Likabehandlingsplan 2016

Likabehandlingsplan/ plan mot
diskriminering och krankande
behandling for Buaskolan och
Buaskolans fritidshem
2016
”Alla ar vi lika olika”
Planen a r uppra ttad 2016-01-29
1
Innehållsförteckning:
1.1 Till dig som är elev och vårdnadshavare på Buaskolan
1.2 Grunduppgifter
2.1 Skolans vision
2.2 Delaktighet
3.1 Utvärdering
4.1 Främjande insatser
5.1 Kartläggning
6.1 Förebyggande åtgärder
7.1 Rutiner för akuta situationer
8.1 Begrepp (Bilaga 1 till personalen)
2
1.1 Till dig som är elev och vårdnadshavare på Buaskolan
Alla har rätt att känna trygghet i sin vardag på skolan. Därför tycker vi som
arbetar på Buaskolan att det är viktigt att alla elever och föräldrar känner
sig välkomna, sedda och bekräftade. Som elev och förälder ska man veta
vem man ska vända sig till när man känner oro för en situation i skolan. På
Buaskolan vet också all personal hur de ska agera om de känner oro för en
elevs situation.
Till dig som är elev på Buaskolan
Om du någon gång blir utsatt för mobbing, våld, hot eller kränkande
behandling, vill vi att du omedelbart kontaktar någon i personalen som du
känner förtroende för.
Detta gäller också dig som känner någon som är utsatt.
Du kan också berätta hemma för dina föräldrar, som i sin tur kan ta kontakt
med skolan.
Till dig som är förälder
Om du misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för kränkande
behandling eller diskrimineras - kontakta då ditt barns lärare eller rektor.
Det är svårt att ta till sig att ens eget barn behandlar andra illa, kanske t o m
mobbar andra barn. Men om det är så måste du göra något åt det.
Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för diskriminering eller
kränkande behandling, råder vi dig som förälder att göra helt klart för ditt
barn att du inte accepterar detta och att du ser mycket allvarligt på ett
sådant beteende.
Även i dessa fall ska du kontakta ditt barns lärare eller rektor så att vi kan
lösa situationen tillsammans.
Personalen på Buaskolan
3
1.2 Grunduppgifter
Den verksamhet som omfattas av planen är en F-6 skola inklusive Fritidshem.
Rektor ansvarar för att årligen upprätta sitt främjande och förebyggande arbete i en
likabehandlingsplan.
Det är allas gemensamma ansvar att påtala när det förekommer diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling som förekommer på skolan.
2.1 Buaskolans Vision
Buaskolan är en skola där alla elever känner sig trygga både i skolan och i fritidshemmet
och där ingen skall behöva bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling. Vi fokuserar på det främjande och förebyggande arbetet utifrån utvärdering
av förra årets plan samt kartläggning av elevernas upplevelser.
Likabehandlingsplanen grundar sig på bestämmelserna i Skollagen (2010:800) och
Diskrimineringslagen (2008:567). Enligt Skollagen skall en plan mot kränkande
behandling upprättas. Skollagen har till ändamål att motverka kränkande behandling av
barn och elever. Enligt Diskrimineringslagen skall utbildningsanordnaren varje år
upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika
rättigheter och möjligheter för de barn/elever som deltar eller söker till verksamheten,
dels ska planen innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som
utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En
redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts skall tas in i efterföljande
års plan. Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och främja
lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning eller ålder.
På Buaskolan har vi skrivit ihop dessa två planer i en och samma plan och den gäller för
både skolan och fritidshemmet.
Denna planen gäller från och med 2016-01-29 till 2016-12-31.
2.2 Delaktighet
Planen skall upprättas, följas upp och utvärderas under medverkan av eleverna.
Utformningen och omfattningen av elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder.
Eleverna blir delaktiga genom
 klassråd
 elevråd
 enkätundersökningar
 samtal om planen och övningar kring planen om olika fallbeskrivningar kring
trakasserier, kränkande behandling samt om de olika diskrimineringsgrunderna
 KAM-grupparbetet
Vårdnadshavare blir delaktiga genom att ansvariga pedagoger informerar dem om
PLANEN. På utvecklingssamtalen tar varje lärare upp trivsel och likabehandling. Genom
föräldrasamverkan har föräldrarna genom sina representanter möjlighet att komma
med synpunkter på PLANEN.
4
All personal involveras genom arbetsplatsträffar (APT). Alla arbetslag har
representanter i likabehandlingsgruppen (KAM), som analyserar resultatet av trygghetoch trivselenkäterna inför kartläggningen av verksamheten och revideringen av
likabehandlingsplanen.
På konferenser finns tider avsatta för att diskutera elever som är i behov av olika
stödåtgärder. Alla pedagoger ges möjlighet att kontinuerligt träffa speciallärare och
specialpedagog, som redogör för behov och önskemål på EHT.
I skolans elevhälsoteam ingår rektor, skolkurator, skolsköterska, speciallärare,
specialpedagog samt skolpsykolog. Elevhälsoteamet arbetar främjande och
förebyggande på olika sätt.
Kompetensutveckling bör ske vid något tillfälle per läsår. Även diskussioner och
övningar i form av dilemmafrågor på konferenser eller på APT tid med utgångspunkt
från planen.
KAM – Krossa All Mobbing
I Kamgruppen finns två representanter från varje klass. Representanterna för F-3 och
4-6 träffas var fjärde vecka.
Deras uppgift är att
 vara en bra förebild och föregå med gott exempel.
 vara ett stöd för andra elever på raster och på platser där inte alltid vuxna ser.
 hjälpa den som är ledsen och fråga vad som hänt.
 alltid säga till någon vuxen när något inträffar som inte verkar okej.
DET ÄR INTE ATT SKVALLRA!
Eleverna skall ges utrymme i klassen att förmedla aktiviteter som de fått med sig från
KAM- mötet.
På Buaskolan har KAM- gruppen följande rutiner för att upptäcka, förebygga och
förhindra kränkande behandling, vilket innebär att de
 varje termin genomför en trivselenkät i varje klass.
 initierar en undersökning enligt HUSMODELLEN bland eleverna om var det finns
ökad risk för trakasserier och kränkande behandling.
 vuxna KAM- representanterna träffas regelbundet.
 deltar på EHT två gånger per termin.
 tar upp elevärenden på arbetslagskonferens.
3.1 Utvärdering
Förra läsårets plan har utvärderats på en studiedag och på APT samt av
elevrepresentanter från varje klass.
Har åtgärderna haft effekt? Var är vi? Vart ska vi? Vad behöver vi göra?
Har utvärderingen resulterat i nya mål inför nästa läsår?
Det har blivit lugnare i klasserna och i korridorerna samt färre konflikter. Effektivare
schemaläggning, omfördelning av in och utgångar, borttagning av skåp och bänkar har
bidragit till att skap en lugnare arbetsmiljö. Vi upplever att vårt öppna och tillåtande
klimat i arbetslaget också bidrar till att vi tar ansvar för allas klasser och inte bara våra
egna. Vårt arbete med positiv feedback har också påverkar klimatet
Åtgärderna i det förebyggande arbetet har haft effekt till viss del, men resultatet och
analysen innebär att vi måste fortsätta att arbeta med att skapa ökad trygghet på
utvalda platser samt att involvera eleverna än mer i det förebyggande arbete.
5
Alla elever måste uppleva att de är trygga och att de får ökad kunskap om hur skolan
agerar vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Vi har arbetat med det främjande arbetet utifrån de specifika målen som rör
diskrimineringsgrunderna.
Inför planen 2016 behåller vi dessa mål och fördjupar kunskapen om begreppen och
innebörden av diskrimineringsgrunderna genom att exemplifiera och samtala om dessa
tillsammans med eleverna.
Årets plan följs upp på studiedagarna i juni 2016. Utvärdering görs senast 2016-11-15
av arbetslagen och delges KAM-gruppen som utvärderar tillsammans med rektor senast
2016-12-10.
Ansvarig: Rektor
4.1 Främjande insatser
Uppföljning av de planerade åtgärderna/insatserna sker kontinuerligt vid KAM möten,
på arbetslagsmöten, APT samt på studiedagar.
Områden som berörs av insatsen: Kön
Mål: All verksamhet på vår skola ska genomsyras av ett könsperspektiv för att öka
jämställdheten. Ingen elev ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på
grund av kön.
Insats: Vi arbetar för en jämställd skola genom att ha ett könsperspektiv på skolans
organisation och verksamhet. Det gör vi genom att beakta könsaspekten i alla beslut och
i organiseringen av skolans arbete. I det dagliga arbetet i klassen/fritidshemmet är vi
medvetna om att könsaspekten är viktig och vi försöker se till att ingen elev får
fördel/nackdel på grund av sitt kön. Även i vårt arbete med fördelning av grupper och
aktiviteter, placeringar i klassrummet/fritidshemmet mm. strävar vi efter att ha ett
genustänk.
Ansvarig: Alla som arbetar i verksamheten.
Datum när det skall vara klart: 2016-11-30
Områden som berörs av insatsen: Etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning
Mål: På vår skola ska alla oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning ha samma rättigheter och möjligheter. Ingen ska känna sig utsatt för
diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning.
Insats: Arbeta med att få vårdnadshavare med utländsk bakgrund mer delaktiga i
skolans verksamhet för att få en djupare förståelse för varandra. Det gör vi genom att
engagera tolkar och översättare vid behov. Skolan skall om möjligt översätta viktig
information till vårdnadshavare samt informera om att det finns möjlighet att få
tolkhjälp vid samtal och möten på skolan.
Ansvar: Rektor och samtliga pedagoger.
Datum när det skall vara klart: 2016-06-01
6
Funktionsstörning
Mål: På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett
funktionsstörning. Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på
grund av funktionsstörning.
Insatser: Arbeta för att alla elever, oavsett funktionsstörning, ska ha lika möjligheter att
delta i skolans verksamhet. Vid planering av skolans verksamhet ska konsekvenserna
för elever med funktionsstörning beaktas. Anpassa planeringen och innehållet på
lektioner och i verksamheterna så att alla, oberoende fysisk eller psykisk
funktionsstörning, kan tillgodogöra sig undervisningen.
Ansvar: Rektor och alla som arbetar i verksamheten.
Datum när det skall vara klart: 2016-11-30
Områden som berörs av insatsen: Sexuell läggning
Mål: Vår skola ska arbeta för ökad förståelse för olika sexuella läggningar. Inga elever
ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning,
könsidentitet eller familjebildning.
Insatser: Arbeta för ökad kunskap och förståelse. Vår skola ska informera och undervisa
om olika sexuella läggningar och heteronormativitet. När vi diskuterar frågor som
sexualitet, könsidentitet eller familjebildning ska information om homosexualitet,
bisexualitet och transsexualitet ingå.
Ansvar: Skolsköterskan, Kuratorn, samtliga pedagoger.
Datum när det skall vara klart: 2016-11-30
5.1 Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Klasslärare genomför enkäten i klassen och i samband med den lyfter klassläraren
planen samt diskrimineringsgrunderna. Denna plan uppmärksammas vid terminsstart
och vid behov som uppkommer i verksamheten.
KAM- gruppen involveras genom framtagandet av lämpliga enkäter och
sammanställning av dessa. KAM ansvarar för sammanställningen av otrygga platser
enligt HUSMODELLEN. Husmodellen är utarbetad av DO
(diskrimineringsombudsmannen) och är en praktisk metod för att upptäcka och
förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.








Genomgång av regler och rutiner sker varje år och aktualiseras i klassen vid varje
terminsstart eller vid behov.
Regelbundna samtal i KAM-gruppen, arbetslaget, elevhälsoteamet och på APT.
Skolsköterskan har enskilda hälsosamtal med uppföljning med samtliga elever
under elevens skolgång.
Kurator har vid behov enskilda samtal med elever och grupper.
Trivselenkäter genomförs varje termin med samtliga elever.
Föräldraenkät genomförs varje läsår på kommunnivå.
Rapporterade kränkningar och vidtagna åtgärder dokumenteras alltid och
sammanställningen av denna dokumentation är en del av utvärderingen av
Likabehandlingsplanen.
Med hjälp av HUSMODELLEN undersöker vi var det finns ökad risk för
trakasserier och kränkande behandling.
7


SKOLVANDRING genomförs vid behov som ett komplement till HUSMODELLEN.
I fritidshemmet sker kartläggningar i samtal på samlingarna och genom samtal
med föräldrar samt med hjälp av intervjuer.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling. Kön. Könsidentitet eller könsuttryck. Etnisk tillhörighet. Religion
eller annan trosuppfattning samt funktionsnedsättning och sexuell läggning.
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Alla elever har besvarat en enkät om trygghet och trivsel. Eleverna har enligt
Husmodellen beskrivit var det finns ökad risk för trakasserier och kränkande
behandling.
Elevrepresentanterna i Kam-gruppen har tillsammans med de vuxna utvärderat och
kartlagt för att upptäcka om nuvarande områden kvarstår och/eller om nya områden
uppkommit. Resultatet av trivselenkäterna och husmodellen återkopplas till eleverna
via KAM-representanterna.
Eleverna i årskurs 4 har under höstterminen 2015 intervjuats av skolsköterskan.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Enkätresultatet sammanställs på förvaltningsnivå och analyseras av KAM gruppen som
kommunicerar detta med personalen.
Anmälan om kränkande behandling rapporteras till rektor som i sin tur rapporterar
vidare till förvaltningen.
Skolans ”Regler och förhållningssätt” har fastställts i samråd med elever, personal och
föräldrasamrådet.
Resultat och analys
I skolsköterskans elevhälsosamtal med åk 4 uttrycker eleverna att de oftast känner sig
trygga, men några berättar att de är oroliga för olika saker som t.ex. det som hände i vid
skolskjutningen i Trollhättan.
Flera elever tycker att det är ofräscht i duscharna och att de inte kan hänga upp
handdukarna.
Skolgården är tråkig, men matsalen är fin och att de upplever att det fungerar bra när de
äter lunch. Toaletterna upplevs skräpiga och det är ofta blött på golvet. Några elever
berättar att de ofta spelar digitala spel och att de då utsätts för nedvärderande
kommentarer. De upplever också att de har svårt att sova ibland. Några ger uttryck för
att de inte kan koncentera sig och de blir störda av sina klasskamrater.
Resultatet av elevenkäterna visar utifrån en analys av KAM-gruppen att
eleverna trivs bra såväl i skolan som i sin klass. I åk 3-6 har 184 elever besvarat enkäten
och några elever (5 % 10 elever) har markerat att det stämmer ganska dåligt eller inte
alls med att de är trygga i skolan. Detta kan ju vara av olika anledningar, vilka vi kommer
att ta upp och diskutera tillsammans med eleverna i alla klasser vid många olika
tillfällen.
Några (6 % 8 elever)upplever att de inte har någon att vara med på rasten. Alltför många
elever (14 % 27 elever)känner sig inte bekväma med att duscha eller byta om efter
idrotten. Flertalet (94 % 173 elever) upplever att personalen lyssnar och tar hänsyn till
8
deras åsikter. Näst intill alla (99 % 182 elever)anser att de har inflytande och att
personalen bemöter dem på ett positivt sätt.
Vad gäller kränkningar och mobbning uppger flertalet (93 % 179 elever) att de inte
utsätts för detta. De elever (7% 11 elever) som känner sig utsatta måste vi ta på fullaste
allvar och fördjupa oss i vad detta kan bero på..
Vad gäller påståendet ”När det sker kränkning eller mobbning gör de vuxna på skolan
något åt det” markerar flera elever (16 % 29 elever) i enkäten att de stämmer ganska
dåligt (9 % 17 elever) eller att det stämmer inte alls (7 % 12 elever).
Utifrån HUSMODELLEN anser flera av de äldre eleverna att de är otrygga bakom
idrottshallen och i omklädningsrummen.
De yngre eleverna upplever att de är otrygga på toaletterna, där de är rädda för att
någon skall öppna dörren. I skymda utrymmen, i kapprum och när de förflyttar sig finns
det ökad risk för kränkande behandling. På rasterna önskar de
fler rastvärdar och att de sprider ut sig, så att de har mer uppsikt över vad som händer.
Intervjuerna i Fritidshemmet visar att de allra flesta av eleverna trivs bra. Vi har i ett
sociogram fått en bild av hur elevernas kamratrelationer ser ut.
Samtliga elever har kamrater att leka med. Några behöver hjälp med att ta nya
kontakter. Det finns saker att aktivera sig med och de får oftast välja vad de vill göra.
Båda grupperna önskar fler cyklar och att vi skall göra fler cykelutflykter. De äldre
eleverna känner ett behov av ett mys- och läsrum.
De flesta känner sig trygga överallt. Men några få elever upplever att det är otryggt på
toaletterna, i soffan samt när det är mörkt inne och ute på skolgården. Detta kommer vi
att diskutera tillsammans med eleverna och hur vi kan hjälpa dem på olika sätt.
Några elever uppger att de blivit retade och att de själva också retat någon kamrat.
Av våra 90 elever ansåg de flesta äldre att de får vara med och påverka verksamheten i
fritidshemmet. Däremot är det bara drygt hälften av de yngre som anser att de får det.
Här måste vi vara mer tydliga och lyfta varje gång de är med och påverkar.
Alla elever vet att de kan vända sig till någon vuxen när det händer något för att hjälp
med att reda ut det som inträffat.
6.1 Förebyggande åtgärder
Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling som finns i verksamheten. Nedanstående områden utgår
från utvärderingen av fjolårets plan samt kartläggningen.
Namn: Omklädningsrummen
Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling. Kön. Könsidentitet eller
könsuttryck. Etnisk tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning: Alla elever skall uppleva att de är trygga i omklädningsrummen
och att de kan duscha utan att känna sig utsatta. Detta följs upp kontinuerligt.
Åtgärd: Någon vuxen är vid behov med i omklädningsrummet. Eleverna duschar några i
taget. De kan också vid behov få duscha enskilt. Rektor undersöker möjligheten att sätta
upp duschdraperier eller väggar. Gummiskrapor införskaffas samt krokar sätts upp för
handdukarna.
9
Motivera åtgärd: Det finns ett behov av att stärka upp situationen för eleverna i
omklädningsrummet.
Ansvarig: Idrottslärare, klasslärare, rektor och vaktmästare
Datum när det skall vara klart: 2016-11-30
Namn: Trygghet
Område som berörs: Trakasserier och kränkande behandling.
Mål och uppföljning: Alla elever skall känna trygghet överallt på skolan. De skall också
få ökad kunskap om hur skolan agerar när någon elev utsätts.
Uppföljning sker kontinuerligt i samtal med eleverna, på konferenser, klassråd,
utvecklingssamtal och KAM möten.
Åtgärd: Tillsammans med eleverna samtalar vi om innebörden av trakasserier och
kränkande behandling samt deras upplevelser om detta.
Vi tydliggör hur vi agerar och vad som händer när en elev utsätts för trakasserier
och/eller kränkande behandling.
All personal är aktiva och uppmärksamma på vad som händer på raster och i andra
sammanhang mellan eleverna.
All personal har ett ansvar för att se till att alla barn är trygga och inte blir utsatta på
något vis. Genom vårt dagliga arbete med att motverka och främja positiva attityder
mellan eleverna är vi vuxna positiva förebilder och skapar positiva aktiviter för
eleverna.
Vi utreder skyndsamt när något har hänt och följer rutinerna i denna plan.
Eleverna besvarar en minienkät i slutet av maj för att följa upp detta specifika
mål.
Motivera åtgärd: Alla elever upplever inte att de är trygga under hela sin skoldag och i
fritidshemmet.
Ansvarig: All personal
Datum när det skall vara klart: 2016-06-01
Namn: Arbetsmiljön
Område som berörs: Diskriminering, funktionsnedsättning, bristande tillgänglighet.
Mål och uppföljning: Eleverna ger uttryck för att de fått ökad kunskap om
tillgänglighet, funktionshinder och funktionsnedsättningar.
Åtgärd: Vi använder oss av DATE – ett lärmaterial om mötet mellan elev och skolmiljö
för att göra eleverna medvetna om hur den pedagogiska, sociala och fysiska skolmiljön
är en grundförutsättning för lärande och utveckling och för delaktighet i gemensamma
aktiviteter.
Motivera åtgärd: Eleverna behöver få ökad kännedom om begreppet tillgänglighet och
kunskap om vad funktionshinder och funktionsnedsättningar innebär. De behöver också
få ökad insikt om hur man för att möta funktionella olikheter måste göra på olika sätt för
att underlätta varje elevs möte med miljö och omgivning.
Ansvarig: Alla pedagoger
Datum när det skall vara klart: 2016-11-30
10
FRITIDSHEMMET
Namn: Trygghet och inflytande
Område som berörs: Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Mål och uppföljning: Att alla elever skall känna sig trygga överallt i Fritidshemmet och
att de är delaktiga och har inflytande i verksamheten.
Åtgärd: Vi kommer att





ha samlingar i åldersblandade grupper och arbeta med värdegrundsfrågor
arbeta tematiskt med leken som lärande kopplat till förmågorna
utforma en digital enkät för fritidshemmet att göra i samband med intervju
följa upp resultatet av intervjuerna under våren genom att ställa fördjupande
frågor om trygghet och trivsel
tydliggöra vad elevinflytande i Fritidshemmet innebär
Motivera åtgärd: Det finns elever i Fritidshemmet som inte känner sig trygga och
upplever att de inte har inflytande i verksamheten.
Ansvarig: Personalen i Fritidshemmet
Datum när det skall vara klart: 2016-11-30
7.1 Rutiner för akuta situationer
Policy
Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i
vår skola. När det kommer till kännedom om att någon utsatts skall detta skyndsamt
utredas.
Det är viktigt att den enskildes upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för
utredningen kring vad som hänt. Utredningens omfattning och metod måste
anpassas till varje enskilt fall. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några
frågor få händelsen klarlagd. (Skolverkets Allmänna Råd 2009)
Utreda och åtgärda vid trakasserier och annan kränkande behandling
Mellan elever
1. ALL PERSONAL som uppmärksammar kränkande behandling ingriper, avbryter och
markerar.
2. Personalen samtalar så snart det är möjligt och enskilt med dem det berör och
informerar övrig personal. Vid detta allvarssamtal ska två vuxna delta. Samtalet ska
vara väl förberett och strukturerat.
3. Blanketten ”Anmälan om kränkande behandling till rektor” (se Vinden-GrundskolanBlanketter) fylls i och lämnas till rektor som anmäler vidare till huvudmannen.
Samtalet dokumenteras, enligt följande, på för detta avsedd blankett, som ligger under
Buaskolan- Dokument-Likabehandlingsplan- Likabehandlingssamtal samt till vänster
utanför kopieringsrummet:
 Datum för samtalet samt datum för anmälan till rektor
11







Närvarande vid samtalet
Rådande situation, positivt respektive negativt
Tidigare händelser och insatser
Aktuella insatser
Vem som är ansvarig
Mål som skall uppnås i ärendet
Uppföljning/tidsplan/utvärdering
Tänk på följande under samtalet:
 Behandla den som kränker/den utsatta eleven med respekt
 Ställ frågor som är tydliga och lätta att besvara
 Anteckna
 De vuxna visar ingen ilska
 Inga moraliseringar görs under samtalet
 KONTROLLERA MED ELEVEN/ELEVERNA SÅ ATT NI ÄR ÖVERENS OM
BESKRIVNINGEN AV DET SOM INTRÄFFAT.
4. Efter allvarssamtalet tar mentor samma dag kontakt med vårdnadshavare för att
informera om händelsen.
5. Uppföljningssamtal med de inblandade sker inom en vecka, därefter efter ytterligare
två veckor för att se om kränkningarna har upphört. Vid detta samtal skall samma
vuxna delta som under det första samtalet. Samtalen dokumenteras.
Efter det att vi kontrollerat om det har upphört, gör vi en bedömning om vi
ska följa upp ytterligare några veckor eller gå vidare till KAM.
6. Elevhälsoteamet och arbetslaget ser över organisationen runt inblandade elever och
diskuterar möjliga förbättringar. Dessutom stärker vi automatiskt nätverket kring
den som blivit utsatt.
7. Väljer vi att inte gå vidare, är vi extra uppmärksamma i fortsättningen.
8. Fortsätter problemet så kallas den/de som agerar på ett olämpligt sätt till samtal
med rektor. Vid samtalet deltar förutom rektor och elev även en lärare som tidigare
deltagit i allvarssamtalet eller representant från EHT. Samtalet dokumenteras.
9. Fortsätter problemet ändå kallas den/de som agerar på ett olämpligt sätt (en i taget)
till elevhälsokonferens som rektor leder.
10. Vid behov sker en uppföljande elevhälsokonferens.
11. Fortsätter problemen ändå på ett allvarligt sätt görs anmälan till sociala myndigheter
och/eller till polis.
Mellan vuxen och elev
Åtgärder när vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker elev
Om du som elev känner dig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av någon vuxen på
skolan vänder du dig direkt till rektorn eller annan vuxen, som i sin tur vänder sig till
rektor.
Rektor kontaktar elevens vårdnadshavare samt ansvarar för att samtal och utredning
med berörda sker. Rektor ansvarar även för att dokumentation upprättas.
12
Dokumentation
Efter avslutat ärende förvaras dokumentationen samt anmälan till rektor och
huvudmannen i elevmappen i skolans arkiv.
8.1 Begrepp
Bilaga 1
Begrepp
Enligt Skollagen (2010:800).
elev: den
som utbildas
eller söker utbildning enligt
denna
lag,
barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt
denna lag,
personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag,
huvudman: den som är huvudman för verksamhet enligt denna lag,
kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barn eller en elevs värdighet.
Direkt och indirekt diskriminering
Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling utifrån de sju olika
diskrimineringsgrunderna.
 Kön
 Könsöverskridande identitet eller uttryck(*könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte






identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön)
Etnisk tillhörighet
Funktionsnedsättning
Bristande tillgänglighet (när en
missgynnas.)
Sexuell läggning
Ålder
Religion eller annan trosuppfattning
person
med
en
funktionsnedsättning
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling
till exempelvis elevens kön. Det kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just det
programmet.
Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som
kallas indirekt diskriminering. Skolans regler och rutiner kan verka vara neutrala,
men i praktiken kanske de missgynnar en elev på ett sätt som har samband med kön,
könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Om till exempel skolans
ordningsregler förbjuder eleverna att bära huvudbonad kan skolan indirekt
diskriminera elever som bär religiösa attribut som huvudduk, kippa och turban. Och om
13
alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på
grund av allergi behöver annan mat
Enligt Diskrimineringslagen (2008:567)
1. kön: att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser
• Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder
henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. (diskriminering)
• Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som
valt att gå med i dansgruppen. (trakasserier p.g.a. kön)
2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som
kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett
annat kön,
DO har istället valt att använda ”könsidentitet eller könsuttryck” eftersom lagens
begrepp signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form
av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön.
Alla människor har könsidentitet och könsuttryck. Skyddet blir extra viktigt för elever
med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från
könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella.
Exempel på händelser;
 Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar
sig med mascara och läppglans. (trakasserier)
 Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn för att tala om
problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för
att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad
intergender (ett begrepp som ofta används för att beskriva könsidentiteter som ligger mellan eller bortom de
traditionella könskategorierna man och kvinna eller som väljer att inte definiera sin könsidentitet alls) betyder och
innebär. (diskriminering)
 Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans
tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där.
(trakasserier)
3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande
Alla människor har en etnisk tillhörighet – eller flera etniska tillhörigheter. En person
som är född i Sverige kan definiera sig som både svensk och till exempel rom, same eller
kurd. Var och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet utifrån sin personliga
bakgrund.
Exempel på händelser;
En skola som har elever med många olika etniska tillhörigheter ger förtur åt etniskt
svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp.
(diskriminering)
• Thomas får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg.
Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men
du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar inget
illa”. (trakasserier)
14
• Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på
proven. Läraren vill inte ge Maria betyget A då svenska inte är hennes modersmål.
(diskriminering)
4. religion eller annan trosuppfattning
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i svensk grundlag.
Undervisningen ska vara icke-konfessionell, enligt skollagen. Skolan får inte missgynna
någon elev på ett sätt som har samband med elevens religion.
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har
samband med en religiös åskådning, till exempel ateism. De anses ha ett naturligt
samband med eller vara jämförbara med religion.
Exempel på händelser;
 Vincents familj är med i Pingstkyrkan. Han blir ofta retad för det av några
klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt.
(trakasserier)
 Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från
sin utbildning. (diskriminering)
 Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp.
(trakasserier)
5. funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå medan DO
väljer att använda två begrepp, ”funktionsnedsättning” och ”funktionshinder”.
Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell
funktionsförmåga till följd av skada eller sjukdom. Funktionsnedsättning
beskriver inte ett statiskt tillstånd eller hur en person är. Funktionsförmågan
varierar beroende på situationen och miljön.
Funktionshinder är hinder som en icke funktionell miljö medför för personer med
funktionsnedsättning. Funktionshinder kan till exempel skapas genom att lokaler eller
läromedel är otillgängliga för elever med funktionsnedsättning.
Funktionsnedsättning är begränsning av en persons funktionsförmåga till följd av en
sjukdom eller något annat tillstånd.
Funktionsnedsättning kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada.
Det ska vara fråga om varaktiga begränsningar för att räknas som funktionsnedsättning,
men graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse.
I en otillgänglig miljö kan funktionsnedsättningen innebära stora begränsningar av
funktionsförmågan, i en tillgänglig miljö är det inte säkert att funktionsnedsättningen
innebär någon begränsning alls.
Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka
livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som
att man använder rullstol, och sådant som inte märks lika lätt, som exempelvis
allergi, ADHD och dyslexi.
15
Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med
funktionsnedsättning:



På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och
tackade av var och en förutom eleverna i särskoleklassen, som hon ropade upp
som grupp. (diskriminering)
Elenas pappa har en CP-skada. Elena blir arg och ledsen när andra elever i
skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” (trakasserier)
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still.
Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen
utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!”
(diskriminering och trakasserier)
6. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och kön. Även
den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av
diskrimineringsgrunden kön.
Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning
• Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt.
Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. (trakasserier)
• Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter
det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba
ensam. Han pratar med sin lärare om att de andra eleverna fryser ut honom,
men läraren gör ingenting för att det ska upphöra. (trakasserier)
• På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna får inte dansa den första
uppvisningsdansen tillsammans. (diskriminering)
7. ålder: uppnådd levnadslängd
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se
olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering
som har samband med ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att
särbehandla av skäl som har samband med ålder
• vid tillämpning av bestämmelse som tar hänsyn till ålder i fråga om skolbarnomsorg,
utbildning i förskoleklass, obligatoriska skolväsendet eller i en friskola som motsvarar
grundskolan, särskolan eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen
eller skolförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån elevernas ålder.
• om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och
nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium,
vuxenutbildning och SFI.
Exempel på trakasserier som har samband med ålder:
• Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad för det. (trakasserier)
• Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir
sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon
blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. (trakasserier)
• Ismael, 11 år är granne och kompis med Victor 8 år. En dag när han leker med
Victor på rasten får han en hånfull kommentar
16
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett
uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling
kan vara
 fysiska (slag, knuffar)
 verbala (hot, svordomar, öknamn)
 psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
 texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och
meddelanden på olika web communities).
En elev kan bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling av såväl personal som
av andra elever.
Elever som upplever sig vara trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal
är särskilt utsatta eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås
av personal måste därför betraktas som mycket allvarliga. Både diskrimineringslagen
och skollagen innehåller ett absolut förbud för skolans anställda att utsätta elever för
trakasserier och kränkande behandling.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion
eller annan trosuppfattning, viss sexuell läggning, viss funktionsnedsättning, viss
könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder.
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av olika egenskaper. Det kan handla om att någon blir kallad för olika
saker som ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora” eller liknande. Det gemensamma för
trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa
behandlad.
Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är
sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är
utsatt som avgör vad som är kränkande.
Kränkande behandling:
Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte
har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa
ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret.
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om
alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck och kan
utföras av en eller flera personer, mot en eller flera personer. En kränkning kan äga rum
vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. En viktig utgångspunkt
är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Barn och
ungdomars språk kan vara mycket hårt och just detta är det vanligaste sättet att kränka
och trakassera varandra. Hur kamrater uppfattar orden och tar dem åt sig är inte lätt att
veta. Därför är det viktigt att vi arbetar med barn och ungdomarnas språk.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling.
 En flicka blir ofta kontaktad via nätet av elever på skolan. Där kallar de henne
”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av henne på sociala medier.
17

En flicka har slutat fråga om hon får vara med och leka på rasterna. Hon är hellre
ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans
personal tror att hon är ensam för att hon tycker om det. ”Hon är en ensamvarg”,
säger klassläraren. Flickan orkar inte längre förklara hur det egentligen ligger till.
Mobbning
En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet eller med avsikt tillfogar
eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
Förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning
från andra former av kränkande behandling. Vidare råder obalans mellan den som
mobbar och den som utsätts för mobbning.
Rasism
En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattning om att det
finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda
och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
Främlingsfientlighet
Avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller
beteendemässiga karakteristika.
Homofobi
Avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella
personer.
Sexism
Negativ betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller
könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid
födseln.
18