IP/02/1288
Bryssel den 11 september 2002
Den inre marknaden för energi: Kommissionen
föreslår en stärkt försörjningstrygghet för olja och
gas
Kommissionen har i dag antagit två förslag till direktiv som kommer att bidra
till att ge Europeiska unionen en tryggare energiförsörjning inom ramen för
den inre marknaden för energi. ”Europeiska unionens mycket starka externa
beroende när det gäller kolväteförsörjningen utgör en stor riskfaktor för våra
ekonomier. Med tanke på utvecklingen av den inre marknaden för energi och
den geopolitiska osäkerheten är det mycket viktigt att upprätta effektiva
mekanismer för att på ett bättre sätt kunna garantera Europas befolkning en
konstant tillgång till energi till rimligt pris”, deklarerade Loyola de Palacio,
kommissionens vice ordförande med ansvar för energi och transport. ”De
nya initiativ för en gemensam och solidarisk förvaltning av olje- och
gaslagren som har tagits i dag kommer att ha en avgörande betydelse”,
tillade hon. Denna nya gemenskapsram kommer att införas i samarbete med
producentländerna.
Ett
europeiskt
system
för
bevakning
av
kolväteförsörjningen kommer att ge den tekniska expertis som krävs för att
vidareutveckla systemet.
Över 70 % av vår oljeförbrukning och 40 % av vår naturgasförbrukning importeras i
dagsläget. Prognoser visar att detta beroende 2020 kan uppgå till 90 % respektive
70 % av förbrukningen. Detta stora energiberoende innebär att Europeiska unionen
har ett allt mer utsatt läge vid risker för ”ekonomiska avbrott” i energiförsörjningen,
förbundna med stora fluktuationer i oljepriset - och även gaspriset som fortfarande är
indexkopplat till oljepriset. Samtidigt som det globala oljeutbudet endast minskade
med 3 % mellan 1998 och 2000 ökade priset på råolja från 10 dollar per fat till 37
dollar per fat, vid några tillfällen. Sådana prishöjningar skulle på ett år kunna öka
EU:s oljenota med i storleksordningen 100 miljarder euro.
Mot bakgrund av detta har dagens åtgärder visat sig otillräckliga. De
gemenskapsmekanismer för oljesektorn som infördes i början av 70-talet är inte
anpassade till den nya oljemarknaden inom ramen för en allt mer integrerad inre
marknad för energi. Dessa mekanismer omfattar ingen solidaritet mellan
medlemsstaterna i en krissituation. Inom gassektorn finns det i dag ingen som helst
gemenskapsram som syftar till att trygga försörjningen på en miniminivå.
För att på ett bättre sätt förvalta EU:s energiberoende har kommissionen därför i dag
föreslagit ett antal harmoniseringsåtgärder som skall garantera ett solidariskt och
samordnat agerande i frågor som rör försörjningstryggheten.
(1) En tryggare oljeförsörjning
Alla medlemsstater skall inrätta ett offentligt organ med ansvar för att hålla oljelagren
vilket på sikt skall vara ägare till lager som motsvarar minst 40 dagars förbrukning.
Detta initiativ kommer att bidra till en mer välfungerande inre marknad genom
införandet av regler som säkerställer en sund konkurrens mellan de ekonomiska
aktörerna. Dessutom garanteras en effektiv mobilisering av oljelagren i en
krissituation.
Vid energikriser kommer Europeiska unionen i fortsättningen att kunna anta en
gemensam strategi. Kommissionen kommer att ha befogenhet att omgående vidta
de åtgärder som krävs, med bistånd av en kommitté bestående av
medlemsstaternas företrädare. Slutligen kommer beredskapslagren, som för
närvarande motsvarar 90 dagars förbrukning, att kunna användas solidariskt vid ”en
allmän uppfattning om risk för avbrott i energiförsörjningen”, som leder till farliga
fluktuationer på marknaderna. Ett gradvis ianspråktagande av lagren av
petroleumprodukterprodukter kommer att bidra till att återskapa en mer flexibel
oljemarknad. Volymen på dessa lager kommer successivt att ökas från 90 till 120
dagars förbrukning.
(2) En tryggare gasförsörjning
Medlemsstaterna måste fastställa den allmänna politiken och kriterierna för en trygg
gasförsörjning på grundval av tydligt definierade uppgifter och ansvarsområden för
de olika aktörerna på marknaden.
I en krissituation skall solidariska och samordnade mekanismer tillämpas. Med tanke
på gassektorns särdrag vad gäller transport och lagring är det i detta skede inte
aktuellt att fastställa minimikvantiteter för gaslagren. Varje medlemsstat måste dock
genomföra ett antal olika åtgärder som rör lagring av gas, avbrott av icke nödvändiga
leveranser för att möjliggöra omdistribuering av gas för att skapa flexibilitet i
systemet, i gasförsörjningen och på spotmarknaderna. Medlemsstaterna skall
besluta om nationella mål syftande till att gaslagren skall säkra ett minimibidrag till
försörjningstrygghetsnormerna. Kommissionen kommer att övervaka läget i
gasförsörjningen och om nödvändigt vidta åtgärder för att garantera en kontinuerlig
försörjning på längre sikt samt utvecklingen av en flexibel gasmarknad.
Denna nya gemenskapsram förutsätter att komplicerade tekniska uppgifter utförs.
Framför allt handlar det om att följa utvecklingen på de internationella olje- och
gasmarknaderna och utvärdera vilken inverkan denna utveckling får på säkerheten
och tryggheten i energiförsörjningen samt att övervaka nivån på beredskapslagren.
Det är också nödvändigt att utarbeta mer tillförlitliga prisindex som speglar
marknaden bättre än de som finns i dag. Därför föreslås att ett europeiskt system
för bevakning av kolväteförsörjningen skall inrättas inom ramen för
kommissionen. Detta system skall samla den expertis som krävs för att utföra ovan
nämnda uppgifter. På sikt är det tänkbart att inrätta en byrå som kan ta över dessa
tekniska uppgifter från kommissionen.
Utformningen av dessa åtgärder för en tryggare olje- och gasförsörjning måste
samordnas med producentländerna. En stärkt dialog med producentländerna
kommer att göra det möjligt att förbättra prismekanismen och att sluta
tillfredsställande försörjningsavtal. Detta samarbete om lagring av kolväten måste
också upprättas med producentländerna och transitländerna. I detta sammanhang
kan dialogen mellan EU och Ryssland utgöra en första modell.
http://europa.eu.int/comm/energy/home/internal_market/oil_gaz/index_en.htm
2
