Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan
mot kränkande behandling
Klinteskolans fritidshem
Läsåret 2015-2016
Reviderad 2015-09-22
Jessica Nilsson, rektor Klinte/Sanda SO
Inledning
Vår likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Klinteskolans fritidshem har
som ändamål att främja likabehandling och motverka mobbning, diskriminering, trakasserier
och kränkande benhandling enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (14§
skollagen)
(Förklaring kring diskrimineringsgrunderna, se bilaga 1)
(Definitions- och begreppsförklaring, se bilaga 2)
Klinteskolans fritidshems vision
Klinteskolans fritids skall vara ett fritidshem där alla barn behandlas lika och där
diskriminering eller annan kränkande behandling inte förekommer. Vi vill arbeta så att varje
dag präglas av glädje och trygghet. Personal och barn på Klinteskolans fritidshem skall
bemöta varandra med ömsesidig respekt och omtanke.
Kartläggning och nulägesanalys
Kartläggning sker en gång per läsår genom enskilda samtal med eleverna där deras tankar
kring fritids lyfts fram och tas till vara. Dessutom sker stormöten en gång per månad som
liknas vid klassråd/elevråd där för barnen aktuella händelser och diskussioner lyfts. I de
dagliga samlingarna på fritids har barnen möjlighet att komma till tals. Där diskuteras
skoldagen, Hur har dagen varit?
Enkäter där barnen får svara på frågor kring trygghet, gemenskap och mobbning genomför
också årligen.
Vid de kartläggningar enskilda såväl som i grupp som gjordes under läsåret 2014-2015
framkom att barnen på Klinteskolans fritidshem känner sig trygga.
Det finns förbättringsområden vad gäller det systematiska, kontinuerliga
likabehandlingsarbetet tillika ett behov av att skapa tydliga rutiner där trivselregler är kända
hos alla som går på fritids.
Åtgärd och mål
Under läsåret 2015-2016 skall arbete kring en likabehandlingsplan fortgå med särskilt fokus
på god arbetsmiljö där kunskap, glädje och gemenskap står i fokus. Vidare skall det
vardagliga arbetet vara utformat på sådant sätt att likabehandlingsplanen samt
trivselreglerna är välkända hos samtliga barn. Genom ett systematiskt och kontinuerligt
värdegrundsarbete arbetar barn och personal med det gemensamma målet att skapa
trygghet och samvaro på fritids där alla känner alla, elever såväl som personal. Syftet är att
gemenskap och glädje leder till kunskap och därmed en god arbetsmiljö. Genom att
tillsammans på fritids arbeta med värdegrund och likabehandling över avdelningsgränserna
så väl som inom avdelningarna är vi övertygande om att vi når målet. Detta arbete skall
pågå under läsåret 2015-2016.
Ansvarsområden
Nedanstående ansvarsområden är desamma för skola och fritids.
Skolledning





Att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och
kränkande behandling ej är tillåten på fritids.
Att nya elever och nyanställd personal ges tillgång till likabehandlingsplanen.
Att likabehandlingsplanen upprättas och utvärderas varje år i samarbete med elever
och personal. Uppföljning och utvärdering skall skev varje år och redovisas i
likabehandlingsplanen.
Att se till att utvärdering, åtgärder och dokumentation sker enligt skolans rutiner om
det kommer till skolans vetskap att diskriminering eller kränkande behandlings
förekommer. Incidenter skall finnas dokumenterade i den sk likabehandlingspärmen.
Att, beroende på kränkningens art, värdera om händelsen skall anmälas till andra
instanser.
Personal



Att aldrig acceptera kränkande behandling, t ex slag, knuffar, utfrysning, öknamn och
grimaser. Ej heller skadegörelse.
Att vid varje enskild kränkning för en bedömning av allvaret i kränkningen.
Att hålla uppsikt över de platser eleverna vistas på.



Att sätta tydliga gränser och omgående reagera på konflikter, bråk och nedsättande
kommentarer.
Att sätta eleven i centrum och vara tydliga förebilder för det sociala klimatet på
skolan.
Att arbeta för att pojkar och flickor ges lika stort utrymme i undervisningen. Alla
vuxna tar ansvar för att fördela taltid lika mellan könen.
Elever



Att påtala diskriminering och kränkande behandling för någon vuxen.
Att följa skolans trivselregler.
Att ta ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.
Främjande arbete
Genom årligen återkommande enkäter på fritids där barnen får besvara frågor som rör
trygghet, gemenskap och mobbning fångar personal upp barnens tankar och kan där lyfta
upp och arbeta kring dessa. De återkommande enskilda samtalen tillika stormötena som
nämnts ovan är även de ett sätta att arbeta främjande.
Förebyggande arbete
Alla som arbetar på Klinteskolans fritidhem skall i det vardagliga arbetet utgå från ett
demokratiskt förhållningssätt. Vidare skall alla aktivt motverka trakasserier och förtryck av
individer och grupper samt aktivt arbeta för att kränkningar aldrig skall förekomma. Varje
incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxnas sida.
Det förebyggande arbetet skall vara långsiktigt och främja förhållningssätt och arbetssätt
som skapar goda och demokratiska relationer och lust att lära.
Kontakten mellan hem och fritids skall präglas av respekt och tillit.
Likabehandlingsplanen och trivselregler går ut på remiss till stormöten, personal och
föräldrar.
Nyanställd personal får en introduktionspärm där likabehandlingsplanen ingår.
Vikarier får tillgång till en vikariepärm där likabehandlingsplanen ingår.
Flickor och pojkar behandlas lika.
Alla skall känna sig trygga samt ha en trivsam miljö, både ute och inne.
Alla flickor och pojkar ska stärka sitt självförtroende för att känna trygghet och våga säga sin
mening.
Barnen arbetar kontinuerligt med värderingsövningar kring likabehandlingsplanen.
Personal med reflexvästar är ute när barnen är ute.
Gemensamma aktiviteter på fritids
Alla skall känna delaktighet och ansvar
Att upptäcka och utreda trakasserier och kränkande behandling
Nedan är lika för fritids och skola
När vi får kännedom om att trakasserier eller kränkande behandling förekommer agerar vi
enligt följande:
Samtal med utsatt/utsatta elever samt de som utfört kränkningen sker snarast tillsammans
med den personal som har insikt i konflikten. Dokumentation från båda samtalen sker och
arkiveras hos rektor.
Om det har gått så långt att kräkningarna och trakasserierna är att betrakta som mobbning
agerar vi enligt följande:








Samtal med utsatt elev.
De inblandade kallas en i taget till samtal. Det är viktigt att samtalen sker skyndsamt
så att möjlighet inte finns att ”prata ihop sig”. Vid samtalen deltar alltid två personal.
En som leder samtalet och en som antecknar.
Vid samtalet talar vi om att mobbningen skall upphöra omedelbart. Förövaren ges
möjlighet att själv komma med konkreta förslag på hur detta skall gå till. Tid för
uppföljningssamtal bestäms.
De inblandade får i uppgift att själva berätta om det inträffade hemma.
Skolan kontaktar vårdnadshavare samma dag.
Uppföljningssamtal sker med den utsatte och förövare efter en vecka.
Om trakasserier, kränkande behandling resp. mobbning inte upphör kopplas skolans
elevvårdsteam in. Där ingår skolledning, psykolog, kurator och skolsköterska.
Vid problem på gruppnivå arbetar mentor med hjälp av föräldrar och elevvårdsteam.
Kvalitetssäkring och utvärdering.
Likabehandlingsplanen utvärderas i slutet av varje läsår. Vid utvärderingen deltar rektor,
personal samt samtliga elever.
Vårdnadshavarna informeras om likabehandlingsplanen på läsårets första föräldramöte.
Likabehandlingsplan kommer efter revidering att finnas tillgänglig på Schoolsoft, hemsidan
samt anslagstavlor på fritids.
Bilaga 1
Diskrimineringsgrunder
De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.




Med könsöverskridande identitet menas att någon inte identifierar sig med sin
biologiska könstillhörighet. Eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön.
Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande.
Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av skada eller sjukdom
fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Bilaga 2
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon
annan. För att det skall röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med
någon av diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering innebär att man behandlar alla lika och därmed missgynnar någon.
Detta kan ske genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår
som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband
med en viss diskrimineringsgrund. Detta så vida inte bestämmelsen, kriteriet eller
förfaringssättet har ett berättigat syfte.
Likabehandling innebär att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter
och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Detta innebär dock
inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika (se indirekt diskriminering)
Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är en aktiv, medveten handling som
kränker en person eller en grupp
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon
diskrimineringsgrund kränker någons värdighet. Kränkningar kan uttryckas fysiskt, verbalt,
psykosocialt i text eller bild.
Mobbning är när någon eller några upprepade gånger, medvetet och avsiktligt utsätter eller
försöker utsätta en annan individ för obehag eller skada.
TRIVSELREGLER PÅ KLINTESKOLANS FRITIDS
 Vi hälsar på varandra när vi möts
 Vi använder ett vårdat språk
 Vi är aktsamma o fritids material
 Vi hjälps åt
 Vi lägger tillbaka saker på sin plats när vi har använt
dem färdigt
 Vi talar om när vi går ut
 Vi lyssnar och respekterar varandra
 Vi tänker på att hålla ner ljudvolymen inomhus