Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Sanda

Likabehandlingsplan och plan
mot kränkande behandling
Sanda skola
Läsåret 2015-2016
Reviderad 2015-09-22
Jessica Nilsson, rektor Sanda skola
Inledning
Vår likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Sanda skola har som
ändamål att främja likabehandling och motverka mobbning, diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (14§ skollagen)
(Förklaring kring diskrimineringsgrunderna, se bilaga 1)
(Definitions- och begreppsförklaring, se bilaga 2)
Sanda skolas vision
Sanda skola skall vara en skola där alla elever behandlas lika och där diskriminering eller
annan kränkande behandling inte förekommer. Vi vill arbeta så att varje dag präglas av
glädje och trygghet. Personal och elever på Sanda skola skall bemöta varandra med
ömsesidig respekt och omtanke.
Kartläggning och nulägesanalys
Kartläggning sker i de årliga centrala enkäterna för åk 3 och åk 5. Det sker observationer av
personal samt genom ärenden hos elevvårdsteam och trygghetsvandringar.
Vid kartläggningen som gjordes under lässåret 2014/2015 framkom att eleverna på Sanda
skola känner sig trygga och trivs. Dock finns det förbättringsområden vad gäller det
systematiska, kontinuerliga likabehandlingsarbetet tillika ett behov av en mer förenklad och
för barn anpassad likabehandlingsplan.
Åtgärd och mål
Under läsåret 2015-2016 skall arbete kring en likabehandlingsplan för våra elever tas fram
där innehållet baseras på elevernas eget språk och utformning. Detta i form av en skrift där
text och bild är skapad av eleverna. Detta arbete skall genomsyra läsåret och vara klar till
läsåret 2016-2017.
Ansvarsområden
Skolledning





Att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och
kränkande behandling ej är tillåten på skolan
Att nya elever och nyanställd personal tar del av likabehandlingsplanen.
Att likabehandlingsplanen upprättas och utvärderas varje år i samarbete med elever
och personal. Uppföljning och utvärdering skall sker varje år och redovisas i
likabehandlingsplanen.
Att se till att utvärdering, åtgärder och dokumentation sker enligt skolans rutiner om
det kommer till skolans vetskap att diskriminering eller kränkande behandlings
förekommer. Incidenter skall finnas dokumenterade i den sk likabehandlingspärmen.
Att värdera om händelsen skall anmälas till andra instanser.
Personal






Att aldrig acceptera kränkande behandling, t ex slag, knuffar, utfrysning, öknamn och
grimaser. Ej heller skadegörelse.
Att sätta eleven i centrum och vara tydliga förebilder för det sociala klimatet på
skolan.
Att vid varje enskild kränkning göra en bedömning av allvaret i kränkningen.
Att hålla uppsikt över de platser eleverna vistas på, med trygghetsvandringen i
åtanke.
Att sätta tydliga gränser och omgående reagera på konflikter, bråk och nedsättande
kommentarer.
Att arbeta för att pojkar och flickor ges lika stort utrymme i undervisningen. All
personal tar ansvar för att fördela taltid lika mellan könen.
Elever


Att påtala diskriminering och kränkande behandling för någon vuxen.
Att följa skolans trivselregler.
Främjande arbete
Eleverna besvarar frågor som rör trygghet, kamratskap och mobbning. Resultatet från
enkäterna redovisas i klasserna, på skolråden samt i personalmöten. Inför varje
utvecklingssamtal svarar eleverna på frågor angåendes sin trivsel och trygghet på skolan.
Återkommande diskussioner i arbetslaget kring elevvård sker. Regelbundna kartläggningar
och diskussioner sker även i vårt elevhälsoteam där rektor, skolpsykolog, specialpedagog,
kurator och skolsköterska ingår.
I vårt värdegrundsarbete arbetar vi utifrån olika modeller (SET, LION´s quest, Gruppen som
grogrund, Medkompis och Kompissamtal). Vid behov har vi samtal i mindre grupper. Vi har
även en fadderverksamhet där äldre elever tillsammans med yngre deltar i gemensamma
aktiviteter så som läsning, praktisk matematik, utedagar, temadagar, hemkunskap, bild och
dans.
Förebyggande arbete
Det förebyggande arbetet skall vara långsiktigt och främja förhållningssätt och arbetssätt
som skapar goda och demokratiska relationer och lust att lära.
Alla som arbetar på Sanda skola skall i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt
förhållningssätt. Vidare ska alla aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och
grupper samt aktivt arbeta för att kränkningar aldrig skall förekomma. Varje incident av
kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxnas sida.
Kontakten mellan hem och skola skall präglas av respekt och tillit. Mentorerna skall
kontinuerligt kartlägga hur klassen och den enskilde eleven upplever sin skolsituation. Stor
vikt läggs vid utvecklingssamtal.
Likabehandlingsplanen och trivselregler går ut på remiss till elevråd, personal och föräldrar.
Nyanställd personal får en introduktionspärm där likabehandlingsplanen ingår.
Vikarier får tillgång till en vikariepärm där likabehandlingsplanen ingår.
Eleverna arbetar kontinuerligt med värderingsövningar kring likabehandlingsplanen.
Rastvärdar med reflexvästar finns ute på varje rast. Bussvärdar med reflexvästar stärker upp
säkerheten kring bussarna.
Årliga trygghetsvandringar med eleverna där skolgården tillika inomhusmiljön kartläggs.
Gemensamma aktiviteter på skolan
Anpassa miljön till barn med funktionshinder
Att upptäcka och utreda trakasserier och kränkande behandling
När vi får kännedom om att trakasserier eller kränkande behandling förekommer agerar vi
enligt följande:
Samtal med utsatt/utsatta elever samt de som utfört kränkningen sker snarast tillsammans
med den personal som har insikt i konflikten. Dokumentation från båda samtalen sker och
arkiveras hos rektor.
Om det har gått så långt att kräkningarna och trakasserierna är att betrakta som mobbning
agerar vi enligt följande:








Samtal med utsatt elev.
De inblandade kallas en i taget till samtal. Det är viktigt att samtalen sker skyndsamt
så att möjlighet inte finns att ”prata ihop sig”. Vid samtalen deltar alltid två personal.
En som leder samtalet och en som antecknar.
Vid samtalet talar vi om att mobbningen skall upphöra omedelbart. Förövaren ges
möjlighet att själv komma med konkreta förslag på hur detta skall gå till. Tid för
uppföljningssamtal bestäms.
De inblandade får i uppgift att själva berätta om det inträffade hemma.
Skolan kontaktar vårdnadshavare samma dag.
Uppföljningssamtal sker med den utsatte och förövare efter en vecka.
Om trakasserier, kränkande behandling resp. mobbning inte upphör kopplas skolans
elevvårdsteam in. Där ingår skolledning, psykolog, kurator och skolsköterska.
Vid problem på gruppnivå arbetar mentor med hjälp av föräldrar och elevvårdsteam.
Kvalitetssäkring och utvärdering.
Likabehandlingsplanen utvärderas i slutet av varje läsår. Utvärderingen sker av rektor,
personal samt elever.
Vårdnadshavarna informeras om likabehandlingsplanen på läsårets första föräldramöte.
Bilaga 1
Diskrimineringsgrunder
De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.




Med könsöverskridande identitet menas att någon inte identifierar sig med sin
biologiska könstillhörighet. Eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön.
Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande.
Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av skada eller sjukdom
fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Bilaga 2
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon
annan. För att det skall röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med
någon av diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering innebär att man behandlar alla lika och därmed missgynnar någon.
Detta kan ske genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår
som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband
med en viss diskrimineringsgrund. Detta så vida inte bestämmelsen, kriteriet eller
förfaringssättet har ett berättigat syfte.
Likabehandling innebär att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter
och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Detta innebär dock
inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika (se indirekt diskriminering)
Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är en aktiv, medveten handling som
kränker en person eller en grupp
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon
diskrimineringsgrund kränker någons värdighet. Kränkningar kan uttryckas fysiskt, verbalt,
psykosocialt i text eller bild.
Mobbning är när någon eller några upprepade gånger, medvetet och avsiktligt utsätter eller
försöker utsätta en annan individ för obehag eller skada.
TRIVSELREGLER I SANDA SKOLA
(Reviderad 2015-09-01)
Vi är rädda om varandra och vår skola.
Vi är snälla mot varandra.
Vi använder ett snällt språk.
Vi skapar arbetsro under skoldagen.
Vi har lugn och ro inomhus.
Vi har lugnt och trivsamt när vi äter.
Vi är alltid ute på förmiddagsrasten och lunchrasten.
Vi hänger upp ytterkläder och ställer skorna på plats.
På raster och på fritidstid är vi på skolgården.
Vi dricker vatten och går på toaletten på rasten.
Vi lägger tillbaka det vi använt på rasten.
Vi går direkt in när det ringer.
Vi väntar på skolgården tills en vuxen ger lov att stiga på bussen.
Vi använder hjälm i backen på vintern och när vi är på isen, och alla
nödvändiga skydd vid skateboardåkning.
Vi kastar snöbollar endast i ”snöbollshörnet”