LIKABEHANDLINGSPLAN
OCH ÅRLIG PLAN MOT
KRÄNKANDE BEHANDLING
FÖR
SUNDBY SKOLA
2015
-1-
Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för
Sundby skola 2015
Förbud mot diskriminering och kränkande behandling
I skolan råder
• absolut förbud att kränka, trakassera och diskriminera.
• handlingsplikt – skolan måste utreda och få stopp på trakasserier och kränkande behandling.
• krav på insatser för att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter.
• krav på åtgärder för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Det främjande arbetet
Det förebyggande arbetet
Det årgärdande arbetet
- syftar till att skapa en trygg
- syftar till att avvärja risker för
- kräver goda rutiner för att upptäcka,
förskole- och skolmiljö och förstärka diskriminering, trakasserier eller
utreda och åtgärda diskriminering,
respekten för allas lika värde,
kränkande behandling.
trakasserier eller kränkande
- omfattar diskrimineringsgrunderna - omfattar sådant som i en
behandling,
kön, etnisk tillhörighet, religion eller kartläggning av verksamheten
- ska påbörjas genast när det kommit
trosuppfattning, funktionshinder
identifierats som risker.
signaler om att ett barn eller en elev
eller sexuell läggning, samt riktas
känner sig diskriminerad, trakasserad
mot alla och bedrivs kontinuerligt
EXEMPEL
eller kränkt.
och utan förekommen anledning.
- Vuxna är med i matsalen och vi
- innebär att verksamheten måste
äter i tre omgångar
vidta åtgärder som dokumenteras och
EXEMPEL
- Vuxna finns med i idrottens
utvärderas för att förhindra att
- ”Sundby kan” för att skapa
omklädningsrum.
kränkningarna upprepas.
gemenskap och synliggöra lärandet - Färre elever ute på lunchrast
- Faddersystemet, där äldre elever samtidigt.
EXEMPEL
blir faddrar för yngre elever för att
- Så många personal som möjligt
- Alla pedagoger får ansvaret att följa
skapa trygghet och skapa
ute på raster.
planen vid incidenter under lektionstid
vänskapsband.
- Fritidspersonalen erbjuder flera
resp. fritidstid och raster.
- Gemensamma aktiviteter och
aktiviteter ute på rasterna.
- Överlämning från skoltid till fritidstid
traditioner där hela skolan deltar
- Samtal i små grupper med
om incident inträffat på skoltid.
- Arbete med tvärgrupper mellan
värderingsövningar och
- Vid incidenter ska blanketten
grupper/klasser som stärker
samtalsövningar.
”Rapport/utredning vid trakasserier
vänskapsband och skapar
- Rastvärdar som har uppsikt över och kränkande behandling”
kontakter över åldersgränser.
platser som eleverna upplever
användas.
- Elever erbjuds att massera
som otrygga.
- Alla rapporter skall lämnas till rektor.
varandra för att uppmuntra positiv
- Ta fram ordningsregler
- rektor rapporterar alla kränkningar
kontakt.
tillsammans med eleverna.
till huvudmannen.
Det FRÄMJANDE
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling finns,
tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda) i vår Likabehandlingsplan.
-2-
Bakgrund
Bestämmelser om diskriminering och kränkande behandling i skolan finns i diskrimineringslagen
och i skollagen.
Det främjande och förebyggande arbetet ska enligt diskrimineringslagen beskrivas i en
likabehandlingsplan och enligt skollagen i en årlig plan mot kränkande behandling. Dessa kan
skrivas samman till en gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
missgynnandet har samband med de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna.
De sju diskrimineringsgrunderna är:
 kön
 könsöverskridande identitet eller uttryck
 etnisk tillhörighet
 religion eller annan trosuppfattning
 funktionshinder
 sexuell läggning
 ålder
Direkt diskriminering
En elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem
diskrimineringsgrunder som lagen omfattar – kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning.
Indirekt diskriminering
En elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler tillämpas så att de får
en i praktiken diskriminerande effekt.
Trakasserier, kränkande behandling och mobbning
Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier och kränkande behandling kan vara:
 fysiska (slag, knuffar)
 verbala (hot, svordomar, öknamn)
 psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
 texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på
olika webbcommunities).
Handlingen kan riktas mot en eller flera personer och kan utföras av en eller flera personer.
Kränkande handlingar kan vara återkommande och kan då betraktas som mobbning. En
upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker
tillfoga en annan skada eller obehag.
Trakasserier och kränkande behandling kan förekomma mellan barn - barn, barn - vuxen,
vuxen - barn och vuxen - vuxen.
Barn eller elever som upplever sig diskriminerade eller på annat sätt kränkta av personal är i en
särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Det är viktigt att barnet
eller eleven har kanaler för förtroendefulla samtal med någon i personalgruppen.
Det är viktigt att skilja mobbning från så kallade vanliga konflikter och bråk.
-3-
Det är mobbning när parterna i en konflikt inte är jämnstarka utan den ena parten ständigt är i
underläge och blir kränkt.
Mobbning är ofta svår att upptäcka och sker i regel när de vuxna inte ser. Det mobbade barnet
berättar sällan vad hon/han är utsatt för, eftersom det känns för plågsamt att tala om det.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av
att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten
av trakasserier eller kränkande behandling.
Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Likabehandling
Med begreppet likabehandling menas att alla ska behandlas så att de har lika rättigheter och
möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn
och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.
Skolan måste agera
En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev
anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att
anmäla detta till rektorn.
En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna
kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att
förhindra kränkande behandling i framtiden.
Rektor har det övergripande ansvaret att lagen följs.
Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev
känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Detta skall ske enligt denna plan
och rapporteras enligt ”Rapport/utredning vid trakasserier och kränkande behandling” Bilaga1.
Om skolan inte gör tillräckligt?
Om skolan inte gör tillräckligt för att förhindra att en elev fortsätter att kränka en annan elev, kan
skolans huvudman bli skyldig att betala skadestånd till den utsatte eleven. Detsamma gäller när
skolpersonal bryter mot förbudet att utsätta elever för kränkande behandling.
Inget krav på uppsåt
Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller
trakasserier. Det är effekten som avgör. Man behöver dock ha viss insikt i att det egna
uppträdandet kan upplevas som trakasserier. Det kan vara svårt att bedöma om barn och
ungdomar har den insikten. Därför är det viktigt att personalen är observant och beredd att
ingripa i konkreta situationer. Det förebyggande arbetet är också viktigt här.
Tillsyn över lagen
Skolverket och ombudsmännen – JämO (Jämställdshetsombudsmannen),
DO (Ombudsmannen mot etnisk diskriminering), HomO (Ombudsmannen mot diskriminering på
grund av sexuell läggning), HO (Handikappsombudsmannen), BEO (Barn och elevombud) –
skall utifrån sina ansvarsområden se till att lagen följs. Barn- och elevombudet är en del av
Skolinspektionen och ska ta tillvara barns och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder
anmälningar om kränkande behandling.
-4-
Vision
Varje elev som går i och som lämnar Sundby skola ska göra det med gott självförtroende, goda
kunskaper och en fortsatt lust att lära.
Kartläggning och nulägesanalys
En kartläggning av nuläget på skolan skall göras veckan före höstlovet. Detta sker dels genom
att alla klasser arbetar med ”Huset modellen”, dels genom en enkät till alla elever. Områdena
som skall ses över redovisas i tabellen nedan.
En analys av resultatet görs och presenteras i elevrådet och på personalens arbetsplatsträff
(APT).
Vi tittar också på resultaten från föräldraenkäten på frågor som gäller trygghet och arbetet mot
kränkande behandling.
Vid förra kartläggningen framkom följande behov av förbättringar:
Fotbollsplanen upplevs som otrygg för många av barnen.
Resultaten på föräldramakten ligger lågt föräldraenkäten på frågor som gäller trygghet och
arbetet mot kränkande behandling.
Områden
Fotbollsplanen
Kränkningar
Språkbruk
Åtgärder som behövs
Översyn av organisationen så
att det alltid finns vuxna på
fotbollsplanen.
Se över vilka lekar/aktiviteter
förutom fotboll erbjuds på
skolgården.
Se över eventuella regler
som gäller eller bör gälla på
fotbollsplanen
Gemensamt arbete i alla
klasser kring kränkningar.
Gemensam satsning på att få
ner antalet fula ord i skolan.
Ansvarig
Rektor
All personal
Uppföljning
I maj 2015
Tas upp i
klassråd, elevråd,
fritidsmöte.
Lärarmöte och
ledningsgrupp
Rektor
All personal
Rektor
All personal
I maj 2014
I maj 2014
Områdena skall finnas på dagordningen i klassråd, elevråd, fritidsmöte, lärarmöte och
ledningsgruppsmöte.
Mål
Skolan skall erbjuda ett positivt klimat så att alla elever och medarbetare känner sig trygga
och tycker att det är roligt att gå till skolan respektive arbetet.
Mål
Fotbollsplanen skall vara en
rolig plats att leka på.
Hur skall målen uppnås
Genom att det i så stor
omfattning som möjligt finns en
vuxen på plats.
Genom att upprätta
gemensamma regler för
fotbollsplanen.
-5-
Vem är ansvarig
Rektor
Alla pedagoger
Noll eller så få kränkningar
som möjligt.
Så få ”fula” ord som möjligt i
skolan
Genom att sätta fokus på att vi
har nolltolerans och vad det
innebär.
Genom att anmäla alla
kränkningar och följa upp varje
ärende.
Genom att vi informerar
vårdnadshavarna om
satsningen så att vi kan hjälpas
åt.
Genom att all personal säger till
när vi hör fula ord.
Genom att som vuxen vara en
bra förebild.
Genom att alla klasser hittar sätt
att arbeta med språkbruket.
Genom att frågan tas upp i
klassråd, elevråd, fritidsmöte,
lärarmöte och ledningsgrupp.
Genom att vi informerar
vårdnadshavarna om
satsningen så att vi kan hjälpas
åt.
-6-
Rektor
Alla pedagoger
Rektor
Alla pedagoger
Förebyggande arbete
I vardagsarbetet är vuxna med i matsalen och där det är möjligt och vid behov i
omklädningsrum.
Vi äter i tre omgångar. På detta sätt blir det färre elever ute på rast samtidigt på lunchrasten.
På raster är så många personal som möjligt ute. Klasserna ser till att varje klass har minst en
person ute med barnen.
Vi ser över de aktiviteter som erbjuds ute och på rasterna.
Vi arbetar med tvärgrupper mellan klasserna som stärker vänskapsband och skapar kontakter
över åldersgränser.
Hur vi arbetar
I klasserna och i elevgrupper arbetar man med social kompetens för att stärka
barnens/elevernas självkänsla. Det innehåller bl.a. värderingsövningar, samarbetsövningar och
konfliktlösning samt samtal i smågrupper.
 Lärarna arbetar förebyggande i klasserna. Alla lärare får ansvaret att följa planen vid
incidenter under lektionstid.
 Fritids arbetar förebyggande under raster och på fritidstid (t.ex. fler vuxna på skolgården
på rasterna, lite styrda aktiviteter under rasterna m.m.). Fritidspersonalen får ansvaret att
följa planen vid incidenter på fritidstid och raster.
 Överlämning från skoltid till fritidstid om incident inträffat under skoltid.
 Fritids kommer också att göra ”Huset modellen” med barnen på fritidstid.
 Handledning varje vecka för lärarlagen, där kommer även likabehandlingsfrågor att tas
upp.
 Faddersystemet med aktiviteter i faddergrupper bidrar till det förebyggande arbetet.
 Likabehandlingsfrågor tas upp i EHT-möten.
Kommunikation till elever, vårdnadshavare och medarbetare
-
information om skolans arbetssätt vid kränkande behandling finns på skolans hemsida
Information till vårdnadshavare om de satsningar som görs inom området
information om handlingsplanen sker av klasslärare
information som riktar sig direkt till skolans elevråd
information vid klassråd och föräldramöten om handlingsplanen och vart man kan vända
sig om något inträffar
information till medarbetarna vid arbetsplatsträffar
ny personal och nya elever informeras som en del av introduktionen
-7-
Ansvarsfördelning
Vad
Det övergripande ansvaret för:
- förebyggande arbete.
- årligen upprätta och utvärdera och förankra
likabehandlingsplanen.
- se till att planen följs och att blanketten används.
- rapportera till huvudmannen.
- kontakta andra myndigheter vid behov.
- ansvara för att förebygga och förhindra all kränkande
behandling, trakasserier eller diskriminering.
- ansvara för att vara insatta i och följa likabehandlingsplanen.
- hantera, utreda och dokumentera inkomna ärenden.
- följa upp och utvärdera ärenden.
- vara delaktiga i arbetet med att utvärdera och revidera
likabehandlingsplanen.
- rapportera till rektor.
- ha olika aktiviteter i början av läsåret så att eleverna lär
känna varandra och bli trygga i gruppen.
- tillsammans med eleverna gå igenom och diskutera de
trivselregler som gäller i klassrummet och i skolan.
- informera eleverna om skolans Likabehandlingsplan.
- vid samtal med eleverna ta upp frågan om trivsel,
trakasserier, kränkande behandling och jämlikhet.
- tala om för vuxen om det pågår någon form av kränkande
behandling, trakasseri eller diskriminering.
- bemöta andra elever och vuxna på ett respektfullt sätt.
- kontakta vuxen på skolan vid misstanke om att ens eget barn
eller annan elev på skolan far illa.
- hjälper ditt barn att förstå innebörden av begreppen och
innehållet i planen.
- förstå att du blir kontaktad enbart när ditt eget barn på något
sätt är inblandad i incidenter.
-8-
Vem är ansvarig
Rektor
All personal tillsammans med
vårdnadshavare
Alla pedagoger
Alla pedagoger och rektor
Alla elever
Vårdnadshavare
Konkreta åtgärder
Rutiner för akuta åtgärder och uppföljande insatser och hur dessa skall dokumenteras på
blankett ”Rapport/utredning vid trakasserier och kränkande behandling”
Rutin vid kränkande behandling
Blankett ”Rapport/utredning vid trakasserier och kränkande behandling” skall användas.
1. Pedagogen pratar med den elev som känner sig utsatt.
Vad har hänt?
När hände det?
Vem/vilka har gjort vad?
2. Pedagogen pratar med de elever som är berörda.
3. Samtal med den utsatte elevens vårdnadshavare.
Vid behov kan kuratorssamtal erbjudas.
4. Pedagogen ringer vårdnadshavare till berörda elever.
5. All personal i skolan måste informeras, så att de kan vara extra uppmärksamma på vad
som händer på raster, i matsalen, på idrotten m.m.
Om inte ärendet avslutas här så:
6. Upprätta en handlingsplan.
7. Ev. kan ett möte bokas med rektor, pedagogen, berörda elever och vårdnadshavare.
8. Kan en anmälan till sociala myndigheter eller polis göras
Samtal med den utsatte

Försök skapa en lugn atmosfär.

Be eleven berätta vad som hänt.

Förklara att vi är till för att hjälpa och att det inget farligt kommer att hända om man
berättar.

Förklara att det aldrig är OK att bli utsatt.

Berätta hur vi fortsätter att arbeta med frågan.

Följ upp med samtal.
Samtal med de som pekats ut

Ge eleven/eleverna en chans att ge sin version av det som hänt.

Berätta att vi har fått höra om vad som hänt.

Försök hjälpa eleven att hålla sig till det som skett.

Tolerera inte nonchalant beteende under samtalet.

Kräv att beteendet upphör omedelbart.

Samtalet skall präglas av ett vänligt klimat, men vara strukturerat.

Påpeka vikten av ett personligt ansvar för vad man gjort och ett personligt ansvar för att
det upphör.

Eventuellt kan ett skriftligt avtal/plan göras med den som pekats ut och pedagogen?

Följ upp med samtal
-9-
Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen
Utvärdering av handlingsplanen görs årligen av rektor och ledningsgruppen.
Detta sker i och med den nya kartläggning som görs inför nästa plan. Efter kartläggning av
nuläget skall elever och personal delges resultatet och vara med om att upprätta den nya
planen. Detta bör ske i klassråden, elevrådet och på APT.
Kontaktpersoner
Ledningsgruppen
Maria Sporring, Annica Smitt, Anette Björk, Andreas Ydebrink och Cathrine Bruske
- 10 -