Examensarbete i arbetsterapi
15 Hp, vt-terminen, 2012
Karolinska institutet
Arbetsterapeutprogrammet
Seminarieversion
Hur pedagoger använder IKT i skolarbetet för elever med funktionsnedsättning
How educators make use of ICT when educating students with disabilities.
Författare:
Eva Fransson
Eva Vänglund
Handledare: Helene Lidström
Datum:
2012 05 14
2
Sammanfattning
I dagens skola används IKT (informations och kommunikationsteknik) i allt högre grad. Syftet
med studien var att undersöka pedagogers erfarenheter av IKT i skolarbetet för elever med
funktionsnedsättning. Studiedesignen var mixad, i huvudsak en kvalitativ metod med tre
fokusgrupper samt enkät för kort bakgrundsinformation. Urvalet gjordes på två sätt, deltagare i
ett tidigare projekt samt strategiskt urval. I intervjuerna användes semistrukturerade frågor som
analyserades utifrån en kvalitativ analysmetod. Analysen utmynnade i fyra teman:
”Organisatorisk påverkan på IT i skolan”, ”IKT svarar inte mot behovet”, ”Omgivningens
påverkan”, ”Kunskap kring elever med funktionsnedsättning”.
Resultatet visade att pedagoger var positiva till användandet av IKT i undervisning men
saknade teknisk support, och information, samt utbildning inom området. Eleverna beskrevs
ha komplicerade funktionsnedsättningar och IKT-hjälpmedel svarade inte alltid mot elevens
behov. Omgivningens attityder påverkar elevens motivation att använda IKT. Pedagogerna
önskade mer samarbete med habiliteringen då en helhetssyn kring eleven behövs.
Arbetsterapeutisk intervention är viktig inom områdena aktivitet och miljö för att uppnå
delaktighet i skolaktiviteter för elev med funktionsnedsättning.
Keywords: assistive technology device, disabled children, education. ICT,
3
Abstract
Today, in education, ICT (Information and Communication Technology) is
more and more frequently used. The purpose of the study was to explore the experiences
made by educators, in the field of learning regarding students with disabilities. The design of
the study was mixed; generally a qualitative method with three focusgroups, together with a
survey collecting short background information. The selection was performed in two ways,
participants in a former project and strategic selection. In the interviews semistructured
questions were used, the result being analysed using a qualitative method of analysis. The
analysis leads us to four themes: "Organisational influence on IT in education", "ICT does not
match the need", "Environmental Influence" and "Knowledge regarding disabled students".
The findings showed that educators were positive towards the use of ICT in education, but
lacked technical support as well as information and education in the field concerned. The
students were considered to have complicated disabilities, and assistive technology devices
based on ICT did not respond to the needs of the students. The attitude of the environment
affects the motivation of the child when it comes to making use of ICT. The educators wished
for more cooperation regarding habilitation, as a holistic view is needed regarding the child.
Intervention based on occupational therapy is important in the fields of occupation and
environment, in order to make it possible for disabled students to actively participate in school
activities.
Keywords: assistive technology device, disabled children, education. ICT,
4
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ................................................................................................................................ 4
Inledning.................................................................................................................................................. 5
Bakgrund ................................................................................................................................................. 5
Behov av särskilt stöd i skolan. ........................................................................................................... 5
Delaktighet i skola ............................................................................................................................... 6
Hjälpmedel i skola ............................................................................................................................... 7
IKT ger möjligheter ............................................................................................................................. 7
Hinder i användandet av IKT .............................................................................................................. 8
Syfte och frågeställningar ........................................................................................................................ 9
Metod och material.................................................................................................................................. 9
Design.................................................................................................................................................. 9
Deltagare ......................................................................................................................................... 9
Urval .................................................................................................................................................. 10
Fokusgrupp I.................................................................................................................................. 10
Fokusgrupp II och III .................................................................................................................... 10
Datainsamling.................................................................................................................................... 10
Material ......................................................................................................................................... 10
Databearbetning och analys............................................................................................................... 11
Enkät.............................................................................................................................................. 11
Fokusgrupp .................................................................................................................................... 12
Forskningsetiska överväganden............................................................................................................. 12
Resultat .................................................................................................................................................. 12
Bakgrundsinformation ....................................................................................................................... 12
Pedagogernas erfarenheter av IKT i undervisning ............................................................................ 14
Organisatorisk påverkan av användning av IKT i skolan.............................................................. 14
IKT svarar inte mot behovet .......................................................................................................... 15
Omgivningens påverkan ................................................................................................................ 16
Kunskap kring elever med funktionsnedsättning .......................................................................... 17
Diskussion ............................................................................................................................................. 18
Metoddiskussion................................................................................................................................ 18
Resultatdiskussion ............................................................................................................................. 19
Slutsats .................................................................................................................................................. 22
Referenser.............................................................................................................................................. 23
5
Inledning
I Dagens Nyheter i 30 januari 2012, kunde vi läsa om hur Sollentuna kommun introducerar
läsplattan som första skrivverktyg för förskoleklass och uppåt.”Skriva för att läsa” kallas
pedagogiken. En het debatt tog vid. Skolminister Jan Björklund reagerade starkt inför
förslaget och hans uttalande bemöttes i sin tur med kritik från pedagoger. De menade att ett
tidigt introducerande av datorer inte behöver innebära ett Nej till böcker och handskrivning
utan möjligheter för ett varierat inlärande och att ge elever med olika förutsättningar
alternativa möjligheter att utvecklas.
Den tekniska utvecklingen går snabbt fram och skapar nya möjligheter för alla
elever och förändrar också situationen för elever med funktionsnedsättning. Genom flerårigt
arbete som arbetsterapeuter inom barnhabilitering vid habiliteringscenter har vi träffat många
barn med funktionsnedsättning som är integrerade i grundskolan. För att klara av skolarbetet
har barn med funktionsnedsättning ofta behov av hjälpmedel som omfattar IKT
(Informations- och Kommunikationsteknologi). Det är den del av IT som bygger på
kommunikation mellan människor, översatt från engelska Information and Communication
Technology(ICT). Då vi ställs inför olika frågor i möte med pedagoger och elever med
funktionsnedsättning väcktes vårt intresse att närmare studera hur IKT används av pedagoger
i undervisningen och hur detta påverkar elevens delaktighet sett ur pedagogers perspektiv.
Bakgrund
Behov av särskilt stöd i skolan.
Elever med funktionsnedsättning t.ex. barn med rörelsenedsättning har många gånger behov
av särskilt stöd i undervisningen. Vanliga diagnoser inom denna grupp är Cerebral Pares,
muskelsjukdomar och ryggmärgsbråck. Barn med dessa funktionsnedsättningar har ofta
svårigheter på aktivitets och delaktighetsnivå och rätt till insatser av habiliteringen där
intervention i skolmiljö är en vanlig insats.
Nya skollagen trycker på att elever har rätt att utvecklas så långt som det är
möjligt; utifrån sina förutsättningar (Skollag 2010:800). I läroplanen för grundskolan,
förskolan och fritidshemmet 2011 står att alla som arbetar i skolan ska stödja och
uppmärksamma elever som är i behov av särskilt stöd (SKOLFS 2011:19). Läraren ska ta
hänsyn till varje enskild individs förutsättningar, ge eleven möjlighet att själv skapa utifrån
6
sin förmåga, ge stöd till eleven så att denne kan utvecklas utifrån sina förutsättningar. Det är
rektors ansvar att skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får läromedel och handledning
av god kvalitet och även annat stöd som t ex datorer och andra hjälpmedel för att kunna söka
och utveckla sin kunskap (SKOLFS 2011:19).
Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa:
barn- och ungdomsversion (ICF-CY) beskriver samspelet mellan hälsotillstånd, kroppsliga
funktioner, aktivitet, delaktighet, omgivnings- och personliga faktorer (Pless, Granlund,
2011). Elevers delaktighet i skolan beskrivs i ICF-CY under d8201 i kapitlet aktiviteter och
delaktighet “Att genomgå skolutbildning” enligt följande:
“Att gå i skolan och delta i skolans aktiviteter, såsom att vara närvarande på lektionerna,
samspela med kamrater och lärare på ett adekvat sätt samt att fullfölja de uppgifter och
skyldigheter som följer med att vara elev” (Socialstyrelsen, 2010, s 237 ).
Delaktighet i skola
Att vara delaktig och delta i skolans alla aktiviteter påverkas av elevens personliga
förutsättningar, den miljö hon befinner sig i samt uppgiftens art (Law, 2004). För att kunna
delta och vara delaktig i olika aktiviteter krävs det personella resurser, motivation och
engagemang hos eleven. Miljö och omgivning påverkar individens möjligheter till delaktighet
och omfattar flera delar: den fysiska, sociala, kulturella och institutionella som är viktiga att ta
hänsyn till för att möjliggöra för individen att delta aktivt (Townsend & Polatajko, 2007).
Individen ingår i sociala system t ex familj, skola, fritid och vår identitet skapas och påverkas
av de roller vi har i olika sammanhang samt hur vi förmår vara motiverade att arbeta mot
olika mål och utföra olika uppgifter(Kielhofner 2009). För en elev med funktionsnedsättning
kan rollen att vara avvikande skapas och förstärkas av att använda hjälpmedel. Kielhofner
(2009) betonar arbetsterapeutens roll att bedöma inom vilka områden elevens svårigheter är
och ge intervention utifrån detta. För elev med funktionsnedsättning kan användande och
anpassningar av IKT vara både till nytta och hindrande beroende på hur dessa används
(Lidström, Granlund, Hemmingsson, 2012).
Specialpedagogiska skolmyndigheten beskriver i skriften om ”IT i lärandet för att
nå målen”, att tillgängliga och tidsenliga IT-verktyg är extra värdefullt för elever med behov av
särskilt stöd och att det för dessa elever kan vara en förutsättning för att de ska nå kunskapsmål
och vara delaktiga i skolarbetet. Avgörande för ett framgångsrikt användande av IT i skolan är
att IT-utrustning finns tillgänglig i det vardagliga arbetet i skolan (Specialpedagogiska
7
skolmyndigheten (www.spsm.se)). Hur IKT används av och för elev med funktionsnedsättning
påverkas av hur skolan organiserar och utför olika verksamheter. Avstånd och otillgängliga
lokaler som bidrar till sämre framkomlighet och svårighet att ta med nödvändiga hjälpmedel
t.ex. dator kan bidra till minskad delaktighet (Egilson, 2011; Hemmingsson & Borell, 2002).
Placeras datorn t.ex. i ett studierum istället för i klassrummet kan det bidra till att elev med
funktionsnedsättning upplever ett utanförskap (Murchland & Parkyn, 2010).
Hjälpmedel i skola
Hjälpmedel är en vanligt förkommande intervention i arbetsterapi. Hjälpmedel kan beskrivas
som en länk mellan personen och miljön för att öka delaktigheten, ett alternativ till behandling
och som en kompensation för funktionsbortfall (Ness, 2011). Elever med funktionsnedsättning
är ofta i behov av hjälpmedel för att öka aktivitetsförmågan och delaktigheten i skolarbetet.
Hjälpmedel kan vara av olika art; alltifrån allmänna produkter till avancerade tekniska
hjälpmedel som förskrivs via hjälpmedelcentral och är individuellt utprovade (Ness, 2011).
Utvecklingen inom IKT går snabbt och är ett omfattande område. Det innefattar bl.a.
datorbaserade hjälpmedel, datorer, telefoner, daisyspelare, läsplattor till mer specialanpassad
teknik såsom olika styrsätt och olika datorprogram.
Huvudansvaret för tekniska hjälpmedel vilar på landstinget. Datorer kan endast
förskrivas som kommunikationshjälpmedel (i syfte att ersätta tal). Landstingets förskrivare kan
bidra med t ex anpassat styrsätt eller alternativa skrivhjälpmedel. Skolan ansvarar för
pedagogiska hjälpmedel t ex smartboard, dator och programvara (Hjälpmedelsinstitutet, 2008;
Stockholms Läns Landsting, 2007).
Forskning har visat att det finns hinder i användandet av IKT. Elever med
rörelsenedsättning upplever att de inte använder dator i skolan i den utsträckning som de
önskar. Brister förekommer gällande den tekniska hanteringen kring datorhjälpmedlet som
involverar förskrivare, tekniker och pedagoger (Hjälpmedelsinstitutet, 2008; Lidström,
Almqvist & Hemmingsson, 2012).
IKT ger möjligheter
Hemmingsson et al (2009) har i sin studie beskrivit hur elever värderar betydelsen av att
använda hjälpmedel utifrån nyttan här och nu, men också hur det påverkar kamratrelationerna.
8
Att använda IKT och datorbaserade hjälpmedel bidrar till möjligheter att spara tid och energi
och att lättare tillgodogöra sig undervisningen (Murchland & Parkyn, 2010).
Datorbaserat kommunikationshjälpmedel ger möjlighet för eleven att själv
uttrycka det man vill utan att gå vägar via föräldrar, assistenter. Det leder till ökad nöjdhet och
självkontroll (Carpe et al, 2010). I en litteraturstudie av Chantry och Dunford (2010) beskrivs
flera exempel hur datorhjälpmedel bidrar till ökad delaktighet. Eleverna ges möjlighet att
kunskapsmässigt visa vad de kan. De upplevde sig som jämlika partner till kamraterna i
klassrummet. Datorn möjliggör att få prova, det är lätt att ändra tillbaka. Många beskriver hur
leken förändras och möjliggörs genom datorer, ett begränsat men nödvändigt vuxenstöd
behöver inte hindra leken (Chantry & Dunford, 2010).
För elev som har hjälpmedel i skolan har det visat sig att det är stor skillnad
mellan de hjälpmedel eleven har och de hjälpmedel som faktiskt används. De mest använda
hjälpmedlen i skolan var förflyttnings- och IKT hjälpmedel. Elev med funktionsnedsättning vill
helst använda hjälpmedel inom IKT som gör dem jämbördiga med klasskamraterna
(Hemmingsson et al, 2009). Den egna positiva upplevelsen av det ordinerade hjälpmedlet är
betydelsefullare än de vuxnas information om nyttan av hjälpmedlet. Elevens, kamraters samt
de vuxnas attityd styr användandet. Hemmingsson et al (2009) beskriver vidare hur det
ordinerade hjälpmedlet kan leda till statushöjning men även avundsjuka från kamrater. För att
öka den sociala gemenskapen vill eleven gärna låna ut hjälpmedlet men vågar inte p.g.a.
ansvarskänsla för det. Ökad datoraktivitet ses hos elev, då pedagog ökar datoranvändningen i
undervisningen och desto äldre eleven är. (Lidström, Granlund, Hemmingsson, 2012).
Hinder i användandet av IKT
Studier visar att IKT inte används i den utsträckning det är tänkt; det saknas hjälp att starta upp
och att få det att fungera från lärare och assistenter (Egilsson, 2011; Hemmingson et al, 2009).
En laptop kan både upplevas som en högstatuspryl och som hindrande: den kräver extra
utrymme, minskar flexibiliteten och placeringen i klassrummet. Problem med transport av
laptop inom skola samt mellan skola och bostad. Att ersätta transporten med ett USB-minne
löser inte problemet. Det kan skilja mellan programvara i skola och i hemmet, föräldrars
kunskap och datorvana varierar och detta kan leda till brister i kontakt mellan skola och hem
(Murchland & Parkyn, 2010).
Lärarna har en nyckelroll för att elev med funktionsnedsättning blir delaktig i
användande av IKT och de har ett stort ansvar att planera för att integrera elevens hjälpmedel i
9
undervisningen (Egilson, 2011; Hemmingson et al, 2009). Där brister i samarbete mellan
arbetsterapeut och pedagog har påvisats, har bidragande faktorer som framkommit att de har
olika huvudmän och mål med sina insatser. Arbetsterapeut och pedagog har olika syn på vad
delaktighet i skolarbete är. Där lärare fokuserar mer på inlärning, att undervisa på gruppnivå
och på barnets interaktion i klassen. Arbetsterapeut inom habilitering har som mål att se
behovet hos den enskilda eleven med funktionsnedsättning och hur eleven ska kunna vara
delaktig i skolarbetet (Hemmingsson et al, 2007).
För att öka kunskapen om hur arbetsterapeuter kan ge intervention till elev med
funktionsnedsättning i skola behövs en ökad förståelse för hur pedagoger ser på IKT i
undervisning för elev med funktionsnedsättning.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien var att undersöka pedagogers erfarenheter av att använda IKT i skolarbetet
för elever med funktionsnedsättning.
-
Vad har pedagoger för erfarenhet av och kunskap av att använda IKT och datorbaserade
hjälpmedel för elever med funktionsnedsättning?
-
Vilken erfarenhet har pedagoger att använda IKT som verktyg i den egna
undervisningen?
-
Anser pedagoger att de har kunskap om elevens funktionsnedsättning som underlättar
integrering av IKT i undervisningen?
Metod och material
Design
Studien hade en mixad metod bestående av en kvalitativ intervju samt en enkät. En kvalitativ
metod valdes utifrån studiens syfte att låta pedagoger beskriva sina erfarenheter av IKT
(Malterud, 2009). Mixad metod användes där kvalitativa data kompletterades med statistisk
beskrivande data som bakgrundsinformation. Ett kvantitativt resultat kan också valideras
genom att kombineras med en kvalitativ studie (Polit & Beck, 2006). Enkät valdes för att få
en bakgrundskunskap om pedagogernas datoranvändning i undervisning.
Deltagare
Pedagoger som undervisar elev med funktionsnedsättning i grund-, gymnasie- och
gymnasiesärskola.
10
Urval
Deltagarna till fokusgrupperna identifierades på två olika sätt:
Fokusgrupp I
Deltagare var 13 pedagoger med erfarenhet av elever med funktionsnedsättning som var
inkluderade i undervisningen och som hade något IKT. Pedagogerna rekryterades utifrån en
tidigare tvärsnittsstudie kring IKT där elever med rörelsenedsättning tillfrågats om deltagande
till ytterligare studie (Lidström, Almqvist & Hemmingsson). Femton elever identifierades till
en interventionsstudie där eleverna föreslog en lärare som de önskade skulle vara med i
interventionen. Första interventionstillfället inleddes under hösten 2008 med en individuell
enkät och därefter en fokusgruppsintervju med deltagande lärare (n=13) (Borgestig &
Hemmingsson, i manus). Ansvariga för fokusgruppsintervju och råmaterialet i form av
otranskriberade band var uppdragsgivarna till denna studie.
Fokusgrupp II och III
Deltagarna till dessa grupper var pedagoger inom Stockholms län. Planerat var att ha 2
fokusgrupper med 4-6 deltagare i varje grupp. Deltagandet i studien gjordes via strategiskt
urval (Wibeck, 2010). Rektorer vid nio skolor, kontaktades via brev och email, då vi i vårt
arbete hade vetskap om att det på dessa skolor gick elever med funktionsnedsättning. Tre
rektorer avböjde deltagande i studien och fyra rektorer hörde ej av sig. Två rektorer
meddelade att de ville delta i studien. De gav telefonnummer till kontaktperson som skulle
hjälpa till att identifiera fokusgrupp.
Deltagarna i fokusgrupp II var tre pedagoger som undervisade barn i åldern 6-13
år. Då det var svårt att rekrytera deltagare godtogs detta trots det låga antalet. Ett
rekommenderat antal deltagare i fokusgrupp är 4-6 personer för att uppnå god gruppdynamik
(Wibeck, 2010).
Deltagarna i fokusgrupp III var fyra pedagoger vid en liten undervisningsenhet
samt två pedagoger som undervisade i stor klass vid samma skola för elever i åldrarna 7-15 år.
Datainsamling
Material
Datainsamling gjordes med enkät och fokusgrupp.
Enkät
Syftet med enkäten var att ge bakgrundsinformation om pedagogers datorvana och
användning av IKT i undervisning, generellt och för elev med funktionsnedsättning. Enkäten
11
bestod av 11 frågor varav 6 frågor var tagna från Skolverkets enkät ”IT och skola”
(Skolverket, 2005). Enkäten var konstruerad av ägarna till Fokusgrupp I. Formuläret innehöll
frågor med nominalskala, ordinalskala och två deskriptiva frågor (Ejlertsson, 2009). Enkäten
har använts i en tidigare studie (Borgestig & Hemmingsson, i manus). Deltagarna fyllde i
enkäten (bil 1) strax innan fokusgruppsintervjun för att väcka deltagarnas tankeprocess i IKTfrågan.
Fokusgrupp
Fokusgrupp är en gruppintervju inom kvalitativ forskning. Den används där man vill
undersöka en grupps erfarenheter inom ett förutbestämt ämne. Kvalitativ metod är lämpligt
när man vill skildra människors tolkningar och upplevelser av fenomen (Malterud, 2009).
Fokusgrupp valdes utifrån hur gruppen pedagoger resonerar i synen på IKT. Styrkan med en
fokusgrupp är den interaktion som sker mellan deltagarna och samspelet mellan olika
tankegångar och idéer (Wibeck, 2010).
Frågeguide var konstruerad av ansvariga för fokusgrupp I. Den innehöll
semistrukturerade frågor med möjlighet till följdfrågor (bil 2). Intervjuerna tog mellan 40 och
90 minuter och bandades. Den tekniska utmaningen vid fokusgrupp bör beaktas; olika
röstvolym och gruppdynamikens intensitet kan annars innebära svårigheter att transkribera
materialet (Polit & Beck, 2008). Fokusgrupp I leddes av en moderator. En observatör deltog
vid intervjuerna för att föra anteckningar under samtalet men deltog inte aktivt (Malterud
2009; Wibeck, 2010). Moderatorns uppgift är att se till att alla deltagare för utrymme under
intervjun och att gruppmedlemmarna utifrån sin gemensamma grund kan bidra till konstruktiv
kunskap inom det ämne som är valt att diskutera (Malterud 2009; Wibeck, 2010).
Deltagarna i Fokusgrupperna II och III valde själv tid och plats. Ett lugnt rum på
respektive arbetsplats valdes för att deltagarna skulle känna sig trygga och att intervjuerna
skulle genomföras utan risk att bli avbrutna (Polit&Beck, 2008). Båda författarna deltog
under intervjuerna som moderator och sekreterare och växlade roll mellan de två
intervjutillfällena. Detta för att öka tillförlitligheten och ge varandra respons.
Databearbetning och analys
Enkät
Utifrån studiens syfte gjordes en deskriptiv analys av enkäten som redovisades i diagramform
samt i löptext som bakgrundsinformation.
12
Fokusgrupp
Det inspelade materialet från fokusgrupperna transkriberades ordagrant (Wibeck, 2010).
Därefter analyserades det enligt kvalitativ innehållsanalys (Lundman & Hällgren Graneheim,
2008). För att få en helhetsbild lästes de tre intervjuerna igenom ett flertal gånger av båda
författarna. Meningsbärande enheter markerades i texten. Till hjälp under analysfasen
konstruerades en matris med rubrikerna: meningsenhet, kondenserad meningsenhet, kod,
kategori och slutligen teman. Analysprocessen är en reduktion eller en kondensering av
textmaterialet där fokus skiftar mellan delar och helhet för att bringa klarhet till ytterligare
kondensering (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008).
De meningsbärande enheterna jämfördes mellan grupperna och placerades i
matrisen. Dessa kondenserades vidare och fördes samman under kod och benämndes med
tillfälliga rubriker. Materialet kondenserades vidare till kategorier. Utifrån kategorier växte
teman fram.
Analysprocessen gjordes av båda författarna; tillsammans och var och en för sig
under ständig diskussion över innehållet och under vilken kod och kategori innehållet skulle
placeras. Slutligen tillsammans under handledning fastställdes de fyra teman som sedan låg
till grund för resultatet.
Forskningsetiska överväganden
Författarna har i studien beaktat de etiska riktlinjer som finns publicerade för genomförande
av kandidatuppsats för arbetsterapeutstuderande vid Karolinska Institutet (Lilja, Borell, Tham,
2009). Skriftlig information lämnades till rektor inför rekrytering av deltagare. Brevet
innehöll en skriftlig information om studiens syfte samt innebörden av ett deltagande för
deltagande pedagog. Kontaktperson fick muntlig information om studien. Vid
fokusgruppintervjuerna informerades deltagarna muntligt om de etiska aspekterna rörande
studien. Deltagarna i studien hade i dagsläget ingen direkt samarbetskontakt med författarna
till studien.
Resultat
Bakgrundsinformation
I studien deltog sexton kvinnor och sex män. Av pedagogerna arbetade sexton i grundskola,
fyra i gymnasieskola, en i gymnasiesärskola och för en pedagog saknas uppgift. I gruppen
ingår pedagoger med speciallärarkompetens. Tio pedagoger arbetar i klass med färre än
13
sexton elever och tio arbetar i klass med fler än sexton elever, för två pedagoger saknas
uppgift.
Av pedagogerna deltog tio i någon form av grupp eller nätverk där man
diskuterar utvecklingsfrågor inom IT och skolutveckling. I enkäten framgår att samtliga
pedagoger utom en hade tillgång till dator i hemmet. Nitton av pedagogerna har elev med
funktionsnedsättning som har datorhjälpmedel i skolan.
I fokusgruppintervjuerna framkom att IKT inte är ett vanligt begrepp.
Pedagogerna är däremot väl förtrogna vad IKT innefattar. De beskriver t.ex. IKT som:
datorer; både bärbara och stationära, Smart-board, AlphaSmart, mobiltelefon, Daisyspelare,
digitalkamera eller digitala läromedel. Det innefattar även generella programvaror samt
specifika programvaror riktade mot elever med funktionsnedsättning t ex, talsyntes och
ordprediktion.
Pedagogernas användande av IKT varierar alltifrån några timmar i datasal, som
kompensatoriskt hjälpmedel (ersätta penna) till ett användande som ett pedagogiskt verktyg i
undervisningen. Det framgår också att knappt hälften använder dator och internet i sin
undervisning varje dag.
14
12
10
8
Håller inte med
6
Håller delvis med
4
Håller med
Vet inte
2
Har ej svarat
0
Känner mig säker Anser att jag har Det tar för mycket Det finns någon
i att använda
nytta av datorn
tid att utnyttja organiserad hjälp
datorn i
som pedagogiskt
datorn som
i IT-frågor på
undervisningen
verktyg
pedagogiskt
skolan
verktyg
Figur 1. Svarar på påståenden om pedagogernas datoranvändning i skolan (n=22)
14
Mer än hälften av pedagogerna anser att de har nytta av datorn som ett pedagogiskt verktyg,
dock har åtta pedagoger inte svarat på påståendet. Det framgår att knappt en tredjedelar av
pedagogerna inte har tillgång till organiserad hjälp i IT-frågor på skolan.
Jag anser att datorn är ett viktigt
pedagogiskt verktyg för elev med
funktionsnedsättning
Jag behöver stöd för att på ett optimalt
sätt utnyttja datorn i undervisningen för
elev med funktionsnedsättning
Har ej svarat
Jag har fått kompetensutveckling av
relevans kring elev med
funktionsnedsättning och elevens
datoranvändning
Vet inte
Håller med
Håller delvis med
Håller inte med
Elev har individuellt anpassad
undervisning med hjälp av dator
Elev använder dator i något av mina
ämnen
0
5
10
15
20
Figur 2. Pedagogers syn på datoranvändande i skolan för elev med funktionsnedsättning(n=22)
De flesta pedagoger anser inte att de fått relevant kompetensutveckling kring elev med
funktionsnedsättning och elevens datoranvändning och att de behöver stöd för att optimalt
utnyttja datorn i undervisningen för eleven. Mer än hälften av pedagogerna svarar att elev med
funktionsnedsättning använder dator i något av pedagogens ämnen. De flesta anser att datorn är
viktig som pedagogiskt verktyg i undervisningen för elev med funktionsnedsättning.
Pedagogernas erfarenheter av IKT i undervisning
Analys av fokusgruppsintervjuer resulterade i följande fyra teman: Organisatorisk påverkan
på IT i skolan, IKT svarar inte mot behovet, Omgivningens påverkan, Kunskap kring elever
med funktionsnedsättning.
Organisatorisk påverkan av användning av IKT i skolan
Pedagoger beskriver en positiv inställning till att använda IKT i undervisningen. Det innebär
stora möjligheter för elever med funktionsnedsättning men att skolor har svårt att möta upp
till den snabba tekniska utvecklingen inom IKT och att datortätheten varierar mellan skolorna.
15
Det finns svårigheter med ett fungerande nätverk, t.ex. inloggningsuppgifter som eleven har
svårt att komma ihåg eller problem med nätverksuppkoppling. Pedagogerna beskriver att det
brister i datasupport och mycket ansvar läggs på pedagogerna själva och att man lär och tar
hjälp av varandra. Där yngre pedagoger har lättare att ta till sig den nya tekniken och hjälper
äldre pedagoger.
”Vi har ingen IT-ansvarig på skolan längre...det betyder att när vi har bekymmer har vi
tillgång till stadens servicenät som alla andra. Vilket är jättesvårt att hinna med det under
brinnande lektionstid...”(F2).
IKT ställer stora krav på tekniskt kunnande. Skolverket har ambitionen att höja den allmänna
datakunskapen bland pedagoger genom PIM (Praktisk IT- och mediekompetens), ett
kostnadsfritt webbaserat studiematerial. Pedagoger ifrågasätter möjligheten att hinna gå
utbildningen. De beskriver vidare att avancerad teknisk utrustning och programvara köps in
vilket upplevs positivt. Dock brister det i utbildning för att utveckla användandet. En
förutsättning för ett bra utnyttjande av IKT är att det finns någon på skolan som är kunnig
inom området.
”Vi har ju Smartboard i en av salarna men det är bara två av lärarna på skolan som kan den.
Det är helt värdelöst att köpa in sånt och inte personalen lär sig, helt värdelöst”(F1).
Det finns svårigheter att få överblick och information över aktuell IKT som är lämplig för
elev med funktionsnedsättning. Det bygger på att pedagogen är aktiv och har vetskap kring
programvara som motsvarar de behov eleven har. En osäkerhet finns att eleven inte får
tillgång till de hjälpmedel som behövs.
”Men jag tycker det är svårt, det kommer nya grejer hela tiden. Och det hänger ju lite på oss
faktiskt att vi vet vad det finns för program för de här barnen”(F2).
Den allmänna arbetssituationen i skolan beskrivs som pressad av pedagogerna, de beskriver
att de har svårt att hinna utveckla IKT-arbetet.
IKT svarar inte mot behovet
Elevens funktionsnedsättning kan vara av den omfattningen att hela inlärningssituationen
påverkas. Det vill säga att eleven kan ha svårigheter inom flera områden så som att organisera
och planera målinriktade handlingar, inlärning, koncentration och motorik mm. En önskan om
16
att vilja hjälpa eleven och en förhoppning hos vuxna i barnets omgivning kan finnas och att
dator eller ett annat hjälpmedel ska lösa alla dessa problem.
”Det finns en illusion om att datorn är räddningen, ett jättehjälpmedel. Det är jättetydligt att
vi har elever, där vi inte på något sätt har hittat lösningen. Man tror det blir så bra men det
blir det inte alls det. Inte med det vi erbjuder, kanske något annat som man behöver”(F2).
Det framkommer att AlphaSmart är ett vanligt förekommande hjälpmedel vid svårigheter att
skriva. Flera pedagoger beskriver att det har begränsningar i funktion i jämförelse med en
laptop, den saknar stavningskontroll och har begränsad display. Det leder till svårigheter för
elev att använda hjälpmedlet. Det finns även fördelar med AlphaSmart; dess enkla utförande,
den väger inte så mycket och är lätt att transportera.
”Han har en AlphaSmart, men den har ju så mycket begränsningar. Man ser bara några
rader…de är för litet som du säger….lätt att komma mot en tangent o så försvinner
de…”(F3).
Pedagoger beskriver en situation där elev inte vet varför anpassningar till IKT görs och hur
det ska användas. Elev och pedagog blir inte tillfrågade om hur anpassningen kommer gagna
eleven. Hjälpmedel lämnas ut, det råder oklarheter kring syftet med hjälpmedlet och hur det
ska användas samt brister i uppföljning.
”alla prackar på henne: platta efter platta med saker som hon absolut måste ha så hon bara
nästan höjer upplösningen på skärmen för att jävlas”(F1).
Omgivningens påverkan
Pedagoger beskriver omgivningens attityder, mänskliga värderingar och syn på människors
lika värde som bidragande till hur väl olika hjälpmedel används och accepteras av eleven. En
vilja till samarbete och engagemang och hos alla berörda kring eleven betonas. Pedagogerna
har en viktig roll och behöver aktivt motivera eleven för att acceptera och se nyttan av
hjälpmedlet för att eleven skall förstå på vilket sätt hjälpmedlet kan vara till nytta i dagsläget
och längre fram. Elevens insikt om sin funktionsnedsättning och de svårigheter det medför
påverkar viljan att använda hjälpmedlen.
”Handlar det om ett kompensatoriskt, som en talsyntes. Fattar barnen vinsten med det så går
det ganska smidigt”(F2).
17
Pedagoger beskriver att hjälpmedel kan bidra att elever med funktionsnedsättning kan känna
sig utpekade av att använda ett hjälpmedel. Hjälpmedlets teknikstatus och utseende bidrar till
elevens status bland klasskamraterna. De andra eleverna kan bli avundsjuka eller intresserade
att eleven fått en ”teknisk pryl” men när de förstår hur hjälpmedlet ska användas är det inte
lika intressant längre. Därmed minskar även intresset att använda hjälpmedlet hos eleven med
funktionsnedsättning.
”En del kan ju tycka att de e lite skämmigt då å lyssna upplever ja de som.. ju äldre dom blir
tycker dom de e lite larvigt att använda talsyntesen.. fast dom egentligen behöver”(F3).
När IKT ingår naturligt i miljön och alla använder t.ex. dator, leder det till att elev med
funktionsnedsättning får en ökad delaktighet och kan arbeta mer på samma villkor som övriga
elever och inte bli så utpekad.
”Han kan inte skriva. För honom är det kanon. Han är duktig på datorer, eftersom alla har
dator i klassen blir det liksom inget problem. Han är motiverad och vill.”(F1).
”De e nog bättre när alla elever i klassen använder …”(F3).
Kunskap kring elever med funktionsnedsättning
Pedagogernas uppdrag omfattar alla elever i klassen, där flera elever kan ha särskilda behov
som de ska ha kunskap om. De beskriver komplexiteten hos elevers svårigheter t.ex. diagnosoch inlärningssvårigheter och dess konsekvenser. Elevens behov förändras över tid och
svårigheterna blir mer synliga högre upp i klasserna. De är osäkra på vad habiliteringen kan
bidra med för den berörda eleven och hur kontakt med habiliteringen ska ske. Pedagoger
beskriver en önskan av att samla alla berörda parter för att öka kunskapen runt elevens
förutsättningar och behov.
”...Och det visar sig att t o m åk 6 hängde hon med riktigt bra.
Sen då när puberteten kom då den här biten då samtidigt börjar det bli svårare inte bara på
det här utan generellt ja det handlar liksom, ja ryggmärgsbråcket är inte bara ett bråck utan
det påverkar faktiskt också minnesfunktionen. Då handlar det också hur ska vi
liksom hjälpa den här eleven så hon får stöd så att hon får in det i sin utbildning...”(F1):
Pedagoger beskriver att det handlar inte bara om hjälpmedel utan det är viktigt att ha en
helhetssyn kring elev med funktionsnedsättning. För varje elev är unik och har sina specifika
svårigheter.
18
Diskussion
Metoddiskussion
För denna studie valdes en kvalitativ metod; fokusgrupp med en enkät som komplement – en
mixad metod (Malterud, 2009; Polit & Beck, 2006). Syftet med studien var att pedagoger
skulle beskriva sina erfarenheter och då är en kvalitativ undersökning att föredra. Ett
alternativ till fokusgrupp II och III hade kunnat vara att komplettera med individuella
intervjuer med pedagoger, men vi bedömde att en fokusgrupp som metod skulle ge ytterligare
dimensioner. Utifrån rekryteringssynpunkt av deltagare är det möjligt att individuella
intervjuer varit att föredra då det skulle innebära mer flexibilitet med tidsbokningen. Vi hade
då kunnat vända oss till fler skolor och göra individuella intervjuer.
Resultatet av enkäten skulle ge bakgrundsinformation till pedagogernas
datavana och användning i undervisning, allmänt och för elev med funktionsnedsättning.
Enkäten hade en brist då det ej framkom om man var pedagog eller specialpedagog. Då
specialpedagog förväntas ha specialkunskap om elev med funktionshinder och pedagogiska
hjälpmedel och det hade därför varit av intresse att veta hur stor andel av deltagarna som hade
denna kompetens. I enkäten fanns ingen fråga kring vilken typ av funktionsnedsättning elev
hade vilket kan påverkat pedagogernas svar kring fråga om datoranvändande kring elev med
funktionsnedsättning.
I urval för fokusgrupp II och III var planerat att samla 4-6 pedagoger från olika
skolor inom Stockholms län. Urvalet till fokusgrupp I var pedagoger från olika skolor. Då
studien är gjord under begränsad tid och att vi dessutom har kännedom om pedagogernas
tidspress ändrades urvalet till deltagarna.
Missivbrev skickades till nio rektorer med förfrågan om deltagande på skolorna
där informanterna arbetar. Bedömningen var att det är lättare för dem att få tid över till en
intervju om den genomfördes på deras arbetsplats. Trots detta var det svårt att rekrytera
deltagare och då vi fick ja till deltagande från tre pedagoger på en skola godtog vi detta
eftersom vi inte hade andra alternativ. Enligt Wibeck (2010) är den ideala gruppstorleken 4-6
personer men det finns även beskrivet fördelar med små fokusgrupper där alla får mer
inflytande (Toner ,2009; Wibeck, 2010). Bland deltagarna finns det representerat pedagoger
från olika skolstadier, skolformer och olika lärarprofessioner. Spridningen i urvalet genererar
en större variation av erfarenheter. Vad gäller svårigheter att rekrytera; kan det finnas ett
motstånd för pedagoger att bli intervjuad av en annan yrkesgrupp. Det kanske hade känts
naturligare för pedagoger att bli intervjuad av pedagoger, då de delar samma vardag.
19
Inspelat material från Fokusgrupp I var av mycket låg ljudkvalité och
svårigheter var att transkribera materialet (Polit & Beck, 2008). Författarnas eget deltagande i
fokusgrupp II och III underlättade transkriberingen av dessa intervjuer.
Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys (Lundman & Hällgren
Graneheim, 2008). Då författarna var ovana i situation krävdes det tydlig systematik och
handledning. Under processen granskades materialet växelvis från helhet till delar till helhet.
Successivt kodades materialet till olika teman. Studien gjordes inom ett område (skola,
habilitering, elev med funktionsnedsättning) som vi är väl förtrogna med. En styrka i en
kvalitativ studie är förförståelsen och det var lätt att sätta sig in i det som deltagarna
diskuterade. Samtidigt bör det beaktas att förförståelsen inte får styra diskussionen för mycket
under intervjun och tolkningen under analysprocessen så att det påverkar resultatet (Malterud,
2009)Vi har efter intervjutillfällena gett varandra feedback (Wibeck, 2010) och gjort en första
sammanfattning över innehållet. Under analysfasen har vi diskuterat resultatet ett flertal
gånger för att öka tillförlitligheten. Vi är väl medvetna om att genomföra en kvalitativ
undersökning med fokusgrupp kräver kunskap och erfarenhet och något som kräver mycket
övning.
Resultatdiskussion
Resultatet från fokusgruppsintervjuerna visar att deltagarna ser möjligheter och behov av att
utveckla arbetet med IKT i undervisningen och för elev med funktionsnedsättning. Utrustning
finns tillgänglig men att deras arbete med IKT hindras av organisatoriska faktorer. Utifrån vår
erfarenhet vill pedagoger att IKT ska underlätta arbetet och vara lättillgängligt. De beskriver
vidare att IKT som bygger på avancerad teknik består av en kedja av flera olika delar som ska
fungera tillsammans. När det hakar upp sig i en del påverkar det resten. En elev med
funktionsnedsättning är beroende av fungerande omgivningsfaktorer (Law, 2004). Fungerar
inte dator och nätverk så kan de inte använda dator som skrivhjälpmedel då de inte kommer åt
sina filer.
Vid arbetsterapeutisk intervention i skolan är det viktigt att vi tar reda på hur
pedagogernas kunskap inom IKT ser ut och hur den mottagande partens organisation
fungerar. Klarar pedagogen av att stödja eleven i att använda det föreslagna hjälpmedlet eller
är det lämpligare att avvakta eller föredra en enklare lösning? Detta kan ju innebära at eleven
inte får det hjälpmedlet de behöver. Å andra sidan om eleven får ett hjälpmedel men som
pedagogen av olika skäl inte förmår integrera så har eleven ändå ingen nytta av det
(Hemmingsson et.al 2007). Det bekräftas också i litteratur att krav ställs på pedagogers
20
tekniska kunnande och hur organisationen påverkar möjligheten till elevens
användande(Ziviani & Copley, 2004; Murchland & Parkyn, 2010).
Vår studie visar att få av pedagogerna uttrycker att elev med funktions
nedsättning har individuellt anpassad undervisning med hjälp av dator. Vilket också styrks av
Lidström, Granlund & Hemmingsson (2012) som även uttrycker nödvändigheten av att en
plan upprättas med syftet för hur eleven ska använda datorhjälpmedlet i undervisningen. Vår
erfarenhet säger att datoranpassningar, ställer stora krav på omgivningens kunskap och
samarbete med habilitering och hjälpmedelcentral. En avancerad teknikanpassning tar tid att
iordningställa. Det kan också påverkas av att IKT-kunskapen är kopplad till pedagogen som
också har ansvar för hela klassen och kan ha svårt att hinna med specialanpassningar. Har
eleven stora behov så kan kanske alternativet vara att eleven går i särskild
undervisningsgrupp. En elev med att litet funktionshinder kanske inte har behov av sådan
avancerad teknik. Alla elever har dock behov av en åtgärdsplan där elevens datoranvändande
bör belysas och att den görs i samarbete mellan skola och habilitering. Något som också är ett
krav i skolagen och beskrivs som åtgärdsprogram och beslutas av rektor (Skollagen:3§9,
2011).
Pedagoger beskriver att elever med funktionsnedsättning ofta har svårigheter
inom flera funktionsområden och att elever fått hjälpmedel som inte alltid underlättar på ett
tillfredsställande sätt. Det kan kanske bero på att eleven och pedagogen inte alltid är delaktig i
besluten kring val av hjälpmedel och är inte heller införstådd i hur det ska hjälpa eleven. Detta
visar att det är brister i samarbetet mellan arbetsterapeut och pedagog vilket belyses av
Hemmingsson, Gustavsson & Townsend (2007). De beskriver bl.a. att dessa har olika mål för
elevens lärande och olika syn på delaktighet. Vår erfarenhet är att det inte alltid görs en
tillräcklig analys av elevens svårigheter och hur elevens problem framställs. Arbetsterapeuter
har flera bedömningsinstrument och praxismodeller som kan användas i det arbetet.
Bedömningsinstrument som finns riktat mot skolinsatser är BAS (Hemmingson, Egilson,
Hoffman, & Kielhonfer, 2005) och Skol-AMPS (Fisher, Bryze, Hume &Grisvold, 2007). En
bra bedömning underlättar rätt typ av åtgärder.
AlphaSmart är ett exempel på ett vanligt förekommande skrivhjälpmedel,
antingen förskrivet genom arbetsterapeut eller tillhandahållet av specialpedagog på skolan.
Den kan i många fall fungera väl men lika ofta svarar det inte upp mot behovet. Kanhända
kan den stå som en symbol för en åtgärd utan djupare analys eftersom den har en begränsad
21
funktion. Arbetsterapeuter har här en viktig roll i kartläggning av elevs svårigheter där
pedagog och elev behöver vara delaktiga för att det ska bli så optimala lösningar som möjligt.
Den tekniska utvecklingen går idag väldigt fort och AlphaSmart kanske har spelat ut sin roll.
Idag finns t ex läsplattor som öppnar nya möjligheter för elever med funktionsnedsättning.
(Specialpedagogiska skolmyndigheten (www.spsm.se)) Idag är inte läsplattor klassade som
hjälpmedel. Det gäller för oss arbetsterapeuter att följa med den tekniska utvecklingen och se
nya möjligheter för hur elever med funktionsnedsättning kan använda IKT oavsett om det är
hjälpmedel eller ej. Åter igen är arbetsterapeuts kartläggning av elevens behov viktig. Det är
en svårighet att eleven inte alltid har tillgång till den senaste tekniken genom
hjälpmedelcentralen. Det kanske är en konsekvens av den snabba tekniska utvecklingen att
gränserna suddas ut mellan vad som är allmänt och klassas som hjälpmedel.
(Hjälpmedelsinstitutet, 2008). Det finns vinster i att IKT blir mer allmänt förekommande och
används mer integrerat i undervisningen. Detta bekräftas av studien där det framkommer att
då alla har tillgång till dator minskar risken att elev med funktionsnedsättning blir utpekad
och kan motivera eleven till ett ökat användande av sina hjälpmedel. Detta styrks även i
studier av Hemmingsson et al, 2009; Lidström, Granlund och Hemmingsson (2012).
Enkäten visar tydligt att datorn är ett viktigt pedagogiskt verktyg. Är pedagogen
motiverad att använda IKT så ökar elevens användande. Omgivningens attityder påverkar
också elevens motivation att använda hjälpmedel och alla vi vuxna behöver vara
uppmärksamma på våra attityder och värderingar i kontakten med eleven. Hur omgivningen
bemöter eleven påverkar elevens självkänsla och hur de kan hantera och acceptera sin
funktionsnedsättning. Arbetsterapeuter har här en viktig roll emot eleven att kunna förklara
och öka elevens kunskap om sina svårigheter och begränsningar.
Pedagogerna i studien uttrycker en önskan att samla alla berörda för att
insatserna ska bli så bra som möjligt och att de får ett tätare samarbete med habiliteringen. I
dagsläget råder osäkerhet i hur kontakt tas, ska det gå via föräldrar eller kan skola ha
direktkontakt? Vår egen erfarenhet är att det kan vara svårt att få till ett optimalt samarbete
mellan arbetsterapeut och pedagog. Vi arbetsterapeuter är på en annans arena och behöver
komplettera vår syn på delaktighet med pedagogens kunskap om inlärning. I tidigare studier
beskrivs att pedagog och arbetsterapeut har olika syn på samarbete. Arbetsterapeuter önskar
ett tätare samarbete medan pedagoger tyckte det räcker med en årlig genomgång
(Hemmingsson et al, 2007). Vår studie visar däremot att pedagogerna efterfrågar mer kontakt.
22
Den visar också att pedagogerna anser att det är viktigt att ha en helhetssyn kring elevens
behov och svårigheter. Deras erfarenhet är att elevens svårigheter ökar i stigande ålder vilket
också är vår erfarenhet.
Slutsats
Resultatet i denna studie är att det saknas kunskap kring elevers funktionsnedsättning och att.
det finns behov av en anpassad miljö för att öka elevens delaktighet både socialt och
pedagogiskt. Eleverna är inte delaktiga i val av hjälpmedel eller åtgärd. Pedagoger har en
positiv syn på att använda IKT i sin undervisning för elever med funktionsnedsättning.
Positivt också att pedagoger efterfrågar ett ökat samarbete med habilitering där vi
arbetsterapeuter har en viktig roll kring analys av barnets svårigheter i alla skolaktiviteter. För
att det arbetet ska bli optimalt behöver vi i större utsträckning använda lämpliga
bedömningsinstrument. Det finns genom nya skollagen uttryckt om en utvidgad elevhälsa där
arbetsterapeut kan ingå. Hjälpmedelsinstitutet har under våren anställt 6 arbetsterapeuter i ett
projekt (Teknikstöd i skolan). Det finns arbetsterapeuter inom utbildningsförvaltning och
elevhälsa anställd inom flera kommuner. Det visar på ett intresse för utveckling mot
arbetsterapi mer integrerat inom skolan. Det ger möjligheter till nya studier för att följa
utvecklingen av arbetsterapi riktat mot skola tillsammans med att den tekniska utvecklingen
går snabbt framåt dels för elever med kontakt med habilitering samt elever utanför den
organisationen.
Tack
Ett stort tack till alla deltagarna i fokusgruppsintervjuerna och till vår handledare Heléne för
tålmodigt stöd och uppmuntran.
Vi vill också rikta ett stort tack till Habilitering och Hälsa (FOU-enheten) som gett oss
ledighet för att slutföra detta arbete.
Tack till våra nära och kära som supportat oss och stöttat oss under denna hektiska tid.
23
Referenser
Chantry, J., Dunford, C. (2010) How do computer assistive technologies enhance
participation in childhood occupations for children with multiple and complex disabilities? A
review of the current literature. British journal of Occupational Therapy 73(8), 351-365
Egilson, S. T., Traustadottir, R. (2009) Participation of Students With Physical Disabilities in
the School Environment. TheAmerican Journal of Occupåational Therapy, 63 264-272
Fisher, AG.; Bryze, K.; Hume, V.; Griswold, LA. (2007) School AMPS: School Version of
the Assessment of Motor and Process Skills. 2nd ed. FortCollins, CO: Three Star Press
Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Hemmingsson, H., Egilson, S., Hoffman, O. & Kielhofner, G. (2005) Bedömning av
Anpassning i Skolmiljö (BAS) Nacka, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
Hemmingsson, H. & Borell, L (2002). Environmental barriers in mainstream schools.
Blackwell Science Ltd, Child:Care, Health & Development, 28,1,57–63.
Hemmingson, H., Gustavsson, A., & Townsend, E. A., (2007) Students with disabilities
particpating in mainstream schools: policies that promote and limit teacher and therapist
cooperation. Disability and Society, 22, No 4, 383-398.
Hemmingson H, Lidström H., & Nygård. L (2009) Use of Assistive Technology devices in
mainstream school: Students perspectivce. American Journal of occupational therapy Volym
63, nr 4.
Law, M., Finkelman, S., Hurley, P., Rosenbaum, P., King, S., King, G., & Hanna, S. (2004)
Participation of children with physical disabilities; relationships with diagnosis, physical
function and demographic variables. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 11(4),
156-62.
Lidström, H., Almqvist, L., & Hemmingsson, H. (2012). Computer-based assistive
Technology device for use by children with disabilities: a cross-sectional study. I Lidström,
H. (2011). ICT and Participation in School and outside School activities for children and
youths with psysical disabilities. Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Department of
Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Occupational Therapy
Lidström, H., Granlund, M., & Hemmingson, H. (2012). Use of ICt in school: a comparison
between students with and without physical disabilities. European Journal of special Needs
Education. 27, 1, 21-34.
Lilja, M., Borell, L.& Tham, K. (2009) Policy för hantering av etiska frågor I samband med
genomförande av examinationsarbeten, kandidatnivå, 15 hp inom arbetsterapiprogrammet vid
Karolinska institutet
Lindsay, S., McPherson, A.C. (2011) Strategies for improving disability awareness and social
inclusion of children and young people with. Child care and development, 38 (2)1-8.
doi:10.1111/j.1365-2214.2011.01308.x 2011)
Lundman, B., Hällgren Graneheim, U. (2008) Kvalitativ innehållsanalys. I B. Graneskär, M.,
Höglund-Nielsen, B. (Red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s 159172). Lund: Studentlitteratur.
24
Malterud, K. (2009) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Studentlitteratur AB, Lund
Murchland,S., Parkyn, P. (5(6): 2010). Using assistive technology for schoolwork: the
experience of children with physical disabilities. Disabiltiy and Rehabilitation: Assistive
Technology, 5(6) 438-447.
Ness.N.E. (2011). Hjelpemidler og tilrettelegging for deltakelse: Et kunnskapsbasert
grunnlag.Trondheim: Tapir Akademisk Forlag
Pless M, Granlund M. Handbok i att använda ICF och ICF-CY, Studentlitteratur, 2011
Polit, DF. & Beck, CT.(Eds). (2006) Essentials of Nursing Research: Methods, Appraisal,
and Utilization.Philadelphia: Lippincott Williams&Wilkins.
Polit, DF. & Beck, CT.(Eds) (2008) Nursing Research: Generating and Assessing Evidence
for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams&Wilkins.
SFS 2010: 2010:800 Skollag. Hämtad 2012-03-22 från Sveriges Riksdag,
http://www.riksdagen.se
SKOLFS 2010:37, S. 2. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet
2011Stockholm, Sverige: Skolverket
Skolverket. (2005). Sammanfattning av enkätstudie: IT och skola 2005. Stockholm.
Socialstyrelsen Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and
Health: Children & Youth Version: ICF-CY, 2010
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2011) IT i lärande för att nå målen 978-91-28-00369-8
(pdf) från http www.spsm.se
Stockholms Läns Landsting. (2011) Hjälpmedelsguiden. Hämtad 17 december 2011, från
Stockholms Läns Landsting http://www.hjalpmedelsguiden.sll.se
Townsend, E. A. & Polatajko, H. J. (2007). Enabling Occupation II: Advancing an
Occupational Therapy Vision for Health, Well-being, & Justice through Occupation. Ottawa:
CAOT Publications ACE
Wibeck, V. (2010) Fokusgrupper; om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.
Studentlitteratur AB, Lund
Övrig källa:
Kyringer, A. Surfplattor ersätter skolböckerna, Dagens Nyheter 20120130
Folcker Aschan, A. Skolministern sågar projekt med surfplatta, Dagens Nyheter 20120901
Sthlm Debatt: Surfplattan är ingen fluga-våga se framåt, Björklund, Dagens Nyheter
200120204
25
Bilaga1
KAROLINSKA INSTITUTET
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle,
sektionen för arbetsterapi, Huddinge.
Svara med ett kryss.
1. Är Du man eller kvinna?
Man
Kvinna
2. Jag arbetar i …
Grundskolan
Grund-särskola
Gymnasiet
Gymnasie-särskola
Annan skolform …………………………………..
3. Vad passar bäst in på Dig? Svara med ett kryss.
Klasslärare
Lärare i matematik eller NO-ämnen
Lärare i praktisk- estetiska ämnen
Lärare i SO-ämnen
Lärare i språk
Annat Bild, spec. lärare i sv, spec, lärare/programutvecklare, yrkeslärare,
idrott,ekonomiska ämnen.
26
Svara med ett kryss.
4. Om undervisning och Din klass – vilket av följande stämmer på Dig?
Arbetar främst i en klass med mindre än 16 elever
Arbetar främst i en klass med 16 elever eller fler
Svara genom att sätta ett kryss.
5. Har Du dator hemma?
Nej
Ja, delad tillsammans med andra i familjen
Ja, egen dator
Ja, men jag använder inte dator hemma
Svara med ett kryss.
6. Deltar Du i någon form av grupp eller nätverk där man diskuterar utvecklingsfrågor inom
området IT och skolutveckling?
Ja
Nej
27
Svara genom att sätta ett kryss på varje rad.
7. Hur ofta använder Du …….
Aldrig
Någon/några
Någon/några
Någon/ några
gånger per
gånger per
gånger i månaden
Varje dag
termin
vecka
.. dator på lektionstid i
skolan?
.. dator hemma med
koppling till skolan?
.. Internet i Din
undervisning?
.. IT i undervisningen på
Dina lektioner för
färdighetsträning?
... IT i undervisningen för
att göra presentationer?
.. för barn med behov av
särskilt stöd?
Svara med ett kryss på varje rad.
8. Här har vi skrivit några påståenden om dator i skolan. Håller Du med?
Håller inte
med
Håller
delvis med
Håller
med
Vet
inte
Jag känner mig säker i att använda datorn i
undervisningen.
Jag anser att jag har nytta av datorn som
pedagogiskt verktyg i undervisningen.
Det tar för mycket tid att utnyttja datorn som
pedagogiskt verktyg.
Det finns någon organiserad hjälp i IT-frågor på
skolan.
28
Svara genom att kryssa en siffra.
9. Är du nöjd med det sätt som Du använder dator på i undervisningen idag?
1
2
3
4
5
Inte nöjd alls
Inte särskilt
nöjd
Varken mer
eller mindre
nöjd
Ganska nöjd
Mycket nöjd
Svara med ett kryss.
10. Har Din elev något/några datorhjälpmedel som du känner till på skolan?
Ja
Nej
Beskriv vilket/vilka i så fall
……………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………
29
Svara med ett kryss på varje rad.
11. Här har vi skrivit några påståenden om dator i skolan kring elev med funktionshinder.
Håller Du med?
Håller inte
med
Håller
delvis med
Håller
med
Vet
inte
Han/hon använder dator i något av mina ämnen.
Han/hon har individuellt anpassad undervisning
med hjälp av dator.
Jag har fått kompetensutveckling av relevans
kring projektelev och hans/hennes
datoranvändning.
Jag behöver stöd för att på ett optimalt sätt
utnyttja datorn i undervisningen för Projektelev.
Jag anser att datorn är ett viktigt pedagogiskt
verktyg för min Projektelev.
Har Du några synpunkter på enkäten eller på Ditt användande av dator i skolan.
Kommentera gärna här:
………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………
30
Bilaga 2
