Handi – en väg till självständighet och delaktighet
Handdatorn Handi som hjälpmedel för personer med psykiska funktionshinder
Jeanette Jonsson
Birgitta Magnusson
2008
KOMPETENSCENTRUM
FÖR SCHIZOFRENI
vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska
Sammanfattning
De flesta personer med funktionsnedsättning har sedan lång tid tillbaka haft tillgång till
hjälpmedel för att kompensera funktionsnedsättningar och underlätta den dagliga
livsföringen. Så har det dock inte varit för personer med psykiska funktionshinder. I en
rapport från Hjälpmedelsinstitutet 2003 om hjälpmedelsförskrivning framkom att så gott
som inga hjälpmedel förskrevs till målgruppen och att det fanns få hjälpmedel som var
specifikt framtagna för personer med psykiska funktionshinder. Hjälpmedelsinstitutet
tillsatte också medel för utveckling av bland annat handdatorn Handi som förmodligen
är det första hjälpmedlet som tagits fram specifikt för denna målgrupp. Den började
förskrivas år 2005. Syftet med denna undersökning har varit att genom semistrukturerade intervjuer, med nio brukare som använt handdatorn under sex till nio
månader ta reda på hur de använder sin handdator samt huruvida de upplever att de
blivit mer självständiga och mer delaktiga i sin behandling och i samhället. Gemensamt
för de intervjuade är att de har psykiska funktionsnedsättningar men för övrigt finns
stora skillnader i ålder, funktion, utbildningsnivå, boende och sysselsättning. Resultaten
visar att samtliga intervjuade hade stor nytta av sin handdator, att de flesta oftast hade
den med sig och att de upplevde en ökad självständighet, framförallt för att de kände sig
tryggare, var mindre beroende av andra, kunde hantera sina symtom bättre, kunde
”skriva av sig” samt att sparade tid. Då det gäller delaktighet har detta varit svårare att
konstatera bland annat för att begreppet upplevts så olika av olika individer. Det står
dock klart att samtliga intervjuade är mycket nöjda med sin handdator. Tycker att den
hjälper i den dagliga livsföringen, kompenserar egna funktionsbrister och gör det lättare
att leva ett normalt liv.
Nyckelord: Handdator, hjälpmedel, psykiskt funktionshinder, självständighet,
delaktighet i samhället
2
Abstract
For long time assistive devices to compensate for impairments and to facilitate daily life
have been available to people with disabilities in general. However, this has not been
the case for people with mental disabilities. In a report from 2003 the Swedish Institute
of Assistive Technology (SIAT) concluded that almost no assistive devices were
prescribed to people with mental disabilities and that very few assistive devices had
been developed specifically for them. SIAT provided funding for developing, among
others, the handheld computer Handi, presumably the first assistive device that has been
developed particularly for people with mental disabilities. Prescription of Handi started
in 2005. The objective of this study was to investigate how people with mental
disabilities used the handheld computer Handi and to identify changes in perceived
independence and participation in their treatment and in society as a result of using it.
Using semi-structured interviews, data was collected from nine persons with mental
disabilities that have used the handheld computer from six to nine months. Respondents
varied in age, functioning, education, housing and occupation. The results show that all
respondents benefited from the handheld computer and carried it with them most of the
time. They perceived greater independence, mainly because they felt safer, were less
dependent on others, could handle their symptoms better, could write their thoughts out,
and saved time. It has been more difficult to observe changes in participation as the
respondents perceived this concept in significantly different ways. However, it is clear
that all respondents were very satisfied with the handheld computer. It helped them in
daily life, compensated for functional limitations, and facilitated living a normal life.
Key words: Handheld computer, assistive device, mental disorder, independence,
participation in society.
3
Innehåll
FÖRORD ..........................................................................................5
BAKGRUND ...................................................................................6
Tidigare forskning .............................................................7
Begrepp och funktioner .....................................................7
Syfte och frågeställning....................................................11
METOD ..........................................................................................11
Deltagare..........................................................................11
Design..............................................................................12
Instrument........................................................................13
Genomförande .................................................................14
RESULTAT....................................................................................15
Användning av Handi/Handifon.......................................15
Funktioner som deltagarna använder ...............................17
DISKUSSION ................................................................................24
REFERENSER ...............................................................................26
BILAGOR .....................................................................................27
4
Förord
Vi har båda arbetat mer än 25 år inom psykiatrin, de senaste åtta åren med arbetsrehabilitering för personer med psykossjukdom. I våra möten med brukare har vi träffat
personer som plågats av svåra psykossymtom men även personer som inte haft några
symtom på sin sjukdom, i samtal tyckts relativt obesvärade av sin ohälsa men då det
gäller funktion och aktivitet uppvisat stora svårigheter. Vi har ofta varit förvånade över
dessa svårigheter och ibland haft svårt att hitta metoder för att hjälpa individen.
2002 fick vi möjlighet att starta ett projekt inom ramen för ”Human Teknik”, Hjälpmedelsinstitutets stora satsning på hjälpmedel till personer med psykiska funktionshinder. Syftet med vårt projekt var att utveckla en programvara för en handdator som
kunde fungera som ett hjälpmedel för personer med psykiska funktionshinder. Detta
projekt, där brukare var involverade under hela utvecklingsprocessen, innebar att vi
kontinuerligt fick kunskap om brukarnas behov samt idéer om vilka
användningsområden handdatorn kunde ha.
Denna handdator, Handi, är sedan flera år tillbaka ett förskrivningsbart hjälpmedel. Vårt
intresse i detta läge handlar om vad användarna anser att de fått ut av hjälpmedlet.
Vi vill tacka de brukare som så villigt ställde upp på intervjuerna, gav oss massor med
inspiration och ytterligare frågor att fundera vidare på.
5
BAKGRUND
Det har länge spekulerats (Lundin & Olsson 2002) i varför många individer med
allvarlig psykisk sjukdom eller störning har så stora problem med att klara sig, både då
det gäller arbete/studier och i det dagliga livet. Detta trots att individen inte alltid är sjuk
i den bemärkelsen av att uppvisa symtom.
Tidigare har det antagits att de akuta sjukdomssymtomen vid t ex en psykos är så
problematiska att detta skapar följdverkningar, senare förmodades de så kallade
negativa symtomen vid psykos vara orsaken till funktionshindren.
Under perioder har man även trott att ”hospitaliseringen” dvs institutionsskador varit
orsaken till svårigheterna. Förvisso bidrar alla ovannämnda orsaker till stora svårigheter
för individen och stora ansträngningar har lagts ner för att eliminera dessa orsaker:
läkemedel utvecklas hela tiden och de stora mentalsjukhusen är sedan många år
nedlagda.
Trots dessa ansträngningar har dock fortfarande många personer så stora svårigheter att
de anses vara allvarligt funktionshindrade.
Svaret på frågan tycks istället vara de kognitiva funktionsstörningar som uppstår efter
en svår psykisk sjukdom. Den forskning som gjorts, framförallt i USA av psykologerna
Philip Harvey och Michel Foster, har framförallt gällt funktionshinder efter
psykossjukdom. Mycket tyder dock på att liknande funktionshinder kan uppstå även vid
andra psykiatriska tillstånd. (Lundin & Olsson 2002)
Tack vare den ökade kunskapen om kognitiva funktionshinder har även diskussionen
om tekniska hjälpmedel för denna grupp tagit fart. Tekniska hjälpmedel för fysiska
funktionshinder har länge varit en självklarhet men för gruppen psykiskt
funktionshindrade har hjälpmedel fram till nyligen inte varit aktuellt. Först när
Hjälpmedelsinstitutet gjorde en utredning (Wieselgren 1999) och i början av 2000-talet
satsade medel för utveckling av tekniska hjälpmedel för psykiskt funktionshindrade
väcktes intresset för frågan och utvecklingen av Handi för gruppen psykiskt
funktionshindrade startade (en enklare version av Handi utvecklades tidigare för
gruppen utvecklingsstörda).
Arbetsinriktad Rehabilitering (AIR) vid Psykiatri Sahlgrenska, Sahlgrenska
Universitetsjukhuset fick medel från projekt Human Teknik för att tillsammans med
teknikföretaget Handitek utveckla programvaran till Handi.
6
Tidigare forskning
Tekniska hjälpmedel för psykiskt funktionshindrade är en relativt ny företeelse.
I en rapport från Hjälpmedelsinstitutet om hjälpmedelsförskrivningar för psykiskt
funktionshindrade påvisas att så gott som inga hjälpmedel till målgruppen förskrevs och
att det finns få hjälpmedel som är specifikt framtagna för personer med psykiska
funktionshinder (Rydberg,2003)
Området har därför ej varit föremål för forskning i någon större utsträckning. Någon
svensk studie om handdator för psykiska eller andra kognitiva funktionshinder finns
inte. Rapporter finns dock från olika projekt, bland annat ”Handdatorn som stöd för
personer med psykossjukdom i arbetsriktad rehabilitering” som redovisar resultaten från
ett samverkansprojekt mellan Psykiatri Sahlgrenska, Hjälpmedelsinstitutet och
Arbetsmarknadsstyrelsen (Jacobson & Magnusson 2004). I rapporten framkom att
handdatorer med anpassad programvara kan fungera mycket väl som hjälpmedel för
personer med psykiska funktionshinder.
Internationella studier har gjorts om handdator för andra, näraliggande, grupper.
Hyun Jung Kim gjorde i slutet av 1990-talet en studie av personer med förvärvad
hjärnskada som använde handdator. I handdatorn fanns bland annat kalender, ”att göra
lista” samt utrymme för personliga kom-ihåg noteringar. Studien visade att personerna
höjde sin aktivitetsnivå, fick bättre självförtroende och upplevde en större trygghet,
vilket reducerade ångest (Kim, Hyun Jung et.al 2000).
Newman studerade på 1990-talet en grupp personer med generellt ångestsyndrom.
Dessa fick under 12 veckor tillgång till en handdator med självhjälpsstrategier för att
bättre hantera sina symtom. Studien visade att efter 12 veckor hade symtomen avtagit
och att denna effekt kvarstod vid uppföljning 6 månader senare. (Newman et al; 1999)
Då det gäller personer med utvecklingsstörning har studier av Furniss och Davies visat
att personer på skyddade arbetsplatser kunnat planera och genomföra arbetet bättre då
de i handdatorn haft ljud och bildinstuktioner ( Furniss et al; 1999, Davis et al 2002).
Begrepp och funktioner
Begreppet psykiskt funktionshinder myntades i samband med psykiatrireformen 1995. I
Socialstyrelsens ”Välfärd och valfrihet? beskrivs en person tillhöra gruppen om
” funktionsförmågan i boende, medmänskligt och socialt nätverk, sysselsättning och/eller arbete är allvarligt och långvarit nedsatt på grund av psykisk
7
sjukdom. Bland personer med psykiska funktionshinder är schizofreni den
vanligaste psykiatriska diagnosen” (Socialstyrelsen 1999)
Många svårigheter med att tolka denna beskrivning har funnits vilket inneburit att i
vissa sammanhang har alla som varit i kontakt med psykiatrin kallats funktionshindrade
medan det i andra fall varit svårt att hävda att någon överhuvudtaget varit
funktionshindrad på grund av psykisk sjukdom. Sedan dess har olika försök gjorts att
definiera om begreppet utan att någon enhetlig beskrivning framkommit. I Nationella
Psykiatrisamordningens slutbetänkande Ambition och ansvar (SOU:2006:100) tas
problemet upp och man har i detta betänkande valt Sandlund och Markströms
definition från 2005:
”En person har ett psykiskt funktionshinder om hon/han, har väsentliga
svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden, och att dessa
begränsningar har funnits, eller kan antas komma att bestå under en längre
tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning” (Sandlund
& Markström 2005)
Denna senare definition används i detta arbete.
Kognitiva störningar
Kognitiva störningar drabbar framförallt personer med psykossjukdom eller
neuropsykiatriska åkommor som ADHD och autismspektrumstörningar. Man kan dock
se kognitiva störningar hos andra personer till exempel vid stress, depression eller
demens.
Kognitiva störningar kan beskrivas som tankeförloppsstörningar vilket innebär problem
på många viktiga livsområden. De vanligaste kognitiva störningarna är:
Störningar i exekutiva funktioner vilket bland annat innebär störningar i förmågan att ta
initiativ, att förstå orsak/verkan, tidsuppfattning, planerings-och organisationsförmågan
samt förmågan till automatiskt agerande.Det innebär även svårigheter med att skapa
struktur i vardagen, att motivera sig själv och att fokusera uppmärksamheten.
Störningar i central coherence vilket innebär svårigheter att få livets detaljer att hänga
ihop, skapa meningsfulla sammanhang, känna igen ansikten och att tolka ansiktsuttryck.
Störningar i abstrakt tänkande innebär svårigheter att förstå övergripande begrepp och
idiom, svårigheter att se helheten samt svårigheter att föreställa sig saker man aldrig
upplevt.
8
Störningar i kroppsuppfattning och stresstålighet vilket bland annat innebär
stressöverkänslighet och svårigheter att habituera. Det kan även innebära svårigheter att
tolka signaler från kroppen vid till exempel somatisk sjukdom.
Minnestörningar innebär, förutom svårigheter att komma ihåg, bland annat svårigheter
att lära nya saker, att plocka fram rätt kunskap samt att generalisera kunskap
Störningar i theory of mind vilket framförallt innebär oförmåga att tänka sig in i andras
situation och att förstå att andra har känslor. Det kan även innebära en oförmåga att
förstå konsekvenserna av att bryta mot etablerade sociala mönster. (Lundin &Olsson
2002)
Tekniska hjälpmedel
Det finns ingen formellt fastställd definition i lag eller annan författning av begreppet
hjälpmedel för personer med olika funktionshinder. Men ett hjälpmedels uppgift är
bland annat att kompensera för nedsatt eller förlorad förmåga så att personen kan klara
det dagliga livet, bli mer självständig och kunna ta makten över sitt eget liv.
Varje sjukvårdshuvudman (landsting/region, kommun) fastställer vilka enskilda
produkter hälso- och sjukvården tillhandahåller som personliga hjälpmedel i det dagliga
livet. Stora olikheter kan därför finnas i olika delar av landet.
Medicintekniska hjälpmedel definieras, enligt 1993:584 förordning om medicintekniska
hjälpmedel, som en produkt som skall användas för att:
- påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom
- påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder
till exempel hörapparater eller rullstolar
- undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process, till exempel
proteser.
Förutom hjälpmedel för det dagliga livet finns arbetshjälpmedel och arbetstekniska
hjälpmedel. Då det gäller hjälpmedel för arbetslivet förmedlas och bekostas dessa av
arbetsförmedlingen.
Att kunna ta del av teknikutveckling är en självklarhet för de flesta av oss. Flera
handikappgrupper har fått stora möjligheter till ökad aktivitet och självständighet
genom ny teknik. Så är dock inte fallet för psykiskt funktionshindrade personer
(Breding & Keijer, 2003).
9
För personer med utvecklingsstörning som har likartade svårigheter när det gäller t.ex.
minne och strukturering av tid har det under många år funnits hjälpmedel som en
alternativ intervention för att öka aktivitetsförmågan. Exempel på sådana är Timstocken
och Kvarturet. Andra exempel på tekniska hjälpmedel, som kan vara aktuella både för
personer med utvecklingsstörning och personer med psykiska funktionshinder är
”shakeawake-klockan”, en typ av alarmklocka med både signal och en vibrationsplatta
som läggs under kudden. Dataprogram med till exempel spel kan användas mot oro och
rastlöshet. Vid initiativlöshet kan en ”kom –ihåg klocka” var till hjälp, den uppmanar
med personens inspelade röst att ta itu med saker. För personer med orolig sömn har
man provat bolltäcket, ett täcke fyllt med plastbollar. Tyngden i täcket gör att det
upplevs som en trygghet.
Handdatorn Handi är det första tekniska hjälpmedel som specifikt utvecklats för
gruppen psykiskt funktionshindrade och kan användas för att förbättra det dagliga livet
såväl som vara ett hjälpmedel i arbets- och studierehabilitering.
Självständighet och delaktighet
Begreppen självständighet och delaktighet kan uppfattas olika av olika
personer och i olika situationer. Enligt Svenska Akademins ordlista betyder
självständig; av sig själv/av egen kraft. I detta sammanhang kan detta tolkas som
individens förmåga att klara sig själv utan hjälp av andra, att fatta egna beslut och
upplevelsen av att ha kontroll över sitt eget liv.
Delaktighet betyder enligt ordlistan; att vara en del av. Då det gäller delaktighet i
vården kan detta innebära att vara en aktiv part i den egna behandlingen, vars
uppfattningar tas på allvar och vars beslut respekteras. Då det gäller delaktighet i
samhället innebär detta bland annat att kunna ta del av samhällets utbud samt att kunna
delta i demokratiska beslut.
Man kan även uttrycka det som att delaktighet uppstår genom samspel mellan individ
och miljö. Delaktighet innefattar att vara autonom och bestämma över sitt eget liv, även
om man inte kan utföra olika aktiviteter på egen hand. Det är viktigt att kunna vara
delaktig trots att personen behöver mycket hjälp av andra i omgivningen och att
personen kan bestämma själv över sitt vardagsliv och vilket stöd som behövs.
SOU:s betänkande av 1989 års handikapputredning tas de bärande principerna för
funktionshindrade upp. Delaktighet beskrivs på detta sätt:
10
”Handikappade har samma rättigheter som andra att få del av välfärden
och skall kunna leva ett fritt och oberoende liv som ger möjlighet till
självförverkligande. Det är hela folkets angelägenhet att alla kan vara med
i gemenskapen”
Syfte och frågeställning
Den svenska handikappolitikens mål är att personer med funktionshinder skall kunna
leva som alla andra, det vill säga att de också skall ha möjlighet att vara fullt delaktiga i
och ha inflytande över beslut som rör den egna personen samt hur de vill utforma sina
vardagsliv. (Socialstyrelsen 2002)
Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om kognitiva hjälpmedel, i detta fall
handdatorn Handi, hjälper individer med psykiska funktionshinder att uppnå större
självständighet och större delaktighet, både då det gäller den egna behandlingen och i
samhället.
Vår frågeställning är; har Handi lett till ökad självständighet och delaktighet för
individerna?
METOD
Deltagare
Vid urval av informanter valdes 13 personer som under våren 2008 fått en handdator
som hjälpmedel. Dessa valdes då de haft handdatorn relativt kort tid och förväntades
kunna jämföra med hur det fungerat innan de fick tillgång till en Handi. Av dessa 13
svarade 10 personer ja till att delta i studien. Två av de övriga hade i samband med
intervjuperioden insjuknat och vårdades i sluten psykiatrisk vård, vid kontakt med
vårdavdelningen framkom att båda ansågs för sjuka för intervjun. En person hade
lämnat tillbaka sin handdator efter endast en kort tids användande varför han inte
tillfrågades. En person som svarade ja till att delta uteblev från en bokad intervjutid och
avbokade två andra tider, då det fanns svårigheter att hitta en ny tid inom tidsgränsen för
intervjuerna ströks även denna person. Intervju genomfördes därför med nio personer
Gemensamt för de intervjuade är att de har psykiska funktionshinder, åtta av dessa har F
20 diagnoser, dvs psykossjukdom; fem har schizofreni eller schizofrent resttillstånd. en
person har vanföreställningssyndrom, en ospecifierad ickeorganisk psykos, en akut
övergående psykos. En person har en F 40 diagnos, blandat dissociativt syndrom med
11
tillägg av svår depressiv episod utan psykotiska inslag. De intervjuade är mellan 29 och
63 år, medelåldern är 44,6 år och medianåldern 45 år. Sex är kvinnor och tre män. Sju
bor i egen lägenhet, en tillsammans med sin mamma och en i gruppbostad. En person
har endast gått 6-årig folkskola, en har gått grundskola och avbrutit gymnasiet efter ett
år, övriga har slutfört gymnasiet och fyra har läst vid universitetet, en av dessa har
slutfört en högskoleutbildning. Samtliga var ensamstående, en hade barn som dock
bodde hos den andre föräldern men ibland vistades hos informanten. En person hade
avtalspension efter att tidigare arbetat inom verkstadsindustrin, tre arbetade på socialt
arbetskooperativ, en studerade på deltid, en arbetstränade på öppna arbetsmarknaden
och tre personer sysselsatte sig i hemmet eller på gruppboendet. Två av de intervjuade
hade stora funktionsnedsättningar och behövde hjälp av boendestöd respektive personal
i gruppbostad med att lägga in aktiviteter i sin handdator
Gruppen har beskrivits utifrån upplevda problem i vardagen som framkommit vid CANskattning (bilaga 1) då personen fick sin handdator samt utifrån GAF värde (bilaga 2)
vid intervjutillfället.
Vid CAN-skattning (se nedan) framkom att sex personer upplevde problem inom
basfunktionerna, nio under rubriken hälsa, sju att de hade problem inom området sociala
kontakter, sju allmänna problem samt nio inom området service. Två personer skattade
att de hade problem inom alla områden.
De GAF-värden som skattades låg mellan 30 och 55, med ett medelvärde på 41 och ett
medianvärde på 40.
Design
Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer (bilaga 3) som genomfördes med nio
brukare som använder handdatorn Handi. För att få veta hur de använder hjälpmedlet,
vad de tyckte om Handi, vilken hjälp de fick, om de tyckte den var lätt att hantera samt
för att ta reda på om de upplever en större självständighet och delaktighet med
handdatorn som hjälpmedel.
12
Instrument
CAN
Camberwell Assessment of Need är ett instrument som används för en omfattande
skattning av psykiskt funktionshindrade personers behov. Det belyser olika
behovsområden och i vilken grad behoven är tillfredsställda eller otillfredsställda samt
vem eller vilka som engageras i processen. CAN är konstruerat för att kunna användas
av personer som har viss erfarenhet av bedömningsintervjuer men som inte behöver
vara experter i något område.
Utvärderingen ska spegla den senaste månaden och belysa den aktuella situationen samt
vad som eventuellt bör förändras i klientens livssituation. Användningsområde för
CAN-skattning kan tex var att för en generellt bättre bild av klientens aktuella situation
inför behandlingsplanering eller som effektmätningsinstrument före och efter en
behandlingsinsats. CAN-S (standardversionen) utvecklades ursprungligen av PriSMteamet vid Institute of Psychiatry I London under ledning av bl a prof Graham
Thornicroft, fr Michael Phelan och psykolog Mike Slade. Den har översatts till svenska,
anpassats till svenska förhållanden och omarbetats av leg psykolog Bo G. Ericson,
specialist i klinisk psykologi. ( Eriksson.B.G 2006)
De behovsområden som tas upp sammanfattas under rubrikerna:
Basfunktioner: bostad, föda och daglig sysselsättning
Hälsa: fysisk hälsa, allvarliga psykiska symtom, emotionella besvär, egen och andras
säkerhet, alkohol och droger, medicinering.
Social funktion: sociala kontakter, nära relationer och sexualitet
Allmänna funktioner: Hemmets skötsel, hygien, barnomsorg, utbildning och ekonomi
Service: Information om hälsa/behandling, telefon/kommunikation, transporter samt
bidrag och förmåner.
Individen markerar inom vilka områden han/hon upplever problem samt graden av
problemet.
GAF
Gaf-skalan är en skala för så kallad global funktionsskattning (Global Assesment of
Funktion) inom psykiatrin. Den ingår i diagnosinstrumenten DSM III och DSM IV och
har utvecklats och använts under många år över hela världen. Den har 101 skalsteg med
0 som beteckning för ”otillräcklig information” och vidare 1 som sämst och 100 som
bäst. Såväl psykiatriska symtom som sociala funktioner skattas. Den lägsta siffran av de
13
två anges som ”totalgaf” Skalan är framtagen för att man skall kunna skatta och följa en
individuell patients sjukdomsutveckling i förhållande till henne själv. Många landsting i
Sverige har beslutat att alla patienter skall ”gaffas” vid in- och utskrivning samt vid
uppföljande besök i öppenvården. I flera landsting används dessa värden för att skilja
vilka individer som tillhör primärvårdspsykiatrin och vilka som tillhör
specialistpsykiatrin. I detta sammanhang har man satt 50 som ett gränsvärde, där alla
personer under 50 skall tillhöra specialistpsykiatrin.
Genomförande
Som en del av beskrivningen av informanterna har Can- skattning gjorts av en
oberoende person som överlämnat resultaten till författarna. Gaf- skattningen har gjorts
av författarna vid genomförandet av intervjuerna, de har sedan kontrollerat mot den
senaste Gaf-skattningen som gjorts inom den psykiatriska vården.
Allmänna uppgifter såsom ålder, kön, boende och utbildning har funnits med i
intervjun. Samtycke (bilaga 4) att delta i intervjuerna har först givits muntligt per
telefon samt skriftligt före intervjun. Intervjuerna planerades att genomföras av båda
författarna tillsammans, detta har dock inte varit möjligt i tre fall då informanterna
ändrat intervjutiden eller kommit på ”spontanbesök” och då velat genomföra intervjun.
Informanterna har själva valt var de ville träffas, detta har resulterat i att två intervjuer
genomförts på caféer, två i det egna hemmet, en på ett gruppboende, en på informantens
arbetsplats och tre på en av författarnas kontor. Intervjuerna har spelats in på band,
båda författarna har lyssnat på banden, en oberoende person har skrivit ut intervjuerna
och banden har sedan raderats, vilket utlovats vid intervjutillfället. De nedskrivna
intervjuerna har lästs av författarna, skrivits om en gång då oväsentligheter tagits bort.
Vid analys av materialet har svar på de ”allmänna” frågorna om användandet av Handi
plockats ur och redovisats i text eller tabellform. Då det gäller frågor kring begreppen
Självständighet och Delaktighet har dessa analyserats genom att svaren delats in i teman
som redovisas i resultatdelen.
14
RESULTAT
Användning av Handi/Handifon
Deltagarna i studien har använt sin handdator mellan sex och tio månader. Fyra har en
Handi och fem en Handifon, av dessa fem hade tre från början en Handi.
Alla använde sin handdator i hemmet och åtta av de tillfrågade hade alltid eller oftast
med sig handdatorn när de lämnade hemmet. Två uppgav att de använde sin handdator i
arbetet.
På frågan om varför man ville prova en handdator så uppger flera att någon inom
vården, oftast en arbetsterapeut, föreslagit det. Några nämner att de är intresserade av
”tekniska prylar” och vissa berättar att de vill ha hjälp med olika saker:
”Jag berättade för min arbetsterapeut att jag hade problem att sammanfoga information. Jag fick springa mycket efter papper och hade olika
anteckningar liggande överallt Jag fick ett tips av Lotta att jag kunde få
prova ett hjälpmedel ”
De flesta har dock ej haft så stora förväntningar, samtliga tycker dock att de eventuella
förväntningar man haft har infriats.
Samtliga uppger att de i stort sett tycker handdatorn är lätt att använda. Då det gäller
utbildning tycker några att de fått tillräcklig utbildning medan andra saknar vissa delar
och kan därför ännu inte använda alla funktioner i Handi/handifon. Flera påpekar att de
skulle vilja ha en enkel manual att kunna titta på när man är osäker. En person föreslog
att det skulle finnas träningsuppgifter i manualen.
Samtliga ansåg att de haft hjälp av sin handdator viket kan illustreras med följande citat
från intervjuerna:
” Den hjälper mig med allt. Jag klarar mig inte utan den i fem minuter”
” Bara att jag har den i väskan gör att jag kommer ihåg min
diabetesmedicin”
”Det är en liten trygghet, jag känner mig stärkt, jag vet att jag har den till
hands”
”Det har varit en förströelse, när jag skrev mina små dikter och använde
kameran”
15
Åtta personer uppger att de vill fortsätta använda sin handdator, en av dessa tror att han
behöver den endast en tid och kan tänka sig att lämna tillbaka den då han återfått sin
arbetsförmåga. En av de intervjuade har den senaste veckan återlämnat sin handdator då
hon inte längre känner sig motiverad att använda den. Hon beskriver att hon känner igen
detta fenomen från andra situationer i livet, att hon lätt tröttnar.
På frågan hur de gjorde innan de hade en handdator svarade de flesta att de haft en
vanlig fickalmanacka, att anhöriga eller boendestödjare påmint dem om mediciner och
olika aktiviteter. De tidigare lösningarna fungerade ej lika bra och innebar bland annat
att man glömde ta sina mediciner, missade möten och hade sämre rutiner när det gäller
till exempel mat och sömn. Flera hade tidigare en vanlig mobiltelefon men tyckte denna
var svår att använda. Följande citat kommer från en person i gruppboende:
”Ja det blev tjatigt. De sprang och påminde och tjatade i ett. Jag blev också
tjatig”
Deltagare
1.
GAF-värde
55
Album
Anteckningar
X
Bild-sms
Formulär
Kalender
X
Kamera
Kontakter
Krisplan
X
Miniräknare
Musik
X
Prisräknare
Röstanteckningar
Sms
Telefon
2.
35
X
X
X
X
3.
30
X
4.
32
X
5.
40
X
X
X
X
X
X
X
6.
45
X
X
X
X
X
7.
33
8.
45
9.
55
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Figur 2. Deltagarnas total Gaf-värde samt funktioner i Handi som vi tillfrågat deltagarna
om de använder. Gråtonade rutor betyder att de har en Handi och har då inte tillgång till
de funktionerna. Figuren visar att det ej råder korrelation mellan GAF-värden och antal
funktioner som används i Handi.
16
Funktioner som deltagarna använder
Album
De flesta som använder album har bilder på anhöriga eller vänner. En person har en
serie foton inlagda som vägbeskrivning för att ta sig från en plats till en annan. Några
har bilder på matrecept att följa steg för steg. Någon har sparat bilder från en
födelsedagsfest som ett särskilt album. Någon har samlat favoritbilder från Internet, fina
naturbilder eller bilder som på annat sätt är tilltalande.
Anteckning
Flera skriver in inköpslistor att ha med till affären. En skriver in blodvärden att ta med
till kommunsköterskan. En skriver in sin vikt en gång i veckan. Fyra skriver in punkter
de ska ta upp med sin doktor, case manager eller handläggare. Två uppger att de skriver
in dagboksanteckningar, hur de mår, vad som hänt i veckan och andra privata saker. En
har gjort en beskrivning över området där han arbetar, för att underlätta att hitta de olika
husnumren han ska till.
Bild-sms
En person använder bild-sms tillsammans med boendestödet. De skickar påminnelser
och svar i form av fotografier mellan varandra. Det hjälper till att komma igång med
vardagsaktiviteter som ska göras.
Formulär
Fyra personer använder formulär. Det är för att hålla koll på tidiga tecken på återfall,
sömndiagram, motion eller text inskriven för att hantera oro, en avslappningsövning, en
skriven vägbeskrivning för att hitta till mataffären och text för att hitta varorna i en
affär.
Kamera
Tre personer använder kameran till att lägga in bilder i sk Album eller för att lägga in i
sin bildbas. Bilderna som läggs i bildbasen används sedan för att lägga in i sina
Kontakter eller för att lägga in i Kalendern till en viss aktivitet.
17
Figur 3. Exempel på att lägga in foto i sin kalender.
Kontakter
Kontakter används av alla som använder telefon. Kontakterna ligger i bokstavsordning
med eller utan foton. Flera lägger in foton som kommer att synas på bildskärmen när
personen ringer.
Figur 3. Exempel på att lägga in foto till sina kontakter.
Krisplan
En person säger ” När det är fullständig panik läser jag min krisplan och
trycker på ok och då känns det bättre”. En annan person har en krisplan med
direktinlagda telefonnummer som hon kan ringa upp genom att trycka på en knapp. Hon
kan annars välja ett förinlagt sms-meddelande till en närstående genom att trycka på
sms-knappen i krisplanen.
18
Figur 4. Exempel på hur en krisplan kan se ut.
Miniräknaren
Det är en relativt ny funktion i Handprogrammet som få har tillgång till i gruppen. En
person anger att han använder den.
Musik
Mp3-spelaren används för att lägga in favoritmusik. En person säger att han lyssnar på
låtarna när han känner sig orolig, det dämpar oro och ångest. Det finns inskrivet i hans
krisplan att han ska lyssna på sina favoritlåtar. Ibland lyssnar han bara för att han tycker
om låtarna. Någon säger att det känns tryggt att lyssna på bussen eller hemma.
Prisräknaren
En person använder den i affären för att lägga ihop summorna på varorna och veta hur
mycket det kommer att kosta. Hon ser också vilka valörer på sedlar som hon behöver
lämna fram för att det ska bli rätt.
Figur 5. Exempel från prisräknaren.
Röstanteckning
En person visar att hon har en mängd röstanteckningar inlagda. Hon läser in saker hon
behöver komma ihåg när hon är ute och handlar eller när somhelst på dagen, ”det kan
handla om allt möjligt”.
19
Sms
Flera uppger att det är mycket enklare att skriva sms då det finns ett tangentbord med
alla bokstäver på. En person säger att när hon mår sämre och får ökade symtom blir
finmotoriken försämrad, det är då svårt att hantera sms-funktionen på en vanlig
mobiltelefon. Handifonen går däremot bra. Någon säger att det är ett sätt att ha kontakt
och kunna meddela sig till närstående, boendestöd, sjukvården eller kompisar. Det är en
trygghet att enkelt kunna skicka ett meddelande.
Figur 6. Exempel på sms-funktion
Självständighet och delaktighet
Då det gäller självständighet och delaktighet har sju av de intervjuade svarat att deras
självständighet och delaktighet har ökat. Två personer har svarat nej på direkta frågor
om detta. En av dessa anser att hon alltid varit självständig och känt sig delaktig både i
sin behandling och i samhället. Den andre uppger att han inte upplever sig mer
självständig eller delaktig i vården men att han blivit mer delaktig i samhället på grund
av att han upplever att han tidigare har kunnat återgå till arbetslivet på grund av sin
handdator. Då det gäller dessa två kan dock övriga svar tolkas som ökad självständighet
och/eller ökad delaktighet.
Tema
Några teman kan urskiljas i svaren angående självständighet och delaktighet från de sju
som svarade ja på frågor angående detta:
1. Trygghet. Den amerikanske psykologen Abraham Maslow presenterade på
1950-talet en motivationsteori där människans behov är ordnade i fem nivåer
(nationalencyklopedin). Trygghet kommer i denna teori som nummer två efter
kroppsliga behov. Det tycks alltså vara så att människans behov av trygghet är
20
väsentligt. Då det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar upplever
de ofta en otrygghet, både då det gäller den egna hälsan/de egna förmågorna och
då det gäller omgivningen, dels trygghet i relation till andra människor dels då det
gäller risken för att utsättas för brott eller andra obehagliga upplevelser. Trygghet
som en väg till självständighet och delaktighet kan därför anses vara ett mycket
viktigt tema då motsatsen, otrygghet, ofta leder till rädsla, osäkerhet, ovilja att
delta i samhällslivet och större behov av hjälp och skydd.
” När jag är rädd för att gå ut, men måste gå ut så har jag med mig
Handifonen för att kunna ringa nån ifall det händer något, det är en
jättetrygghet”
Så gott som alla intervjuade nämner någon gång under intervjun ordet trygghet i
samband med Handi. Ibland handlar det om trygghet att våga gå ut, som i citatet ovan.
Samma person svarade på frågan om ökad självständighet
”Nu är jag inte inlåst längre, det är ett nytt liv”
Denna trygghet kan även gälla att hitta dit man ska med hjälp av vägbeskrivningar eller
bilder av byggnader. Oftare handlar det dock om tryggheten att inte glömma saker, att
inte missa möten, ta sin medicin eller andra åtaganden. De personer som har en krisplan
nämner också trygghet i samband med denna, att det finns en plan hur man skall agera i
kritiska situationer. En uppger att han tar fram sin krisplan i förebyggande syfte för att
då känna sig mer trygg En person uppger att han känner sig tryggare av att, vid oro, ta
fram viss musik att lyssna på. En annan person uppger samma sak när det gäller att titta
på vissa bilder i sitt album. Att känna sig mer trygg tycks för de intervjuade innebära
både att man upplever sig mera självständig samt att man vågar vara mer delaktig i
samhället.
2. Mindre beroende av andra. Motsatsen till självständighet kan beskrivas som att vara
beroende av andra. Många personer med funktionsnedsättningar upplever ett starkt
beroende av andra personer för att klara sitt dagliga liv eller i speciella situationer som
inte ingår i de vanliga rutinerna. Detta innebär minskat självförtroende och att man ofta
känner sig som en belastning för omgivningen.
” Jag behöver inte be någon att hjälpa mig komma ihåg saker”
21
Många uppger att de inte längre känner sig så beroende av andra personer. En intervjuad
kan numera gå och handla själv, då hon har vägbeskrivning och inköpslista i sin
handdator. tidigare följde hennes boendestödjare med Samma person, som har stora
minnesproblem, har tidigare bott i gruppbostad men kan idag, enligt henne själv, på
grund av sin handdator bo i egen lägenhet och i viss mån ta hand om sina barn. En
annan person uppger att han slipper personalens tjat när det gäller att gå och äta eller
uträtta olika saker. Andra uppger att de inte behöver ringa och fråga andra personer lika
mycket. En intervjuad hade tidigare svårt att skilja på dag och natt utan fick ringa en
anhörig, nu tittar hon istället på sin handdator.
3. Mediciner/symtom. För personer med allvarig sjukdom och/eller funktionsnedsättning
är det av största vikt att följa sin behandling och kunna hantera sina symtom. Att
ständigt plågas av sjukdomssymtom innebär ofta att personen inte kan delta i
samhällslivet i den utsträckning man önskar. Det innebär även ett större beroende av
andra och därför mindre självständighet.
” Den ringer kl 7 varje kväll, då är det medicindags. Jag har inte glömt
mina mediciner någon gång sedan jag fick handi”.
Alla intervjuade anger att de fått hjälp av sin handdator då det gäller symtom eller
behandling. Några uppger att de har dåligt minne och upplever att handdatorn
kompenserar dessa brister. Framförallt gäller det att komma ihåg att ta sina mediciner,
vilka de flesta lagt in påminnelsefunktion för. Det kan även handla om att komma ihåg
tider hos läkaren eller att ha skrivit ner vad man skall tala med läkaren om. Några av de
intervjuade använder formulär för tidiga tecken eller sömn vilket innebär att de upplever
en större delaktighet i sin behandling. Någon berättar att han har svårigheter med att
sammanfoga information och tidigare hade lappar och anteckningar överallt. Två
personer uppger att de har påminnelsefunktion och anteckningar om sin diabetes, en av
dessa berättar att hon tidigare fick skäll av den somatiska vården, men att det nu
fungerar mycket bättre.
4. Kanalisera känslor och tankar. Flertalet psykiskt funktionshindrade lever ensamma
och har därför inte möjlighet till den dagliga ventileringen av vad som hänt och hur man
upplevt det, som personer som lever med andra har. Då många även saknar daglig
sysselsättning kan möjligheten till kontakt och samtal med andra vara begränsad.
”Nu behöver jag inte berätta allt som händer per dag, nu har jag en dagbok att
skriva i”
22
Flera av de intervjuade beskriver att de ”skriver av sig” i sin handi, dels i
dagboksanteckningar där de förutom att beskriva vad de gjort även antecknar hur de
mår. Andra skriver dikter eller spontana anteckningar, en person uppger att hon skriver
ner tankar för att hitta fel på sina tankar och därmed kunna komma tillrätta med vissa
problem. Att inte alltid behöva berätta för någon annan upplevs som att man blivit mer
självständig. Några berättar att de skriver ner tankar och funderingar de vill ta upp med
sin läkare.
5. Tid. Förmåga att hantera tid och att organisera sin vardag är avgörande för en
meningsfull tillvaro. Många har svårt med planering och att få in underlättande rutiner i
sitt liv. Dessa kvarstående kognitiva funktionsnedsättningar yttrar sig som problem med
att passa tider och att få struktur på sin dag. Har man problem med att bearbeta
information blir det svårt att strukturera informationen så att det blir en vettig planering.
Resultatet kan bli kaos och igångsättningssvårigheter. Det kan också vara svårt att
avsluta aktiviteter om man inte har en känsla för hur lång tid aktiviteten pågått.
”Framförallt finns allt på ett ställe så jag har fått mer tid över”
Många uppger tid som en viktig sak när det gäller handdatorn. En person tycker att den
största förtjänsten med Handi är att den spar tid, förut fick han springa och leta efter
information överallt, vilket tog tid. Samma person uppger att detta innebär en större
delaktighet i samhället då han får mer tid över samt att han tror det inneburit att han
snabbare återkommit till arbetslivet. Påminnelsefunktionen används av många i flera
steg, dels en påminnelse att det är dags att förbereda sig, dels en påminnelse att det är
dags. Detta skapar en större självständighet då deras problem med att uppskatta tid
innebar att de missade saker eller att andra tvingades påminna. En person använder bara
sin Handi som klocka och tycker ingen annan klocka tidigare har fungerat. Samma
person berättar att hon blir så glad när det är söndag för då lyser Handin röd vilket
innebär att hon vet att det är helg. En person som använder Handi i sitt arbete i en
restaurang berättar att hon använder timern vid matlagning
23
DISKUSSION
Resultatet av intervjuerna visar tydligt att samtliga intervjuade har stor nytta av sin
handdator, framförallt de som har Handifon som påpekat fördelen med att ha en telefon
i handdatorn och därmed slippa ha med sig två tekniska apparater. Vissa personer har
främst framhållit fördelen med telefonen vilket väckt frågan om inte en mobiltelefon
skulle räcka. Det tycks dock vara så att Handifonen upplevs lättare att använda,
framförallt i stressade situationer då finmotoriken inte riktigt fungerar. Samma
resonemang kan användas då det gäller den brukare som endast använde sin Handi som
klocka, hon påpekade att hon haft många olika klockor men att ingen gett henne en
tydlig bild av om det är natt eller dag, vardag eller helg. Dessa exempel tyder på att den
anpassade programvaran i Handi uppfyller målet att vara lätt för personer med kognitiva
brister att använda.
I resultaten har även framkommit att det inte råder korrelation mellan funktion i GAF –
värde och vilka funktioner man använder i Handi. En av dem som har störst svårigheter
använder många funktioner i handdatorn och tycker den är lätt att använda, medan andra
med en högre funktion upplever svårigheter i användandet. Det framkommer dock att de
personer som har en låg funktionsnivå ofta behöver hjälp av anhöriga eller
boendestödjare både då det gäller att lägga in aktiviteter i handdatorn och stöd i
användandet för övrigt Det har även framkommit att, förutom en grundläggande
utbildning i användandet av Handi, behov finns av en kontinuerlig support för
användarna, dels då tekniska problem uppstår, dels då programvaran behöver
uppgraderas. Under intervjuerna har en del tekniska problem uppdagats och då kunnat
åtgärdas av intervjuarna. En lätthanterlig manual har efterfrågats. I dag finns en
omfattande manual tillgänglig på Internet, men den uppfyller inte de behov som
användarna har. Ett problem som finns då det gäller teknisk support är att de
uppdateringar av programvaran i Handi som finns tillgänglig på Internet inte får laddas
ner på de datorer som är anslutna till landstingens/kommunernas datornätverk på rund
av strikta säkerhetsregler.
Uppdateringar kan därför inte göras från arbetsplatsen. Detta gör den förskrivande
arbetsterapeutens ansvar för support och uppföljning ibland svår att uppfylla. I
dagsläget kräver detta att brukaren har en dator där detta kan göras eller att
arbetsterapeuten har en dator med externt Internetabonnemang.
Då det gäller undersökningens huvudsakliga frågeställning, om de intervjuade upplever
att de blivit mer självständiga och mer delaktiga på grund av sin handdator är frågan
inte fullständigt besvarad. Då det gäller självständighet tycks de intervjuade uppleva en
24
större självständighet, vilket också alla utom två person svarat på en direkt fråga om
detta. Även de som svarat nej på frågan har i övriga svar lämnat information som
motsvarar ökad självständighet i den definition av begreppet som använts i detta arbete.
Då det gäller delaktighet har detta begrepp medfört större svårigheter i analysen. Detta
har tolkats som att begreppet delaktighet innebär allt för olika saker för olika individer
varför frågan varit otydlig. Då det gäller delaktighet i vården har detta kunnat uttolkas i
viss mån i svaren som handlar om mediciner, symtom och krishantering. Då det gäller
delaktighet i samhället har de intervjuade inte förstått vad som menats med detta,
följdfrågor, om till exempel deltagande i samhällsaktiviteter, har då ställt och ibland har
de intervjuade då svarat jakande på frågan.
Arbetet med denna undersökning har inneburit att nya frågor dykt upp: Skulle en större
undersökning kunna genomföras, med alla brukare som använder Handi, genom ett
utvärderingsinstrument som ges till användaren när handdatorn förskrivs och skulle
detta instrument kunna användas i regelbunden uppföljning? En annan fråga rör
hälsoekonomiska aspekter. Är det möjligt att, förutom vinsterna i livskvalitet, räkna ut
de ekonomiska aspekterna då det gäller Handi som ett tekniskt hjälpmedel? Innebär
Handi att man till exempel kan undvika återinsjuknande och inläggning på sjukhus och
vad sparar man på det? En Handi/Handifon kostar omkring 15 000 kronor, vilket
motsvarar fyra – fem dygn på en akutavdelning. Innebär det dessutom, som en brukare
påpekat, att personer med psykiska funktionshinder snabbare kan återgå till arbete, vad
sparar samhället på det.
Handi har idag blivit ett etablerat tekniskt hjälpmedel som finns tillgängligt på allt fler
platser och, på grund av möjligheten att anpassa innehållet, för allt fler grupper.
Handdatorn utvecklades för gruppen psykiskt funktionshindrade men används idag även
för personer med utvecklingsstörning, neuropsykiatriska funktionshinder, förvärvade
hjärnskador och personer med demenssjukdomar. Förhoppningsvis innebär detta att allt
fler funktionshindrade kan leva ett självständigt liv, vara mer delaktiga i sin behandling
och i samhället samt uppleva en större tillfredsställelse och en ökad livskvalitet. Denna
undersökning visar att detta, till stor del, stämmer då det gäller de nio personer som
intervjuats.
25
REFERENSER
Brunt, D. & Hansson, L. (2205). Att leva med psykiska funktionshinder. Lund:
Studentlitteratur
Davies, D. K., Stock, S. E. & Wehmeyer M. L. (2002). Enchancing independent
timemanagement skills of individuals with mental retardation using a palmtop
personal computer. Mental Retardation, 40(5), 358-365.
Ericson, B. G. (2006). Manual för CAN-S.
Furniss, F., Ward, A., Rocha, N., Lancioni, G., et al. (1999). A palmtopbased aid for
workers with servere intellectual disabilities Technology and Disability, 10, 53-67.
Handitek. (2008). Bruksanvisning för handi och handifon. Hämtad 27 oktober, 2008,
från Handitek: http://www.handitek.se/
Josefsson, L. & Brun, C. (2004.) Att ha en egen nyckel Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet
Jacobson, A & Magnusson, B.(2004). Handdatorn som stöd för personer med
psykossjukdom i arbetsinriktad rehabilitering. (Rapport nr 2). Vällingby:
Hjälpmedelsinstitutet
Kim, H. J., Burke, D. T., Dowds,M. M. Jr.,Boone, K. A & Park, G. J. (2000). Electronic
memory aid for outpatient brain injury: follow-up findings. Brain injury, 14(2),
187-196.
Lundin, L. & Olsson, O. (2002). Psykiska funktionshinder. Stockholm: Cura bokförlag.
Kjellin, O. (2005). GAF- skalan inom psykiatrin - kejsarens nya kläder?
Läkartidningen.
Newman, M.G., Consoli, A.J., Barr Taylor, C. A Palmtop Computer Program for the
Treatment of Generalized Anxiety Disorder. Behavior Modification, 23(4), 597 –
619.
Rydberg, K., (2003). Hjälpmedelsförsörjning för personer med psykiska
funktionshinder (Rapport nr 1). Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet.
Socialstyrelsen. (1999). Slutrapport från utvärderingen av 1995 års psykiatrireform
Välfärd och valfrihet? Stockhol: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen. (2002). Handikappomsorg - Lägesrapport 2002. Hämtad 27 oktober,
2008, från socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se
Wieselgren, I-M., (1999). Slutrapport - Specialdesignade dataprogram för personer
med - psykiska funktionshinder. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet
26
Bilaga 1
Handi
Handi är en handdator med program anpassade för personer med kognitiva funktionshinder Handifon är en Handi med telefonfunktion och inbyggd kamera. Den mest
grundläggande skillnaden mellan Handi/Handifon och ”vanliga” handdatorprogram är
att Handi har betydligt mindre information och färre valmöjligheter per vy. Detta
minskar kraven på kognitiv förmåga vid användningen. Användningen av symboler och
talstöd gör det också enklare att ta till sig information. I detta arbete används ofta
begreppet Handi som då omfattar både Handi och Handifon.
Handifon och Handi.
Funktioner
Kalendern
Kalendern är en elektronisk kalender som visar inplanerade aktiviteter, tidsavståndet till
aktiviteterna visas med kvartursprincipen och ger larm (med eller utan ljud och/eller
vibration) när aktiviteter infaller.
Kalendern ger användare ett kraftfullt verktyg att planera och strukturera sin dag.
och går att anpassa från att fungera som ett enkelt tidshjälpmedel (Kvarturet) till en i det
närmaste komplett elektronisk kalender (Microsoft Outlook). Skillnaden mot en vanlig
kalender är att gränssnittet är tydligare med betydligt mindre information och
valmöjligheter per vy, vilket därigenom ställer mindre krav på användarens kognitiva
förmåga.
Den ger även möjlighet att koppla information (text eller ljud) till en aktivitet. Det kan
dels vara information som underlättar aktiviteten (t ex en inköpslista), men det kan
också vara en minnesanteckning (t ex om filmen man såg var bra) så att man kan
använda Kalender som en dagbok.
27
Formulär
Funktionen Formulär är i första hand utformad för att ge användare ett effektivt verktyg
för att hantera tidiga tecken på psykos. Men funktionen kan även användas i andra
sammanhang, t ex för att hålla koll på sömnkvalité, motion, matvanor osv.
Funktionen innebär att användaren när som helst kan fylla i frågeformulär (t ex om
tidiga tecken på psykos). Utifrån svaren kan användaren få beslutsstöd i form av en
Handlingsplan.
Svaren på frågeformulären lagras. De kan senare överföras till PC-programmet
Formulärhanteraren (som även används för att göra formulären) och presenteras
översiktligt för att ge underlag för diskussion mellan användare och terapeut.
För att kunna utnyttja funktionen Formulär måste man alltså ha tillgång till PCprogrammet Formulärhanteraren.
Formulärsvar
Formulärsvar gör det möjligt för användaren att se de frågeformulär som lagrats även
utan tillgång till något PC-program
Kontakter
Funktionen Kontakter är en enkel adressbok. För varje kontakt kan man spara namn,
bild, adress, telefonnummer, e-postadress och extra information.
Anteckningar
Med Anteckningar kan man skriva in information med det inbyggda alfabetiska
tangentbordet. Det är enkelt att spara och öppna anteckningar.
Informationen kan läsas upp med talsyntes
Röstanteckningar
Med röstanteckningar talar man in information.
Album
I funktionen Album kan man ha foton/bilder i form av bildspel. Det kan vara sociala
bildspel av typen ”Min familj”, eller bildspel som ger en historia, t ex ”Semester 2006”.
Album kan också användas för mer praktiskt inriktade bildspel som recept,
arbetsinstruktioner eller vägbeskrivningar.
Krisplan
Funktionen Krisplan är en trygghetsfaktor för användare som löper risk att bli akut
sjuka eller hamna i någon allvarlig svårighet. Krisplanen är ett uppslag med åtgärder vid
akut läge. Informationen är i form av text, som kan läsas upp med talsyntes. Man
kommer åt Krisplanen med en enda lättillgänglig knapptryckning.
28
Musik
Med Musik kan man lyssna på upp till fem olika låtar i mp-3 format.
Prisräknare
Prisräknaren är avsedd att ge stöd när man handlar. Användaren skall självständigt
kunna välja varor och kontrollera om han har pengar så det räcker, samt kontrollera hur
mycket han får tillbaka.
Miniräknare
Miniräknaren är en enkel räknare som man kan addera, subtrahera, multiplicera och
dividera med.
Funktioner endast i Handifon
Telefon
Funktionen Telefon är en lättanvänd mobiltelefon, det är väldigt enkelt att välja vem
man ska ringa upp och man ser vem som ringer.
SMS
Man skriver enkelt in text med det alfabetiska tangentbordet, dessutom kan man få
talstöd både när man skriver egen text och när man läser mottagna meddelanden
Bild-SMS
Med funktionen Bild-SMS kan man skicka och ta emot meddelanden med bilder. Det
som skickas och tas emot är vanliga textmeddelanden, texten översätts i Handi till en
bild med samma namn.
Kamera
Funktionen är en förenklad version av apparatens inbyggda kamera.
Kontakter
Samma grundfunktion som i Handi, men man kan också ringa och skriva SMS direkt
från Kontakter.
Krisplan
Samma grundfunktion som i Handi, men man kan dessutom lägga in en knapp som
direkt ringer upp 1 – 3 fördefinierade telefonnummer samt en knapp så att man kan
skicka ett färdigskrivet textmeddelande. Om Handifonen har GPS-funktion kan
positionen skickas med i ett Kris-SMS (Det går att ringa SOS-alarm även om
funktionen Telefon inte används).
29
Bilaga 2
SAMTYCKE
Vi heter Birgitta Magnusson och Jeanette Jonsson och arbetar på AIR – Arbetsinriktad
Rehabilitering, Psykiatri Sahlgrenska. Vi går också en utbildning på Karlstad universitet
och skall, i detta sammanhang skriva en uppsats om handdatorn Handi. Vi skulle därför
vilja prata med dig om hur du använder din handdator och vad du tycker om den.
Samtalet tar högst en timma och vi kan träffas hemma hos dig eller på AIR
(Kronhusgatan 2F)
Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan.
Materialet kommer att hanteras konfidentiellt och din identitet kommer att vara
skyddad. Materialet kommer att publiceras som en C-uppsats vid Karlstads Universitet .
Vi ber dig skriva på nedan så kontaktar vi dig i augusti:
Ja, jag samtycker till att träffa Birgitta och Jeanette och prata om handdatorn:
Namn………………………………………………………………………
Telefonnummer:…………………………………………………………..
Jag vill träffas i min bostad
Adress:……………………………………………………………………
Jag vill hellre träffas på AIR……….
30
Bilaga 3
FRÅGEFORMULÄR
Datum:
Initialer:
Utbildning:
Boende:
Kön:
Födelseår:
Sysselsättning:
Hur länge har du haft din handdator?
Handi eller Handifon?
Hur kommer det sig att du ville du prova en handdator ?
Vad hade du för förväntningar?
Var använder du din handdator?
Vilka funktioner använder du?
Hur gjorde du tidigare ?
Tycker du den är lätt att använda?
Tycker du att handdatorn hjälper dig? På vilket sätt?
Tycker du att du blivit mer självständig med hjälp av handdatorn? På vilket sätt?
Tycker du handdatorn hjälp dig att bli mer delaktig i din vård och behandling? På vilket
sätt?
Tycker du handdatorn hjälpt dig att bli mer delaktig i samhället? På vilket sätt?
Tycker du att du fått den hjälp av handdatorn som du förväntade dig?
Kommer du att fortsätta använda din handdator?
Saknar du några funktioner i handdatorn?
Tycker du att du fått tillräckligt med utbildning ?
Fick du tidigere hjälp av någon annan med något du nu klarar själv med hjälp av
handdatorn?
Har du någon närstående som är engagerad i handdatorn ?
31
Bilaga 4
32
Bilaga 5
33
