Karlstads Universitet
Institutionen för sociala och psykologiska studier
Socionomutbildningen
Anders Hansson
Instuderingsfrågor till
Engquist, A. (2004) Kommunikation på arbetsplatsen, Prisma,
Innan du börjar besvara frågorna, reflektera individuellt över följande.
Hur brukar jag samtala med andra?
Är jag faktainriktad eller känsloinriktad?
Tycker jag det är viktigast med struktur (att hålla mig till ämnet, ha en ”dagordning”) eller
viktigast med process (att låta tankarna flyta fritt och vara skapande)?
Hur personlig vill jag vara i ett samtal?
Vilken typ av samtal är jag mest ”bekväm” med?
(allvarliga, ”djupa”, idérika, skapande, humoristiska, vardagsnära, ”science fiction-artade”,
uppsluppna, galna, välordnade, känslosamma eller målinriktade)
Vilken sorts samtal är jag duktigast på?
Vilka människor samtalar jag helst med?
(unga, gamla, enkla, komplicerade, kvinnor, män, långtidsutbildade, korttidsutbildade, svenskar, andra
nationaliteter, tysta, pratsamma, egoister, altruister, allvarliga, humoristiska)
Vad är viktigt för mig i ett samtal?
Instuderingsfrågor till Enqguist
Sid 39
Vad tycker du är viktigast att få ut av ett samtal; kontroll, personlig utveckling och/eller
bekräftelse? Referera ditt resonemang till boken.
Sid. 45
Förklara för dig själv begreppet komplementär schismogenes och ge exempel på när du själv har
upplevt det.
Sid. 46
Beskriv kommunikationens tre olika nivåer och ge exempel på hur vad de kan innehålla (hur de kan
låta) i ett samtal. (Läs sidorna 46-49 och var noga med att skilja dem åt!)
Sid. 49
Beskriv innebörden begreppet: att definiera en relation. Jämför gärna med begreppet
sammanhangsmarkering.
Sid. 60
Förklara begreppet diskonfirmation med diskvalificering. Vad medför agerandet i ett samtal för den
du samtalar med?
Sid.67
Att göra lösningar av första och andra ordningen innebär att tillämpa olika sätt att komma vidare i
ett samtal. Beskriv dem. (Ref. litt.: Att ställa och lösa problem. Förf. Paul Watzlawick)
Sid. 80
Vilken betydelse har det att jag är intresserad av den jag samtalar med och det vi samtalar kring?
Sid. 82
Om vi utgår ifrån att människan är ett subjekt (dvs. en som agerar) kan vi då se på saker och ting
objektivt? Reflektera kring det.
Sid. 83
Reflektera kring skillnaderna mellan att göra iakttagelser och att göra tolkningar. Vilka skillnader
upplever du?
Sid. 94
”Det kan av flera skäl vara klokt att börja med att fråga vad din samtalspartner vill ta upp” (citat ur
Engquist) Av vilket skäl kan det vara viktigt?
Sid. 99
Problemlösningsmodell/Kartläggningsmodell/Strukturmodell för samtal (kärt barn har många namn!)
Här- och Nusituation
Önskad
situation
Resurser
Hur kan man använda en sådan här i ett samtal? Referera gärna till Watzlawicks kartläggningsmodell.
Sid. 102
Vilken skillnad anser du finnas mellan att ge en beskrivning och att ge en förklaring i ett samtal?
Sid. 102 ff.
Läs avsnittet Samtalets taktik och fundera över följande:
Vad i avsnittet känner du igen från de samtal du själv har haft?
Vilka erfarenheter har du själv gjort av innehållet i avsnittet?
Av vilket skäl tror du att det är viktigt att: först ta reda på fakta och därefter känslor?
Sid. 121
Jämför kapitlet med Thylefors sid. 37 och Granér sid. 33.
Vilken betydelse har det i, och för, ett samtal att vissa har system- och andra driftångest och därmed
olika behov (psyko- och sociobehov)?
Sid. 136
Dubbla budskap (”double bind” enligt Gregory Bateson) kan utgöra destruktiva komponenter i
kommunikation mellan människor. Av vilken anledning är det ohälsosamt att utsättas för det?
Sid. 144
Vilken betydelse har avvärjningsmekanismer för ett professionellt samtal?
Jämför avsnittet med Thylefors sid. 201
Sid. 179
Olika förmåga att se mönster kan bero på olika orsaker.
Fundera på de olika orsakerna låg abstraktionsförmåga, oförmåga att se eget sammanhang samt
känslomässigt motstånd. Konkretisera dem, gärna utifrån egna erfarenheter.
Sid. 181
Vilket år blev Gustav Vasa konung av Svea Rike?
Sid. 184
Mäns och kvinnors olika sätt att kommunicera. Jämför Engquists idéer om olika
kommunikationsbeteenden med olikheterna i ledarskapet enligt Thylefors, sid. 182 samt Granér sid.
142.
Sid. 208
Läs kapitel 10, Samtal om svåra frågor och ta med dig kunskaperna till den träning vi skall ha
senare under kursen.
Sid. 233
Vilka reflektioner gör du efter att ha läst kapitel 11, Samtal i grupper?
Är det något speciellt som du tänker på, så gör gärna en anteckning och ta med det till någon av
föreläsningarna som en diskussionsfråga.
