Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
Sektionen för arbetsterapi
Examensarbete, 15 Hp
Vårterminen 2012
Pedagogers erfarenheter av att använda IKT för elever med funktionsnedsättning
Educators’ experiences using ICT when educating students with disabilities.
Författare:
Eva Fransson
Eva Vänglund
1
Sammanfattning
I dagens skola används IKT (informations och kommunikationsteknik) i allt högre grad. Syftet
med studien var att undersöka pedagogers erfarenheter av IKT i skolarbetet för elever med
funktionsnedsättning. Studiedesignen var mixad, i huvudsak en kvalitativ metod med tre
fokusgrupper samt enkät för kort bakgrundsinformation. Urvalet gjordes på två sätt, deltagare i
ett tidigare projekt samt strategiskt urval. I intervjuerna användes semistrukturerade frågor som
analyserades utifrån en kvalitativ analysmetod. Analysen utmynnade i fyra teman:
”Organisatorisk påverkan på användning av IKT i skolan”, ”IKT svarar inte mot behovet”,
”Omgivningens påverkan”, ”Kunskap kring elever med funktionsnedsättning”.
Resultatet visade att pedagoger var positiva till användandet av IKT i undervisning men
saknade teknisk support, och information, samt utbildning inom området. Eleverna beskrevs
ha komplicerade funktionsnedsättningar och IKT-hjälpmedel svarade inte alltid mot elevens
behov. Omgivningens attityder påverkar elevens motivation att använda IKT. Pedagogerna
önskade mer samarbete med habiliteringen då en helhetssyn kring eleven behövs.
Arbetsterapeutisk intervention är viktig i skolmiljön för att öka delaktigheten för elever med
funktionsnedsättning.
Keywords: assistive technology device, disabled children, education. ICT,
2
Abstract
Today, in education, ICT (Information and Communication Technology) is
more and more frequently used. The purpose of the study was to explore the experiences
made by educators, in the field of learning regarding students with disabilities. The design of
the study was mixed; generally a qualitative method with three focusgroups, together with a
survey collecting short background information. The selection was performed in two ways,
participants in a former project and strategic selection. In the interviews semistructured
questions were used, the result being analyzed using a qualitative method of analysis. The
analysis leads us to four themes: "Organisational influence on use of ICT in education", "ICT
does not match the need", "Environmental Influence" and "Knowledge regarding disabled
students". The findings showed that educators were positive towards the use of ICT in
education, but lacked technical support as well as information and education in the field
concerned. The students were considered to have complicated disabilities, and assistive
technology devices based on ICT did not respond to the needs of the students. The attitude of
the environment affects the motivation of the child when it comes to making use of ICT. The
educators wished for more cooperation regarding habilitation, as a holistic view is needed
regarding the child.
Interventions based on occupational therapy are important in school environment to increase
the participation for students with disability.
Keywords: assistive technology device, disabled children, education. ICT,
3
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ................................................................................................................................ 3
Inledning.................................................................................................................................................. 5
Bakgrund ................................................................................................................................................. 5
Behov av särskilt stöd i skolan. ........................................................................................................... 5
Delaktighet i skola ............................................................................................................................... 6
Hjälpmedel i skola ............................................................................................................................... 7
IKT ger möjligheter ............................................................................................................................. 8
Hinder i användandet av IKT .............................................................................................................. 8
Syfte och frågeställningar ........................................................................................................................ 9
Metod och material.................................................................................................................................. 9
Design.................................................................................................................................................. 9
Deltagare ....................................................................................................................................... 10
Urval .................................................................................................................................................. 10
Fokusgrupp I.................................................................................................................................. 10
Fokusgrupp II och III .................................................................................................................... 10
Datainsamling.................................................................................................................................... 11
Material ......................................................................................................................................... 11
Databearbetning och analys............................................................................................................... 12
Enkät.............................................................................................................................................. 12
Fokusgrupp .................................................................................................................................... 12
Forskningsetiska överväganden ............................................................................................................ 12
Resultat .................................................................................................................................................. 13
Bakgrundsinformation ....................................................................................................................... 13
Pedagogernas erfarenheter av IKT i undervisning ............................................................................ 15
Organisatorisk påverkan på användning av IKT i skolan.............................................................. 15
IKT svarar inte mot behovet .......................................................................................................... 16
Omgivningens påverkan ................................................................................................................ 17
Kunskap kring elever med funktionsnedsättning .......................................................................... 17
Sammanfattning ................................................................................................................................ 18
Diskussion ............................................................................................................................................. 18
Metoddiskussion................................................................................................................................ 18
Resultatdiskussion ............................................................................................................................. 20
Slutsats .................................................................................................................................................. 23
4
Referenser.............................................................................................................................................. 24
5
Inledning
I Dagens Nyheter i 30 januari 2012, kunde vi läsa om hur Sollentuna kommun introducerar
läsplattan som första skrivverktyg för förskoleklass och uppåt.”Skriva för att läsa” kallas
pedagogiken. En het debatt tog vid. Skolminister Jan Björklund reagerade starkt inför
förslaget och hans uttalande bemöttes i sin tur med kritik från pedagoger. De menade att ett
tidigt introducerande av datorer inte behöver innebära ett Nej till böcker och handskrivning
utan möjligheter för ett varierat inlärande och att ge elever med olika förutsättningar
alternativa möjligheter att utvecklas.
Den tekniska utvecklingen går snabbt fram och skapar nya möjligheter för alla
elever och förändrar också situationen för elever med funktionsnedsättning. Genom flerårigt
arbete som arbetsterapeuter inom barnhabilitering vid habiliteringscenter har vi träffat många
barn med funktionsnedsättning som är integrerade i grundskolan. För att klara av skolarbetet
har barn med funktionsnedsättning ofta behov av hjälpmedel som omfattar IKT
(Informations- och Kommunikationsteknologi). Det är den del av IT som bygger på
kommunikation mellan människor, översatt från engelska Information and Communication
Technology(ICT). Då vi ställs inför olika frågor i möte med pedagoger och elever med
funktionsnedsättning väcktes vårt intresse att närmare studera hur IKT används av pedagoger
i undervisningen och hur detta påverkar elevers delaktighet, sett ur pedagogers perspektiv.
Bakgrund
Behov av särskilt stöd i skolan.
Elever med funktionsnedsättning t.ex. barn med rörelsenedsättning har många gånger behov
av särskilt stöd i undervisningen. Vanliga diagnoser inom denna grupp är Cerebral Pares,
muskelsjukdomar och ryggmärgsbråck. Barn med funktionsnedsättningar har ofta
begränsningar inom aktivitets och delaktighetsnivå som gör att de har rätt till insatser av barn
och ungdomshabiliteringen. Intervention i skolmiljö är en vanlig insats av arbetsterapeut inom
barnhabilitering.
Nya skollagen trycker på att elever har rätt att utvecklas så långt som det är
möjligt; utifrån sina förutsättningar (Skollag 2010:800). I läroplanen för grundskolan,
förskolan och fritidshemmet 2011 står att alla som arbetar i skolan ska stödja och
uppmärksamma elever som är i behov av särskilt stöd (SKOLFS 2011:19). Läraren ska ta
6
hänsyn till varje enskild individs förutsättningar, ge eleven möjlighet att själv skapa utifrån
sin förmåga, ge stöd till eleven så att denne kan utvecklas utifrån sina förutsättningar. Det är
rektors ansvar att skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får läromedel och handledning
av god kvalitet och även annat stöd som t ex datorer och andra hjälpmedel för att kunna söka
och utveckla sin kunskap (SKOLFS 2011:19).
Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa:
barn- och ungdomsversion (ICF-CY) beskriver samspelet mellan hälsotillstånd, kroppsliga
funktioner, aktivitet, delaktighet, omgivnings- och personliga faktorer (Pless, Granlund,
2011). Elevers delaktighet i skolan beskrivs i ICF-CY under d8201 i kapitlet aktiviteter och
delaktighet “Att genomgå skolutbildning” enligt följande:
“Att gå i skolan och delta i skolans aktiviteter, såsom att vara närvarande på lektionerna,
samspela med kamrater och lärare på ett adekvat sätt samt att fullfölja de uppgifter och
skyldigheter som följer med att vara elev” (Socialstyrelsen, 2010, s 237 ).
Delaktighet i skola
Att vara delaktig och delta i skolans alla aktiviteter påverkas av elevens personliga
förutsättningar, den miljö hon befinner sig i samt uppgiftens art (Law, 2004). För att kunna
delta och vara delaktig i olika aktiviteter krävs det personella resurser, motivation och
engagemang hos eleven. Miljö och omgivning påverkar individens möjligheter till delaktighet
och omfattar flera delar: den fysiska, sociala, kulturella och institutionella som är viktiga att ta
hänsyn till för att möjliggöra för individen att delta aktivt (Townsend & Polatajko, 2007).
Individen ingår i sociala system t ex familj, skola, fritid och vår identitet skapas och påverkas
av de roller vi har i olika sammanhang samt hur vi förmår vara motiverade att arbeta mot
olika mål och utföra olika uppgifter(Kielhofner 2009). För elever med funktionsnedsättning
kan rollen att vara avvikande skapas och förstärkas av att använda hjälpmedel. Kielhofner
(2009) betonar arbetsterapeuters roll att bedöma inom vilka områden elevers svårigheter är
och ge intervention utifrån detta. För elever med funktionsnedsättning kan användande och
anpassningar av IKT vara både till nytta och hindrande beroende på hur dessa används
(Lidström, Granlund, Hemmingsson, 2012).
Specialpedagogiska skolmyndigheten beskriver i skriften om ”IT i lärandet för att
nå målen”, att tillgängliga och tidsenliga IT-verktyg är extra värdefullt för elever med behov av
särskilt stöd och att det för dessa elever kan vara en förutsättning för att de ska nå kunskapsmål
och vara delaktiga i skolarbetet. Avgörande för ett framgångsrikt användande av IT i skolan är
7
att IT-utrustning finns tillgänglig i det vardagliga arbetet i skolan (Specialpedagogiska
skolmyndigheten (www.spsm.se)). Hur IKT används av och för elever med
funktionsnedsättning påverkas av hur skolan organiserar och utför olika verksamheter. Avstånd
och otillgängliga lokaler som bidrar till sämre framkomlighet och svårighet att ta med
nödvändiga hjälpmedel t.ex. dator, kan bidra till minskad delaktighet (Egilson, 2011;
Hemmingsson & Borell, 2002). Placeras datorn t.ex. i ett studierum istället för i klassrummet
kan det bidra till att elever med funktionsnedsättning upplever ett utanförskap (Murchland &
Parkyn, 2010).
Hjälpmedel i skola
Hjälpmedel är en vanligt förkommande intervention i arbetsterapi. Hjälpmedel kan beskrivas
som en länk mellan personen och miljön för att öka delaktigheten, ett alternativ till behandling
och som en kompensation för funktionsbortfall (Ness, 2011). Elever med funktionsnedsättning
är ofta i behov av hjälpmedel för att öka aktivitetsförmågan och delaktigheten i skolarbetet.
Hjälpmedel kan vara av olika art; alltifrån allmänna produkter till avancerade tekniska
hjälpmedel som förskrivs via hjälpmedelcentral och är individuellt utprovade (Ness, 2011).
Utvecklingen inom IKT går snabbt och är ett omfattande område. Det innefattar bl.a.
datorbaserade hjälpmedel, datorer, telefoner, daisyspelare, läsplattor till mer specialanpassad
teknik såsom olika styrsätt och olika datorprogram.
Huvudansvaret för tekniska hjälpmedel vilar på landstinget. Datorer kan endast
förskrivas som kommunikationshjälpmedel (i syfte att ersätta tal). Landstingets förskrivare kan
bidra med t ex anpassat styrsätt eller alternativa skrivhjälpmedel. Skolan ansvarar för
pedagogiska hjälpmedel t ex Smartboard (interaktiv skrivtavla), dator och programvara
(Hjälpmedelsinstitutet, 2008; Stockholms Läns Landsting, 2007).
Forskning har visat att det finns hinder i användandet av IKT. Elever med
rörelsenedsättning upplever att de inte använder dator i skolan i den utsträckning som de
önskar. Brister förekommer gällande den tekniska hanteringen kring datorhjälpmedlet som
involverar förskrivare, tekniker och pedagoger (Hjälpmedelsinstitutet, 2008; Lidström,
Almqvist & Hemmingsson, 2012).
8
IKT ger möjligheter
Hemmingsson et al (2009) har i sin studie beskrivit hur elever värderar betydelsen av att
använda hjälpmedel utifrån nyttan här och nu, men också hur det påverkar kamratrelationerna.
Att använda IKT och datorbaserade hjälpmedel bidrar till möjligheter att spara tid och energi
och att lättare tillgodogöra sig undervisningen (Murchland & Parkyn, 2010).
Datorbaserat kommunikationshjälpmedel ger möjlighet för elever att själva
uttrycka det man vill utan att gå vägar via föräldrar och assistenter. Det leder till ökad nöjdhet
och självkontroll (Carpe et al, 2010). I en litteraturstudie av Chantry och Dunford (2010)
beskrivs flera exempel på hur datorhjälpmedel bidrar till ökad delaktighet. Eleverna ges
möjlighet att kunskapsmässigt visa vad de kan. De upplevde sig som jämlika partner till
kamraterna i klassrummet. Datorn möjliggör att få prova, det är lätt att ändra tillbaka. Många
beskriver hur leken förändras och möjliggörs genom datorer, ett begränsat men nödvändigt
vuxenstöd behöver inte hindra leken (Chantry & Dunford, 2010).
För elever som har hjälpmedel i skolan har det visat sig att det är stor skillnad
mellan de hjälpmedel eleven har och de hjälpmedel som faktiskt används. De mest använda
hjälpmedlen i skolan var förflyttnings- och IKT hjälpmedel. Elever med funktionsnedsättning
vill helst använda hjälpmedel inom IKT som gör dem jämbördiga med klasskamraterna
(Hemmingsson et al, 2009). Den egna positiva upplevelsen av det ordinerade hjälpmedlet är
betydelsefullare än de vuxnas information om nyttan av hjälpmedlet. Elevens, kamraters samt
de vuxnas attityd styr användandet. Hemmingsson et al (2009) beskriver vidare hur det
ordinerade hjälpmedlet kan leda till statushöjning men även avundsjuka från kamrater. För att
öka den sociala gemenskapen vill eleven gärna låna ut hjälpmedlet men vågar inte p.g.a.
ansvarskänsla för det. Ökad datoraktivitet ses hos elever, då pedagoger ökar användandet av
dator i undervisningen desto äldre eleverna är och om pedagogerna använder dator som ett
verktyg i undervisningen (Lidström, Granlund, Hemmingsson, 2012).
Hinder i användandet av IKT
Studier visar att ibland används inte IKT i den utsträckning det är tänkt. På grund av att
eleverna saknar tillgång till dator, styrsätt och hjälp att använda datorn som pedagogiskt- eller
kompensatoriskt verktyg genom att de inte är integrerade i undervisningen av pedagoger och
assistenter (Egilsson, 2011; Hemmingson et al, 2009). En laptop, bärbar dator, kan både
upplevas som en högstatuspryl och som hindrande: den kräver extra utrymme, minskar
flexibiliteten och placeringen i klassrummet. Problem med att transportera en laptop inom skola
9
samt mellan skola och bostad och att ersätta transporten med ett USB-minne löser inte
problemet. Det kan skilja mellan programvara i skola och i hemmet, föräldrars kunskap och
datorvana varierar. Detta kan leda till brister i kontakt mellan skola och hem (Murchland &
Parkyn, 2010).
Pedagogerna har en nyckelroll för att elever med funktionsnedsättning blir
delaktiga i användande av IKT och de har ett stort ansvar att planera för att integrera elevens
hjälpmedel i undervisningen (Egilson, 2011; Hemmingson et al, 2009). Där brister i samarbete
mellan arbetsterapeut och pedagog har påvisats, har bidragande faktorer som framkommit att de
har olika huvudmän och mål med sina insatser. Arbetsterapeuter och pedagoger har olika syn på
vad delaktighet i skolarbete är. Där pedagoger fokuserar mer på inlärning, att undervisa på
gruppnivå och på barnets interaktion i klassen. Arbetsterapeuter inom habilitering har som mål
att se behovet hos de enskilda eleverna med funktionsnedsättning och hur de ska kunna vara
delaktiga i skolarbetet (Hemmingsson et al, 2007). För att öka kunskapen om hur
arbetsterapeuter kan ge intervention till elev med funktionsnedsättning i skola behövs en ökad
förståelse för hur pedagoger ser på IKT i undervisning för elev med funktionsnedsättning.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien var att undersöka pedagogers erfarenheter av att använda IKT i skolarbetet
för elever med funktionsnedsättning.
-
Vad har pedagoger för erfarenhet av och kunskap av att använda IKT och datorbaserade
hjälpmedel för elever med funktionsnedsättning?
-
Vilken erfarenhet har pedagoger att använda IKT som verktyg i den egna
undervisningen?
-
Anser pedagoger att de har kunskap om elevens funktionsnedsättning som underlättar
integrering av IKT i undervisningen?
Metod och material
Design
Studien hade en mixad metod bestående av fokusgruppintervjuer samt en enkät. En kvalitativ
metod valdes utifrån studiens syfte att låta pedagoger beskriva sina erfarenheter av IKT
(Malterud, 2009). Mixad metod användes där kvalitativa data kan kompletteras med statistisk
beskrivande data som bakgrundsinformation (Polit & Beck, 2006). Enkät valdes för att få en
bakgrundskunskap om pedagogernas datoranvändning i undervisning.
10
Deltagare
Pedagoger som undervisar elever med funktionsnedsättning i grund-, gymnasie- och
gymnasiesärskola.
Urval
Deltagarna till fokusgrupperna identifierades på två sätt:
Fokusgrupp I
Deltagare var 13 pedagoger i Mellansverige, varav 7 kvinnor och 6 män, med erfarenhet av
elever med funktionsnedsättning som var inkluderade i undervisningen och som hade något
IKT. Pedagogerna rekryterades utifrån en tidigare tvärsnittsstudie kring IKT där elever med
rörelsenedsättning tillfrågats om deltagande till ytterligare studie (Lidström, Almqvist &
Hemmingsson). Femton elever identifierades till en interventionsstudie där eleverna som
deltog föreslog en lärare som de önskade skulle vara med i interventionen. Första
interventionstillfället inleddes under hösten 2008 med en individuell enkät och därefter en
fokusgruppsintervju med deltagande lärare (n=13) (Borgestig & Hemmingsson, i manus).
Ansvariga för fokusgruppsintervju och råmaterialet i form av otranskriberade band var
uppdragsgivarna till denna studie.
Fokusgrupp II och III
Deltagarna till dessa grupper var pedagoger inom Stockholms län, samtliga kvinnor. Planerat
var att ha 2 fokusgrupper med 4-6 deltagare i varje grupp. Deltagandet i studien gjordes via
strategiskt urval (Wibeck, 2010). Rektorer vid nio skolor, kontaktades via brev och email, då
vi i vårt arbete hade vetskap om att det på dessa skolor gick elever med funktionsnedsättning.
Tre rektorer avböjde deltagande i studien och fyra rektorer hörde ej av sig. Två rektorer
meddelade att de ville delta i studien. De gav telefonnummer till kontaktperson som skulle
hjälpa till att identifiera fokusgrupp.
Deltagarna i fokusgrupp II var tre pedagoger som undervisade barn i åldern 6-13
år. Då det var svårt att rekrytera deltagare godtogs detta trots det låga antalet. Ett
rekommenderat antal deltagare i fokusgrupp är 4-6 personer för att uppnå god gruppdynamik
(Wibeck, 2010).
Deltagarna i fokusgrupp III var fyra pedagoger vid en liten undervisningsenhet
samt två pedagoger som undervisade i stor klass vid samma skola för elever i åldrarna 7-15 år.
11
Datainsamling
Material
Datainsamling gjordes med enkät och fokusgrupp.
Enkät
Syftet med enkäten var att ge bakgrundsinformation om pedagogers datorvana och
användning av IKT i undervisning, generellt och för elever med funktionsnedsättning.
Enkäten bestod av 11 frågor varav 6 frågor var tagna från Skolverkets enkät ”IT och skola”
(Skolverket, 2005). Enkäten var konstruerad av projektansvariga för fokusgrupp I från en
tidigare studie av Lidström, Almqvist och Hemmingsson, (2012). Formuläret innehöll frågor
med nominalskala, ordinalskala och två deskriptiva frågor (Ejlertsson, 2009). Enkäten har
använts i en tidigare studie (Borgestig & Hemmingsson, i manus). Deltagarna fyllde i enkäten
(bil 1) strax innan fokusgruppsintervjun för att väcka deltagarnas tankeprocess i IKT-frågan.
Fokusgrupp
Fokusgrupp är en gruppintervju inom kvalitativ forskning. Den används där man vill
undersöka gruppers erfarenheter inom ett förutbestämt ämne. Kvalitativ metod är lämpligt när
man vill skildra människors tolkningar och upplevelser av fenomen (Malterud, 2009). För att
ta reda på hur gruppen pedagoger resonerar kring sina erfarenheter av IKT, för elever med
funktionsnedsättning valdes fokusgrupper. Styrkan med en fokusgrupp är den interaktion som
sker mellan deltagarna och samspelet mellan olika tankegångar och idéer (Wibeck, 2010).
Frågeguiden var konstruerad av projektansvariga för fokusgrupp I från en
tidigare studie av Lidström, Almqvist och Hemmingsson, (2012). Den innehöll
semistrukturerade frågor med möjlighet till följdfrågor (bil 2). Intervjuerna tog mellan 40 och
90 minuter och bandades. Den tekniska utmaningen vid fokusgrupp bör beaktas; olika
röstvolym och gruppdynamikens intensitet kan annars innebära svårigheter att transkribera
materialet (Polit & Beck, 2008). Fokusgrupp I leddes av en moderator. En observatör deltog
vid intervjuerna för att föra anteckningar under samtalet men deltog inte aktivt (Malterud
2009; Wibeck, 2010). Moderatorns uppgift är att se till att alla deltagare för utrymme under
intervjun och att gruppmedlemmarna utifrån sin gemensamma grund kan bidra till konstruktiv
kunskap inom det ämne som är valt att diskutera (Malterud 2009; Wibeck, 2010).
Deltagarna i Fokusgrupperna II och III valde själv tid och plats. Ett lugnt rum på
respektive arbetsplats valdes för att deltagarna skulle känna sig trygga och att intervjuerna
skulle genomföras utan risk att bli avbrutna (Polit&Beck, 2008). Båda författarna deltog
under intervjuerna som moderator och sekreterare och växlade roll mellan de två
12
intervjutillfällena. Detta för att öka tillförlitligheten och ge varandra respons.
Databearbetning och analys
Enkät
Utifrån studiens syfte gjordes en deskriptiv analys av enkäten som redovisades i diagramform
samt i löptext som bakgrundsinformation.
Fokusgrupp
Det inspelade materialet från fokusgrupperna transkriberades ordagrant (Wibeck, 2010).
Därefter analyserades det enligt kvalitativ innehållsanalys (Lundman & Hällgren Graneheim,
2008). För att få en helhetsbild lästes de tre intervjuerna igenom ett flertal gånger av båda
författarna. Till hjälp under analysfasen konstruerades en matris med rubrikerna:
meningsenhet, kondenserad meningsenhet, kod, kategori och slutligen teman.
Analysprocessen är en reduktion eller en kondensering av textmaterialet där fokus skiftar
mellan delar och helhet för att bringa klarhet till ytterligare kondensering (Lundman &
Hällgren Graneheim, 2008). Meningsbärande enheter markerades i texten, det var t.ex.”En del
kan ju tycka att det är lite skämmigt”. Kondenserad meningsenhet blev ”vill inte använda”
och kodades ”känna sig utpekad”. Materialet kondenserades vidare till kategorin
”stigmatiserade”. Denna ingick sedan i temat omgivningens påverkan (Lundman & Hällgren
Graneheim, 2008).
Analysprocessen gjordes av båda författarna; tillsammans och var och en för sig
under ständig diskussion över innehållet och under vilken kod och kategori innehållet skulle
placeras. Slutligen tillsammans under handledning fastställdes de fyra teman som sedan låg
till grund för resultatet. Dessa var: organisatorisk påverkan på användning av IKT i skolan,
IKT svarar inte mot behovet, omgivningens påverkan, kunskap kring elever med
funktionsnedsättning.
Forskningsetiska överväganden
Författarna har i studien beaktat de etiska riktlinjer som finns publicerade för genomförande
av kandidatuppsats för arbetsterapeutstuderande vid Karolinska Institutet (Lilja, Borell, Tham,
2009). Skriftlig information lämnades till rektor inför rekrytering av deltagare. Brevet
innehöll en skriftlig information om studiens syfte samt innebörden av ett deltagande för
deltagande pedagog. Kontaktperson fick muntlig information om studien. Vid
13
fokusgruppintervjuerna informerades deltagarna muntligt om de etiska aspekterna rörande
studien; att de kan avbryta sitt deltagande i studien, materialet behandlas konfidentiellt och
efter avslutad studie makuleras materialet. Deltagarna i studien hade i dagsläget ingen direkt
samarbetskontakt med författarna till studien.
Resultat
Bakgrundsinformation
I studien deltog sexton kvinnor och sex män. Av pedagogerna arbetade sexton i grundskola,
fyra i gymnasieskola, en i gymnasiesärskola och för en pedagog saknas uppgift. I gruppen
ingår pedagoger med speciallärarkompetens. Tio pedagoger undervisar i klasser med färre än
sexton elever och tio arbetar i klass med fler än sexton elever, för två pedagoger saknas
uppgift.
Av pedagogerna deltog tio i någon form av grupp eller nätverk där man
diskuterar utvecklingsfrågor inom IT och skolutveckling. I enkäten framgår att samtliga
pedagoger utom en hade tillgång till dator i hemmet. Nitton av pedagogerna har elev med
funktionsnedsättning som har datorhjälpmedel i skolan.
I fokusgruppintervjuerna framkom att IKT inte är ett vanligt begrepp.
Pedagogerna är däremot väl förtrogna vad IKT innefattar. De beskriver t.ex. IKT som:
datorer; både bärbara och stationära, Smartboard, AlphaSmart, mobiltelefon, Daisyspelare,
digitalkamera eller digitala läromedel. Det innefattar även generella programvaror samt
specifika programvaror riktade mot elever med funktionsnedsättning t ex, talsyntes och
ordprediktion.
Pedagogernas användande av IKT varierar alltifrån några timmar i datasal, som
kompensatoriskt hjälpmedel (ersätta penna) till ett användande som ett pedagogiskt verktyg i
undervisningen. Det framgår också att knappt hälften använder dator och internet i sin
undervisning varje dag.
14
14
12
10
8
Håller inte med
6
Håller delvis med
4
Håller med
Vet inte
2
Har ej svarat
0
Känner mig säker Anser att jag har Det tar för mycket Det finns någon
i att använda
nytta av datorn
tid att utnyttja organiserad hjälp
datorn i
som pedagogiskt
datorn som
i IT-frågor på
undervisningen
verktyg
pedagogiskt
skolan
verktyg
Figur 1. Svarar på påståenden om pedagogernas datoranvändning i skolan (n=22)
Mer än hälften av pedagogerna anser att de har nytta av datorn som ett pedagogiskt verktyg,
dock har åtta pedagoger inte svarat på påståendet. Det framgår att knappt en tredjedelar av
pedagogerna inte har tillgång till organiserad hjälp i IT-frågor på skolan.
Jag anser att datorn är ett viktigt
pedagogiskt verktyg för elev med
funktionsnedsättning
Jag behöver stöd för att på ett optimalt
sätt utnyttja datorn i undervisningen för
elev med funktionsnedsättning
Har ej svarat
Jag har fått kompetensutveckling av
relevans kring elev med
funktionsnedsättning och elevens
datoranvändning
Vet inte
Håller med
Håller delvis med
Håller inte med
Elev har individuellt anpassad
undervisning med hjälp av dator
Elev använder dator i något av mina
ämnen
0
5
10
15
20
Figur 2. Pedagogers syn på datoranvändande i skolan för elev med funktionsnedsättning(n=22)
15
De flesta pedagoger anser inte att de fått relevant kompetensutveckling kring elever med
funktionsnedsättning och elevers datoranvändning och att de behöver stöd för att optimalt
utnyttja datorn i undervisningen för elever. Mer än hälften av pedagogerna svarar att elever med
funktionsnedsättning använder dator i något av pedagogernas ämnen. De flesta anser att datorn
är viktig som pedagogiskt verktyg i undervisningen för elever med funktionsnedsättning.
Pedagogernas erfarenheter av IKT i undervisning
Analys av fokusgruppsintervjuer resulterade i följande fyra teman: Organisatorisk påverkan
på användning av IKT i skolan, IKT svarar inte mot behovet, Omgivningens påverkan,
Kunskap kring elever med funktionsnedsättning.
Organisatorisk påverkan på användning av IKT i skolan
Pedagogerna beskriver en positiv inställning till att använda IKT i undervisningen. Det
innebär stora möjligheter för elever med funktionsnedsättning men att skolor har svårt att
möta upp till den snabba tekniska utvecklingen inom IKT och att datortätheten varierar mellan
skolorna. Det finns svårigheter med ett fungerande nätverk, t.ex. inloggningsuppgifter som
elever har svårt att komma ihåg eller problem med nätverksuppkoppling. Pedagogerna
beskriver att det brister i datasupport och mycket ansvar läggs på pedagogerna själva och att
man lär och tar hjälp av varandra. Yngre pedagoger har lättare att ta till sig den nya tekniken
och hjälper äldre pedagoger.
”Vi har ingen IT-ansvarig på skolan längre...det betyder att när vi har bekymmer har vi
tillgång till stadens servicenät som alla andra. Vilket är jättesvårt att hinna med det under
brinnande lektionstid...”(F2).
IKT ställer stora krav på tekniskt kunnande. Skolverket har ambitionen att höja den allmänna
datakunskapen bland pedagoger genom PIM (Praktisk IT- och mediekompetens), ett
kostnadsfritt webbaserat studiematerial. Pedagoger ifrågasätter möjligheten att hinna gå
utbildningen. De beskriver vidare att avancerad teknisk utrustning och programvara köps in
vilket upplevs positivt. Dock brister det i utbildning för att utveckla användandet. En
förutsättning för ett bra utnyttjande av IKT är att det finns någon på skolan som är kunnig
inom området.
”Vi har ju Smartboard i en av salarna men det är bara två av lärarna på skolan som kan den.
Det är helt värdelöst att köpa in sånt och inte personalen lär sig, helt värdelöst”(F1).
16
Det finns svårigheter att få överblick och information över aktuell IKT som är lämplig för
elever med funktionsnedsättning. Det bygger på att pedagogerna är aktiv och har vetskap
kring programvara som motsvarar de behov eleven har. En osäkerhet finns att eleverna inte får
tillgång till de hjälpmedel som behövs.
”Men jag tycker det är svårt, det kommer nya grejer hela tiden. Och det hänger ju lite på oss
faktiskt att vi vet vad det finns för program för de här barnen”(F2).
Den allmänna arbetssituationen i skolan beskrivs som pressad av pedagogerna, de beskriver
att de har svårt att hinna utveckla IKT-arbetet.
IKT svarar inte mot behovet
Elevernas funktionsnedsättning kan vara av den omfattningen att hela inlärningssituationen
påverkas. Det vill säga att elever kan ha svårigheter inom flera områden så som att organisera
och planera målinriktade handlingar, inlärning, koncentration och motorik mm. En önskan om
att vilja hjälpa eleverna och en förhoppning hos vuxna i barnets omgivning kan finnas och att
dator eller ett annat hjälpmedel ska lösa alla dessa problem.
”Det finns en illusion om att datorn är räddningen, ett jättehjälpmedel. Det är jättetydligt att
vi har elever, där vi inte på något sätt har hittat lösningen. Man tror det blir så bra men det
blir det inte alls det. Inte med det vi erbjuder, kanske något annat som man behöver”(F2).
Det framkommer att AlphaSmart är ett vanligt förekommande hjälpmedel vid svårigheter att
skriva. Flera pedagoger beskriver att det har begränsningar i funktion i jämförelse med en
laptop, den saknar stavningskontroll och har begränsad display. Det leder till svårigheter för
elever att använda hjälpmedlet. Det finns även fördelar med AlphaSmart; dess enkla
utförande, den väger inte så mycket och är lätt att transportera.
”Han har en AlphaSmart, men den har ju så mycket begränsningar. Man ser bara några
rader…de är för litet som du säger….lätt att komma mot en tangent o så försvinner
de…”(F3).
Pedagoger beskriver en situation där elever inte vet varför anpassningar till IKT görs och hur
det ska användas. Elever och pedagoger blir inte tillfrågade om hur anpassningen kommer
gagna eleverna. Hjälpmedel lämnas ut, det råder oklarheter kring syftet med hjälpmedlet och
hur det ska användas samt brister i uppföljning.
17
”alla prackar på henne: platta efter platta med saker som hon absolut måste ha så hon bara
nästan höjer upplösningen på skärmen för att jävlas”(F1).
Omgivningens påverkan
Pedagoger beskriver omgivningens attityder, mänskliga värderingar och syn på människors
lika värde som bidragande till hur väl olika hjälpmedel används och accepteras av elever. En
vilja till samarbete och engagemang och hos alla berörda kring eleven betonas. Pedagogerna
har en viktig roll och behöver aktivt motivera eleven för att acceptera och se nyttan av
hjälpmedlet för att eleven skall förstå på vilket sätt hjälpmedlet kan vara till nytta i dagsläget
och längre fram. Elevers insikt om sin funktionsnedsättning och de svårigheter det medför
påverkar viljan att använda hjälpmedlen.
”Handlar det om ett kompensatoriskt, som en talsyntes. Fattar barnen vinsten med det så går
det ganska smidigt”(F2).
Pedagoger beskriver att hjälpmedel kan bidra att elever med funktionsnedsättning kan känna
sig utpekade av att använda ett hjälpmedel. Hjälpmedlets teknikstatus och utseende bidrar till
elevens status bland klasskamraterna. De andra eleverna kan bli avundsjuka eller intresserade
att eleven fått en ”teknisk pryl” men när de förstår hur hjälpmedlet ska användas är det inte
lika intressant längre. Därmed minskar även intresset att använda hjälpmedlet hos eleven med
funktionsnedsättning.
”En del kan ju tycka att de e lite skämmigt då å lyssna upplever ja de som.. ju äldre dom blir
tycker dom de e lite larvigt att använda talsyntesen.. fast dom egentligen behöver”(F3).
När IKT ingår naturligt i miljön och alla använder t.ex. dator, leder det till att elever med
funktionsnedsättning får en ökad delaktighet och kan arbeta mer på samma villkor som övriga
elever och inte bli så utpekade.
”Han kan inte skriva. För honom är det kanon. Han är duktig på datorer, eftersom alla har
dator i klassen blir det liksom inget problem. Han är motiverad och vill.”(F1).
”De e nog bättre när alla elever i klassen använder …”(F3).
Kunskap kring elever med funktionsnedsättning
Pedagogernas uppdrag omfattar alla elever i klassen, där flera elever kan ha särskilda behov
som de ska ha kunskap om. De beskriver komplexiteten hos elevers svårigheter t.ex. diagnosoch inlärningssvårigheter och dess konsekvenser. Elevers behov förändras över tid och
18
svårigheterna blir mer synliga högre upp i klasserna. De är osäkra på vad habiliteringen kan
bidra med för den berörda eleven och hur kontakt med habiliteringen ska ske. Pedagoger
beskriver en önskan av att samla alla berörda parter för att öka kunskapen runt elevens
förutsättningar och behov.
”...Och det visar sig att t o m åk 6 hängde hon med riktigt bra.
Sen då när puberteten kom då den här biten då samtidigt börjar det bli svårare inte bara på
det här utan generellt ja det handlar liksom, ja ryggmärgsbråcket är inte bara ett bråck utan
det påverkar faktiskt också minnesfunktionen. Då handlar det också hur ska vi
liksom hjälpa den här eleven så hon får stöd så att hon får in det i sin utbildning...”(F1):
Pedagoger beskriver att det handlar inte bara om hjälpmedel utan det är viktigt att ha en
helhetssyn kring elev med funktionsnedsättning. För varje elev är unik och har sina specifika
svårigheter.
Sammanfattning
Resultatet visar att pedagogerna har positiva erfarenheter av att använda IKT i undervisning
för elever med funktionsnedsättning och att det är ett viktigt pedagogiskt verktyg för dem. De
beskriver att det optimala är då datorn används integrerat i undervisningen genom att alla
elever använder dator. Det förhindrar också att elever med funktionsnedsättning känner sig
utpekade. De beskriver att ett hjälpmedel både kan vara stigmatiserande eller bidra till en
statushöjning. För att IKT ska vara integrerat i undervisningen läggs ett stort ansvar på
pedagogerna själva att inhämta ny kunskap, hålla sig uppdaterade om lämplig programvara
för dator och datorhjälpmedel för elever med funktionsnedsättning. Pedagogernas erfarenheter
är att eleverna kan ha omfattande svårigheter som blir tydligare högre upp i åldrarna och att
datorhjälpmedel inte alltid är den bästa lösningen på elevernas delaktighetsbegränsning i
undervisningen. Pedagogerna uttrycker vidare att elever och pedagoger inte alltid blir
tillfrågade kring datoranpassningar av arbetsterapeut eller annan förskrivare från
habiliteringen. Vidare efterfrågar pedagogerna ett djupare samarbete med habiliteringen runt
elever med funktionsnedsättning och beskriver en osäkerhet i hur kontakt med habiliteringen
ska tas.
Diskussion
Metoddiskussion
För denna studie valdes en kvalitativ metod; fokusgrupp med en enkät som komplement – en
mixad metod (Malterud, 2009; Polit & Beck, 2006). Syftet med studien var att undersöka
19
pedagogers erfarenheter och därför valdes en kvalitativ studie. Ett alternativ till fokusgrupp II
och III hade kunnat vara att komplettera med individuella intervjuer med pedagoger, men vi
bedömde att en fokusgrupp som metod skulle ge ytterligare dimensioner. Utifrån
rekryteringssynpunkt av deltagare är det möjligt att individuella intervjuer varit att föredra då
det skulle innebära mer flexibilitet med tidsbokningen. Vi hade då kunnat vända oss till fler
skolor och göra individuella intervjuer.
Resultatet av enkäten skulle ge bakgrundsinformation om pedagogernas
datavana och användning i undervisning, allmänt och för elever med funktionsnedsättning.
Enkäten hade en brist då det ej framkom om man var pedagog eller specialpedagog. Då
specialpedagog förväntas ha specialkunskap om elever med funktionshinder och pedagogiska
hjälpmedel och det hade därför varit av intresse att veta hur stor andel av deltagarna som hade
denna kompetens. I enkäten fanns ingen fråga kring vilken typ av funktionsnedsättning
eleverna hade vilket kan påverkat pedagogernas svar kring fråga om datoranvändande kring
elever med funktionsnedsättning.
I urvalet till fokusgrupp II och III var planerat att samla 4-6 pedagoger från olika
skolor inom Stockholms län eftersom urvalet till fokusgrupp I var pedagoger från olika skolor.
Författarna bedömde att det skulle vara svårigheter att rekrytera deltagare till studien från
olika skolor då tiden för att genomföra studien var begränsad. Med kännedom om
pedagogernas tidspress ändrades urvalet till att deltagarna i respektive fokusgrupp
undervisade på samma skola.
Missivbrev skickades till nio rektorer med förfrågan om undervisande
pedagogers deltagande i studien. Bedömningen var att det är lättare för pedagogerna att få tid
över till en intervju om den genomfördes på deras arbetsplats. Trots detta var det svårt att
rekrytera deltagare och då vi fick ja till deltagande från tre pedagoger på en skola godtog vi
detta eftersom vi inte hade andra alternativ. Enligt Wibeck (2010) är den ideala
gruppstorleken 4-6 personer men det finns även beskrivet fördelar med små fokusgrupper där
alla får mer inflytande (Toner, 2009, refererad i Wibeck, 2010). Bland deltagarna finns det
representerat pedagoger från olika skolstadier, skolformer och olika lärarprofessioner.
Spridningen i urvalet genererar en större variation av erfarenheter.
Inspelat material från Fokusgrupp I var av mycket låg ljudkvalité och
svårigheter var att transkribera materialet (Polit & Beck, 2008). Detta kan ha påverkat
resultatet på så sätt att författarna inte uppfattat det som har sagts korrekt. Författarnas eget
deltagande i fokusgrupp II och III underlättade transkriberingen av dessa intervjuer.
Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys (Lundman & Hällgren Graneheim,
20
2008). Då författarna var ovana i situationen krävdes det tydlig systematik och handledning.
Under processen granskades materialet växelvis från helhet till delar till helhet. Successivt
kodades materialet till olika teman. Studien gjordes inom ett område (skola, habilitering,
elever med funktionsnedsättning) som vi är väl förtrogna med. En styrka i en kvalitativ studie
är förförståelsen och det var lätt att sätta sig in i det som deltagarna diskuterade. Samtidigt bör
det beaktas att förförståelsen inte får styra diskussionen för mycket under intervjun och
tolkningen under analysprocessen så att det påverkar resultatet (Malterud, 2009). Vi har efter
intervjutillfällena gett varandra feedback (Wibeck, 2010) och gjort en första sammanfattning
över innehållet. Under analysfasen har vi diskuterat resultatet ett flertal gånger för att öka
tillförlitligheten. Vi är väl medvetna om att genomföra en kvalitativ undersökning med
fokusgrupp kräver kunskap och erfarenhet och något som kräver mycket övning.
Resultatdiskussion
Resultatet visar att pedagogerna ser möjligheter och behov av att utveckla arbetet med IKT i
undervisningen och för elever med funktionsnedsättning. Elever med funktionsnedsättningar
är beroende av fungerande omgivningsfaktorer (Law, 2004), t.ex. att datorer och
datorhjälpmedel finns tillgängliga men pedagogernas arbete med IKT hindras av
organisatoriska faktorer och bristande kunskaper om tekniken. Författarnas erfarenheter är att
konsekvensen blir då att delaktigheten i undervisningen begränsas hos elever med
funktionsnedsättning när de inte kan använda datorn som hjälpmedel. Eleverna har mindre
möjligheter till alternativ och är mer beroende av omgivningen för sin inlärning. Det
bekräftas också i litteratur att krav ställs på pedagogers tekniska kunnande och hur
organisationen påverkar möjligheten till elevers användande och delaktighet i skolmiljön
(Ziviani & Copley, 2004; Murchland & Parkyn, 2010).
Vid intervention i skolan är det viktigt att arbetsterapeuter tar hänsyn till
pedagogernas kunskap inom IKT och hur skolans organisation påverkar elevers delaktighet.
Klarar pedagogerna tekniskt sett av att stödja elever i att använda det föreslagna hjälpmedlet
eller är det lämpligare att avvakta eller föredra en enklare lösning? Detta kan innebära att
elever inte får det hjälpmedlet de behöver. Å andra sidan om elever får ett hjälpmedel men
som pedagogerna av olika skäl inte förmår integrera så har eleverna ändå ingen nytta av det.
Vilket överensstämmer med Hemmingsson et al (2007).
Det framgår av pedagogernas svar i studien att få elever med
funktionsnedsättning har individuellt anpassad undervisning med hjälp av dator. Vilket också
21
styrks av Lidström et al (2012) som beskriver att elever med funktionsnedsättning inte
använder dator i den utsträckning som de behöver och som även uttrycker nödvändigheten av
att en plan upprättas med syftet för hur eleven ska använda datorhjälpmedlet i undervisningen.
Pedagoger beskriver att elever med funktionsnedsättning ofta har svårigheter
inom flera funktionsområden och att elever fått hjälpmedel som inte alltid underlättar på ett
tillfredsställande sätt. Det kan kanske bero på att eleverna och pedagogerna inte alltid är
delaktiga i besluten kring val av hjälpmedel och de är inte heller införstådda i hur det ska
hjälpa eleven. Detta visar att det är brister i samarbetet mellan arbetsterapeut och pedagog
vilket belyses av Hemmingsson et al (2007). De beskriver bl.a. att dessa har olika mål för
elevers lärande och olika syn på delaktighet. Författarnas erfarenhet är att det inte alltid görs
en tillräcklig analys av elevens svårigheter och hur elevens problem framställs.
Arbetsterapeuter har flera bedömningsinstrument och praxismodeller som kan användas i
arbetet för intervention i skolsituationen. Bedömningsinstrument som finns riktat mot
skolinsatser är BAS (Hemmingson, Egilson, Hoffman, & Kielhofner, 2005) och Skol-AMPS
(Fisher, Bryze, Hume &Grisvold, 2007).
AlphaSmart är ett exempel på ett vanligt förekommande skrivhjälpmedel,
antingen förskrivet genom arbetsterapeut eller tillhandahållet av specialpedagog på skolan.
Den kan i många fall fungera väl men lika ofta svarar det inte upp mot behovet. Kanhända
kan den stå som en symbol för en åtgärd utan djupare analys eftersom den har en begränsad
funktion. Arbetsterapeuter har här en viktig roll i kartläggning av elevers svårigheter där
pedagoger och elever behöver vara delaktiga för att det ska bli så optimala lösningar som
möjligt. Den tekniska utvecklingen går idag väldigt fort och AlphaSmart kanske har spelat ut
sin roll. Idag finns t ex läsplattor som öppnar nya möjligheter för elever med
funktionsnedsättning (Specialpedagogiska skolmyndigheten (www.spsm.se)). Idag är inte
läsplattor klassade som hjälpmedel. Det gäller för oss arbetsterapeuter att följa med den
tekniska utvecklingen och se nya möjligheter för hur elever med funktionsnedsättning kan
använda IKT oavsett om det är hjälpmedel eller ej. Det är vår erfarenhet att
hjälpmedelscentralen, som är de som ska tillhandahålla individanpassade hjälpmedel inte
alltid är uppdaterade inom området datorhjälpmedel. Det kan ses som en brist som innebär att
elever inte alltid har tillgång till den senaste tekniken. Det kanske är en konsekvens av den
snabba tekniska utvecklingen att gränserna suddas ut mellan vad som är allmänt och klassas
som hjälpmedel. (Hjälpmedelsinstitutet, 2008). Det finns vinster i att IKT används mer
integrerat i undervisningen. Det framkommer i studien att då alla har tillgång till dator
22
minskar risken att elever med funktionsnedsättning blir utpekade och kan motivera eleverna
till ett ökat användande av sina hjälpmedel. Detta styrks även i studier av Hemmingsson et al,
(2009) samt Lidström et al, (2012).
Pedagogerna beskriver att omgivningens attityder till att använda IKThjälpmedel påverkar elevernas vilja att använda dem och att datorn är ett viktigt pedagogiskt
verktyg. Har pedagogen kunskap om och är motiverad att använda IKT så ökar elevernas
användande. Vilket också beskrivs i Lidström et al, (2012). Pedagogernas erfarenheter är
också att de har en viktig roll att motivera eleverna att använda sina hjälpmedel och att se
nyttan av dem. Då de ser att elever med funktionsnedsättning inte vill använda hjälpmedlen
för att de skäms för dem. Detta bekräftas av Murchland och Parkyn (2010) som beskriver att
elever inte vill utmärka sig och vara annorlunda än sina klasskamrater. Författarnas erfarenhet
är att elever kan ha lättare att acceptera ett hjälpmedel om det har en hög teknikstatus och om
fler elever använder dator i klassen. En viktig aspekt är att elever själva är delaktiga i
beslutsprocessen. Om elever är medvetna om och delaktig i de insatser som görs leder det till
ökad självkännedom och begriplighet. Stenhammar beskriver i boken ”Lyssna på mig” om
nödvändigheten av barns delaktighet vid habiliteringsinsatser och refererar till KASAM. Det
står för- känsla av sammanhang - omgivningen ska vara begriplig, hanterbar och meningsfull
för individen och är beskrivet av den israeliska professorn i medicinsk sociologi Antonovsky
(Stenhammar, 2010). I Canadian Model of Occupational Performance (CMOP) används
begreppet ”spirituality” som beskriver människans inre drivkraft och ett uttryck för vilja och
motivation (Townsend & Polatajko, 2007). Arbetsterapeuter har en viktig roll för att
möjliggöra för elever att vara aktiva och delaktig i skolan och på så sätt öka deras möjligheter
till ett meningsfullt liv.
Pedagogerna i studien uttrycker en önskan att samla skol- och
habiliteringspersonal runt en elev för att insatserna ska bli så bra som möjligt och att de ska få
ett tätare samarbete med habiliteringen. I dagsläget råder osäkerhet i hur kontakt tas, ska det
gå via föräldrar eller kan skola ha direktkontakt med arbetsterapeut vid habilitering? Vår egen
erfarenhet är att det kan vara svårt att få till ett optimalt samarbete mellan arbetsterapeut och
pedagog. Vi arbetsterapeuter är på en annans arena och behöver komplettera vår syn på
delaktighet med pedagogernas kunskap om inlärning. Hemmingsson et al (2007) beskriver att
pedagoger och arbetsterapeuter har olika syn på samarbetet. Arbetsterapeuter önskar ett tätare
samarbete medan pedagoger tyckte det räcker med en årlig genomgång. Vår studie visar
23
däremot att pedagogerna efterfrågar mer kontakt. Den visar också att pedagogerna anser att
det är viktigt att ha en helhetssyn kring elevens behov och svårigheter. Deras erfarenhet är att
elevens svårigheter blir tydligare i stigande ålder vilket också är vår erfarenhet.
Slutsats
Resultatet i denna studie visar att pedagogernas erfarenhet är att det är positivt att använda
IKT i undervisningen för elever med funktionsnedsättning men att det finns en organisatorisk
påverkan på IKT i skolan som hindrar det arbetet. Användandet av IKT underlättas i en
anpassad miljö för att öka elevers delaktighet i skolarbetet. Elever med funktionsnedsättning
blir mindre utpekade då IKT är integrerat i undervisningen. Pedagogerna beskriver en
komplexitet kring elevernas funktionsnedsättning och deras behov som pedagogerna inte
alltid har kunskap om. De beskriver att svårigheterna blir tydligare högre upp i åldern och att
IKT hjälpmedel inte alltid svarar mot elevers behov. Pedagoger efterfrågar ett ökat samarbete
med habilitering där vi arbetsterapeuter har en viktig roll kring analys av barnets svårigheter i
alla skolaktiviteter. Det finns genom nya skollagen uttryckt om en utvidgad elevhälsa där
arbetsterapeut kan ingå. Hjälpmedelsinstitutet har under våren anställt 6 arbetsterapeuter i ett
projekt (Teknikstöd i skolan). Det finns arbetsterapeuter inom utbildningsförvaltning och
elevhälsa anställd inom flera kommuner. Det visar på ett intresse för utveckling mot
arbetsterapi mer integrerat inom skolan. Det ger möjligheter till nya studier för att följa
utvecklingen av arbetsterapi riktat mot skola dels för elever med kontakt med habilitering
samt för elever utanför den organisationen.
Tack
Ett stort tack till alla deltagarna i fokusgruppsintervjuerna och till vår handledare Heléne för
tålmodigt stöd och uppmuntran.
Vi vill också rikta ett stort tack till Habilitering och Hälsa (FOU-enheten) som gett oss
ledighet för att slutföra detta arbete.
Tack till våra nära och kära som stöttat oss under denna hektiska tid.
24
Referenser
Chantry, J., Dunford, C. (2010) How do computer assistive technologies enhance
participation in childhood occupations for children with multiple and complex disabilities? A
review of the current literature. British journal of Occupational Therapy 73(8), 351-365
Egilson, S. T., Traustadottir, R. (2009) Participation of Students With Physical Disabilities in
the School Environment. TheAmerican Journal of Occupåational Therapy, 63 (3), 264-272
Fisher, AG.; Bryze, K.; Hume, V.; Griswold, LA. (2007) School AMPS: School Version of
the Assessment of Motor and Process Skills. 2nd ed. FortCollins, CO: Three Star Press
Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Hemmingsson, H. & Borell, L (2002). Environmental barriers in mainstream schools.
Blackwell Science Ltd, Child:Care, Health & Development, 28,(1),57–63.
Hemmingsson, H., Egilson, S., Hoffman, O. & Kielhofner, G. (2005) Bedömning av
Anpassning i Skolmiljö (BAS) Nacka, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
Hemmingson, H., Gustavsson, A., & Townsend, E. A. (2007) Students with disabilities
particpating in mainstream schools: policies that promote and limit teacher and therapist
cooperation. Disability and Society, 22, (4), 383-398.
Hemmingson, H, Lidström H., & Nygård. L. (2009) Use of Assistive Technology devices in
mainstream school: Students perspectivce. American Journal of occupational therapy, 63, (4),
463-479.
Kielhofner, G. (2009) Conceptual Foundations of Occupational Therapy Practice (4th ed)
Philadelphia: F.A. Davis Company
Law, M., Finkelman, S., Hurley, P., Rosenbaum, P., King, S., King, G., & Hanna, S. (2004)
Participation of children with physical disabilities; relationships with diagnosis, physical
function and demographic variables. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 11(4),
156-62.
Lidström,H.,Almqvist,L., & Hemmingsson,H. (2012). Computer-based assistive Technology
device for use by children with physical disabilities: a cross-sectional study.
Disability & Rehabilitation: Assistive Technology, 7(5), 287-293.
Lidström, H., Granlund, M., & Hemmingson, H. (2012). Use of ICt in school: a comparison
between students with and without physical disabilities. European Journal of special Needs
Education. 27, (1), 21-34.
Lilja, M., Borell, L.& Tham, K. (2009) Policy för hantering av etiska frågor I samband med
genomförande av examinationsarbeten, kandidatnivå, 15 hp inom arbetsterapiprogrammet vid
Karolinska institutet
Lindsay, S., McPherson, A.C. (2011) Strategies for improving disability awareness and social
inclusion of children and young people with. Child care and development, 38 (2)1-8.
doi:10.1111/j.1365-2214.2011.01308.x 2011)
25
Lundman, B., Hällgren Graneheim, U. (2008) Kvalitativ innehållsanalys. I B. Graneskär, M.,
Höglund-Nielsen, B. (Red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s 159172). Lund: Studentlitteratur.
Malterud, K. (2009) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Studentlitteratur AB, Lund
Murchland,S., Parkyn, P. (5(6): 2010). Using assistive technology for schoolwork: the
experience of children with physical disabilities. Disabiltiy and Rehabilitation: Assistive
Technology, 5(6) 438-447.
Ness.N.E. (2011). Hjelpemidler og tilrettelegging for deltakelse: Et kunnskapsbasert
grunnlag.Trondheim: Tapir Akademisk Forlag
Pless M, Granlund M. Handbok i att använda ICF och ICF-CY, Studentlitteratur, 2011
Polit, DF. & Beck, CT.(Eds). (2006) Essentials of Nursing Research: Methods, Appraisal,
and Utilization.Philadelphia: Lippincott Williams&Wilkins.
Polit, DF. & Beck, CT.(Eds) (2008) Nursing Research: Generating and Assessing Evidence
for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams&Wilkins.
SFS 2010: 2010:800 Skollag. Hämtad 2012-03-22 från Sveriges Riksdag,
http://www.riksdagen.se
SKOLFS 2010:37, S. 2. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet
2011Stockholm, Sverige: Skolverket
Skolverket. (2005). Sammanfattning av enkätstudie: IT och skola 2005. Stockholm.
Socialstyrelsen Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and
Health: Children & Youth Version: ICF-CY, 2010
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2011) IT i lärande för att nå målen 978-91-28-00369-8
(pdf) från http www.spsm.se
Stenhammar, A. (2010). Lyssna på mig! Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar vill
vara delaktiga i möten med samhällets stödsystem. Magisteruppsats, Högskolan i Halmstad,
Sektionen för hälsa och samhälle.
Stockholms Läns Landsting. (2011) Hjälpmedelsguiden. Hämtad 17 december 2011, från
Stockholms Läns Landsting http://www.hjalpmedelsguiden.sll.se
Townsend, E. A. & Polatajko, H. J. (2007). Enabling Occupation II: Advancing an
Occupational Therapy Vision for Health, Well-being, & Justice through Occupation. Ottawa:
CAOT Publications ACE
Wibeck, V. (2010) Fokusgrupper; om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.
Studentlitteratur AB, Lund
Övrig källa:
Kyringer, A. Surfplattor ersätter skolböckerna, Dagens Nyheter 20120130
Folcker Aschan, A. Skolministern sågar projekt med surfplatta, Dagens Nyheter 20120901
Sthlm Debatt: Surfplattan är ingen fluga-våga se framåt, Björklund, Dagens Nyheter
200120204
26
Bilaga 1
2012-01-22
Till vederbörande rektor.
Informationsbrev om förfrågan att delta i fokusgrupp gällande:
Pedagogers uppfattning av IKT i skolarbete för elever med rörelsehinder.
Vi är två arbetsterapeuter som under våren ska skriva en C-uppsats vid Karolinska Institutet.
I vårt arbete vid habiliteringscenter, träffar vi barn/elever som har rörelsehinder och som går
integrerade i grundskolan. Det sker en snabb utveckling av användning av IKT (informations
och kommunikationsteknik) t ex dator och datorhjälpmedel i skola och i samhället i stort.
Därför är vi intresserade att komma i kontakt med pedagoger som har eller har haft elever
med rörelsehinder för att få mer kunskap om hur pedagoger i grundskolan uppfattar nyttan
med IKT och hur det påverkar skolarbetet och delaktigheten för elever med rörelsehinder.
Vi planerar att genomföra en fokusgrupp-intervju med 4-6 deltagande lärare på er skola, på en
för lärarna lämplig tid. Intervjun tar ca 1 timme.
Intervjun kommer att bandas och materialet kommer att avidentifieras, transkriberas och
sammanställas. De deltagande lärarna kan närsomhelst avbryta sitt deltagande i studien. Syftet
är inte att få fram enskilda åsikter vid intervjun utan att genom diskussionen få fram och öka
förståelsen för problemområdet. Vi kommer att ha tre fokusgrupper, på olika skolor.
Vi kommer inom de närmaste dagarna att kontakta dig för att få besked om er skolas
möjlighet att delta. Kan ni förmedla lärare som tillhör urvalet eller specialpedagog som är
samordnare? Efter telefonkontakt kommer vi att skicka information till dem om studien. Vår
plan är att genomföra fokusgruppen vecka 10.
Med vänliga hälsningar
Eva Vänglund, leg arbetsterapeut, [email protected], tel 08-123 35 363
Eva Fransson, leg arbetsterapeut, [email protected], tel 08-123 35 581
KAROLINSKA INSTITUTET
Institutionen för neurobiologi,
vårdvetenskap och samhälle
sektionen för arbetsterapi
Examensarbete för kandidatexamen (15p)
Vårterminen 2012Handledare med dr, leg arbetsterapeut Helene Lidström,
[email protected]
27
Bilaga 2
KAROLINSKA INSTITUTET
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle,
sektionen för arbetsterapi, Huddinge.
Svara med ett kryss.
1. Är Du man eller kvinna?
Man
Kvinna
2. Jag arbetar i …
Grundskolan
Grund-särskola
Gymnasiet
Gymnasie-särskola
Annan skolform …………………………………..
3. Vad passar bäst in på Dig? Svara med ett kryss.
Klasslärare
Lärare i matematik eller NO-ämnen
Lärare i praktisk- estetiska ämnen
Lärare i SO-ämnen
Lärare i språk
Annat Bild, spec. lärare i sv, spec, lärare/programutvecklare, yrkeslärare,
idrott,ekonomiska ämnen.
28
Svara med ett kryss.
4. Om undervisning och Din klass – vilket av följande stämmer på Dig?
Arbetar främst i en klass med mindre än 16 elever
Arbetar främst i en klass med 16 elever eller fler
Svara genom att sätta ett kryss.
5. Har Du dator hemma?
Nej
Ja, delad tillsammans med andra i familjen
Ja, egen dator
Ja, men jag använder inte dator hemma
Svara med ett kryss.
6. Deltar Du i någon form av grupp eller nätverk där man diskuterar utvecklingsfrågor inom
området IT och skolutveckling?
Ja
Nej
29
Svara genom att sätta ett kryss på varje rad.
7. Hur ofta använder Du …….
Aldrig
Någon/några
Någon/några
Någon/ några
gånger per
gånger per
gånger i månaden
Varje dag
termin
vecka
.. dator på lektionstid i
skolan?
.. dator hemma med
koppling till skolan?
.. Internet i Din
undervisning?
.. IT i undervisningen på
Dina lektioner för
färdighetsträning?
... IT i undervisningen för
att göra presentationer?
.. för barn med behov av
särskilt stöd?
Svara med ett kryss på varje rad.
8. Här har vi skrivit några påståenden om dator i skolan. Håller Du med?
Håller inte
med
Jag känner mig säker i att använda datorn i
undervisningen.
Jag anser att jag har nytta av datorn som
pedagogiskt verktyg i undervisningen.
Det tar för mycket tid att utnyttja datorn som
pedagogiskt verktyg.
Det finns någon organiserad hjälp i IT-frågor på
skolan.
Håller
delvis med
Håller
med
Vet
inte
30
Svara genom att kryssa en siffra.
9. Är du nöjd med det sätt som Du använder dator på i undervisningen idag?
1
2
3
4
5
Inte nöjd alls
Inte särskilt
nöjd
Varken mer
eller mindre
nöjd
Ganska nöjd
Mycket nöjd
Svara med ett kryss.
10. Har Din elev något/några datorhjälpmedel som du känner till på skolan?
Ja
Nej
Beskriv vilket/vilka i så fall
……………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………
31
Svara med ett kryss på varje rad.
11. Här har vi skrivit några påståenden om dator i skolan kring elev med funktionshinder.
Håller Du med?
Håller inte
med
Håller
delvis med
Håller
med
Vet
inte
Han/hon använder dator i något av mina ämnen.
Han/hon har individuellt anpassad undervisning
med hjälp av dator.
Jag har fått kompetensutveckling av relevans
kring projektelev och hans/hennes
datoranvändning.
Jag behöver stöd för att på ett optimalt sätt
utnyttja datorn i undervisningen för Projektelev.
Jag anser att datorn är ett viktigt pedagogiskt
verktyg för min Projektelev.
Har Du några synpunkter på enkäten eller på Ditt användande av dator i skolan.
Kommentera gärna här:
………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………
32
Bilaga 3
