälsa .......................................................................................... 3
Attityder och stigma ................................................................................................... 4
Syfte .................................................................................................................................. 6
Specifika frågeställningar ............................................................................................... 6
Metod .................................................................................................................................... 6
Urval .................................................................................................................................. 7
Datainsamling .................................................................................................................... 7
Data analys ....................................................................................................................... 8
Etisk avvägning ................................................................................................................. 9
Resultat ................................................................................................................................. 9
Utbildning och Kunskap ...................................................................................................10
Organisation och Vårdmiljö ...........................................................................................11
Attityder och stigma ..................................................................................................12
Diskussion ............................................................................................................................14
Diskussion av vald metod .................................................................................................14
Diskussion av framtaget resultat .......................................................................................16
Slutsats och kliniska implikationer ....................................................................................19
Författarnas arbetsfördelning ............................................................................................19
Referenser........................................................................................................................20
Bilaga ...................................................................................................................................23
Introduktion
Problemområde
Idag görs en klar uppdelning mellan psykiatrisk- och somatisk vård. Samtidigt tycks en
dualistisk syn på människan vilken särskiljer kropp och medvetande att vara föråldrad,
särskilt inom omvårdnadsvetenskapen som är starkt präglad av en humanistisk människosyn.
Det är välkänt att somatiska sjukdomar påverkar individens psykiska hälsa och omvänt. Ett
exempel på det senare är att insjukna i en depression innebär en ökad risk för
kranskärlssjukdom, jämförbar med mer traditionella riskfaktorer såsom rökning och förhöjda
blodfetter (Blumenthal, 2008). Man ser också att personer med psykisk sjukdom eller
funktionsnedsättning i större utsträckning är drabbade av somatisk ohälsa och sjukdomar än
befolkningen i övrigt (Hert et al., 2011).
Därutöver visar studier samt utredningar av Socialstyrelsen att personer med psykisk sjukdom
dels har ett sämre hälsoutfall och ökad dödlighet i behandlingsbara somatiska sjukdomar men
även att dessa patienter i lägre utsträckning har tillgång till adekvat hälso- och sjukvård
(Lawrence & Kisely, 2010; Mitchell et al., 2009; Socialstyrelsen, 2010, 2011a, 2011b, 2011c,
2011d). Författarna vill i denna litteraturöversikt utforska den somatiska vården av patienter
med psykiatrisk diagnos, och ämnar göra detta genom att ta del av studier som undersökt
sjuksköterskors upplevelser och tankar kring att vårda nämnda patientgrupp.
Bakgrund
Psykisk sjukdom och ohälsa
Begreppet psykisk ohälsa används idag i bred mening och inbegriper bland annat psykiska
sjukdomar, syndrom och störningar, även psykiska besvär såsom oro, ängslan och ångest
faller in under begreppet psykisk ohälsa. I föreliggande litteraturöversikt kommer begreppen
psykisk sjukdom och personer med psykiatrisk diagnos användas med vilka författarna avser,
specifika psykiatriska tillstånd, exempelvis ångest- och förstämningssyndrom,
psykossjukdomar och substansberoende.
2
Epidemiologiska studier visar att mellan 10-30% av Sveriges befolkning vid en given
tidpunkt besväras av psykisk ohälsa i den grad att hjälpåtgärder är befogat (Ottosson, 2004).
Den psykiska ohälsan är ett ökande problem i dagens samhälle bland annat ses en markant
ökning av självrapporterad psykisk ohälsa bland unga vuxna (Socialstyrelsen, 2012).
Idag lever det i Sverige uppemot 40 000 personer som behöver samhällets stöd i samband
med en schizofrenidiagnos (Lindström, 2013). Vidare beräknas att var fjärde invånare någon
gång i sitt liv kommer insjukna i någon form av ångestsyndrom. Risken att drabbas av
egentlig depression uppskattas till nästan 50 procent för kvinnor och 20 procent för män och
allt som allt bedöms risken för att utveckla någon form av psykisk sjukdom runt 30 procent
(Skärsäter, 2010; Socialstyrelsen, 2010). Med stöd i ovanstående kan det sägas att psykisk
sjukdom och ohälsa utgör ett relativt stort problem och drabbar en stor del av befolkningen.
Det är väldokumenterat att personer med psykisk ohälsa också har försämrad somatisk hälsa.
Hjärt- och kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar, diabetes, övervikt och virussjukdomar som HIV
och hepatit B/C förekommer i större utsträckning hos personer med psykisk sjukdom än
resten av befolkningen. Bland personer med psykos- och depressionssjukdomar är rökning,
brist på motion och dålig kosthållning väldigt vanligt och utgör även riskfaktorer för ett flertal
somatiska sjukdomar (Hert et al., 2011; Osborn, 2001). Neuroleptikabehandling kan medföra
biverkningar som har en negativ inverkan på den somatiska hälsan, exempelvis
synrubbningar, muskelstörningar samt ökad aptit och muntorrhet som i sin tur kan orsaka
övervikt och försämrad mun -och tandhälsa (Hert et al., 2011).
Förutom en ökad samsjuklighet ser man också en överdödlighet i somatiska sjukdomar bland
personer med psykisk sjukdom. Socialstyrelsens rapport ”öppna jämförelser och utvärdering psykiatrisk vård” följdes upp av mer djupgående analyser av personer med psykisk sjukdom
och samsjuklighet i diabetes, bröstcancer och även de som insjuknat i akut hjärtinfarkt och
stroke. I samtliga undersökningar fann man ett sämre hälsoutfall och en ökad dödlighet för
patienter med psykisk sjukdom. Bland annat upptäcktes bröstcancer och troligen också
diabetes längre in i sjukdomsförloppet hos psykiskt sjuka, läkemedel mot blodfettsrubbningar
vid diabetes och läkemedel i sekundärpreventivt syfte vid hjärtinfarkt och stroke hämtades ut i
lägre utsträckning. Anmärkningsvärt var också att kirurgiska ingrepp, halskärlskirurgi vid
stroke och PCI vid hjärtinfarkt utfördes mer sällan på dessa patienter (Socialstyrelsen, 2011a,
2011b, 2011c, 2011d).
3
Attityder och stigma
Attityder och stigma är komplexa begrepp och är i flera avseenden relaterade till andra
begrepp såsom stereotypier, fördomar och diskriminering. Attityder kan variera i både styrka
och betydelse, allt som oftast manifesteras dessa i att man antingen ställer sig positivt eller
negativt till något. Enkelt uttryckt är stigmatisering någonting som upplevs av en eller flera
personer till exempel fördomar, attityder kan handla om hur vi bemöter andra som i detta fall
hade varit fördomsfullt. Attityder och stigmatisering är på detta sätt sammankopplade (Lilja &
Hellzen, 2010).
Inom socialpsykologi är det vanligt att förstå attityd som bestående av en kognitiv, affektiv
samt en konativ del. Den kognitiva och affektiva representerar individens förståelse av och
känslomässiga reaktion gentemot mot något eller någon. Den konativa aspekten avser strävan
eller handlingsinriktning och benämns därför ibland också handlingskomponenten (Egidius,
2013). Sett till sjuksköterskan i en vårdsituation skulle den kognitiva och affektiva
komponenten kunna sägas spegla sjuksköterskans förståelse av och känslor kopplade till
patienten, och handlingskomponenten uttrycks i sjuksköterskans konkreta omvårdnadsarbete
och bemötande av patienten (Lilja & Hellzen, 2010).
En uppsjö av internationella undersökningar talar för att allmänhetens attityder gentemot
psykiskt sjuka inte genomgått några större förändringar de senaste 20 åren. I folks ögon ses
personer med psykisk sjukdom i stor utsträckning fortfarande som farliga och opålitliga, och
gemene man känner sig besvärad av och undviker i många sammanhang kontakt med dessa
individer (Lundberg, 2010).
I studier av erfarenheter och upplevelser hos personer med psykisk sjukdom återspeglas
ovanstående i mångt och mycket (Wahl, 1999; Liggins & Hatcher, 2005). I Wahls studie
rapporterades diskriminering och stigmatisering i det vardagliga livet såväl som i arbetslivet, i
media och även inom sjukvården. Det visade sig att mer än var fjärde av totalt 100 intervjuade
känt sig stigmatiserade av sina vårdgivare. I Liggins och Hatchers kvalitativa studie berättar
patienter med psykisk ohälsa som vårdats på medicin- och kirurgiavdelningar, att ”stämpeln”
psykiskt sjuk medförde negativa konsekvenser, då man ofta misstroddes eller ignorerades och
bemöttes annorlunda. Slutligen finns också dokumenterat att personer med psykisk sjukdom i
lägre utsträckning söker vård. Utebliven eller försenad och ibland avbruten vård har i studier
4
kunnat kopplas till rädsla för att inte tas på allvar eller på annat sätt mötas av nedvärdering
och diskriminering (Lundberg, 2010; Liggins & Hatcher, 2005; Schulze, 2007).
Men problematiken är uppmärksammad, bland annat drivs ett nationellt omfattande projekt
kallat PRIO-planen i vilken stora resurser satsas på att bland annat stärka och utveckla
kompetensen bland vård- och omsorgspersonal som möter personer med psykisk ohälsa.
Projektet Hjärnkoll har också sitt ursprung i denna plan och riktar sig mot allmänheten och
syftar till att sprida kunskap om och förändra attityder till personer med psykisk ohälsa
(Socialdepartementet, 2012).
Perspektiv och utgångspunkter
Joyce Travelbee hävdar att enbart en diagnos eller annan objektiv bedömning inte är
tillräckligt för att förstå en persons omvårdnadsbehov, sjuksköterskan måste även förhålla sig
till patientens subjektiva upplevelse av sjukdom. Det centrala begreppet i Travelbees
omvårdnadsteori är den mellanmänskliga relationen i vilken patienten och sjuksköterskan
uppfattar varandra som mer än just dessa roller (Kirkevold, 2000). Vidare betonas vikten av
kommunikation som ett redskap, via vilket sjuksköterskan i interaktion med patienten kan
etablera och därefter utveckla denna mellanmänskliga relation som når sitt och även
omvårdnadens mål, när den inbegriper en djupare kontakt och förståelse emellan de båda, och
präglas av sjuksköterskans sympati. Genom relationen kan sjuksköterskan uppmärksamma
och tillgodose patientens omvårdnadsbehov, en mer utvecklad relation möjliggör således en
mer omfattande omvårdnad (Kirkevold, 2000).
Enligt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska åligger det
sjuksköterskan ”att tillgodose patientens basala och specifika omvårdnadsbehov såväl fysiska,
psykiska som sociala” (2005). Vidare ska hon i sitt arbete utgå ifrån en humanistisk
värdegrund i vilken människan ses som en helhet och mer än summan av sina delar (Dahlberg
et al., 2003).
5
Sjuksköterskans roll
Personer med psykisk sjukdom utgör en relativt stor, sårbar och utsatt grupp i samhället.
Relationen mellan psykisk och fysisk ohälsa talar för att dessa personer har ett stort behov av
somatisk vård i vilken sjuksköterskan intar en central och viktig roll. Sjuksköterskans
bemötande och beteende gentemot en patient grundar sig på hennes uppfattningar och
föreställningar om densamme. Studier som undersöker sjuksköterskors upplevelser och
attityder till patienter med psykiatrisk diagnos utgör därför en viktig kunskapsbas för
utvecklingen av dessa patienters omvårdnad.
Syfte
Att ta del av den forskning som undersöker sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter
med psykiatrisk diagnos inom somatisk vård.
Specifika frågeställningar
Hur upplever sjuksköterskor inom somatisk slutenvård att vårda patienter med psykiatrisk
diagnos?
Metod
Detta arbete har formen av en litteraturöversikt. Vilket innebär att befintlig forskning inom ett
avgränsat område insamlas och därpå granskas och sammanställs (Forsberg & Wengström,
2013).
Urval
De vetenskapliga artiklarna som bildar underlaget i föreliggande litteraturstudie har hämtats
från databasen PubMed. MeSH-termer har använts som ett led i sökstrategin. MeSH (Medical
Subject Headings) är en ordlista med sökord som underlättar artikelsökning i PubMed. MeShtermer som använts är: attitudes, nursing staff, nursing, general nurse, somatic care, mentally
6
ill, mental illness, mental health, och hospital. Även fria sökord användes: nurses
perceptions, attitudes towards mentally ill. MeSH-termer och fria sökord användes i olika
kombinationer för att avgränsa det specifika ämnesområdet och få en tillräcklig specialiserad
sökning (Willman, Stoltz, Bahtsevani, 2011). I PubMed finns även en funktion ”relaterade
artiklar” vilken har använts i artikelsökningen, och som namnet antyder visar den relaterade
artiklar till ens tidigare sökningar Författarna ämnade endast använda sig av studier
publicerade inom de senaste 10 åren dock har två studier tagits med från år 2000.
Datainsamling
Sökschema
Databas
PubMed
Sökord
Antal träffar Granskade
artiklar
Urval 1 Urval 2
Valda artiklar
#1
Attitudes[MeSH] and nursing
staff[MeSH]
Attitudes towards mentally ill and
nursing[MeSH] and hospital[MeSH]
Mental illness[MeSH] and general
nurse[MeSH] and somatic care[MeSH]
nurses perceptions and mentally
ill[MeSH]
nurses perceptions and mental
illness[MeSH] and attitudes[MeSH]
mental health[MeSH] and nurses
perceptions and hospital[MeSH]
16974
0
0
0
22
22
1
1
25
25
8
3
40
40
5
1
334
334
3
1
251
251
1
1
#2
#3
#5
#6
#7
Dataanalys
Utvalda artiklar lästes igenom av författarna var för sig och diskuterades fortlöpande under
processens gång. Efter att ytterligare individuellt läst igenom artiklarna sammanfattades dessa
i en matris. Som ett led i den fortsatta databearbetningen bedömdes och värderades artiklarnas
vetenskapliga kvalitet med hjälp av en bedömningsmall utarbetad av Willman et al., (2011).
Vilken graderar och betygsätter artiklars trovärdighet som antingen låg, medel eller hög.
7
Då författarna ämnar undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med
psykiatrisk diagnos inom somatisk vård har främst intervjustudier med kvalitativ design
granskats och utgör således merparten av underlaget för denna litteraturstudie. Kvalitativa
intervjustudier möjliggör en mer subjektiv och nyanserad bild av fenomen, vilket är av stor
betydelse då individers upplevelser studeras (Kvale, 1997). Sju av de utvalda artiklarna är
intervjustudier med kvalitativ design. Artikelsökningen utökades till att även omfatta artiklar
med kvantitativ design. Med utgångspunkt i författarnas frågeställning granskades och
analyserades sammanlagt 10 artiklar, samtliga inkluderade artiklar undersöker sjuksköterskors
upplevelser eller attityder gentemot personer med somatisk och psykiatrisk samsjuklighet.
Studiernas resultat analyserades först var för sig och jämfördes därefter för att se likheter och
skillnader. Slutligen integrerades studiernas resultat genom att meningar och avsnitt från dessa
sammanställdes. Denna metodologi möjliggör skapandet av övergripande tema och beskrivs i
Friberg (2011).
Etisk avvägning
I studier med kvalitativ ansats där de intervjuade delar med sig av sina erfarenheter är det
viktigt att dessa blivit godkända av en etisk kommitté. Den forskning som kräver en
etikprövning får inte påbörjas innan granskning samt godkännande (Vetenskapsrådet, 2009).
Deltagarna ska informeras om studiens syfte, deras deltagande ska vara frivilligt och de ska
när som helst ha möjlighet att avbryta sin medverkan utan konsekvenser eller påtryckningar
av forskarna. Sekretess samt konfidentialitet ska tillämpas för deltagarna samt deras
personuppgifter. Deltagarnas personuppgifter ska vara väl skyddade och får inte användas i
andra syften än den aktuella forskningen.
I föreliggande studie har endast artiklar som godkänts i en etisk kommitté inkluderats. Artiklar
har valts utifrån deras syfte och inte efter resultat vilket av uppenbara skäl hade kunnat
förvränga det sammanvägda resultatet.
8
Resultat
Gemensamt för majoriteten av de intervjuade sjuksköterskorna är att de upplever hinder och
problem i den somatiska vården vilket begränsar en adekvat omvårdnad av patienter med
psykiatriska omvårdnadsbehov. I sammanställningen av artiklarna framkommer följande
teman.
Utbildning och kunskap
Organisation och vårdmiljö
Attityder och stigma
Utbildning & kunskap
Bristfällig kunskap samt otillräcklig utbildning lyfts i flera artiklar fram som ett problem och
hinder för en adekvat omvårdnad av personer med psykisk sjukdom. I en kvalitativ
intervjustudie av Reed & Fitzgerald (2005), deltog 10 sjuksköterskor från allmänsomatiska
vårdavdelningar utan psykiatrisk vidareutbildning. Studien fokuserades kring deras
uppfattningar och upplevelser av att vårda patienter med samtidig psykisk sjukdom. I
sammanställningen av intervjuerna framkommer att sjuksköterskorna upplever sig
underkvalificerade och otillräckligt utbildade för att identifiera och tillgodose dessa patienters
omvårdnadsbehov. Sjuksköterskorna hade alla regelbundet hand om patienter med psykisk
problematik och upplevde sig väldigt begränsade i omvårdnadsarbetet, som i stor utsträckning
fick vägledas av sjuksköterskornas egna erfarenheter i brist på mer formell och
evidensbaserad omvårdnadsvetenskap.
Sharrock & Happell (2006) ämnar i likhet med Reed & Fitzgerald (2005) undersöka och
beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med psykisk sjukdom i deras
intervjustudie. Urvalet bestod av fyra stycken nyutbildade sjuksköterskor mellan 23-25 år
gamla och med ungefär två års yrkerserfarenhet från medicinsk eller kirurgisk vård.
Studiedeltagarnas upplevelse var att deras grundutbildning, som i viss utsträckning involverat
psykiatrisk omvårdnad gjort dem bättre utrustade att möta patienter med somatisk och
psykiatrisk samsjuklighet, i jämförelse med kollegor som saknat dessa element i sin
utbildning. Samtidigt ser studiedeltagarna sin expertis rörande psykiatrisk omvårdnad som
9
otillräcklig och att dem i omvårdnadssituationer begränsas till en reaktiv roll snarare än en
mer proaktiv sådan, en av de nyutbildade sjuksköterka uttrycker det som följande:
”Because I had done some psych it made it a bit easier for me…but not enough to actually
know what to do at the time. Take control of it I suppose” (Sharrock & Happell, 2006).
I två andra studier; Plant & White (2013) samt Arnold & Mitchell (2008) har datainsamlingen
skett genom fokusgruppsintervjuer istället för individuella. I dessa studier deltog
sjuksköterskor arbetandes inom akutsjukvård som delar med sig av och diskuterar sina
erfarenheter av patienter med psykisk problematik. I båda studiers resultatsammanställning
betonas utbildning, vilket utgjort ett centralt tema i studiernas gruppdiskussioner. I Arnold och
Mitchells studie uttrycker samtliga 14 deltagare att sjuksköterskors grundutbildning behöver
en bredare introduktion i ämnet psykisk hälsa och omvårdnad (2008). Plant & White (2013)
finner att fortlöpande utbildning och träning var det som de 10 studiedeltagarna diskuterat
mest och såg ett stort behov av.
Två studier med kvantitativ ansats i vilka datainsamlingen inbegripit ett större antal
sjuksköterskor som tillfrågats via frågeformulär; Svedienè et. al., (2009) Visar att
sjuksköterskor inom somatisk vård upplever sig ha bristande kunskap och kompetens för att
bistå patienter med somatisk och psykiatrisk samsjuklighet och eftersöker dels mer
undervisning och träning i utbildningsprogram för sjuksköterskor samt fortbildning för
yrkesverksamma (Brinn, 2000; Svediene et al., 2009).
Organisation och vårdmiljö
I flera av intervjustudierna beskriver sjuksköterskor faktorer i vårdmiljön och organiseringen
som har en negativ inverkan på omvårdnaden av patienter med samtidigt psykiatrisk
problematik. Däribland ses hög arbetsbelastning, tid – och personalbrist som hinder och att
patienters psykiska hälsa försummades (Mavundla, 2000; Zolnierek & Clingerman, 2013).
Utöver ovanstående faktorer beskrev sjuksköterskor att patienters fysiska och medicinska
vårdbehov samt ett högt patientflöde var prioriterat i verksamheten och lämnade inget
utrymme för patienter med psykiatriska omvårdnadsbehov (Reed & Fitzgerald, 2005; Arnold
& Mitchell, 2008; Plant & White, 2013; Sharrock & Happell, 2006).
10
I Reed & Fitzgerald (2005) beskriver deltagarna brister i den fysiska samt psykosociala
vårdmiljön som även utgör en säkerhetsrisk för patienter såväl som för sjuksköterskor.
Sjuksköterskorna hade begränsad möjlighet för observation och övervakning av vårdrummen,
vilka låg utanför sjuksköterskeexpeditionens uppsyn vilket hindrade observation/övervakning.
Även faktorer som osäkrade utgångar och trappor, utrustning som skulle kunna användas för
att skada så som saxar etc., fanns tillgängligt. Sjuksköterskor i studien upplevde också att inte
tas på allvar av såväl andra kolleger som ledningen Reed & Fitzgerald (2005).
I Plant & White (2013) och Arnold & Mitchell (2008) beskriver sjuksköterskorna en avsaknad
av samordning och samverkan mellan och inom olika vård instanser och uttrycker ett behov
av ett mer konsekvent samarbete mellan och inom olika professioner samt en oorganiserad
ledning av verksamheten. Vidare uttryckte sjuksköterskor, i samtliga ovannämnda
intervjustudier en brist på stöd från ledningen. I Sharrock & Happell (2006) beskriver
deltagarna hur de saknade stöd och support och endast fann detta hos sina kolleger.
Akutavdelningar beskrivs som högljudda och hektiska vilket missgynnade personer med
psykiatriska diagnoser och begränsade sjuksköterskornas möjlighet att tillgodose dessa
patienters utökade omvårdnadsbehov (Arnold & Mitchell, 2008). I Zolnierek & Clingerman
(2012) lyfter de intervjuade sjuksköterskorna fram faktorer så som: Mindre flexibla scheman,
sjukhusrutiner och ett fokus på fysiska problem som hinder för adekvat psykiatrisk
omvårdnad. Vidare framkommer att en kortvarig vårdtid och snabba förändringar i vårdmiljön
har en negativ inverkan på omvårdnaden av personer med psykiatrisk diagnos (Arnold &
Mitchell, 2008; Zolnierek & Clingerman, 2012).
Attityder & stigmatisering
Detta tema är genomgripande för alla intervjustudier och är både ett resultat och en
bakomliggande faktor för omvårdnaden av de psykiskt sjuka patienterna.
Sjuksköterskorna som intervjuats i Arnold & Mitchell (2008), beskriver hur vårdpersonal
”satte etikett” på patienter, det vill säga stigmatisering. I en annan studie: ”A risk to himself:
Attitudes toward psychiatric patients and choice of psychosocial strategies among nurses in
medical-surgical units” fann författarna två typer av attityder. Dessa var ”känslig” och ”en
11
risk för sig själv och andra”. Dessa uppfattningar omslöt ramarna för hur psykiskt sjuka
uppfattades av sjuksköterskorna. Vidare konstaterades att en negativ grupp-stereotypisk
attityd existerade bland de 13 sjuksköterskorna som deltog i studien. Främst hade dem en
risk-orienterad attityd, dvs. att sjuksköterskornas tankar cirkulerade kring främst deras egen
säkerhet. Fördomar återfanns likaså och att studiedeltagarnas attityder gentemot patienter med
psykiatrisk diagnos inte var personcentrerade, vilket talar för stereotypiska åsikter och
förutfattade meningar gentemot denna patientgrupp (Macneela et al., 2012).
I en studie framkommer att sjuksköterskor har svårt att förhålla sig till patienter med både
somatisk samt psykiatrisk diagnos (Mavundla, 2000). Det resulterade bland annat i en attityd
hos sjuksköterskorna som att patienterna inte hörde hemma på en medicinsk avdelning.
Väldigt få hade en positiv syn psykiatriska patienter och de negativa attityderna var negativa
för den sociala omgivningen på avdelningen.
När mötet med psykiatriska patienter präglats av negativa känslor framgick i flera studier att
detta influerade fortsatt framtida omvårdnad. Tillexempel framkom oro och föruttfattade
meningar i intervjustudien, “The mixed attitudes of nurse’s to caring for people with mental
illness in a rural general hospital”, där sjuksköterskorna hade negativa vårderfarenheter av
psykiska patienter (Reed & Fitzgerald, 2005). Det gav attityder som ”rädsla” och ”not our
role”. Det framkom att värdegrunden och antaganden var formade efter omgivningen samt
sociala influenser. Åsikter om att psykiatriska patienter var oberäkneliga och potentiellt
farliga återfanns. De som däremot hade erfarenhet av ett gott omhändertagande av
psykiatriska patienter visade på bättre attityder. Hos hälften av sjusköterskorna framkom,
rädsla, dåliga attityder och stigma.
En av intervjustudierna skiljde sig signifikant i avseende av attityderna gentemot omvårdnad
av psykiskt sjuka patienter. I studien ”Competence in provding mental health care: A
grounded theory analyses of nurses experiences.” framkommer att sjuksköterskorna hade en
positiv attityd mot vård av psykiskt sjuka (Sharrock & Happell, 2005). Däremot ansåg
författarna till studien att urvalet var selektivt och att endast dem som var intresserade av god
omvårdnad av samtidigt psykiskt sjuka patienter valde att delta i studien.
Även kvantitativa studier visar att sjuksköterskor har negativa attityder gentemot patienter
12
med psykisk sjukdom. Björkman et. al., (2008) kan i sin studie konstatera att sjuksköterskor
från somatiska vårdavdelningar i större grad hade negativa attityder mot schizofrena än
sjuksköterskorna inom psykiatrin och att ålder samt erfarenhet påverkade graden av
stigmatisering. I studien deltog 120 sjuksköterskor, varav 69 från somatiska vårdavdelningar
och 51 från psykiatrin som svarade på frågeformulär. I en annan kvantitativstudie deltog 64 st
sjuköterskor från somatiska vårdavdelningar (Brinn, 2000). Författaren fann att
sjuksköterskors känslor mot psykiskt sjuka var mer negativa än positiva. Resultatet visade
även att sjuksköterskorna antog att de psykiskt sjuka skulle kräva mer vård och uppföra sig
sämre. Att jobba med denna patientgrupp generade negativa känslor. Man trodde att dessa
skulle vara aggressiva och sjuksköterskorna upplevde känslor som rädsla och oro.
Diskussion
Diskussion av vald metod
Databasen Pubmed valdes att användas på grund av dess omfattning och uppbyggnad. En
brist i arbetet är således att sökbaser som Cinahl och Psychinfo uteslöts, vilka är
specialiserade på omvårdnadsforskning (Willman et al., 2011).
Exklusion-och inklusionskriterier
Artiklar inte äldre än tio år valdes på grund av vikten av användning av aktuell forskning
(Friberg, 2011). Dock inkluderades två artiklar Brinn, (2000), Mavundla, (2000), pga dess
figurering i merparten av de andra resultatartiklarna. Det vill säga att de var erkända som
underlag av flertalet andra forskare och tycktes därför viktiga att inkludera. Att artiklarna inte
är äldre än tio år, stöder deras trovärdighet i fråga om aktualitet. Dock skulle studier från ett
bredare tidsspektrum ge information om förändringar samt jämförelser över tid. Det
exkluderades i fråga om ämnesområdes vidd.
Kvalitativa artiklar utgör merparten av resultatet med fördelen att resultatet blir en bättre
återgivning av deltagarnas upplevelse. Kvantitativa artiklar sållades i stor utsträckning ut och
de artiklar som inkluderades har mer ett värde av att vara en ram för att förankra den
13
inhämtade kunskapen från intervjustudierna. Nackdelen med kvalitativa artiklar gentemot
kvantitativa är svårheten av generalisering (Forsberg & Wengström, 2013). Merparten av de
kvalitativa artiklarna omfattar disfavörer ifråga om urvalsstorleken och urvalet. Endast ett
fåtal sjuksköterskor deltog i respektive kvalitativa studier, från oftast ett begränsat geografiskt
och organisatoriskt område. Därmed kan resultaten vara svår-generaliserade och beskriver
enbart ett valt fenomen. Urvalet i studierna har dessutom genomgående varit selektivt och
skett genom bekvämlighetsurval. Därför finns det i några av studierna en möjlig risk för att
endast sjuksköterskorna intresserade av psykisk ohälsa valt att delta, och att resultatet blivit
missvisande i frågan om synen på upplevelsen av omvårdnad av patienter med psykisk
diagnos. I en av artiklarna har alla av deltagarna en positiv syn på fenomenet, vilket inte
någon av de andra artiklarna kommit fram till. Detta beskrivs också som en begränsning i
studien och som ett troligt resultat av deras bekvämlighetsurval. Ett tecken på en hög
trovärdighet skulle kunna vara att trots flertalet olika faktorer, har artiklarna övervägande
visat på samstämmiga resultat (Willman et al., 2011).
Sökningarna tog längre tid än planerat på grund av att genomförda kvalitativa studier inom
valt ämne inte finns i någon större utsträckning. Det skulle kunna ses som en kritik mot
urvalet, artikelförfattarna ser det tvärtemot som något positivt, att forskningsområdet är nytt
och i tiden. Ämnet är ett mindre genomsökt forskningsområde vilket gör det mer explorativt
och kreativt för studenter, enligt artikelförfattarna. Risken för ett felaktigt urval minskar på
grund av den begränsade ämnesutbredningen. Ett allt för stort forskningsunderlag, diametralt
till denna artikels, skulle lättare kunna vridas och riktas i önskade riktningar (Forsberg &
Wengström, 2013). Ett utrymme för val av önskat resultat förekommer ej i någon större
utsträckning. Resultatet är grundat endast utifrån ett fåtal artiklar, vilket är en nackdel för den
övergripande sanningshalten. För överförbarhet till helheten krävs ett brett underlag av
forskning (Forsberg & Wengström, 2013).
Artikelsökningen har presenterats i ett sökschema för att tillvägagångssättet ska kunna följas
och genomföras igen. Det vill säga, positivt för studien replikerbarhet, vilket ger en ökad
trovärdighet (Willman et al., 2011). En artikelmatris har också konstruerats, både för vår egen
överblick samt för läsarens skull.
Artiklarna är valda utan hänsyn till etnisk eller geografisk disposition, vilket kan påverka och
försvåra ett enskilt ”sant” resultat. Detta gäller även ålder samt yrkeserfarenhet för
14
sjuksköterskorna i studierna. Möjligt är att sjukvårdssystemen är olika uppbyggda och arbetsoch personalfördelningen samt utbildning skiljer sig åt.
Samtliga artiklars originalspråk var, vilket praxis är för Pubmed, på engelska (Willman et al.,
2011). Därför kommer en ofrånkomlig ”extra” tolkning genom översättandet från
originalspråk till svenska. Strävandet var dock som brukligt är, att hålla sig nära
originaltextens syftning.
Diskussion av framtaget resultat
Övergripande
Resultaten från genomgångna studier åskådliggör sammanfattningsvis att sjuksköterskors
upplevelse av psykiatriska patienter inom somatiken är övervägande negativa. Både attityder
av negativ karaktär samt stigmatisering av patienterna återfinns. Kunskapsbristen inom
psykiatrisk omvårdnad är mycket utbredd inom den somatiska vården. Sjuksköterskorna vet
inte hur dem ska tillgodose denna patientgrupps omvårdnadsbehov samt vill ofta inte ha med
dessa patienter att göra. Studierna visar även på hinder för omvårdnaden genom bristande
organisation samt en ogynnsam vårdmiljö. Prioritering av patienters fysiska/medicinska
vårdbehov organisering eller med andra ord effektivisering av verksamheten för att eftersträva
ett högt patientflöde (Reed & Fitzgerald, 2005; Arnold & Mitchell, 2008; Plant & White,
2013; Sharrock & Happell, 2006; Mavundla, 2000).
Utbildning och kunskap
En tydlig gemensam bild av studierna är en bristande utbildning inom psykiatri för
allmänsjuksköterskor. Möjligtvis är grundutbildningens krav för låga eller också är
uppbyggnad av den bristfällig inom det psykiatriska området. Sjuksköterskorna i studierna
hävdar nästan alla att dem knappt lärt sig något inom psykiatri samt att det fanns en stor
skillnad mellan teori och praktik i utbildningen. Nästan alla av sjuksköterskorna menar själva
att dem inte har den kompetensen som krävs för att tillgodose en bra psykiatrisk omvårdnad.
(Reed & Fitzgerald, 2005; Arnold & Mitchell, 2008; Plant & White, 2013; Sharrock &
15
Happell, 2006; Mavundla, 2000). Detta är upprörande i och med att sjuksköterskeyrket är en
omvårdnadsprofession med fokus på just omvårdnad och borde kunna ge så väl psykiatrisk
som ”somatisk” omvårdnad även för personer med psykiatrisk diagnos. Några sjuksköterskor
var inte intresserade och tyckte att det var psykiatrins uppgift. Dock återfanns det flera
sjuksköterskor vilket påpekar att de är villiga och efterfrågar en bättre kunskap (Mavundla,
2000; Reed & Fitzgerald, 2005; Sharrock & Happell, 2006). Här finns en vilja till förändring,
det måste då också prioriteras av ledningen och politiker att tillgodose detta. Ett bra samarbete
mellan sjuksköterskeprofessionen och chefer och beslutsfattare skulle kunna leda till
förbättrad omvårdnad av patienter med somatisk och psykiatrisk samsjuklighet.
Graden av stigmatisering och attityder tyder på en okunskap om psykiatriska problem. Detta
genom sambandet mellan utbildning och fördomar. Nästan alla artiklar i denna litteraturstudie
föreslår en mer omfattande utbildning samt frekventa fortbildningar för anställda. Detta skulle
hjälpa till att öka kunskapen (Reed & Fitzgerald, 2005; Arnold & Mitchell, 2008; Sharrock &
Happell, 2006; Björkman et. al., 2008; Brinn, 2000). En annan del av problemet vilket hänger
ihop med okunskap har mer med osäkerheten att göra. Sjuksköterskorna har eller tycker sig
ha ingen eller för lite kunskap i psykiatrisk omvårdnad. Detta leder till en osäkerhet och
frustration för dem. Även undvikande vilket i sig inte har med en negativ uppfattning av
psykiska sjukdomar utan om deras egen osäkerhet inför ett tillsynes omöjligt problem. Vilket
är en möjlig anledning till att patienter med samtidig psykiatrisk diagnos får en bristande
omvårdnad men olika konsekvenser av detta.
Vårdmiljöns och organisationens betydelse
Även om utbildningsgraden ökades för sjuksköterskor, existerar det hinder för omvårdnaden
av psykiatriskt sjuka inom den somatiska vårdmiljön. Det vill säga det är inte enbart
sjuksköterskors bristande kompetens vilket försämrar vården. Hinder i vårdmiljön kan vara
rent lokalmässiga t.ex. avsaknad av enskilda utrymmen för samtal. Det kan vara en hetsig och
bullrig miljö. Organisatoriska problem kan vara ett dåligt samarbete professioner emellan,
personalbrist, tidsbrist. Dessa hinder försvårar ytterligare för sjuksköterskor med en bristande
kompetens.
Organisatoriska faktorer skulle antagligen vara enklare att ändra på än faciliteterna. Ett ökat
16
sammarbete mellan t.ex. sjuksköterskor och läkare eller mellan olika avdelningar. Ett annat är
en utbildning där det finns ett ökat fokus på den holistiska synen och att kunna se hela
vårdkedjan. I artiklarna nämns chefskulturen och att det är viktigt att ledaren eller chefen för
avdelningen uppmuntrar och efterfrågar en psykiatrisk omvårdnad, vilket är en organisatorisk
faktor som borde vara en lättare åtgärd.
Om man ser till faciliteterna, krävs att de inte enbart är anpassade för somatisk vård. Det är
utrymmen som saknas, överbeläggningar vilket leder till en bullrig miljö. Vissa av dessa
faktorer är lättare att ändra på, andra svårare och mycket kostsamma. Frågan är vad ohälsan
kostar i slutändan, både sett till mänskligt lidande samt ekonomiskt. En modernare sjukvård
kanske kräver modernare lokaler? Om ytterligare psykiatrisk ohälsa ökar och ny
omvårdnadsforskning pekar mot liknande resultat kanske en förändring av vårdssystemets
uppbyggnad är aktuell.
Stigmatisering och attityder
Som delvis en följd av okunskap är negativa attityder mot det okända. Psykisk sjukdom har
genom historien setts som något negativt, djävulskap och likande, inte som en vanlig sjukdom
vilket man drabbas av. I vårdandet av en psykiatrisk patient på en somatisk avdelning är det
ofta att de direkt synliga resultaten är kopplade till fysiska problem. Sjuksköterskor i studierna
tar upp att bristen på återkoppling från deras insatser rörande dessa patienter leder till att de
inte upplever resultatet av denna och ständigt återkommande patienter gör att denna dessutom
upplevs meningslös och sjuksköterskorna upplever patienterna som ohjälpliga. Några
sjuksköterskor kände det som att det inte gjorde någon skillnad och trodde att patienterna var
”obotliga”. Psykiska åkommor tar ofta en längre tid att bota och den förhållandevis korta
period vilket en patient befinner sig på en somatisk avdelning kanske inte är tillräcklig för att
några resultat av omvårdnaden kommer att synas. Dock måste man vara medveten om detta
och se sin omvårdnad som en del i en längre process. Även att uppmärksamma problemen så
att patienterna känner sig bekräftade är mycket viktigt. Sjuksköterkor eftersöker ett öppnare
klimat för att diskutera psykiatriska problem. De vill avdramatisera psykisk ohälsa genom att
samtala öppet och fördomsfritt mellan de olika professionerna och patienter samt deras
anhöriga.
17
Slutsats och kliniska implikationer
För att säkerställa en god vårdkvalité måste alla samhällsgrupper inkluderas. Resultatet av
artiklarna har visat att så inte är fallet. Kartlagt sedan tidigare är att människor med
psykiatrisk diagnos lider av en större dödlighet och får sämre vård än psykiskt friska
individer. Dels grundar sig problemet i Stigmatisering och inbyggda grundläggande negativa
attityder gentemot psykiskt sjuka. Stigmatisering behöver kanske inte enbart bero av enskilda
människors kunskap, utan det kan finnas en djup förankring av misstroende och negativa
stereotypier om psykiskt sjuka. Detta kan få effekten att även om sjuksköterskorna har en
grundlig utbildning i baggaget, finns det många yttre krafter vilket påverkar omdömet och
leder till negativa åsikter och attityder. Samhällets syn speglas ut ifrån sjuksköterskorna
själva. Synen av psykiskt sjuka måste förändras och får inte påverka omvårdnaden i ett
jämlikt samhälle.
Utbildning är viktigt för att få bukt med problemen av negativa attityder. Folk är rädda för det
okända därför behövs en utökad utbildning. Det måste ske en förändring i hela samhället och
en ökad öppenhet kring psykiska åkommor och sjukdomar. Att bygga upp en ny
sjukvårdsorganisation där såväl organisationens struktur samt lokaler hjälper till att bygga upp
en bra grund för att tillgodose patienter med psykiatrisk och somatisk samsjuklighet
omvårdnadsbehov.
Författarnas arbetsfördelning
Artikelsökning skedde individuellt. Därefter diskuterades innehållet i dessa. Granskning och
analysering skedde först individuellt och därefter skedde en sammanställning av författarnas
vardera analys. Skrivandeprocessen var en gemensam sådan i vilken författarna gav
kommentarer på respektives text och ändringar och den slutliga redigeringen gjordes
gemensamt.
18
Referenser
Arnold .M, Mitchell .T, (2008). Nurses´ perceptions of care received by older people with
mental health issues in an acute hospital enviroment. Nursing older people, England.
Plant .L .D, White .J .H, (2013). Emergency room psychiatric services: a qualitative study of
nurses´ experiences. Issues in mental health nursing, USA.
Reed .F, Fitzgerald .L, (2005). The mixed attitudes of nurse`s to caring for people with mental
illness in a rural general hospital. International Journal of Mental Health Nursing, Australien.
Mavundla .R .T, Audne, (2000). Professional nurses`perception of nursing mentally ill people
in a general hospital setting. Journal of Advanced Nursing, Sydafrika.
Zolnierek .D .C, Clingerman .M .E, (2012). A Medical−Surgical Nurse's Perceptions of
Caring for a Person With Severe Mental Illness. Journal of the American Psychiatric Nurses
Association, USA.
Sharrock .J, Happel .B, (2005). Competence in providing mental health acre: A grounded
theory analysis of nurses experiences. Australian journal of advanced nursing, Australien.
Macneela .P, Scott .A .P, Treacy .M, Hyde .A, O´Mahony .R, (2012). A risk to himself:
Attitudes toward psychiatric patients and choice of psychosocial strategies among nurses in
medical-surgical units. Research in nursing and health. Irland.
Björkman .T, Angelman .T, Jönsson .M, (2008). Attitudes towards people with mental ilness:
a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care. Scand. Journal of
caring Sci, Sverige.
Jankasuskiene .L, Svediene .L, Kusleikaite .M, Razbadauskas .A, (2009). Competence of
general practise nurses caring for patients with mental health problems in somatic
departments. Medicina (Kaunas), Lithauen.
19
Brinn .F, (2000). Patients with mental illness: general nurses attitudes and expectations.
Nursing standard, Wales.
Blumenthal, J. (2008). Depression and coronary heart disease:
Association and implications for treatment. Cleveland clinic journal of medicine, 75(2), 4853.
Egidius, H. (2013). Psykologilexikon. Natur & Kultur
Eriksson, K. (1992). Broar: Introduktion i vårdvetenskaplig metod. Vasa: Oy Arkmedi Ab
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund:
Studentlitteratur AB.
Hert, M., Correll, C., Bobies, J., Bakmas, M., Cohen, D., Asai, I., Detraux, J., Gautam, S.,
Möller, H., Ndetei, D., Newcomer, J., Uwakwe, R. & Leucht, S. (2011). Physical illness in
patients with severe mental disorders. Prevalence, impact of medications and disparities in
health care. World Psychiatry, 10(1), 52-77.
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Hämtad den 23 september 2013 från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--ochsjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: -Analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur
AB.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lawrence, D. & Kisely, S. (2010). Inequalities in healthcare provision for people with severe
mental illness. Journal of psychopharmacology, 24(4), 61-68
Liggins, J. & Hatcher, S. (2005). Stigma toward the mentally ill in the general hospital: a
qualitative study. General hospital psychiatry, 27(5), 359-364.
Lilja, L. & Hellzen, O. (2010). Vårdares attityder och stigmatisering. I I. Skärsäter (Red.),
Omvårdnad vid psykisk ohälsa – På grundläggande nivå (s. 383-396). Lund: Studentlitteratur
AB.
Lindström, E. (2013). Schizofreni. Hämtad den 10 april 2014 från
http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1253
Lundberg, B. (2010). Erfarenheter av stigmatisering och diskriminering bland personer med
psykisk sjukdom. Sweden: Department of health sciences, Faculty of medicine, Lund
University.
Mitchell AJ., Malone, D. & Doebbeling, CC. (2009). Quality of medical care for people with
and without comorbid mental illness and substance misuse: a systematic review comparative
studies. British journal of psychiatry, 194(6), 491-499.
20
Osborn, D. (2001). The poor physical health of people with mental illness. The western
journal of medicine, 175(5), 329-332.
Ottosson, J. (2004). Psykiatri. Stockholm: Liber AB.
Schulze, B. (2007). Stigma and mental health professionals: A review of the evidence on an
intricate relationship. International review of psychiatry, 19(2), 137-155.
Skärsäter, I. (2010). Inledning. I I. Skärsäter (Red), Omvårdnad vid psykisk ohälsa – På
grundläggande (s. 17-21). Lund: Studentlitteratur AB.
Socialdepartementet. (2012). PRIO psykisk ohälsa – plan för riktade insatser inom området
psykisk ohälsa 2012-2016. Hämtat den 23 september 2013 från
http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/37/97/644e4dfe.pdf
Socialstyrelsen. (2010). Öppna jämförelser och utvärdering 2010 – Psykiatrisk vård. Hämtat
den 23 september 2013 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-6-6
Socialstyrelsen. (2011a). Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom –
diabetes. Hämtat den 23 september 2013 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-2-5
Socialstyrelsen. (2011b). Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom – stroke.
Hämtat den 23 september 2013 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-53
Socialstyrelsen. (2011c). Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom – akut
hjärtinfarkt. Hämtat den 23 september 2013 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-6-15
Socialstyrelsen. (2011d). Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom – caner.
Hämtat den 23 september 2013 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-622
Socialstyrelsen. (2012). Att inventera behov – Inventering av gruppen personer med psykisk
funktionsnedsättning. Hämtat den 30 januari 2014 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18586/2012-1-34.pdf
Wahl, O. (1999). Mental health consumers’ Experience of Stigma. Schizophrenia Bulletin,
25(3), 467-478.
Willman, A., Stoltz, P., Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: - En bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. Sverige: Studentlitteratur AB.
Forsberg .C, Wengström .Y, (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Författarna och
bokförlaget Natur & Kultur, Stockholm.
Vetenskapsrådet ”Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
21
forskning”, (2009) http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad En bro mellan
forskning & klinisk verksamhet. Studentlitteratur: Lund
Friberg .F, (2011). Dags för uppsats. Studentlitteratur ab, Lund.
22
Bilaga 1 (2)
Författare/Tidsskrift/ Syfte
Metod/Urval
Resultat
Kvalitetesbedömning
År/Land/Titel
Arnold M , Mitchell T Syftet med undersökningen Kvalitativ studie
Sjuksköterskorna behövde Hög
var
att
ta
reda
på
några
Grounded
theory
convienience
ett mera öppet klimat att
Nursing older people
sjuksköterskors
sampling
diskutera psykiska
England, 2008
uppfattningar av
14 st sjuksköterskor deltog.
åkommor med
psykiatrisk vård av äldre Inklusionskriterier:
medarbetare, patienten
Nurses'
människor på en
Sjuksköterskor vilket jobbade och deras anhöriga. En
perceptions of
akutvårdsavdelning.
på akutvårdsavdelning med
ökad psykiatriska
care received by
kontakt med äldre patienter.
utbildning efterfrågades.
older people
Tre
fokusgrupper
skapades.
Hjälp av
with mental
Samtalen
spelades
in.
En
specialistsjuksköterskor
health issues in
semistruckturerad
intervju
var positiv.
an acute
guide
användes.
hospital
Inspelningarna transkriberades.
environment
Analys-metod: Group-to-group
Artikel(1)
validation. Teman skapades
där olika bärande meningar
lades in.
Plant LD, White JH Syftet med studien var att Kvalitativ studie
Ett övergripande tema var Hög
undersöka, beskriva och 10 sjuksköterskor deltog.
“powerlessness” vilket
Issues in mental
tolka akutsjuksköterskors Analysmtod: Innehållsanalys hade fyra underkategorier.
health nursing
upplevelser av att vårda
och
“Facing the challenges”,
USA, 2013
psykiskt sjuka patienter.
Jämförelsemetoder.(krueger
“struggling with
and
casey`s
method).
challenges”, unmovable
Emergency
Inklusionskriterier:
barriers”, Hopelessness
room psychiat
Sjuksköterskor på vanlig
and seeking resolutions”.
akutvårdsavdelning
Sjuksköterskorna ansåg
ric services:
Fokusgrupper användes för
sig inte ha tillräcklig
a qualitative
intervjuer. Centrum för
kunskap för att möte
studien var ett medelstort
psykiskt sjukas behov.
study of nurse
sjukhus I USA. En intervju
s' experiences
guide användes.
Artikel (2)
Intervjuerna spelades in och
transkriberades. Bärande
meninga sammlades I olika
teman.
Frances Reed, Les Att undersöka
sjuksköterskors attityder
Fitzgerald.
för att ta hand om
International Journal människor med psykisk
of Mental Health
sjukdom som påverkar
Nursing.
deras fömåga att ge vård
och effekten av utbildning,
2005
erfarenhet och hjälp.
Australien.
The mixed
attitudes of
nurse’s to
caring for
people with
mental illness
Kvalitativ studie
stratified random sample
Tio sjuksköterskor deltog.
Analysmetod: Qualitative
content analysis for interview
transcripts
Intervjuer genomfördes.
Negativa attityder
påverkade
sjuksköterskans
omvårdnad. 50% av
sjuksköterskorna visdade
negativa attityder mot
omvårdnaden av psykiskt
sjuka patienter. Motvilja
InklusionskriterierExklusionsk visade sig från
riterier:Sjuksköterskor vilket sjuksköterskor som tyckte
inte hade kontakt med psykiskt att det inte var deras
sjuka, hade specialisering inom uppgift. Endel reagerade
psykiartri eller tidigare
med rädsla och
erfarenhet exkluderades.
undvikande. De
Deltagarna från den ena
sjuksköterskor som fick
avdelningen hade utbildning stöd och utbildning
och hjälp från
beskrev ökad komfort och
psykiatrisjuksköterskor.
entusiasm.
Hög
in a rural
general
hospital
Artikel (3)
Thandisizwe
Redford
Mavundla ,
Audne
journal of Advanced
Nursing, 2000
Syftet med studien var att
undersöka sjuksköterskors
upplevelser av att vårda
psykiskt sjuka patienter på
ett sjukhus I Durban
Kvalitativ studie
Fyra teman bildades.
Hög
Purpose sampling technique 12 Uppfattning av självet,
sjuksköterskor av 800 på
uppfattning av patient,
sjukhuset valdes ut.
uppfattning av känslor
Analysmetod: Giorgi`s
som hindrar vård av
method.
psykiskt sjuka, och
Inklusionskriterier:Allmännsju uppfattning av miljön.
ksköterskor vlket jobbade på Uppfattningen av att vårda
Sydafrika
Professional nurses'
perception of
nursing mentally ill
people in a general
hospital setting
ett stadssjukhus och
innefattade omvårdnad av
psykiskt sjuka patienter.
Intervjuer och observationer
användes för att samla data.
Intervjuerna spelades in.
psykiskt sjuka I somatisk
vård var negativ och
påverkade deras
intellektuella och
känslomässiga
komponenter.
Artikel (4)
Cindy Diamond
Zolnierek
Evelyn M.
Clingerman
Journal of the
American
Psychiatric Nurses
Association
Syftet med studien var att
undersöka medicin/kirurgsjuksköterskors
upplevleser av att vårda
patienter med svåra
psykiska sjukdomar på
sjukhus I USA.
USA, 2012
A Medical−Surgical
Nurse's Perceptions
of Caring for a
Person With Severe
Mental Illness
Kvalitativ studie
Sjuksköterskans
Hög
1 sjusköterska deltog
upplevelser blev av
Arbeteade på en
karaktärerna samt
medicinsk/kirurgisk avdelning. kategoriserade I grupperna
Analysmetod: kvalitativ,
“spändhet”,
deskriptiv data-analys.
“obekvämlighet”, “brist på
Inklusionskriterie: Arbetade på proffesionalism”, och “
en medicinsk/kirurgisk
Svårighet”. Det var en
avdelning, hade vårdat en
negativ vårdupplevelse för
patient med co-morbid svår
sjuksköterskan. Hon
psykyatrisk sjukdom.
kännde sig oförberedd att
vårda en samtidigt
psykiskt sjuk patient.
Artikel (5)
Sharrock and happell Syftet med studien var att
undersöka och beskriva de
Australian journal of subjektiva upplevelserna
advanced nursing
från sjuksköterskor av att
vårda psykiskt sjuka.
Australien, 2005
Competence in
providing mental
health acre: A
grounded theory
analysis of nurses
Kvalitativ studie
En Sjuksköterskorna hade en Medel
grundad teori användes. Fyra positiv syn på
sjuksköterskor deltog.
omvårdnaden.Sjuksköters
Analysmetod: Constant
korna kämpade för att
comparative method.
tillgodogöra sig kunskap
Inklusionskriterier:Sjuksköters för att kunna tillmötes gå
kor från sjukhus som erbjuder de psykiskt sjukas
medicinsk och kirurgisk
vårdbehov.
behandling. Var inte
Sjuksköreskorna beskrev
specialiserade inom psykiatri. ett lågt självförtroende för
Individuella
att vårda psykiskt sjuka.
semistruckturerade intervjuer Det saknades stöd från
experiences
användes.
vårdmiljön.
Kvalitativ studie
13
sjuksköterskor deltog.
Inklusionskriterier:
allmännsjuksköterskor på ett
sjukhus på
medicin/kirurgiavdelninar.
Analysmetod: 1.tematisk
analys. 2. directed content
analysis. 3.tematisk. 4.
innehållsanalys.
En “multi-method” design
användes. Detta innefattade en
“think-aloud” beslutsfattandde
uppgift och “critical incident”
intervju. Dessa spelades in.
Materialet transkriberades och
teman utvecklades.
I artikel kom man fram till Hög
attityder så som: “en källa
för farlighet för sig själv
och andra” och “en aktiv
risk för fortsatta problem”.
Två teman på attityder
var: “risk-oriented
attitude” och “struckured
engagement”.
Sjusköterskornas attityder
gentemot psykiskt sjuka
var mer stereotypisk än
specialiserad för psykiatri.
Artikel (6)
Macneela .P, Scott .A Syftet med artkeln var att
.P, Treacy .M, Hyde undersöka sjuksköterskors
attityder gentemot psyksikt
.A, O´Mahony .R
sjuka patienter på ett
Research in nursing sjukhus på Irland.
and health
Irland, 2012
A risk to himself:
Attitudes toward
psychiatric patients
and choice of
psychosocial
strategies among
nurses in medicalsurgical units.
Artikel (7)
-Att undersöka
Kvantitativ tvärsnittsstudie.
Sjuksköterskorna från
Hög
omvårdnadspersonalen
150 fick förfrågan, 120 st
somatiken hade en större
attityder till psykisk
sjuksköterskor 69st från
grad av negativa attityder
sjukdom och personer med somatiken 51 st från
mot schizofrena än
Scand. Journal of
psykisk och hur attityder psykiatrin.
sjuksköterskorna inom
caring Sci:
skilde sig med hänsyn till Inklusionskriterier:
psykiatrin. Ålder och
kön, ålder, yrkeserfarenhet, sjuksköterskor på somatisk och erfarenhet påverkade
Sverige, 2008
familjäritet
psykiatriska avdelningar.
graden av stigmatisering.
Attitudes towards
Analysmetod: Pearson
people with mental
product-moment correlation,
ilness: a crossstudent`s t-test och Mann Usectional study
test. Stepwise multiple
among nursing staff
regression analysis.
in psychiatric and
Frågeformulär som bestod av
somatic care
en något modifierad och
översatt form av “level of
(8)
familiarity questionaire” samt
en svensk version av attitudes
Björkman .T,
Angelman .T,
Jönsson .M
to persons with mental illness
questionaire.
-Att undersöka
Kvantitativ studie
Jankasuskiene .L,
allmänsjuksköterskors
140 st allmänsjuksköterskor
Svediene .L,
kompetens
och
förmåga
att
förfrågades 135 deltog, 128
Kusleikaite .M,
vårda
patienter
med
giltiga.
Razbadauskas .A
psykiska problem inom
Inklusionskriterier:
Medicina (Kaunas) somatiken.
Allmännsjuksköterskor på
somatiska avdelningar på
Litauen, 2009
sjukhus.
Competence of
Analysmetod: rank correlation
general practise
coefficient of Spearman.
nurses caring for
Contingency coefficient och
patients with
Kendall`s coefficient.
mental health
Ett frågeformulär med 29
problems in somatic
frågor avseende deomgrafiska
departments
data, sjuksköterskors
kunskaper och attityder mot
(9)
patienter med psykisk
problematik.
-Att
mäta
de
emotionella
Kvantitativ studie
Brinn .F
reaktionerna och
200 sjuksköterskor fick
Nursing standard
förutfattade meningar från formuläret varav 65 svarade
64 sjuksköterskor, på ett Inklusionskriterier: Arbetade
Wales, 2000
sjukhus, av vignetter som som sjuksköterska på
Patients with
beskriver patienter med
medicinsk/kirurgiskamental illness:
ostabil diabetes och en
avdelningar.
general nurses
samtidig psykiatrisk
Analysmetod: Computerised
attitudes and
diagnos.
statistical package.
expectations
Ett småskaligt frågeformulär
med “within-groups” design
(10)
användes.
En samband mellan
Medel
sjuksköterskornas
kunskaper och
arbetserfarenhet fanns.
Utbildning var relaterat till
kunskap och erfarenhet av
att vårda patienter med
psykiska problem. 53.1 %
uppgav oönskade
händelser vid omvårdnad
av psykiskt sjuka
patienter.
Känslor mot psykiskt
Hög
sjuka var mer negativa än
positiva. Man antog att de
psykiskt sjuka skulle
kräva mer vård och ha
sämre uppförande.
Sjuksköreskorna känner
sig inte tillräckligt
förberedda. Att jobba med
denna patientgrupp
generade negativa känslor.
