Patientinformation Blindtarmsinflammation (Appendicit) Vad är blindtarmsinflammation? Den första delen av grovtarmen ligger ner till höger i buken och har ett långsmalt bihang som i dagligt tal kallas blindtarmen, appendix (egentligen blindtarmsbihanget, se bild). Blindtarmen kan bli inflammerad vilket drabbar ca 7 % av Sveriges befolkning någon gång under livet. Inflammationen kan gå över av sig själv men kan även ge allvarliga komplikationer så som brusten blindtarm eller bukhinneinflammation. Symptom Smärta diffust runt naveln som inom ett dygn vandrar ner åt höger i buken, illamående, nedsatt aptit och feber som kommer inom något dygn är den vanligaste symptombilden, kräkningar och enstaka diarréer förekommer också. Diagnos Bukundersökning och provtagning kan i åtta fall av tio ställa diagnosen. Ibland behöver röntgen, gynekologisk undersökning eller t.o.m. en titthålsundersökning göras, se nedan. Vanliga alternativa orsaker är körtelbuk, vissa tarminfektioner och äggledarinflammation. Behandling Om man kommer fram till att patienten har en blindtarmsinflammation som behöver behandlas finns två olika behandlingsmetoder. Vanligast är operation då den inflammerade blindtarmen tas bort, antingen genom ett snitt ner till höger i bukväggen eller genom en titthålsoperation. Titthålsoperation innebär att man opererar med hjälp av smala instrument som förs in genom tre små hål i bukväggen. Kirurgen ser in i magen med hjälp av videoteknik. På senare år har man börjat försöka behandla blindtarmsinflammation med antibiotika. Detta går bra i 8 av 10 fall men det finns en risk på cirka 15 % att man få tillbaka sjukdomen, vanligen inom ett år. Om man får en ny akut blindtarmsinflammation bör blindtarmen opereras bort. Fördelen med antibiotika är att man kanske slipper operation och eventuella komplikationer efter den. Fördelen med att opereras är att man inte kan få tillbaka sjukdomen och att diagnosen blir säkrare. Kirurg och patient bör diskutera behandlingen tillsammans. Vårdtid Vårdtiden efter en blindtarmsoperation är 1-2 dagar. Samma tid gäller vid antibiotikabehandling vilken man sedan fortsätter med tabletter i hemmet. Har blindtarmen varit kraftigt inflammerad eller t.o.m. brusten blir vårdtiden längre. Sjukskrivningstid efter blindtarmsoperation är normalt 1-2 veckor. Allmänna råd Efter operation: När du har kunnat kissa och börjat äta får du åka hem. Det är normalt att känna smärta i operationsområdet under 1-2 veckor, använd paracetamol-tabletter vid behov. Det är viktigt att röra på sig för att förhindra blodproppar och för att tarmen skall börja arbeta igen. Förbandet går att duscha med och bör få sitta kvar i en vecka. Om det blött igenom mycket på förbandet skall du byta det. Såret sys vanligen med ”osynlig tråd” som inte behöver tas bort. I annat fall får du med dig en remiss till distriktssköterska. Vid antibiotikabehandling: Buksmärta kan sitta i 1-2 veckor. Använd gärna filmjölk/yoghurt under tiden du tar antibiotika. Komplikationer Vid tecken på infektion i såret (rodnad, svullnad, värmeökning), feber, ökande buksmärta (gäller båda behandlingsmetoderna), besvärliga diareer eller allergisk reaktion (av antibiotikabehandlingen) skall du i första hand söka hjälp på din Vårdcentral, alt. ringa kirurgmottagningen SU/Östra eller åka in till närmaste akutmottagning. På längre sikt finns en viss risk för tarmvred, utomkvedshavandeskap och sterilitet som en följd av genomgången blindtarmsinflammation. Om du undrar över något tar Du lämpligen kontakt med Kirurgmottagningen SU/Östra alternativt din Vårdcentral eller Sjukvårdsupplysningen telefon 1177. Kirurgmottagningen SU/Östra har telefon 031-343 58 20 och har följande telefontider: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 08.00 – 11.00 08.00 – 11.00 08.30 – 11.00 08.00 – 11.00 08.00 – 11.00 13.00 – 15.00 13.00 – 15.00 Utskrivande läkare:___________________________________________________________ Utskrivande sjuksköterska:_____________________________________________________ Vi hoppas att du är nöjd med vården Med vänlig hälsning, personalen på:______________________________________________ Utarbetat av Jane Heath, leg ssk Lise-Lott Augustin Nilsson, leg ssk. Harald Wängberg, Specialistläkare Granskat och godkänt av Anders Hyltander, Verksamhetschef Uppdaterat av Uppdateras senast Kristina Edh, verksamhetsutvecklare, 2011-10-07 2012-10-07