likabehandlingsplan

Handlingsplan mot kränkande
behandling
Fornuddens förskola, fritidshem,
förskoleklass och grundskola
Trollbäckens förskolor och skolor.
ht 2012-vt 2013
Datum för upprättande: 2012-08-20
Innehållsförteckning
Till dig som elev _______________________________________________________________ 3
Till dig som är förälder _________________________________________________________ 3
Likabehandlingsplanens syfte ___________________________________________________ 4
Definitioner på diskriminering enligt diskrimineringslagen ___________________________ 4
Definition på kränkande behandling enligt skollagen ________________________________ 5
Enhetens vision/långsiktiga mål _________________________________________________ 5
Information och delaktighet _____________________________________________________ 6
Främjande arbete för likabehandling ______________________________________________ 8
Kartläggningsmetoder __________________________________________________________ 9
Analys av kartläggningen ______________________________________________________ 10
Utvärdering av förra årets Likabehandlingsplan ____________________________________ 18
Bilagor______________________________________________________________________ 21
Bilaga 1: Lagtexter kring likabehandling.
Bilaga 2: Kontaktlista till stödgrupper
Bilaga 3: Kontaktlista till övriga hjälporganisationer (BRIS etc.)
Bilaga 4: Fornuddens trivselregler.
Bilaga 5: Jämställdhetsplan. Trollbäckens förskolor och skolor
Bilaga 6. Antimobbningsplan. Fornudden
Bilaga 7: Kommunens riktlinjer kring nätmobbning
2
Till dig som elev
Skolan ska vara fri från kränkningar och diskriminering. Det finns skrivet i skollagen och
diskrimineringslagen.
I Barnkonventionen (BK) står det att alla barn har samma rättigheter och lika värde – barnets bästa
ska alltid komma i första rummet.
Skolan som du går i har en skyldighet att arbeta för att uppnå detta. Om du känner dig utsatt för
mobbing, diskriminering, kränkande behandling, hot eller våld ska du kontakta en vuxen som du
känner förtroende för. Det gäller också dig som känner någon som blir utsatt.
Till dig som är förälder
Om du misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för kränkande behandling eller
diskriminering – kontakta ditt barns mentor, rektor eller annan utsedd person enligt bifogad
kontaktlista (bilaga )
Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling ber vi dig göra klart för ditt
barn att det inte är ett acceptabelt beteende och att du själv tar avstånd från beteendet. Vi hoppas
också att du meddelar ditt barns mentor om misstankarna.
3
Likabehandlingsplanens syfte
Planens syfte är att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling i förskola och skola.1 Förskolan och skolan ska arbeta för alla
människors lika värde.
Likabehandlingsplanen ska bland annat utgå från diskrimineringslagen och skollagen.2
Likabehandlingsplanen ska skapa en trygghet och tydlighet för barn, elever, föräldrar och personal så
att man tydligt kan se och agera efter lagarnas intentioner.
Det ska finnas en aktuell likabehandlingsplan i varje enskild verksamhet, det vill säga att det ska
finnas en för varje förskola och skola. Om inte förskolan/skolan kan visa att den fullgjort sitt
uppdrag kan den bli skadeståndskyldig.
Definitioner på diskriminering enligt diskrimineringslagen
Direkt diskriminering
o Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i jämförbar situation om
det finns koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering
o Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse/regel/förfaringssätt som verkar
neutralt men som missgynnar personer som faller under någon av de sju
diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier (en form av kränkande behandling)
o Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sex
diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier
o Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet
Instruktioner om att diskriminera
o En order eller instruktion om att diskriminera någon på ett sätt som avses i punkt 1 - 4 och
som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar
ordern eller instruktionen eller som lovat fullgöra ett uppdrag åt denne.
1
2
Begreppet förskola inbegriper all förskoleverksamhet.
Diskrimineringslag (2008:567) och kapitel 6 i skollag (2010:800).
4
De sju diskrimineringsgrunderna
1. kön - kvinna eller man eller den som ska ändra/har ändrat könstillhörighet,
2. könsöverskridande identitet eller att genom uttryck visa sig tillhöra ett annat kön,
3. etnisk tillhörighet – nationellt/etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande,
4. religion eller trosuppfattning
5. funktionshinder
6. sexuell läggning - homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
7. ålder
I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och
elever kan inte diskriminera varandra i lagens mening.
Definition på kränkande behandling enligt skollagen
o Ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker ett
barns eller elevs värdighet. Mobbning är ett exempel.
Kränkningar kan vara:
 Fysiska – till exempel slag eller knuffar
 Verbala – till exempel hot eller att bli kallad för könsord
 Psykosociala – till exempel att utsättas för utfrysning eller ryktesspridning
 Text- eller bildburna – till exempel via sms eller via Internet eller genom klotter
Den som upplever sig ha blivit kränkt måste tas på allvar!
Både förskolepersonal/skolpersonal och barn/elever kan göra sig skyldiga till kränkande
behandling/trakasserier.
Enhetens vision/långsiktiga mål
 Alla barn, elever och personal ska gå till sin arbetsplats i vår enhet utan att
känna rädsla för att bli utsatta för kränkande behandling, diskriminering
eller mobbning.
 Alla barn, elever och personal arbetar aktivt med förebyggande
verksamhet för att hindra uppkomsten av mobbning, diskriminering eller
annan kränkande behandling och vidtar åtgärder direkt om detta skulle
uppstå.
 Alla barn och elever ska ges möjlighet till utveckling och behandlas med
samma respekt oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
5
Information och delaktighet
Elevrådet har likabehandlingsplanen som en stående punkt på dagordningen.
Föräldrar har blivit informerade om innehållet vid flera tillfällen, på enhetens hemsida, vid föräldramöten och genom skolans föräldraförening.
Likabehandlingsplanen i sin helhet finns vid vårt ”besöksbord” på expeditionen. Personalen är väl förtrogna med dess innehåll och planen
används regelbundet.
På första gemensamma föräldramötet informeras föräldrarna om likabehandlingsplanen och hur arbetet på förskolorna och skolorna bedrivs.
Föräldraföreningen informeras kontinuerligt om läget på skolan samt delger oss sina synpunkter.
Information om planen i Fornuddens förskola
När?
Hur?
Föräldramöte i
början av
höstterminen
Föräldraföreningsmöte i början av
höstterminen
Samling sista veckan
i augusti
Skriftligt och muntligt
Samtal om
Likabehandlingsplanen
Samtal med 4 – 5
åringarna under samlingen
Ansvar för
information
Avdelningsansvariga
Rektor, biträdande
rektor
Avdelningsansvariga
6
Information om planen i Fornuddens skola
När?
Hur?
Föräldramöte i
början av
höstterminen
Föräldraföreningsmöte i början av
höstterminen
Första veckan på
höstterminen
Skriftligt och muntligt
Ansvar för
information
Klasslärare
Samtal om
Likabehandlingsplanen
Rektor, biträdande
rektor
Presentation av
Likabehandlingsplanen i
klassrummet.
Likabehandlingsplanen
ställs på besöksbordet
utanför expeditionen.
Klasslärare
Information om planen i Fornuddens fritidshem
När?
Hur?
Ansvar för
information
FöräldraföreningsSamtal om
Rektor, biträdande
möte i början av
Likabehandlingsplanen
rektor
höstterminen
Första veckan på
Presentation av
Pedagogerna på
höstterminen
Likabehandlingsplanen i
fritidshemmet
fritidsråd
7
Främjande arbete för likabehandling
Vi arbetar med EQ (emotionell intelligens) på skolan och på fritidshemmet. Då har eleverna möjlighet att ta upp aktuella situationer. Under
dessa lektioner arbetar man med värderings- och samarbetsövningar för att stärka jaget, hitta alternativa lösningar vid konflikter och att våga
säga nej.
I förskolan arbetar vi med empati- och jagstärkande övningar.
Fornuddens förskola
Diskrimineringsgrund
Kön/könsöverskridande identitet/sexuell
läggning3
Etnisk tillhörighet/
Religion/trosuppfattning4
Funktionshinder (fysiska eller psykiska)
Fornuddens skola
Diskrimineringsgrund
Kön/könsöverskridande
identitet/sexuell läggning5
Etnisk tillhörighet/
Religion/trosuppfattning6
Funktionshinder (fysiska eller
psykiska)
Fornuddens fritidshem
Diskrimineringsgrund
Kön/könsöverskridande
identitet/sexuell läggning
Etnisk tillhörighet/
Religion/trosuppfattning7
Funktionshinder (fysiska eller
psykiska)
Aktivitet
Förskolan har litteratur som visar olika slags
familjebildningar.
Förskolans litteratur och sånger tar upp olika kulturer.
Kost anpassad efter intolerans/allergi ska vara så lika
övrigas kost som möjligt.
Aktivitet
Åldersanpassad sexualkunskap, EQ samtal,
Litteratur och diskussioner kring olika kulturer och
religionsuppfattningar. Vetskap om andra människors
högtider.
Allergianpassad inredning. Lektionspass med korta pauser
emellan.
Aktivitet
Åldersanpassad sexualkunskap, EQ samtal,
Litteratur och diskussioner kring olika kulturer och
religionsuppfattningar. Vetskap om andra människors
högtider.
Allergianpassad inredning.
8
Tre diskrimineringsgrunder har sammanfogats till ett område.
Två diskrimineringsgrunder har sammanfogats till en.
3 Tre diskrimineringsgrunder har sammanfogats till ett område.
4 Två diskrimineringsgrunder har sammanfogats till en.
6 Två diskrimineringsgrunder har sammanfogats till en.
2
Kartläggningsmetoder
Fornuddens förskola:
-
barnobservationer
barnintervjuer
samlingar
föräldramöten
föräldraenkät (Pilen)
utvecklingssamtal med barn och förälder
Fornuddens skola:
-
elevenkäter
klassråd
elevråd
föräldramöten
föräldraenkät (Pilen)
utvecklingssamtal med barn och förälder
diskussioner i arbetslagen, Elevvårdsteam och antimobbningsgrupp
samtal med föräldraföreningen
Fornuddens fritidshem:
-
elevenkäter
fritidsråd
elevråd
föräldraenkät (Pilen)
föräldraenkät en gång per läsår (egen)
diskussioner i arbetslagen, Elevvårdsteam och antimobbningsgrupp
9
Analys av kartläggningen
Identifierade risker
Fornuddens förskola
-
Barn som inte respekterar verksamhetens regler
Barn som inte respekterar andra barn eller de vuxna
Fornuddens skola
- Barn som har fördomar och är rädda för det okända (kulturer, hudfärg, beteenden etc.), vilket
kan leda till otrevligt bemötande mot dem som inte ”passar in”
- Barn som bildar grupper där alla inte känner att de får vara med.
- Barns slutna gruppbeteende som sker på platser där de vuxna inte ser vad som händer.
- Nät- och mobilmobbning som ”smittar av sig” på skolarbetet.
- Vuxna som bemöter barn på fel sätt pga bristande kommunikation och information.
- Risk för knuffar och bråk vid kösituationer och trånga passager.
- Utanförskap när elever inte har ”rätt” statussymboler
- Barnen bildar grupper där alla inte känner att de får vara med.
- Barnen gömmer sitt slutna gruppbeteende och hittar platser där de vuxna inte ser vad som
händer
- Attityder hos elever kring att få extra hjälp
Fornuddens fritidshem
- Barnen har fördomar och är rädda för det okända (kulturer, hudfärg, beteenden etc.), vilket
kan leda till otrevligt bemötande mot dem som inte ”passar in”
- Barnen bildar grupper där alla inte känner att de får vara med.
- Barnen slutna gruppbeteende sker på platser där de vuxna inte ser vad som händer.
- Nätmobbning mm smittar av sig på skolarbetet.
- Vuxna som bemöter barn på fel sätt pga bristande kommunikation och information.
- Risk för knuffar och bråk vid kösituationer och trånga passager.
10
Förebyggande arbete för att motverka diskriminering, trakasserier &
kränkande behandling
Fornuddens förskola
Riskfaktor enligt
Vad gör vi?
kartläggning
Barn som inte
respekterar sociala
normer och
verksamhetens
regler
-
Barn som inte
respekterar andra
barn eller de vuxna
-
-
Fornuddens skola
Riskfaktor enligt
kartläggning
Barn som har fördomar
och är rädda för det
okända (kulturer,
hudfärg, beteenden
etc.), vilket kan leda till
otrevligt bemötande
mot dem som inte
”passar in”
Barn som bildar
grupper där alla inte
känner att de får vara
med.
Vi pratar med barnen om
förskolans regler.
Vi organiserar vuxenledda
lekar för att barnens ska
lära sig regler.
Vi är tydliga med var som
är ok och inte ok.
Vi pratar om känslor med
barnen.
Vi uppmuntrar barnen att
själva säga stopp/nej på
ett tydligt sätt.
Vi uppmuntrar barnen att
hämta en vuxen vid
konflikter.
Kontinuerligt arbete
-
-
-
-
-
Vem ser till
att det
sker?
Samtliga
pedagoger
Kontinuerligt arbete
Samtliga
pedagoger
När gör vi
det?
I
undervisni
ngen
kontinuerli
gt, inför
möten
som kan
vara svåra
Vem ser till att
det sker?
Mentorer
EQ-ansvariga
Vad gör vi?
-
Barns slutna gruppbeteende sker på platser
När gör vi det?
Förbereder elever inför möten
som kan vara känsliga
EQ-undervisning med
diskussioner och övningar kring
empati och förståelse för andras
känslor.
Använder sagor, filmer etc som
vidgar barnens perspektiv och
berättar om människor med
andra erfarenheter
EQ-undervisning med
diskussioner och övningar kring
empati för att få förståelse för
andras känslor.
Arbeta för en tillåtande
stämning i klasserna
Styr gruppindelning i
undervisningssammanhang, så
att alla jobbar med alla
Aktiva rastvakter
Kontinuerl Mentorer, EQigt, i
ansvariga
undervisni
ngen
Kontinuerl Alla pedagoger
igt, i det
11
där de vuxna inte ser
vad som händer.
där de vuxna inte ser
vad som händer.
Vuxna som bemöter
barn på fel sätt pga
bristande
kommunikation och
information.
Utanförskap när elever
inte har ”rätt”
statussymboler
Kränkningar på nätet
och i digitala medier
Attityder hos elever
kring att få extra hjälp
Placerar ut rastvakter på de
ställen där saker händer
Vuxna som är obekväma, som
alltid vågar fråga och störa.
Sprider informationen utanför
arbetslaget om fler behöver
veta.
-
Samtalar med inblandade elever
enskilt eller i grupp och
markerar att beteendet inte är
ok
Se filmer
Forumteater
Information till föräldrar och
elever om riskerna och etik på
nätet och i digitala medier
-
-
-
-
Fornuddens fritidshem
Riskfaktor enligt
kartläggning
Barn som har fördomar
och är rädda för det
okända (kulturer,
hudfärg, beteenden etc.),
vilket kan leda till
otrevligt bemötande mot
Arbetslags Arbetslagsledare
möten,
APT eller
andra infotillfällen
Genast när Mentor
något
inträffar
Inom
ramen för
EQ
Mentor
Föräldram
öte
Kontinuerl Mentor och den
Återkommande samtal för hur
person som är
eleverna når målen i skolan. Alla igt
knuten till
är unika och har olika behov.
klassen
Det är ok.
Informera eleverna om hur vi
arbetar med ”en skola för var
och en” vilket innebär fler
vuxna i klassrummet
EQ-övningar
Information till föräldrarna hur
vi arbetar
I uppstart
Salla pedagoger
diskussioner om skolans
samt under
trivselregler i klass
terminens
gång
-
Att man inte följer
skolans trivselregler
dagliga
arbetet
-
Vad gör vi?
-
-
Förbereder elever inför
möten som kan vara
känsliga
Medverkar i EQundervisning med
diskussioner och övningar
När gör vi
det?
I det dagliga
arbetet på
avdelningen,
inför möten
som kan
vara svåra
Vem ser till att det
sker?
Fritids-personal,
EQ-ansvariga
12
dem som inte ”passar in”
Kön/könsöverskridande
identitet/sexuell läggning
Etnisk tillhörighet/
Religion/trosuppfattning8
Funktionshinder (fysiska
eller psykiska)
kring empati och förståelse
för andras känslor.
- Utnyttjar sagor, filmer etc
som vidgar barnens
perspektiv och berättar om
människor med andra
erfarenheter
Åldersanpassad sexualkunskap, EQ I det dagliga
samtal,
arbetet på
avdelningen
Litteratur och diskussioner kring
I det dagliga
olika kulturer och
arbetet på
religionsuppfattningar. Vetskap om avdelningen
andra människors högtider samt
kost.
Allergianpassad inredning och kost I det dagliga
arbetet på
avdelningen
Fritids-personal,
EQ-ansvariga
Fritids-personal,
EQ-ansvariga
Fritids-personal,
Bespisningspersonal
13
Barn som bildar
grupper där alla inte
känner att de får
vara med.
-
Barnens slutna
gruppbeteende sker
på platser där de
vuxna inte ser vad
som händer.
Vuxna som
bemöter barn på fel
sätt pga bristande
kommunikation
och information.
-
-
Deltar i EQ-undervisning med
diskussioner och övningar kring
empati och förståelse för andras
känslor.
Arbetar för en tillåtande stämning
på avdelningen
Styr gruppindelning i det dagliga
arbetet, så att alla jobbar/leker
med alla
Aktiva rastvärdar
Placerar ut rastvakter på de ställen
där saker händer
Vuxna som är obekväma, som
alltid vågar fråga och störa.
Rastverksamhet
Avsätter tid på fritidsmöten för
information om situationen i
grupperna och kring enstaka barn.
Sprider informationen utanför
arbetslaget om fler behöver veta.
Elevvård som en stående punkt
på APT (Borde finnas).
Kontinuerligt, i det
dagliga arbetet
Fritidspersonal,
EQansvariga
Kontinuerligt, i det
dagliga arbetet
Alla
pedagoger
Fritidsmöten, APT
eller andra infotillfällen
Fritidshems
samordnare,
samtliga
pedagoger
Åtgärdsplan – vad gör vi om det ändå händer?
Fornuddens förskola
Riskfaktor enligt
Vad gör vi?
kartläggning
Barn som inte
- Vi är tydliga med vilka
respekterar
beteenden som inte är
verksamhetens regler
ok.
Barn som inte
- Vi hjälper barnen att
respekterar andra
reda ut sina konflikter
barn eller de vuxna
och förstå varför de
uppstod.
När gör vi det?
Genast när det
händer
Genast när det
händer
Vem ser till att
det sker?
Den personal
som varit
närvarande
Den personal
som
uppmärksammat
problemet
14
Fornuddens skola
Arbetsområde
Vad gör vi?
Barn som har
fördomar och är
rädda för det
okända (kulturer,
hudfärg, beteenden
etc.), vilket kan leda
till otrevligt
bemötande mot
dem som inte
”passar in”
-
Barn som bildar
grupper där alla inte
känner att de får
vara med.
-
-
-
Om man bryter
mot skolans
trivselregler
Barns slutna
gruppbeteende sker
på platser där de
vuxna inte ser vad
som händer.
-
-
-
-
När gör vi det?
Vem ser till att
det sker?
Mentor, den
personal som
varit närvarande
Samtalar med inblandade
elever enskilt eller i grupp och
markerar att beteendet inte är
ok
Tar kontakt med föräldrar
Om möjlighet finns, låter
personen som bemötts illa
komma och prata med barnen
Genast när
något inträffar
Observerar och kartlägger
beteendet
Pratar med inblandade elever,
enskilt eller i grupp och
markerar att beteendet inte är
ok
Kontaktar de inblandades
föräldrar
Tar upp problemet på EQpassen
Följer skolans
konsekvenstrappa med samtal
och stöd
Observerar och kartlägger
beteendet
Pratar med inblandade elever,
enskilt eller i grupp och
markerar vilka beteenden som
inte är ok
Tar kontakt med föräldrar vid
behov
Placerar ut rastvakter på de
ställen där saker händer
Ser till att all personal känner
till problemet, samt vilka
elever och platser det gäller
Informerar skolledning och
tar vid behov upp frågan om
utökat antal rastvakter
Genast när
något inträffar
Mentor
Genast
Mentor
EHT
Genast då någon
uppmärksammar
att problemet
uppstår
Mentor och övrig
personal som
uppmärksammar
problem
15
Vuxna bemöter
barn på fel sätt pga
bristande
kommunikation
och information.
-
-
Kränkningar på
nätet och i digitala
medier
Fornuddens fritidshem
Arbetsområde
Barn som har fördomar
och är rädda för det
okända (kulturer,
hudfärg, beteenden etc.),
vilket kan leda till
otrevligt bemötande mot
dem som inte ”passar in”
-
Den vuxne tar upp och ber
om ursäkt till det berörda
barnet samt kontaktar
föräldrar vid behov
Tydlig och rak
kommunikation mellan vuxna
Drar lärdom av det som hänt,
genom att berätta om det för
övrig personal och därigenom
förebygga upprepning
Agerar utifrån
antimobbingplanen
Meddelar rektor och hemmet
Vad gör vi?
-
-
Samtalar med inblandade
elever enskilt eller i grupp
och markerar att beteendet
inte är ok
Tar kontakt med de
inblandades föräldrar
Om möjlighet finns, låter
personen som bemötts illa
komma och prata med
barnen
Genast då
problemet uppstår
Mentor
informerar
arbetslaget
Arbetslagsled
are ansvarar
för att föra
information
vidare vid
behov
Genast då
problemet uppstår
Mentor
Fritids
Rektor
När gör vi det?
Genast när något
inträffar
Vem ser till
att det sker?
Avdelningsper
sonal, den
personal som
varit
närvarande
16
Barn som bildar grupper
där alla inte känner att de
får vara med.
-
Barns slutna gruppbeteende
sker på platser där de vuxna
inte ser vad som händer.
-
-
-
Vuxna som bemöter barn
på fel sätt pga bristande
kommunikation och
information.
-
-
-
Observerar och kartlägger
beteendet
Pratar med inblandade
elever, enskilt eller i grupp
och markerar vilka
beteenden som inte är ok
Kontaktar de inblandades
föräldrar
Tar upp problemet på EQpassen
Observerar och
kartlägger beteendet
Samtalar med inblandade
elever enskilt eller i grupp
och markerar att
beteendet inte är ok
Tar kontakt med
föräldrar vid behov
Ser till att all personal
känner till problemet,
samt vilka elever och
platser det gäller
Informerar skolledning
och tar vid behov upp
frågan om utökat antal
rast värdar
Vänder sig till
Trygghetsteamet?? (När
gör man det?)
Den vuxne tar upp och
ber om ursäkt till det
berörda barnet samt
kontaktar föräldrar vid
behov
Tydlig och rak
kommunikation mellan
vuxna
Drar lärdom av det som
hänt, genom att berätta
om det för övrig personal
och därigenom förebygga
upprepning
Genast när något
inträffar
Avdelningsper
sonal, den
personal som
varit
närvarande
Genast när något
inträffar
Avdelningspersonal, den
personal som
varit
närvarande
Genast när man fått
vetskap om det
inträffade
All personal
och den det
berör
17
Utvärdering av förra årets Likabehandlingsplan
Läsåret 2011/12
Fornuddens
förskola
Fornuddens
skola
Fornuddens
fritidshem
Har samtliga
arbetsområden i
planen hunnits med?
Delvis
Ja
Delvis arbetet
har gett elever
en bredare bild
av omvärlden
samt har
grupperingarna
minskat (dock
ökat i fsk)
Har insatserna
uppnått avsett syfte?
Ja
Ja
Finns det fortfarande
områden i planen att
arbeta med?
Är de områdena
medtagna i årets
plan?
Har
barnens/elevernas
delaktighet varit
tillräcklig?
Ja
Ja
Delvis
Det dagliga
arbetet ger mer
resultat än det
planerade. De
spontana
diskussioner
och samtal har
stor betydelse i
detta arbete
Ja, alla
Ja
Delvis
Ja
Ja
Ja
Nej
Kommentarer till kursiverade svar ovan:
Förskolan
- Vi upplever en förbättring i frågan om barn som inte respekterar verksamhetens regler.
- Vi upplever att vi måste se över utemiljön för att skapa en mer inspirerande och
utmanande utevistelse.
- Vi pratar om att för lite utmaning leder till uttråkade barn utmanar regler.
- Vi måste prata ihop oss mer och vara överens om vad som är nolltolerans på gården. Få
och tydliga regler!
- Vi bestämmer att vi ska ta in litteratur som stämmer överens med skrivningen i
likabehandlingsplanen. Sånger och musik kan enkelt vävas in i verksamheten.
18
Skola
- Vi har inte skapat mötet utanför vårt homogena område
- Vi har inte bjudit in personer med andra erfarenheter och annorlunda bakgrund som finns i
och kring verksamheten
- Avsätter inte tid på varje arbetslagsmöte för information om situationen i grupperna och
kring enstaka barn
Fritids
- Likabehandlingsplanen har fått lite utrymme i diskussionsforum.
- Det skulle behövas mer tid än en kvart där och där. planen måste få bearbetas, mer
strukturerat och kvalitativt. Ett förslag är att diskutera den på Fritids-Apt.
Nya risker som identifierats:
Skola:
- Utanförskap när elever inte har ”rätt” statussymboler
- Barnen bildar grupper där alla inte känner att de får vara med.
- Barnen gömmer sitt slutna gruppbeteende och hittar platser där de vuxna inte ser vad som
händer
- Attityder hos elever kring att få extra hjälp
Förskolan:
- Otydliga eller olika tolkningar av trivselregler
19
Metoder för utvärdering
Datum: 2012-09-05
Metod för utvärdering
Diskussioner i personalgrupperna utifrån observationer och samtal med elever enskilt och i grupper.
20
Bilagor
Bilaga 1: Lagtexter kring likabehandling.
Bilaga 2: Kontaktlista till stödgrupper
Bilaga 3: Kontaktlista till övriga hjälporganisationer (BRIS etc.)
Bilaga 4: Fornuddens trivselregler.
Bilaga 5: Jämställdhetsplan. Trollbäckens förskolor och skolor
Bilaga 6. Antimobbningsplan. Fornudden
Bilaga 7: Kommunens riktlinjer kring nätmobbning
21
Bilaga 1 Lagtexter
Skollagen (2010:800)
6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling
Ändamål och tillämpningsområde
1 § Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.
Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag.
Diskriminering
2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i
diskrimineringslagen (2008:567).
Definitioner
3 § I detta kapitel avses med
- elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 § den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag,
- barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap.,
- personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och
- kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker
ett barns eller en elevs värdighet.
Tvingande bestämmelser
4 § Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan.
Ansvar för personalen
5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten
eller inom ramen för uppdraget.
Aktiva åtgärder
Målinriktat arbete
6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att
motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.
Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för
kränkande behandling.
22
Plan mot kränkande behandling
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att
förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa
åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade
åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Förbud mot kränkande behandling
9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt
för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En
förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att
skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som
skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit
utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).
För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet
gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.
Förbud mot repressalier
11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller
eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna
i kapitlet.
Skadestånd
12 § Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 § ska huvudmannen dels
betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats
av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa.
Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort.
Rättegången
13 § Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i
tvistemål när förlikning om saken är tillåten.
I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat
målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.
23
Bevisbörda
14 § Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt 11
§, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det
huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.
Rätt att föra talan
15 § I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev
som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för
barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande.
Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel
när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra
frågor som rör bevisningen.
När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om
samma sak.
16 § Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet
eller eleven, om det får överklagas av myndigheten.
När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av
vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen.
Diskrimineringslag (2008:567)
3 kap. Aktiva åtgärder
Utbildning
Målinriktat arbete
14 § En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (2010:800), utbildning
enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att
utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika
rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
Att förebygga och förhindra trakasserier
15 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller
någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella
trakasserier.
24
Likabehandlingsplan
16 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som
behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till
verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning,
dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder
som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året.
En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
4 kap. Tillsyn
Diskrimineringsombudsmannen
Diskrimineringsombudsmannens uppgifter
1 § Diskrimineringsombudsmannen ska utöva tillsyn över att denna lag följs. Ombudsmannen ska i första hand försöka
få dem som omfattas av lagen att frivilligt följa den.
Bestämmelser om ombudsmannens uppgifter finns också i lagen (2008:568) om Diskrimineringsombudsmannen.
2 § Av 6 kap. 2 § framgår att Diskrimineringsombudsmannen får föra talan i domstol för en enskild som medger det.
Uppgiftsskyldighet
3 § Den som omfattas av förbuden mot diskriminering och repressalier, av skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot
trakasserier eller av bestämmelserna om aktiva åtgärder i denna lag är skyldig att på begäran av
Diskrimineringsombudsmannen
1. lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan ha betydelse för tillsynen,
2. lämna uppgifter om meriter när ombudsmannen biträder en begäran av en enskild enligt 2 kap. 4 eller 8 §,
3. ge ombudsmannen tillträde till arbetsplatser eller andra lokaler där verksamheten bedrivs för undersökningar som kan
ha betydelse för tillsynen, och
4. komma till överläggningar med ombudsmannen.
Skyldigheten enligt 1-3 gäller inte om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som talar däremot.
Vite
4 § Den som inte rättar sig efter en begäran enligt 3 § får av Diskrimineringsombudsmannen föreläggas att vid vite
fullgöra sin skyldighet. Ett beslut om vitesföreläggande får överklagas hos Nämnden mot diskriminering.
Ett vitesföreläggande enligt första stycket ska delges. Lag (2010:1979).
5 § Den som inte fullgör sina skyldigheter i fråga om aktiva åtgärder enligt 3 kap. 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 15 eller 16
§ kan vid vite föreläggas att fullgöra dem. Ett sådant föreläggande meddelas av Nämnden mot diskriminering på
framställning av Diskrimineringsombudsmannen. Föreläggandet kan riktas även mot staten som arbetsgivare eller som
huvudman för utbildningsverksamhet.
Om ombudsmannen förklarat sig inte vilja göra en framställning till nämnden om vitesföreläggande, får en central
arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal göra en framställning i fråga om
aktiva åtgärder i arbetslivet enligt 3 kap. 4-13 §§.
I framställningen ska anges vilka åtgärder som bör åläggas den som framställningen riktas mot, vilka skäl som åberopas
till stöd för framställningen och vilken utredning som har gjorts.
Överklagandeförbud
6 § Andra beslut av Diskrimineringsombudsmannen enligt denna lag än beslut om vitesförelägganden enligt 4 § får inte
överklagas.
25
Bilaga 2 Kontakter
Kontaktlista till stödgrupper i skolan
Krisgrupp: Fornudden
Krisgrupp: Sofieberg
Rektor Fredrik Plahn
Rektor Fredrik Plahn
Bitr rektor Camilla Lindblad
Bitr Erika Köster
Administratör Britt-Mari Jonsson
Administratör Susanne Widén
Lärare Merete Bomark
Fritidspedagog Annika Almberg
Förskollärare Marie Andersson
Specialpedagog Elin Almvärn
Bost: 0761881605
Mobil: 073 688 7801
Arb: 5782 7801
Bost: 0761881605
Mobil: 073 688 7801
Arb: 5782 7801
Bost: 070 648 6866 Mobil 073 688 7808 Bost: 0706747562 Mob:073-688 73 51
Arb: 5782 7808
Arb: 5782 73 51
Bost: 742 82 17 Mob: 0708-229 795
Arb: 5782 78 00
Bost: 798 48 09 Mob: 0731-41 12 62
Arb: 5782 78 00
Bost:7427105 Mob:073-7754183
Arb: 08-57827810
Förskolan Helene Edman Carlsson
Bost:798063033 Mobil: 070 5798 66 99
Arbete 5782 78 17
Skolsköterska Lotta Ljungberg
Bost: 7988998 Mob: 0708-136568
Fornudden 5782 9443 (tis-fre)
Sofieberg: 5782 9443 (mån)
Bost: 742 83 72 Mob: 073-721 33 28
Arb: 5782 73 50
Bost: 742 78 95 Mob 076-206 87 85
Arb: 5782 73 62
Bost: 0704912610 Mob: 0701698694
Förskollärare Carina Sundqvist
Bost: 742 35 82 Mob: 0739-38 54 85
Arb: 5782 73 66
Skolsköterska Lotta Ljungberg
Bost: 7988998 Mob: 0708-136568
Fornudden 5782 9443 (tis-fre)
Sofieberg: 5782 9443 (mån)
Skolpsykolog Christer Gulbrandsen
Skolpsykolog Christer Gulbrandsen Bost: Mob: 070-488 95 64
Bost: Mob: 070-488 95 64
Arb: 5782 95 64
Arb: 5782 95 64
26
Kontaktlista till övriga hjälporganisationer
Viktiga telefonnummer
SOS
112
POSOM
5782 95 54
Mobil: 070-488 95 54
Psykologiska och sociala omhändertaganden vid krissituationer
Tyresö Kommun vxl
Förvaltningschef Barn o Utb
Verksamhetsstrateg
1 eller 08-5782 91 00
5782 91 78 Mobil: 070- 488 91 78
5782 90 59 Mobil: 070- 488 90 59
Tolkförmedlingen
Socialförvaltningen
Prima barn i Handen
BUP Akut, Saxgatan 10 i Sthlm
5782 91 70
5782 94 66
514 527 00
616 69 00
Vårdcentral, Trollbäcken
Vårdcentral, Bollmora
Folktandvården, Bollmora
Läkare Jourmottagning Handen
SÖS
Huddinge sjukhus
Astrid Lindgrens
St:Eriks ögonakut
718 71 20
718 72 00
712 03 50
606 12 55
616 10 00
585 800 00
517 701 02
672 30 00
Taxi
Brandkåren
Nacka Polisen
020-20 20 20
721 22 00
401 60 00
Trollbäckens kyrka
682 66 47
27
Bilaga 4 Skolornas trivselregler
Trivselregler vid Fornuddens skola från ht 2012






Vi är bra kamrater
Vi använder ett vårdat språk
Vi pratar med en vuxen om något händer på t.ex. rasten
Vi är rädda om vår skola och skolgård
Vi lyssnar på varandra t.ex. slutar vi när någon säger sluta
Vi respekterar både vår arbetsro och matro
28
Bilaga 5 Jämställdhetsplan
JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR
TROLLBÄCKENS
FÖRSKOLOR OCH SKOLOR
Ht 2010
♂♀
29
Innehåll
sid. 19
Inledning ……
20
Vad är jämställdhet?
20
Styrdokumenten, vad säger lagen
21
Mål och syfte med vårt genusarbete
23
Genomförande
24
Litteraturtips vuxna och barn
25
Praktiska tips för jämställdhetspedagogik
Mallar till individuell planering för jämställdhet
27
29
30
Inledning
Lika villkor för flickor och pojkar i förskolan/skolan är en självklarhet,
men inte en verklighet!
De traditionella könsrollerna formas tidigt, flickor och pojkar fostras till att vara och agera så som det
förväntas av dem. De vuxna och samhället i stort upprätthåller strukturer och värderingar genom
sina förväntningar och krav. I förskolan/skolan möter vi tidigt barnen och har därför en aktiv roll i
deras utveckling.
Pedagogerna är med och formar individer för livet och lägger grunden för deras framtid.
Pedagogernas skilda förväntningar på flickor respektive pojkar begränsar bägge könens möjligheter
att utveckla sin fulla potential, som individer. Det är därför viktigt att pedagogerna ges möjlighet att
upptäcka sina omedvetna förväntningar på flickor och pojkar för att kunna förändra och bredda sitt
synsätt och beteende.
Målet är att valmöjligheterna ska öka för både flickor och pojkar, vi ska lägga till och inte ta bort.
När barnen utformar sin personlighet ska vi tillföra fler färger på färgpaletten. Flickor och pojkar ska
erbjudas samma möjligheter till utveckling, social kompetens, glädje och utmaning. Flickor och
pojkar ska erbjudas en pedagogisk miljö där deras erfarenheter breddas utan att hämmas av
traditionella könsmönster. Miljön ska bidra till att ge flickor och pojkar en positiv könsidentitet.
Tanken är att genusperspektivet ska ingå som en naturlig del i det vardagliga arbetet!
Vad är jämställdhet?
♥ Jämställdhet är alla människors lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter
oavsett kön.
♥ Jämställdhet är en rättighets- och demokratifråga med hög prioritet i de lagar och
förordningar som styr förskolan och skolan.
♥ Jämställdhet handlar inte om att tjejer ska bli killar och att killar ska bli tjejer,
eller att vi alla ska bli lika.
♥ Jämställdhet handlar om att bredda barn och vuxnas könsroller, vad som anses
kvinnligt och manlig, flickigt och pojkigt, och därmed öka både flickor, kvinnor,
pojkar och mäns handlingsutrymme.
www.jamstallt.se
Styrdokument för förskolan och skolans jämställdhetsarbete
Barnkonventionen
(Artikel 2)
1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de
rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller deras
föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning,
nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt.
(Artikel 29)
1. Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att
a) utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och
psykisk förmåga.
31
b) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse,
fred tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska,
nationella och religiösa grupper och personer som till hör urbefolkningar
Skollagen
1 kap § 2 Allmänna föreskrifter
Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska
förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar.
Särskilt ska den som verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska
beteenden.
Lpfö98 Läroplan för förskolan
1. Förskolans värdegrund och uppdrag
Grundläggande värden
/…/ En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt
människovärde vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden
som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.
/…/ Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och
andras rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten.
Saklighet och allsidighet
Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar
till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan skall
motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma
möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa
könsroller.
2. Mål och riktlinjer
2.1 Normer och värden
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar
– förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund
2.3 Barns inflytande
Riktlinjer
Arbetslaget skall
– verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten
Lpo94 Skolans läroplan
1. Skolans värdegrund och uppdrag
32
Grundläggande värden
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall
gestalta och förmedla. /…/
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i
samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.
En likvärdig utbildning
/…/ Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt
på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan och de krav och förväntningar som ställs på
dem bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett
ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall ge utrymme för eleverna att pröva och
utveckla förmåga och intressen oberoende av könstillhörighet
Mål och riktlinjer
1.1 Normer och värden
Riktlinjer
Läraren skall
– uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att
förebygga och motverka alla former av kränkande behandlig
2.3 Elevernas ansvar och inflytande
Riktlinjer
Läraren skall /…/
– verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen,
2.6 Skolan och omvärlden
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan skall
– bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på
kön eller kulturell bakgrund.
2.8 Rektors ansvar
”Rektor har ansvaret för skolans resultat och därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att
/…/
– ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana
kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad
samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger,
Diskrimineringslagen (2008:567)
Lagen ska främja barns och elevers lika rättigheter och motverka diskriminering på grund av kön,
könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning
och funktionshinder (ålder – ej med här).
______________________________________________________________________
33
Flickor och pojkar skall erbjudas samma möjligheter till utveckling, social kompetens,
glädje och utmaning. Deras erfarenheter ska breddas utan att hämmas av traditionella
könsmönster.
Syfte
Handlingsplan är ett verktyg för hur jämställdhetsarbetet ska integreras i den ordinarie, dagliga
verksamheten. Den ska vara en hjälp att genussäkra vardagen. Med genussäkra menar vi att vi kritiskt
granskar hur tex läromedel köps in eller hur vi möblerar i lokalerna eller hur de vuxna tilltalar pojkar
och flickor. Valmöjligheterna ska öka för både pojkar och flickor och vi ska lägga till och inte ta bort
något. Vi ska alla motverka könsstereotypa mönster.
Mål






att alla som arbetar på vår enhet är väl förtrogna med de styrdokument som finns och som
specifikt styr vårt arbete med jämställdhet mellan flickor och pojkar i förskola/skola
att vi kombinerar våra pedagogiska kunskaper med goda insikter i genusvetenskap
att vi alla får en grundläggande förståelse för och insikt om hur genus skapas
att få syn på sitt eget förhållningssätt och hur detta påverkar barns/elevers utveckling
att ”genussäkra” vardagen med en genusmedveten pedagogik
att all personal på enheten bidrar till att främja jämställdhet mellan könen
Genomförande
Kunskap:
Vi inhämtar kunskap genom gemensam litteraturläsning och annan kompetensutveckling enligt
enhetens planering.
Vardagen:
Alla som arbetar i på vår enhet ska närhelst ett barn uttrycker förgivet tagna tankar kring kön skapa
dialog kring detta med barnet.
Vi ska fråga, lyssna och bemöta barnet där det är.
Vi ska skapa dialog med barnen inte ge pekpinnar men inte heller låta stereotypa uttalanden få bli
oemotsagda. Dessa händelser dokumenteras för att användas som underlag vid reflektion.
Vi ska vara uppmärksamma på hur vi styr barnens val i olika situationer, hur vi fördelar taltid för
flickor respektive pojkar och tänka jämställt vid temaarbete.
34
Genussäkring av verksamheten:
Vi granskar läromedel före inköp.
Vi arbetar också utifrån den Praktiska jämställdhetsplanen för att genussäkra område efter område
och i klasserna med utgångspunkt efter följande:







förskoleklass: leka parlekar, prata om flick- respektive pojklekar och leksaker.
år 1: undersöka kläder, flick- och pojkkläder, utseende, material, användning.
år 2: diskutera olika yrken, könsrelaterade, enkät ”Vilket yrke passar bäst?”
år 3: värderingsövningar i olika grupper
år 4: granska läromedel, bilder, texter
år 5: undersöka tidningar, reklam riktad mot olika kön
år 6
Utvärderingen: Ska ske terminsvis i arbetslaget och på enheten. Planen revideras varje läsår.
Elfte steget – vägen dit av Charlotta John & Pamela von Sabljar
Genusboken – av Johanna Nihlén & Sara Nilsson (år 6-9)
Jämos handbok om könsmobbning i skolan
Litteraturtips för barn:
För lite yngre barn:
Titta och peka – fordon och farkoster av Lotta Bergqvist m.fl.
Magic, Cilla och Baby – ramsor om tjejer, killar och grejer av Eva Lundgren
En liten skär och många små brokiga av Carin och Stina Wirsén
Vem är arg? av Stina Wirsén
Vem bestämmer? Av Stina Wirsén
Gå jobbet av Lena van Rooy
Har Loppan snopp av Thierry Lenain
Lilla H cyklar på av Ann Forslind
Modiga Molly av William Steig
Nej! sa lilla monster av Kalle Güettler
Stora Nej, lilla Nej av Gisela Braun
Fiat i simhallen av Iben Sandemose
Vad lilla Anna sparade på av Inger & Lasse Sandberg
Emmas verkstad av Gunilla Wolde
35
För lite äldre barn:
Här kommer Uppfinnar Johanna! av Ann-Christine Magnusson
Värsta prutten, Lolly! av Åsa Karsin
Vem är tjuven Mirjana? av Ana Udovice
Cirkus Bestivus av Andreas Palmaer
Händiga Hanna lagar bilen av Titti Knutsson och Lisen Adbåge
Händiga Hanna lagar pappa av Titti Knutsson och Lisen Adbåge
Sandalerna av Anna Hedvall
Vilda i Asien av Pamela von Sabljar
Jonathan & Kroppen av Karin Salmson
Snippor och Snoppar av Anna Kosztovics
Flickans lilla av Scultz och Sjöstrand
Pelle hjälper en riddare av Jan Lööf
Kaninen och Kusinen av Lilian Edvall och Sara Gimbergsson
Pite och Palt rymmer av Ann-Christine Magnusson och Paola Ciliberto
Böckerna om Castor av Lars Klinting
Kenta och barbisarna av Pija Lindenbaum
Lill-Zlatan och morbror raring av Pija Lindenbaum
När Åkes mamma glömde bort av Pija Lindenbaum
Gittan och Gråvargarna av Pija Lindenbaum
Sandvargen av Åsa Lind
Trollen på regnbågsbacken av Bodil Sjöström
Vilma och Mona spanar och smyger av Eva Lindström
Malins mamma gifter sig med Lisa av Annette Lundborg och Mimmi Tollerup-Grkovic
Så gör prinsessor av Per Gustavsson
Min syster är en ängel av Ulf Stark
Jag gör dig frisk, sa lilla Björn av Janosch
Sjörövar Rakel och kapten Snorfinger av Martin Widmark och Britt Sternehäll
Målarbok:
Jesper Walderstens målarbok, fantastiska fantasifulla bilder som vidgar vyerna
36
Praktiska tips för jämställdhetspedagogik
Rättvisa är att var och en får vad den behöver!
Kompensatorisk träning:
Beröm/uppmärksamhet –
♂ för hjälpsamhet, omtänksamhet, utseende
♀ för styrka, tuffhet, mod, klokhet
Mod –
♀ utmana fysiskt/motoriskt, höras, synas
♂ i samtal, visa känslor, skriva dikter etc.
Bygga och konstruera –
♀ testa och våga, prata om material, konstruktion, hållfasthet
♂ samtala om omsorgsfrågor, inredning, vem ska bo, hur har de det
Språk –
♀ argumentera, debattera
♂ skriva mycket och reflektera
Tävlingar –
♀ tävla, kämpa, svettas, skratta, ha ont
♂ samarbete
Närhet –
♂ massage, massageberättelser
Enskilt - par –
♀ arbetar själv
♂ arbetar i par
Ta plats –
♀ hoppa från höjd och skrika sitt namn
Omsorg –
♂ hjälpare i olika sammanhang
Att ge förebilder:
Observationer - be någon observera dina omedvetna handlingar/mönster
Taltid - fördela jämt utifrån antalet ♀ ♂
Beröm - beröm flickor och pojkar inför varandra
Prao/Yrken - ta reda på vad föräldrarna har för yrken och prata utifrån det, finns det
begränsningar för könen och varför i så fall? (diskutera)
Elevens val - hjälp till med gränsöverskridande val
Pedagogen - var gränsöverskridande och visa på otraditionella val
Sagor och berättelser - leta efter förebilder som bryter mot normen, tänk på huvudrollsinnehavaren
Pappornas roll - vänd er även till papporna i omsorgsfrågor
Utklädningskläder - kläder för både ♀ ♂ och för alla roller
Presenter - könsneutrala eller som utmanar bägge könen
Historiska förebilder - bakom uttryck människor, folk döljer sig ofta män, förmedla både kvinnors
och mäns historia
Förebilder inom forskning - det finns gott om ♀ förebilder
Delade grupper:
Datorn – schema så alla får till gång
Olika ämnen – ♀ ♂-grupper vid behov
Matbordet – separata bord för ♀ ♂
Lek – uppmana ♀ att leka längre bort, uppmana ♂ att leka nära, gör schema för saker där könen
har olika tillträde
Delvis fritt efter ”ELFTE STEGET” – Charlotta John & Pamela von Sabljar
Sammanställt av Lotta Strand
38
Bilaga 6 Antimobbningsplan
Fornuddens skola
Rubriker:
1.
Skollagen och läroplanen
2.
Målsättning och definition
3.
Förebyggande insatser
4.
Trygghetsteamets arbetsplan
5.
Uppföljande arbete
6.
Trygghetsteamet
2012-09-04
39
1.
Skollagen och läroplanen
Utdrag ur läroplanen:
Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i
skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas.”
Utdrag ur skollagen:
”Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och
respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar i skolan bemöda sig om att
hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling.”
Skolverkets definition
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon
av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur
personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering.
Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan
diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet.
att vara
diskriminering
enligt
Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en
eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte
bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och
kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning,
förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon.
Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och
återkommande.
Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ
handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan
skada eller obehag.
(ur skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling)
40
2.
Målsättning och definition
Målsättning:
Skolans uppdrag är att motverka och förhindra all form av mobbning eller annan kränkande
behandling.
Alla barn och vuxna har rätt att bli accepterade som de är. Vi skall sträva mot ett klimat där
mobbning eller annan kränkande behandling inte förekommer.
Definition:
En person är mobbad när hen, upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt
för negativa handlingar från en eller flera personer. Detta innefattar även
kränkningar på nätet utanför skoltid.
Negativ handling:
Beteende som har till syfte att tillfoga den annan person skada eller obehag.
Kan utföras genom:
Fysisk kontakt, ord, handlingar eller annat sätt (grimaser, gester, utfrysning m.m.).
Direkt mobbning – förhållandevis öppna angrepp på offret.
Indirekt mobbning – social isolering, utfrysning.
Enstaka trakasserier är inte tillåtet men definieras inte som mobbning.
41
3.
Förebyggande insatser mot mobbning
På Fornuddens skola arbetar vi med förebyggande insatser genom
 Alla som arbetar på Fornuddens skola ska tydliggöra skolans inställning till
mobbning och med kraft reagera mot alla dess former
 Vid läsårets start i samband med välkomstsamlingen presenterar
antimobbningsteamet sig och informerar alla elever om teamets arbete.
 Alla vuxna och barn skall reagera kraftfullt och säga ifrån när vi ser bråk,
trakasserier, retningar m m. Vid misstanke om mobbning skall klasslärare
eller trygghetsteamet kontaktas.
 Eleverna skall uppmanas att lämna varandras tillhörigheter i fred.
 Fadderverksamhet mellan Förskoleklass och år 3
 EQ, vilket innebär jag-stärkande övningar, relationsövningar, etik och moral,
samarbetsövningar, värderingsövningar
 Hantera konflikter, stora som små, direkt
 Att vid varje Arbetslagsträff har vi elevvård som stående punkt
 Att rastvärdar cirkulerar på skolgården
 Trivselsamtal varje termin
 Skolan ger allmän information till föräldrarna på första föräldramötet i
förskoleklassen angående vårt antimobbningsarbete.
Innan Trygghetsteamet kontaktas ska:
 Arbetslaget ha uttömt sina egna möjligheter att hantera uppkomna
situationer
42
4.
Trygghetsteamets arbetsplan
Vid misstanke om mobbning (se definition) arbetar Trygghetsteamet enligt följande
modell:
1. Orosanmälan görs skriftligen till rektor/när akut meddela omedelbart
rektor/biträdande rektor
2. Rektor sammankallar Trygghetsteamet.
3. På mötet fördelas ansvaret att undersöka ärendet genom följande åtgärder
för att ta reda på händelseförlopp samt orsaker (utredning)
 Kontakta mentor/klasslärare(Information om att berörda elever kommer att kallas till
samtal. Påminn om sekretess).
 Kontakta fritidspersonal
 Kontakta ämneslärare, idrott, musik och slöjd.
 Observera den utsatte och klasskamrater under raster, i matsalen o.dyl.
 Genomför enskilda intervjuer med elever
 Dokumentera!
Detta görs snarast!
4. Trygghetsteamet träffas igen och stämmer av alla insamlade uppgifter.
Rektor fattar beslut om åtgärder
5. Trygghetsteamet upprättar en handlingsplan
Tänkbara åtgärder
 Den mobbades föräldrar kontaktas
 Mobbarens föräldrar kontaktas
o Alternativ 1: Barnet får möjligheten att berätta för sina föräldrar
själv och mentor kontaktar föräldrarna dagen efter.
o Alternativ 2: Mentor ringer föräldrarna efter samtalet, ibland
tillsammans med barnet.
 Samtal med berörda elever och vuxna
43
 Samtal i klassen med tydlig markering om nolltolerans
 Riktat arbete (EQ) i klassen utifrån problematiken
 Ett datum för uppföljning inom en vecka bestäms
 Erbjuda samtal elevvård
 Vid fortsatt kränkning kallar rektor till EVK
 Anmälan till annan myndighet
 Anmäla till huvudman ( http://intranat/Mallar/Barn-och-utbildning/ )
5.
Uppföljande arbete
Dokumentera och utvärdera för att förhindra att samma sak händer igen.
6.
Trygghetsteamet
Hasse Westerholm, Fredrik Plahn, Josefine Flinckman, Jenny Axelsson,
Johannes Larsen, Helene Lindqvist, Hanna Johansson.
Denna handlingsplan utvärderas årligen
(senast reviderad 2012-09-04)
44
Riktlinjer för skolornas handlingsplaner mot nätmobbning
Bakgrund
Skollagen 2010:800 kap 6 och diskrimineringslagen 2008:567 föreskriver nolltolerans mot alla
former av kränkning, såväl fysisk som digital.
Mobbning på nätet handlar som all annan mobbning om kränkningar, falska rykten och hot.
Samma lag (diskrimineringslagen 2008: 567) gäller på nätet som i skolan, på fritiden eller i övriga
delar av samhället.
Med dagens digitala teknik kan nätmobbningen nå vem som helst när som helst, genom sms,
mms, chat och mejl. Det går snabbt och enkelt.
Mobbaren behöver inte stå ansikte mot ansikte med den som blir utsatt. Många unga har
uppfattningen att man är anonym på nätet, att man kan bära sig åt hur som helst, men
mobbningen är sällan anonym. Den börjar i skolan eller på fritiden. Ofta är det samma personer,
vilka mobbas och som mobbar på nätet, som i den reella världen.
Skola & hem
I enlighet med skollag och diskrimineringslag måste skolan kunna hantera och förebygga
nätmobbning.
Många anser att nätmobbningen är föräldrarnas ansvar. Nätmobbning liksom all annan
mobbning sker i ett sammanhang. Den börjar i skolan eller på fritiden i den reella världen och
följer sedan ofta med barnet in i skolans vardag. På så sätt blir mobbningen på nätet även ett
problem för skolan att hantera.
För barnens skull bör skiljelinjen skola & hem inte vara så skarp; gränsen behöver
överbryggas och hemmen delges information och kunskap om vad vårdnadshavarna kan bidra
med.
Skolans anmälningsskyldighet
Nytt i skollagen sedan 2010 är att skolan har anmälningsskyldighet. Skolpersonal är enligt
lagen skyldig att underrätta rektor/förskolechef* om eventuell kränkning/diskriminering. Utöver
anmälningsskyldigheten ger detta vidare att skolans personal har skyldighet att utreda
nätmobbning. Lagen innebär också ett krav på att skolan arbetar aktivt med förebyggande
verksamhet.
Vad kan skolan göra?
Ur skolans perspektiv handlar det om att visa vuxenvärldens nolltolerans och civilkurage: att
markera att mobbning inte är acceptabelt och att visa hur man ska bete sig – att hjälpa de unga
att resonera och reflektera kring vad olika handlingar kan leda till. Barn och ungdomar
behöver vägledning och stöd av vuxna för att lära sig förstå och hantera sin tillvaro även på nätet.
*Rektor/förskolechef är vidare skyldig att informera huvudmannen.
45
Handlingsplanen mot nätmobbning
Handlingsplanen mot nätmobbning ska vara en del av skolans plan mot kränkande
behandling (tidigare kallad Likabehandlingsplanen).
Handlingsplanen ska steg för steg ge tydliga anvisningar om hur skolpersonalen ska agera när
det kommit till skolans kännedom att en elev nätmobbas eller misstänks bli nätmobbad.
Planen mot nätmobbning ska ha det tydliga syftet att lära eleverna hur man agerar i digitala
miljöer och klargöra att diskrimineringslagen (SFS 2008: 567) gäller i den fysiska såväl som
den digitala världen.
Innehåll:
Nolltolerans
Planen ska uttrycka hur man förhåller sig till och behandlar andra människor. Den ska tydligt uttrycka
skolans värdegrund. Förhållningssättet ska spegla sig i skolpersonalens hantering av de
eventuella problem som uppstår till följd av elevernas aktiviteter i den digitala världen.
Utreda
I planen ska det bland annat tydligt framgå vem/vilka elever som berörs av händelsen, kort
beskrivning av den samma, vem/vilka elever, personal, föräldrar som ska kontaktas, av vem,
när och hur händelsen kommer att följas upp.
Anmäla
I planen ska det framgå hur och av vem samt när rektor informerades om händelsen.
Förebyggande arbete
I planen ska det framgå hur skolan avser arbeta förebyggande. Planen ska ge eleverna kunskap
om att det är brottsligt att utöva alla former av kränkande behandling på nätet (inklusive att
fotografera andra och lägga ut dessa bilder på nätet). Planen ska också skapa förutsättningar för
elever att diskutera sina upplevelser på nätet.
Vidare ska konkreta exempel ges på vad elever kan göra om de eller någon kamrat blir mobbad
på nätet och hur de kan få bort oönskat material som finns utlagt (för tips:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kolla_kallan/saker/reportage/2011/pul1.153138)
Skola & hem
Planen ska beskriva hur skolan samarbetar med hemmen avseende elevernas nätanvändning och
vad föräldrarna kan bidra med samt vikten av att de är delaktiga i sina barns nätvanor. Informera
föräldrar om att man måste vara fyllda 13 år för att skaffa ett Facebookkonto!
Uppföljning och utvärdering
Som del i skolans plan mot kränkande behandling görs uppföljning och utvärdering en gång per
år.
46