Sthlm/Skåne
2015-2016
Birgitta Å Gustafsson
Operationsteamet - Utbildning, kompetens och vem gör vad och
ansvarar för vilket i operationsrummet
I Sverige regleras en del samhällsbärande utbildningar via riksdags- och regeringsbeslut och
därmed av ett särskilt regelverk. Utbildning till sjuksköterska och läkare är exempel på sådana
lagreglerade verksamheter. I och med regleringen anges samhällets krav på dessa
professionella yrkesutövare samt den kompetensen som både hälso- och sjukvården samt
medborgarna har rätt att förvänta sig av dem.
Utbildning för den som vill skaffa sig formell kompetens som specialistsjuksköterska eller
specialistläkare regleras av följande regelverk.
I Högskolelagen (1), 1992:1434, regleras utbildning på grund, avancerad - och forskarnivå.
Där anges hur universitet och högskolor ska organiseras med krav på lärares kompetens samt
vilka högskolor och universitet som får utfärda gemensam examen. Och, i
Högskoleförordningen (2), under rubriken Yrkesexamina och Mål för läkar -, sjuksköterskeoch specialistsjuksköterskeexamen, anges vad som gäller för respektive examen. Under
rubrikerna Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga och Värderingsförmåga och
förhållningssätt finns mer detaljerade beskrivningar för obligatoriskt innehåll i
utbildningarna.
När det gäller specialistutbildning för sjuksköterskor, får utbildningen endast ges vid de
universitet och högskolor som har examensrätt, dvs där utbildningens kvalitet har godkänts av
Universitetskanslersämbetet. I samtliga av landets utbildningar utgör de Nationella mål som
anges i högskoleförordningen också de mål, inkl specifikt mål för respektive
specialistinriktning, som beskrivs i utbildningsplanerna för de olika specialistutbildningarna.
Dessa mål anger samhällets krav på specialistsjuksköterskan inom operationssjukvård.
För specialistläkare anges kraven för utbildningen enligt Socialstyrelsens föreskrifter, SOSFS
2015:8 (3). I målbeskrivningarna för läkares specialiseringstjänstgöring, ST, SOSFS 2008:17,
beskrivs de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ST-läkaren ska utveckla under
specialiseringstjänstgöringen, och hur de förväntas visa dem i yrkesutövning (4).
Patientsäkerhetsförordningen (5), SFS 2010:1369, anger i kapitel 4 vilka som har rätt att
använda titeln specialistsjuksköterska och specialistläkare i landet.
1
Upphovsrätten till materialet tillhör Birgitta Å Gustafsson 2015 -2016
Medarbetarna i operationsteamet
-
-
-
-
-
-
-
Patienten
Patienten har unik kunskap om sig själv som person och sin tillvaro samt om sina
önskningar och behov. Patienten ska i samförstånd med ansvarig/a vårdpersonal
planera, få information och undervisning samt få överenskommen vård utförd för att
nå målet för sin kirurgiska undersökning, behandling och/eller operation.
Kirurgen
Kirurgen har det övergripande ansvaret för patientens kirurgiska behandling och utför
operationen, och är medicinskt ansvarig för patienten tillsammans med anestesiologen.
Operationssjuksköterskan
Operationssjuksköterskan säkerställer att patienten vårdas i en säker vårdmiljö och är
suverän när det gäller aseptisk och hygien vid ingreppet. Hon är suverän avseende
instrumentering med ansvaret för säkerhetskontroller av den kirurgiska utrustningen
(instrument, dukar torkar, kompresser, suturmaterial etc, och de medicintekniska
apparater som används vid ingreppet).
Operationssjuksköterskans andra funktion är ansvaret för osterilt vårdande i
operationsrummet, som cirkulerande, dvs samarbete och kommunikation med teammedarbetarna i det patientnära vårdandet och för kommunikationen med personer
utanför operationsrummet.
Anestesiologen
Anestesiologen har det övergripande ansvar för patientens anestesi och gränser för
patientens vitala funktioner och är medicinskt ansvarig för patienten tillsammans med
kirurgen.
Anestesisjuksköterskan
Anestesisjuksköterskan ansvarar för patientens anestesi och vitala funktioner samt för
anestesiologisk omvårdnad.
För samtliga i teamet, utom patienten, gäller bl.a.
Information och undervisning i dialog med patienten,
Korrekt arbetsdräkt, beteende och aseptiska och hygieniska rutiner,
Säkert samarbete med varandra i operationsteamet, inkl. WHO checklista,
Korrekt positionerad patient vid operationens genomförande,
Säkerhetskontroll av medicinteknisk apparatur vid ingreppet och
Journalföring.
2
Upphovsrätten till materialet tillhör Birgitta Å Gustafsson 2015 -2016
Journalföring av samtliga namn på personer i operationsrummet
Samtliga personers namn som deltar vid operationen ska journalföras för patientens och den
enskildes säkerhet därför att samtliga i operationsrummet ska kunna spåras för att finna en
smittspridande person eller för att finna om någon blivit smittad av patientens sjukdom, t ex
TBC m fl., som kan upptäckas i efterhand. Antalet personer måste kunna räknas in i samband
med utrymning av operationsrummet vid brand (6,7).
Operera säkert
”Kirurgiska ingrepp och operationer kan innebära en risk för patienten att drabbas av olika
typer av skador. Men det går att förebygga dessa.
Skador som kan uppstå vid kirurgi är tillexempel postoperativ infektion, postoperativ
blödning eller förväxlingar av olika slag. Skadan uppstår inte alltid under själva operationen.
ibland upptäcks den innan operationen eller en tid efter operationen. Många skador som
uppstår i samband med kirurgi går att förebygga och reducera genom ett systematiskt
säkerhetsarbete”. Se gärna WHO checklista för säker kirurgi (8).
Referenser
1. SFS 1992:1434 Högskolelag, 1992. https://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434/ [2016-04-06]
2. SFS 1993:100 Högskoleförordning, reglerar examen för läkare, sjuksköterskor och
specialistsjuksköterskor m fl., 1993. https://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100/ [201604-06]
3. SOSFS 2015:8 Socialstyrelsen. Läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST), 2015.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19743/2015-3-1.pdf [2016-0406]
4. SOSFS 2008:17 Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Föreskrifter och allmänna råd.
Målbeskrivningar, 2008.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8763/2008-1262_20081263.pdf [2016-04-06]
5. SFS 2010:1369, Patientsäkerhetsförordningen, 2010. https://lagen.nu/2010:1369 [2016-04-06]
6. Dåvoy, Hege Eide & Hansen. Operationssjukvård, Operationssjuksköterskans perioperativa
omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, 2012.
7. Edythe Louise Alexander, Donna R. McEwen, Jane C. Rothrock. Alexander's care of the
patient in surgery: Care of the patient in surgery, 14. ed. : St. Louis, Mo.: Mosby/Elsevier:
cop, 2011.
8. Socialstyrelsen Operera säkert.
https://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/forbattra/opererasakert [20160406]
3
Upphovsrätten till materialet tillhör Birgitta Å Gustafsson 2015 -2016
http://onlinelibrary.wiley.com.proxy.kib.ki.se/doi/10.1111/j.13652648.2008.04695.x/epdf
4
Upphovsrätten till materialet tillhör Birgitta Å Gustafsson 2015 -2016
