Schizofreni
Uppdaterad 2.8.2013
Det viktigaste för att förebygga
schizofreni är att känna igen och snabbt
behandla förkänningar till sjukdomen.
På så sätt kan man förhindra att
schizofreni eller andra psykoser bryter
ut. Schizofreni behandlas i första hand
inom öppenvården. Vården bör vara
långsiktig och konfidentiell. Centrala
behandlingsformer utöver läkemedelsbehandling är psykosocial vård och olika
former av rehabilitering.
Vad är schizofreni?
Schizofreni är en psykisk sjukdom som
bryter ut hos unga vuxna. Förkänningar till
schizofreni kan ofta vara ångest, depression
och nedsatt funktionsförmåga. Symtomen
kan vara svåra att koppla till schizofreni.
Förkänningarna kan räcka från några dagar
till flera år och de kan tidvis vara borta. Alla
som har förkänningar insjuknar inte i
psykos.
Om förkänningarna övergår i psykos är
symtomen kraftigt förvrängd i
tankeverksamhet och uppfattningsförmåga,
vanföreställningar och hallucinationer samt
avvikande känsloyttringar som
osammanhängande tal, underligt beteende
eller upprördhet.
Vad beror schizofreni på?
Schizofreni bryter ut som en följd av inre
eller yttre stress hos personer som har
benägenhet för sjukdomen. Benägenheten
kan vara ärftligt betingad, kan ha uppkommit
under tidiga stadier i utvecklingen eller bero
på båda dessa faktorer. Allmänt anser man
att schizofreni har samband med en tidig
störning i det centrala nervsystemets
utveckling. Störningen ökar benägenheten
för att schizofreni ska bryta ut.
I bakgrunden till den stress som utlöser
sjukdomen kan det finnas svårigheter som
hör till ett normalt vuxenblivande eller
parförhållande eller användning av
narkotika, såsom cannabis.
Riskfaktorer
Risken för att insjukna är ungefär tiofaldig
om en första gradens släkting har
schizofreni. Man bör ändå komma ihåg att
det inte förekommer schizofreni eller annan
psykos i största delen av familjerna till
schizofrenipatienter.
Ungdomar som har en stor ärftlig risk är
känsligare för avvikelser i atmosfären i
uppväxtfamiljen än andra ungdomar. Det
har konstaterats att cannabis kan utlösa
psykoser, så ungdomar och schizofrenipatienter bör varnas för riskerna med
cannabisbruk.
Symtom
Innan det uppkommer symtom som märks
utåt kan patienten känna att han/hon själv
eller omgivningen är konstig eller förändrad.
Patienten kan isolera sig, ha hallucinationer
eller ångest och vara depressiv. Sjukdomen
har övergått i psykos när patienten får
hallucinationer, vanföreställningar eller
störningar i tankeverksamhet eller tal. Trots
att patienten har symtom känner han/hon
sig inte alltid sjuk.
Se bild Utbrott och förlopp av schizofren
psykos (på finska).
Behandling
Behandling av förkänningar till psykos
Man behandlar förkänningar till psykos både
med psykoterapi och enligt symtom till
exempel med ångestdämpande läkemedel
och depressionsläkemedel. För patienter
som befinner i omedelbar risk att insjukna
i psykos kan man utöver den psyko-
www.kaypahoito.fi/web/svenska/patienter
1
terapeutiska behandlingen använda små
doser psykosläkemedel. En tillräckligt tidigt
insatt behandling kan eventuellt förhindra att
sjukdomen framskrider.
Behandling av akut psykos
Ändamålet med behandlingen av akut
psykos är att minska psykossymtomen
effektivt med lämplig läkemedelsbehandling
och annan behandling i en trygg vårdmiljö. I
det akuta skedet behandlas patienten i
öppenvården eller på en psykiatrisk
akutavdelning.
När psykosens akuta skede är förbi försöker
man begränsa läkemedelsbehandlingen till
ett preparat och till den minsta effektiva
dygnsdosen.
Man börjar också behandla eventuella andra
sjukdomar, som reaktiv depression som kan
följa på psykosen, och man utreder om
familjen eller barnen behöver hjälp.
Behandling av utjämningsskedet
När de akuta symtomen har lindrats följer ett
utjämningsskede, som kan ta flera månader.
Målsättning för öppenvården under
utjämningsskedet är att patienten
återhämtar sig och att psykossymtomen
hålls borta.
Under utjämningsskedet återkommer
psykosen lätt. Därför är det viktigt att
undvika psykosociala stressfaktorer och att
fortsätta med psykosmedicineringen. I detta
skede får patienten och hans/hennes familj
psykoedukativ behandling. Där tas upp
faktorer som påverkar insjuknandet och
återinsjuknandet i schizofreni samt vikten av
och möjligheterna till behandling under
sjukdomens olika skeden. Också familjen
behöver fortfarande stöd.
Behandling av det stabila skedet
När patienten har återhämtat sig från
symtomen under de tidigare skedena följer
det stabila skedet. Då säkerställer man att
symtom inte återkommer genom
läkemedelsbehandling och psykosocial vård
samt rehabilitering. Samtidigt förbättrar man
patientens funktionsförmåga och livskvalitet.
Behovet av psykosociala behandlings- och
rehabiliteringsformer bedöms individuellt.
Kognitiv-behavioristisk gruppterapi och
stödgrupper hjälper patienten att klara av
sjukdomen och att tillägna sig hälsosamma
levnadsvanor. Kognitiv rehabilitering kan
befrämja funktionsförmågan. Man kan
underlätta patientens återgång till arbete
eller utbildning genom psykosocialt stöd på
studie- eller arbetsplatsen.
Att förutse och känna igen
återinsjuknande i psykos
För att förhindra psykos bör man fortsätta
med läkemedelsbehandlingen två till fem år
efter den första psykosepisoden, beroende
på hur kraftiga symtomen har varit och hur
känslig patienten är för yttre händelser i sitt
liv.
Det att patienten avbryter medicineringen
och återinsjuknar i psykos hör till de största
problemen inom schizofrenibehandlingen.
Risken att återinsjukna i psykos ökar också
om det sker förändringar i hälsotillståndet, i
de sociala förhållandena eller i andra
levnadsförhållanden. Därför är familjens och
de närståendes stöd och en stabil vardag av
största vikt.
www.kaypahoito.fi/web/svenska/patienter
2
Nya psykosepisoder kan förhindras
• genom att hålla sig till den planerade
behandlingen
• genom att be läkaren minimera
biverkningarna av
läkemedelsbehandlingen
• med psykosocial vård och hjälp av de
närstående
• genom att känna igen symtom som
förebådar psykos
• genom att undvika risksituationer (till
exempel att använda alkohol och
narkotika)
• genom att återuppta en avbruten
läkemedelsbehandling eller effektivera
den pågående läkemedelsbehandlingen.
Minns att det finns hopp!
Förebyggande åtgärder
Ett meningsfullt dagsprogram, social
samverkan, aktivitet, arbete, att sköta sin
hälsa och möjlighet att få flexibla tjänster vid
krissituationer kan förebygga symtom på
schizofreni. Också läkemedel mot psykos
och kognitiv-behavioristisk psykoterapi kan
uppskjuta ett psykosutbrott eller förhindra
det.
Texten har bearbetats enligt Finska
Läkarföreningen Duodecims God medicinsk
praxis-rekommendation av redaktör
Teija Riikola, och den har granskats av
specialistläkaren i psykiatri, God medicinsk
praxis-redaktören Tanja Laukkala från
Centret för militärmedicin och ordföranden
för arbetsgruppen Raimo K.R. Salokangas
från Åbo universitet.
Översättningen till svenska är bekostad av
Finska Läkaresällskapet.
Ansvarsbegränsning
God medicinsk praxis -rekommendationerna
är sammandrag gjorda av framstående
experter gällande diagnostik och behandling
av bestämda sjukdomar. De ersätter inte
läkarens eller annan hälsovårdspersonals
egen bedömning av vilken diagnostik,
behandling och rehabilitering som är bäst
för den enskilda patienten då
behandlingsbeslut fattas.
Förekomst
En människa av hundra insjuknar i
schizofreni under sitt liv. Sjukdomen bryter
ut tidigare hos män än hos kvinnor.
I Finland finns det ungefär 50 000 personer
som har schizofreni. Av hela befolkningen
har 0,5–1,5 procent schizofreni.
Behandlingen sker huvudsakligen inom
öppenvården.
Nyttig tilläggsinformation om schizofreni
finns bland annat i Terveyskirjastos artiklar
• Schizofreni (på finska)
• Sjukdomskontroll: schizofreni (på finska).
www.kaypahoito.fi/web/svenska/patienter
3
