Spektrum Biologi, 3:e upplagan 2006, © Liber AB. Facit till Testa Dig Själv frågor.
Spektrum Biologi –Testa Dig Själv Facit kapitel 11 – 17
Facit till alla Testa Dig Själv frågor finns som kopieringsunderlag i lärarhandledningen. För dig som vill
sammanställa, redigera eller på annat sätt bearbeta facit har vi även samlat facit i word-format på cd´n.
Till omfattande frågor av berättartyp finns svaret ibland angivet som en sidhänvisning till boken. Ur
bokens text ska eleverna då själva efter förmåga utforma sina svar.
TESTA DIG SJÄLV 11.1
1 Man kan vara heterosexuell, bisexuell eller homosexuell.
2 Homosexuella kvinnor kallas lesbiska eller flator.
3 Om man är förälskad i någon kanske man tänker mycket på den personen och vill umgås med den
personen mycket.
4 En person som är bisexuell kan känna sig sexuellt intresserad av personer av båda könen.
5 Att titta ”lite för länge” på den man är intresserad av kan vara ett bra sätt att visa att man är
intresserad. Andra bra sätt är att prata, lyssna och visa den utvalda uppskattning.
6 Det är viktigt att alla människor behandlas lika oavsett sexuell läggning.
TESTA DIG SJÄLV 11.2
1 Penis yttersta del kallas ollonet.
2 Flickornas ägg finns inne i kroppen i äggstockarna.
3 Klitoris eller kittlaren motsvarar mannens penis.
4 När penis blir blodfylld och styv för att kunna användas vid samlag kallas styvheten för stånd.
5 Mödomshinnan är ett hudveck i slidöppningen hos många kvinnor som inte haft samlag. Den kan
även spricka utan att man haft samlag.
6 Ägget dör och förs ut ur slidan om det inte blir befruktat.
7 Fakta om pubertetsförändringar hos pojkar och flickor finns på sidan 220 i grundboken och på sidan
116 i lightboken.
8 Mensen består av blod och slemhinnor från livmoderväggens insida som byts ut varje månad för att
vara fräsch till nästa ägg.
TESTA DIG SJÄLV 11.3
1 Ett ägg befruktas alltid av bara en spermie.
2 Försäljning av sexuella tjänster kallas prostitution.
3 Petting innebär att man umgås sexuellt utan att ha samlag.
4 Under ett sexuellt förspel förbereder sig kroppen för att ha sex. Penis blir styv, bröstvårtorna styvnar,
klitoris blir blodfylld och slidan blir fuktig.
5 Vid orgasmen upplevs de sexuella känslorna som starkast samtidigt som muskelsammandragningar
och mannens sädesavgång sker.
6 Incest innebär sex mellan nära släktingar. Mer fakta om incest finns på sidan 217.
TESTA DIG SJÄLV 11.4
1 En rätt använd kondom skyddar mot både graviditet och könssjukdomar.
2 Man kan få svar på frågor om sex hos skolsköterskan, kuratorn eller ungdomsmottagningen. Man kan
även fråga olika organisationer.
3 Klamydia är en vanlig könssjukdom som kan ge ökade flytningar eller sveda när man kissar.
1
Spektrum Biologi, 3:e upplagan 2006, © Liber AB. Facit till Testa Dig Själv frågor.
4
5
6
7
Enligt smittskyddslagen är man skyldig att uppsöka läkare om man fått vissa könssjukdomar som
klamydia, gonorré, syfilis och aids.
Aids är en allvarlig sjukdom som framförallt sprids vid samlag utan kondom. Sjukdomen orsakas av
ett virus som kallas hiv. Mer fakta om aids finns på sidan 231 i grundboken och sidan 123 i
lightboken .
Avbrutet samlag är en osäker preventivmetod eftersom spermier redan kan finnas på penis och det
kan vara svårt att avbryta samlaget i tid.
På en ungdomsmottagning kan man bland annat få svar på frågor om sexualitet, få en undersökning
gjord eller få hjälp med preventivmedel kostnadsfritt.
TESTA DIG SJÄLV 11.5
1 En vecka efter utebliven mens kan man undersöka om man väntar barn.
2 Abort är när man avbryter graviditeten. Före fostret är 12 veckor kan en enklare typ av abort med
vakuumsug genomföras.
3 ”Akut-p-piller” kan tas direkt efter ett oskyddat samlag för att minska risken för graviditet.
4 Det är bra om man kan amma barnet som då får viktig kontakt med mamman och skydd mot många
allergier och sjukdomar.
5 Enäggstvillingar är utvecklade ur samma ägg och är genetiskt lika. Fleräggstvillingar kommer från
varsitt ägg och är ej mer lika än syskon som råkar vara lika gamla. Mer fakta om tvillingar finns på
sidan 233 och 376 i grundboken och på sidan 124 i lightboken.
TESTA DIG SJÄLV 12.1
1 Den reaktion som innebär att cellen producerar energi kallas förbränning eller cellandning.
2 För att cellen ska kunna producera energi behöver den druvsocker och syre.
3 Muskelceller, blodceller, benceller, hjärnceller, hjärtceller, lungceller, njurceller och leverceller är
exempel på olika typer av celler.
4 Normala celler delar sig bara så ofta som behövs för att ersätta de celler som dör. Det typiska för
cancerceller är att de tappar kontrollen över sin tillväxt och inte kan sluta att dela sig.
5 Cellmembranet skyddar cellens inre delar och är cellens kontakt med omgivningen. Genom
cellmembranet kan olika ämnen strömma in och ut.
6 Cellens avfall tas om hand av speciella ”reningsverk”, lysosomer, och kan sedan transporteras ut ur
cellen.
7 En vävnad består av en grupp celler av samma sort. Olika vävnaderna bygger tillsammans upp olika
organ, exempelvis hjärta eller hjärna.
8 Arvsanlagen i cellkärnan bestämmer vilka proteiner som cellen ska tillverka. Proteinerna tillverkas i
cellens proteinfabriker, ribosomerna.
Man kan minska risken att drabbas av cancer i framtiden genom att leva hälsosamt, inte sola för
mycket, undvika gifter och inte röka.
TESTA DIG SJÄLV 12.2
1 Flera organ som samarbetar kallas ett organsystem.
2 Cellerna kan ”prata” med varandra genom att skicka ut signalämnen som påverkar speciella
mottagare som finns på andra cellers yta. Informationen förs sedan vidare in till cellkärnan, där det
bestäms hur cellen ska reagera på meddelandet.
3 Genom andningsorganen kan vi ta upp syre och avge koldioxid. Matspjälkningsorganen sönderdelar
maten så att blodet kan ta upp och transportera näringsämnen till kroppens alla celler.
2
Spektrum Biologi, 3:e upplagan 2006, © Liber AB. Facit till Testa Dig Själv frågor.
4
5
Cirkulationsorganen transporterar olika ämnen till och från cellerna. Immunförsvaret bekämpar bland
annat bakterier och virus som kan orsaka sjukdomar.
Celler samarbetar bland annat genom att skicka elektriska signaler och meddelanden till varandra
genom nerver och med hormoner i blodet
Budskapen mellan cellerna kan innehålla olika sorters information. När du börjar springa får
musklerna, hjärtat och lungorna arbeta hårdare. Då får bland annat magen och tarmarna minska sin
aktivitet.
När man äter är många organ och organsystem inkopplade bland annat bildas saliv i munnen,
musklerna i svalget för ned maten i magsäcken och mera blod förs till magen och tarmarna.
TESTA DIG SJÄLV 13.1
1 Kolhydrater, fett och proteiner är de viktigaste näringsämnena i maten. Viktiga är också vitaminer
och mineralämnen.
2 Matspjälkning innebär att maten sönderdelas till mindre delar som cellerna kan använda.
3 Enzymer klipper itu stora molekyler till mindre.
4 Näringsämnena från maten sugs upp av tunntarmens tarmludd.
5 Magsaften innehåller saltsyra som dödar bakterier och enzymet pepsin som sönderdelar proteiner.
6 Bukspott innehåller enzymer som sönderdelar kolhydrater, proteiner och fetter. I bukspott finns också
ämnen som gör saften från magen mindre sur. Gallan sönderdelar fett i mindre bitar.
7 Det mesta vattnet sugs upp i tjocktarmen.
8 Maten tuggas i munnen och sväljs ned genom matstrupen till magsäcken. Sedan fortsätter den genom
tolvfingertarmen till tunntarmen. Tunntarmen övergår sedan till tjocktarmen som avslutas med
ändtarmen och anus.
9 Tunntarmens yta är veckad och försedd med tarmludd. Det gör att ytan som kan suga upp näring blir
stor.
10 Kolhydrater bryts ner i bland annat munnen och tolvfingertarmen. I tunntarmen sönderdelas de
slutligen till druvsocker. Proteiner sönderdelas i mindre delar i magsäcken och i tolvfingertarmen och
vidare till aminosyror i tunntarmen. Fetter sönderdelas till glycerol och fettsyror i tolvfingertarmen.
TESTA DIG SJÄLV 13.2
1 Druvsocker kan lagras som glykogen i levern och musklerna.
2 Fetter är energirika och kan användas som bränsle i cellerna. Fett kan också lagras under huden och
runt inre organ och skyddar därmed mot kyla och stötar. Dessutom behövs fetter för att cellen ska
kunna tillverka vissa ämnen som kroppen behöver och för att exempelvis nerverna ska fungera
normalt. De behövs även för hjärnans uppbyggnad.
3 Proteiner har många olika uppgifter. En del används som byggmaterial i cellerna, andra transporterar
olika ämnen i kroppen. Många proteiner är enzymer som behövs för att kemiska reaktioner ska
fungerar normalt. Muskelceller innehåller ett speciellt protein som kan dra ihop sig.
4 A-, B-, C-, D-, E-, och K-vitaminer är viktiga vitaminer. Järn, zink, koppar, mangan, krom och selen
är exempel på mineralämnen.
5 Man skiljer mellan mättat, omättat och fleromättat fett. Mättat fett anses vara skadligt för blodkärlen
och bidra till inlagring av fett och på lång sikt åderförkalkning. Fleromättat fett anses nyttigare för
hjärtat och blodkärlen, men man tror att omättat fett är allra bäst för hälsan. Omättat fett finns bland
annat i olivolja och rapsolja och anses motverka åderförkalkning och därmed hjärt- och
kärlsjukdomar.
6 Med tomma kalorier menas sötsaker som ger mycket energi, men som inte innehåller just några andra
näringsämnen än socker och fett. Godis, chips, choklad, glass, läsk och bakelser är exempel på
sådana ”tomma kalorier”.
3
Spektrum Biologi, 3:e upplagan 2006, © Liber AB. Facit till Testa Dig Själv frågor.
7
Långsamma kolhydrater finns i t ex bröd, potatis och pasta och sönderdelas långsamt, steg för steg,
till druvsocker. Snabba kolhydrater finns i t ex godis och russin och omvandlas snabbt till
druvsocker. Långsamma kolhydrater är nyttigare för kroppen än snabba eftersom de kan lagras i
kroppen och ger en jämnare tillförsel av druvsocker till blodet. De livsmedel som är rika på
långsamma kolhydrater innehåller dessutom som regel många andra värdefulla näringsämnen, medan
de som ger snabba kolhydrater nästan enbart innehåller socker. Idrottare kan utnyttja detta beroende
på vilken träning de ska göra.
TESTA DIG SJÄLV 13.3
1 Hål i tänderna kan motverkas med tandborstning, fluorsköljning och om vi undviker att äta sötsaker
mellan måltiderna.
2 Halsbränna är smärtor som beror på att det läcker upp sur magsaft i matstrupen.
3 Behandling med penicillin och andra antibiotika gör att även nyttiga tarmbakterier slås ut. Då
förändras balansen mellan olika bakterier i tarmen så att man kan få diarré.
4 Magont och illamående kan bero på att man ätit något olämpligt som magen vill bli av med. Olika
virus och bakterier kan orsaka magsjuka. Ibland beror magont på att man är orolig eller stressad, och
på att magsäckens slemhinna är irriterad, till exempel av tobaksrökning eller alkohol. Hos vuxna kan
sjukdomar som magsår orsaka magont.
5 När vi reser utomlands kommer vi i kontakt med nya bakterier som vi inte är vana vid. Då kan magen
och tarmarna råka i obalans så att vi får diarré.
6 De som drabbas av anorexia, självsvält, blir sjukligt fixerade vid kroppsvikten och upplever sig som
tjocka trots att de är smala och väger onormalt lite. Bulimia, hetsätning, innebär bland annat att den
sjuke periodvis vräker i sig stora mängder mat och sedan kräks upp den.
Vid blindtarmsinflammation brukar det först göra ont mitt i magen. Sedan flyttar sig smärtan ofta ner
till höger i buken. Gallstenar kan bidas av salter i gallblåsan och kan orsaka smärta. Tarmvred
orsakas av stopp av matens passage genom tarmen och kan ha olika orsaker.
TESTA DIG SJÄLV 13.4
1 Näshålan, luftstrupen, luftrören och lungorna är våra andningsorgan.
2 Den stora muskel vi andas med kallas mellangärdet, diafragma.
3 I lungblåsorna sker utbytet av syre och koldioxid. Syre från den inandade luften tas upp av blodet
från lungblåsorna. Koldioxid från det syrefattiga blodet förs till lungblåsorna och andas sedan ut.
4 Vårt tal uppstår i struphuvudet där stämbanden sitter. När stämbanden spänns och luft strömmar förbi
börjar de vibrera och ljud bildas.
5 När mellangärdet (diafragman) dras ihop och rör sig nedåt utvidgas lungorna och luft sugs in. Vi
andas in. När vi andas ut slappnar musklerna i mellangärdet av. Då höjs mellangärdet och luft pressas
ut ur lungorna.
6 Encelliga organismer tar upp syre direkt genom sitt cellmembran. Maskar andas direkt genom huden.
Insekter har särskilda andningsrör i bakkroppen. Fiskar andas med gälar. Fåglars andningsorgan
består bland annat av lungor och luftsäckar. Delfiner har lungor och tar in luften genom ett
andningshål på huvudet.
Om man har stor lungvolym kan man bli en bra långdistanslöpare eller skidåkare. Lungvolymen kan
mätas med en spirometer eller med en vattenfylld, litermärkt plastdunk nedsänkt i vatten som man
blåser in luft i genom en slang,
TESTA DIG SJÄLV 13.5
4
Spektrum Biologi, 3:e upplagan 2006, © Liber AB. Facit till Testa Dig Själv frågor.
1
2
3
4
5
6
7
Näsans slemhinna renar den luft vi andas in från olika partiklar. Blodkärl i näsan värmer upp luften
och slemkörtlar fuktar den.
Flimmerhåren rengör luftrören genom att transportera upp slem, partiklar och föroreningar till
svalget.
Struplocket ska förhindra att mat hamnar i luftstrupen. När vi sväljer fälls struplocket ner och täpper
till luftstrupen. När vi andas är det öppet.
Förkylningar orsakas oftast av olika virus.
Rökning skadar luftrören och lungorna på många sätt. Tobaksröken förlamar flimmerhåren så att
rengöringen av luftrören blir mindre effektiv. Då får man lättare hosta och infektioner. Röken
innehåller också många cancerframkallande ämnen som bland annat kan leda till lungcancer.
Dessutom kan tobaksrökning orsaka flera andra lungsjukdomar.
Bihåleinflammation är en infektion i ansiktsskelettets luftfyllda hålrum, bihålorna.
Astma orsakar kramp och inflammation i de små luftrören. Slemhinnan svullnar och det bildas mer
slem än normalt i luftrören. Allt detta gör att det blir svårt att andas.
Genom information.
TESTA DIG SJÄLV 14.1
1 De blodkärl som för blod från hjärtat kallas artärer och de blodkärl som för blod till hjärtat kallas
vener.
2 De små blodkärl som cellerna kan ta upp olika ämnen ifrån kallas kapillärer.
3 Hjärtats fyra hålrum kallas höger förmak, höger kammare, vänster förmak och vänster kammare.
4 Kranskärlen förser hjärtmuskelcellerna med syre och näring så att hjärtat orkar arbeta.
5 Det lilla kretsloppet går mellan höger hjärthalva, till lungorna och sedan till vänster hjärthalva. Det
stora kretsloppet går från vänster hjärthalva, till kroppens övriga organ och celler och sedan till höger
hjärthalva.
6 Hjärtat kan kallas en dubbelpump eftersom vänster och höger hjärthalva arbetar samtidigt. När
vänster kammare pumpar ut blodet i aorta, det vill säga stora kretsloppet, pumpar samtidigt höger
kammare ut blodet till lungorna, lilla kretsloppet.
7 När benmusklerna dras samman trycks de stora venerna ihop och driver blodet uppåt, till hjärtat.
Detta kallas för muskelpumpen. I venerna finns fickklaffar som hindrar blodet att rinna baklänges.
8 I vila går cirka 25 % av blodflödet till tarmarna, 20 % till njurarna och 15 % till hjärnan. När vi till
exempel har ätit omfördelas blodflödet så att en större andel går till tarmarna, och när vi tänker
intensivt får hjärnan mer blod. När vi idrottar går mycket mer blod till musklerna än när vi vilar.
9 Om vi står stilla för länge kan vi svimma om hjärnan får för lite blod och syre.
Kondition är ett mått på hur länge våra muskler orkar arbeta. Det beror på många faktorer. Hjärtats
muskelstyrka, slagvolym och hur snabbt det kan slå på verkar konditionen. Den avgörs också av
mängden röda blodkroppar och hemoglobin i blodet. Mer hemoglobin kan transportera mer syre.
Lungvolymen spelar i sin tur roll för hur mycket syre som kan tas upp till blodet från lungorna.
Träning gör dessutom att musklerna kan ta upp mer syre från blodet. Vid träning bildas fler
energiverk (mitokondrier) i musklerna som kan använda syre för sin förbränning och
energifrigörande. Om vi har skador i olika organ i kroppen påverkar det vår kondition.
TESTA DIG SJÄLV 14.2
1 I människokroppen finns mellan fyra och sex liter blod.
2 I blodplasman finns bland annat proteiner, salter, druvsocker och olika hormoner.
3 Alla blodkroppar bildas i den röda benmärgen, i skelettbenens mjuka inre del.
4 Hemoglobin är ett protein som finns i de röda blodkropparna. Hemoglobin innehåller järn och kan ta
upp och transportera syre till kroppens celler.
5
Spektrum Biologi, 3:e upplagan 2006, © Liber AB. Facit till Testa Dig Själv frågor.
5
Röda blodkroppar transporterar syre till kroppens celler. Vita blodkroppar deltar i kroppens
immunförsvar. Blodplättar är vikiga för att blodet ska kunna levra sig och läka sår.
6 Om man får ett litet sår så att det blöder drar det skadade blodkärlet ihop sig och blodplättarna bildar
en plugg som tätar läckan. En mängd ämnen i blodet, bland annat fibrin, bildar ett fint nätverk där
röda blodkroppar fastnar. Allt medverkar till att blodet levrar sig, koagulerar.
7 Immunförsvaret består bland annat av vita blodkroppar, benmärgen, mjälten, lymfkörtlarna och
lymfkärlen.
8 De vita blodkropparna har olika uppgifter och kan signalera och ”ge order” till varandra. Ätarceller
kan bland annat äta upp bakterier. De hjälper också T-cellerna att känna igen och attackera
främmande inkräktare. T-cellerna kan i sin tur ge B-cellerna order att tillverka stora mängder
antikroppar som angriper till exempel bakterier.
9 Att vara immun mot en virus- eller bakteriesjukdom innebär att man en tid framöver är skyddad mot
samma sorts sjukdom. Det beror på att vissa av immunförsvarets T- och B-celler kan minnas de
infektioner vi haft och därför snabbt kan gå till motattack om vi på nytt utsätts för samma smittämne.
Om man till exempel vaccinerats mot röda hund eller tidigare haft sjukdomen så får man den inte
igen.
10 HIV-viruset förstör T-hjälparcellerna som är viktiga för att samordna immunförsvaret. Aids-sjuka får
därför mycket dåligt immunförsvar och blir känsliga för alla sorters infektioner.
En bild på hur blod kan överföras mellan människor finns på sidan 285 i grundboken. Mer
information kan sökas i en uppslagsbok eller på Internet.
TESTA DIG SJÄLV 14.3
1 Med EKG undersöker man hjärtats elektriska aktivitet.
2 Med stetoskop kan läkaren höra hur hjärtats klaffar fungerar. Blåsljud kan bero på olika fel på någon
av hjärtats klaffar.
3 Ett vanligt blodprov är sänkan, som kan vara för hög vid många olika sjukdomar, till exempel
infektioner. Blodvärdet är ett mått på mängden hemoglobin (Hb) och är för lågt vid exempelvis
anemi. Vid diabetes är blodsockervärdet för högt.
4 Högt blodtryck bör behandlas eftersom det på sikt kan skada blodkärlen och hjärtat.
5 Blodcancer innebär att de vita blodkropparna har blivit för många.
6 Åderförkalkning innebär att först fett och sedan även kalk lagras in i blodkärlens väggar. Det gör att
blodkärlen blir trånga och sköra, och risken för hjärt- och kärlsjukdomar ökar.
7 Vid hjärtinfarkt blir ett av hjärtats kranskärl helt tilltäppt av en blodpropp. En del av hjärtmuskeln
dör då på grund av syrebrist. Hjärtinfarkt kan orsaka svåra bröstsmärtor och drabbar nästan bara äldre
människor.
8 Om man har en infektion i kroppen och anstränger sig hårt ökar risken för att man ska drabbas av
hjärtmuskelinflammation. Man ska därför aldrig idrotta när man är förkyld eller har feber.
9 Allergisk chock kan drabba personer som är kraftigt överkänsliga mot något ämne. Om de får i sig
det ämnet vidgas blodkärlen kraftigt och blodtrycket sjunker snabbt. Det kan vara livshotande och
måste snabbt behandlas.
10 Hjärnblödning och hjärninfarkt kallas slaganfall eller stroke och leder till att en viss del av hjärnan
allvarligt skadas. Följderna beror på vilket område av hjärnan som drabbas. Vanliga symtom efter
hjärnblödning och hjärninfarkt är talsvårigheter och olika förlamningar.
Fet mat och rökning gör att man lättare blir åderförkalkad. Beroende på vilka blodkärl som blir
förkalkade blir effekterna olika.
TESTA DIG SJÄLV 14.4
6
Spektrum Biologi, 3:e upplagan 2006, © Liber AB. Facit till Testa Dig Själv frågor.
1
2
3
4
5
6
7
8
Njurarnas viktigaste uppgifter är att rena blodet från avfallsämnen och reglera mängden av salt och
vätska i kroppen.
Urinvägsinfektioner, njursjukdomar och diabetes är exempel på sjukdomar som kan upptäckas med
hjälp av urinprov.
Glykogen, vissa vitaminer och järn är exempel på näringsämnen som kan lagras i levern.
I njuren filtreras blodet så att avfall och överskott av vatten tas bort. Det bildar urinen, som samlas i
urinledaren och urinblåsan och kissas ut.
Det som filtreras bort i njuren är avfall och överskott av vatten och andra ämnen. Blodkroppar,
proteiner och socker stannar kvar i blodbanan, eftersom kroppen behöver dessa ämnen.
Levern kan omvandla skadliga ämnen, till exempel olika gifter och alkohol, till mindre farliga ämnen.
Via gallan kan levern också tömma ut ämnen i tarmen så att de försvinner ut med avföringen.
Om det finns överskott av vätska i kroppen ser njurarna till att det kissas ut. När kroppen däremot har
vätskebrist sparar njurarna på vätska och urinen blir då mer koncentrerad. Om blodtrycket till
exempel blir för lågt släpper njurarna ut mindre urin. Då blir det mer vätska kvar i blodet och
blodtrycket höjs.
Bild och text finns i fördjupningsrutan på sidan 290 i grundboken.
Sjukdomar i levern och gallvägarna, eller virus kan ge gulsot. Läs mer om gulsot i en uppslagsbok
eller sök på Internet.
TESTA DIG SJÄLV 15.1
1 Hudens tre lager är överhuden, läderhuden och underhuden.
2 Det mesta av vårt fett lagras i underhuden.
3 Hår består av döda celler.
4 Pigmentcellerna skyddar oss mot strålning från solen.
5 Tobaksrökning gör att huden åldras snabbare och blir rynkig.
6 När vår kropp blir varm börjar vi svettas. När svetten avdunstar kyls huden av och sänker
kroppstemperaturen. Blodkärlen i huden vidgas också så att mer värme kan passera från blodet ut
genom huden. När det är kallt drar hudens blodkärl istället ihop sig för att minska värmeförlusterna
från blodet. Dessutom reser sig håren på huden så att ett isolerande luftskikt bildas.
7 Malignt melanom är den allvarligaste formen av hudcancer. För mycket solande ökar risken för
hudcancer.
8 Överhuden skyddar mot stötar och hindrar mikroorganismer och kemikalier från att komma in i
kroppen. I läderhuden bildas svett, som kan kyla av huden, och talg, som gör huden mjuk och smidig.
I underhuden lagras fett, som skyddar mot stötar och kyla.
9 Tack vare dessa mönster, fingeravtryck, kan vi få ett bra, fuktat grepp. På upphöjningarna finns
svettporer som håller huden fuktig.
TESTA DIG SJÄLV 15.2
1 Skelettet ger kroppen stadga och skyddar våra inre organ och ger fäste för musklerna. I skelettets
benmärg bildas våra blodkroppar.
2 Kulleder, gångjärnsleder och vridleder är olika typer av leder i kroppen.
3 De röda och vita blodkropparna bildas i den röda benmärgen.
4 Skelettbenens yttre är hårt och starkt medan den inre delen är mjuk och porös. Den porösa delen
byggs upp av benbalkar och luftrum. På så sätt blir skelettet både starkt och lätt.
5 I benhinnan finns nerver som känner av stötar mot benet och blodkärl som försörjer benets inre med
näring.
7
Spektrum Biologi, 3:e upplagan 2006, © Liber AB. Facit till Testa Dig Själv frågor.
6
7
8
9
Diskarna i ryggen är små elastiska skivor mellan ryggkotorna som jämnar ut trycket och gör det
möjligt att böja och vrida ryggen. Diskbråck innebär att en disk går sönder och att en del av den
tränger ut och kan trycka på en nerv som leder till smärta.
När benceller dör ersätts de av nya. Det finns både celler som bygger upp och celler som bryter ned
ben. På så sätt förnyas ständigt skelettet.
Ledbrosket skyddar ledytorna och gör att de kan glida mot varandra. Ledvätskan fungerar som
smörjmedel. Ledband eller ligament är starka band runt lederna som håller ihop benen. Se figur sidan
304 i grundboken och sidan 161 i lightboken.
Bild på skelettet finns på sidan 302 i grundboken och på sidan 160 i lightboken.
TESTA DIG SJÄLV 15.3
1 De tre olika typer av muskler som finns i kroppen är skelettmuskler, glatta muskler och
hjärtmuskulatur.
2 Skelettmusklerna kan vi styra med vår vilja. Glatta muskler och hjärtmuskulaturen fungerar
oberoende av viljan.
3 Att vi får mjölksyra i musklerna när vi tränar hårt beror på att det då uppstår syrebrist i
muskelcellerna. Den normala förbränningen i cellerna klarar då inte av att producera så mycket
energi som behövs. Då måste energin i druvsockret frigöras utan hjälp av syre, och då bildas
mjölksyra.
4 När biceps dras ihop för att böja armen slappnar triceps av. När triceps dras ihop för att sträcka
armen slappnar biceps av.
5 När vi tränar blir musklerna bättre på att ta upp syret från blodet. Det bildas bland annat fler
energiverk, mitokondrier, i muskelcellerna. Det gör att konditionen förbättras.
6 Träningsvärk kan bero på att små muskelfibrer skadats och på att det bildats mycket mjölksyra.
Träningsvärk kan motverkas genom ordentlig uppvärmning och med stretching efter träningen.
7 Snabba muskelfibrer kan dra ihop sig mycket snabbt men orkar inte arbeta så länge. Långsamma
muskelfibrer drar ihop sig långsammare men är i gengäld mer uthålliga.
8 Fakta och bilder finns på sidorna 309 i grundboken.
TESTA DIG SJÄLV 16.1
1 En nervcell kan bli över en meter lång.
2 En nervimpuls är en elektrisk signal som sänds längs nervtråden.
3 Det självständiga nervsystemet styr bland annat hjärtats slag, blodkärlens muskler och rörelser i mage
och tarmar.
4 Se figur sidan 314 i grundboken och sidan166 i lightboken.
5 Det centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen. Det perifera nervsystemet är alla de
nerver som förgrenar sig ut i kroppen från ryggmärgen.
6 I nervcellernas kontaktpunkter, synapserna, överförs signalerna med hjälp av särskilda kemiska
signalämnen. När signalämnet töms ut kan det uppkomma en nervimpuls i den andra nervcellen.
Signalämnen från en nervcell till en muskelcell kan påverka muskelcellen så att den drar ihop sig.
Om det ”skaver” på de nerver som tidigare gick till tårna i benstumpen tror hjärnan att det är i tårna
det gör ont. Det kallas fantomsmärtor.
TESTA DIG SJÄLV 16.2
1 I hjärnan finns flera hundra miljarder nervceller.
2 Hjärnan skyddas av skallbenet, av flera hinnor och av en vätska som omger hjärnan och ryggmärgen.
8
Spektrum Biologi, 3:e upplagan 2006, © Liber AB. Facit till Testa Dig Själv frågor.
3
Hjärnbalken förbinder vänster och höger hjärnhalva med varandra och innehåller miljontals
nervtrådar.
4 a. De nerver som går in till ryggmärgen kallas sensoriska.
b. De nerver som går ut från ryggmärgen kallas motoriska.
5 a. I storhjärnan finns hela vår personlighet. Den styr allt vi gör medvetet och gör att vi kan tänka,
minnas och bli medvetna om allt vi ser och hör.
b. Lillhjärnan kontrollerar bland annat vår balans och bidrar till att samordna och finjustera
muskelrörelser.
c. Hjärnstammen innehåller viktiga centra för bland annat andning, kroppstemperatur och
blodcirkulation.
6 Ett hjärncentra är ett område i hjärnan som är specialiserat på vissa uppgifter. Talcentrum,
rörelsecentrum, känselcentrum, hörselcentrum och syncentrum är exempel på några viktiga centra i
hjärnan.
7 En reflex är en rörelse som sker oberoende av viljan, utan att hjärnan kopplas in.
Smärtreflexen är exempelvis en skyddsreflex som består av två huvuddelar. Smärtimpulsen förmedlas
via inåtledande (sensoriska) nervtrådar in till ryggmärgen. Där kopplas nervimpulsen snabbt om till
utåtledande (motoriska) nervtrådar som leder till muskler och gör att man rycker undan den
smärtande kroppsdelen. Samtidigt går smärtimpulsen vidare upp från ryggmärgen till hjärnan som
gör oss medvetna om smärtan.
8 Minnet anses spritt över hela hjärnan, och olika minnen skapas genom att nervcellernas
kontaktpunkter, synapserna, förändras på ett speciellt sätt. I korttidsminnet lagrar vi sånt som vi för
tillfället tänker på. I långtidsminnet lagrar vi till exempel personliga upplevelser, språk och många
andra kunskaper. Även intelligens anses vara beroende av kopplingar och samarbete mellan
nervcellerna i hjärnan. Man brukar tala om olika former av intelligens, till exempel språklig och
matematisk intelligens.
9 När vi sover minskar hjärnans aktivitet. Under en natt har vi ungefär fem sömnperioder. Varje period
består av djupsömn som avbryts av en kortare tids drömsömn.
10 Hur stort utrymme av hjärnbarkens rörelsecentrum som olika rörelser upptar beror på hur
komplicerade rörelserna är. Många nervceller deltar exempelvis i tungans, munnens och fingrarnas
rörelser, och dessa rörelser tar därför stor plats i hjärnans rörelsecentrum.
TESTA DIG SJÄLV 16.3
1 EEG och skiktröntgen, datortomografi, är exempel på metoder som används för att undersöka
hjärnan.
2 Spänningshuvudvärk och migrän är två vanliga former av huvudvärk.
3 a. Dyslexi är läs- och skrivsvårigheter och är till stor del ärftligt.
b. Med ADHD menas hyperaktivitet, bland annat att ha onormalt svårt att vara stilla och koncentrera
sig.
4 Svåra depressioner behandlas framför allt med läkemedel som höjer halten av vissa signalämnen i
hjärnan. Ibland behövs också samtalsterapi.
5 Skador på ryggmärgen kan bland annat leda till känselbortfall och förlamningar.
6 Slaganfall, stroke, betyder att det blir en blodpropp eller en blödning i något av hjärnans blodkärl.
7 Cerebral pares, CP-skador, kan bland annat orsakas av problem vid förlossningen eller infektioner
som mamman fått under graviditeten.
8 Hjärndöd innebär att all blodförsörjning och alla elektriska impulser i hjärnan har upphört.
Schizofreni är en psykossjukdom som kan innebära stora personlighetsförändringar med bland annat
upplevelser av inbillade röster.
9
Spektrum Biologi, 3:e upplagan 2006, © Liber AB. Facit till Testa Dig Själv frågor.
TESTA DIG SJÄLV 16.4
1 Luktsinnet finns i näshålans övre del.
2 Vi kan uppfatta fem grundsmaker: sött, surt, salt, beskt och den nyupptäckta smaken umami.
3 Vi har flest känselkroppar för beröring på till exempel fingertopparna, läpparna, hand- och fotsulorna
och könsorganen.
4 Luktsinnet har även betydelse för smaken, och när vi är förkylda så kan inte luktsinnescellerna nås av
lika många doftämnen. Därför tycker vi att maten inte smakar något när vi är förkylda.
5 Det finns känselkroppar för tryck, värme, kyla, beröring och smärta. Bilder av de olika känselkroppar
som finns i huden finns på sidan 329 i grundboken och sidan 175 i lightboken.
6 Om vi till exempel är varma och går ut i kyla reagerar känselkropparna för köld. Om vi är svala och
går in i värmen aktiveras känselkropparna för värme.
7 När olika smaker blandas uppkommer en stor mängd smakkombinationer. Det kan jämföras med att
man kan få fram en mängd olika färgnyanser genom att blanda olika färger. För den totala
smakupplevelsen spelar även luktsinnet en viktig roll. Dessutom har synsinnet betydelse för att vi ska
uppfatta maten som aptitlig.
8 Ju fler känselkroppar som aktiveras, desto intensivare upplever vi temperaturförändringen. När vi till
exempel lägger oss ned i ett badkar med varmt vatten känns det varmare än när vi bara känner efter
med handen.
Leta på nätet eller i uppslagsbok.
TESTA DIG SJÄLV 16.5
1 Pupillen reglerar den mängd ljus som kommer in i ögat.
2 Ljuset bryts lite i hornhinnan men framför allt i linsen.
3 Ögats sinnesceller kallas tappar och stavar. Tapparna kan registrera färger, medan stavarna bara kan
uppfatta svartvitt. Stavarna är däremot mycket ljuskänsligare än tapparna.
4 a. Gula fläcken är det område på näthinnan som innehåller flest synsinnesceller och där vi ser allra
skarpast.
b. Blinda fläcken är det område på näthinnan där synnerven går ut till hjärnan och där det inte finns
några sinnesceller.
5 Närsynthet beror på att ögat är för långt så att ljusstrålarna möts framför näthinnan. Det avhjälps med
en spridningslins. Översynthet beror på att ögat är för kort så att ljusstrålarna samlas bakom
näthinnan. Det avhjälps med en samlingslins.
6 Under natten är det ont om ljus. Då reagerar bara de ljuskänsliga stavarna, som endast kan uppfatta
svartvitt. Det är därför som det mesta ser grått ut på natten.
7 Ljuset bryts lite när det går igenom hornhinnan, det passerar pupillen och bryts sedan i linsen. Det
går vidare genom glaskroppen och når näthinnans sinnesceller. Bilden hamnar upp och ner på
näthinnan. Informationen förs via synnerven till hjärnbarkens syncentrum, där bilden vänds rätt igen.
TESTA DIG SJÄLV 16.6
1 Hammaren, städet och stigbygeln är våra hörselben.
2 Hörselsinnescellerna finns i snäckan.
3 Örontrumpeten förbinder mellanörat med svalget och utjämnar trycket på båda sidor om trumhinnan.
4 Öroninflammation kan uppkomma om virus och bakterier vandrar upp genom örontrumpeten till
mellanörat och orsakar en infektion där. Öroninflammation kan bland annat behandlas med penicillin
eller andra antibiotika.
5 Ljudvågorna fångas upp av ytterörat och når trumhinnan som börjar vibrera. Då sätts hörselbenen i
rörelse och påverkar membranet till den spiralformade snäckan, vars vätska sätts i rörelse.
10
Spektrum Biologi, 3:e upplagan 2006, © Liber AB. Facit till Testa Dig Själv frågor.
6
Hörselsinnescellerna påverkas då av svängningarna i vätskan, och det bildas nervimpulser som leds
av hörselnerven till hjärnans hörselcentrum.
Balansorganet består av tre båggångar som är fyllda med vätska och två kamrar som innehåller en
geléliknande massa med små kalkkristaller. Vätskan i båggångarna påverkar sinnescellerna när vi rör
på huvudet, och då retar kalkkristallerna också sinnesceller i kamrarna. Sinnescellernas information
om huvudets läge förs via balansnerven till hjärnan. Yrsel kan till exempel orsakas av att balanssinnet
”överstimuleras” och av virusinfektioner som angriper balansnerven.
Genom att de tre båggångarna är vinkelräta mot varandra kan balanssinnet få en sorts
”tredimensionell” information om huvudets läge.
TESTA DIG SJÄLV 16.7
1 Hormoners huvudsakliga uppgift är att via blodet överföra olika meddelanden till kroppens celler.
2 Våra viktigaste körtlar som tillverkar hormoner är hypofysen, tallkottkörteln, sköldkörteln,
binjurarna, bukspottkörteln, äggstockarna och testiklarna.
3 Anabola steroider är konstgjort testosteron, manligt könshormon.
4 Hypofysen fungerar som ”chef” över andra körtlar i kroppen och reglerar hur stor mängd hormoner
som de ska tillverka.
5 Adrenalin är ett stresshormon som tillverkas i binjurarna när vi till exempel blir arga, rädda eller
nervösa. Då ökar pulsen och blodtrycket höjs. Därmed förbereds kroppen för att till exempel fly från
en fara.
6 Hormonet insulin gör att druvsocker från blodet kan komma in i cellerna. Den som har diabetes har
brist på insulin, och då kan druvsockret inte passera in i cellerna på ett normalt sätt. Det leder till att
halten av druvsocker i blodet blir för hög.
7 Fel på sköldkörteln kan leda till såväl för hög som för låg produktion av sköldkörtelhormon. Det ökar
eller minskar kroppens ämnesomsättning. Struma är en sjukdom som innebär att sköldkörteln
förstoras.
8 En insulinkänning innebär att en person som har diabetes har fått för mycket insulin eller ätit för lite
så att blodsockret blir alltför lågt. Personen kan då bli blek, orolig, svettig och i svåra fall medvetslös.
En insulinkänning kan motverkas om personen snabbt äter eller dricker något som innehåller socker.
Titta på nätet eller fråga på ett gym.
TESTA DIG SJÄLV 17.1
1 De äldsta delarna i vår hjärna kallas ibland reptilhjärnan.
2 En dos är den mängd av en medicin eller annan drog som en person tar.
3 Kroppens egna belöningsämnen får man njuta av bara när man presterat något extra. Det hjälper oss
att överleva. Om belöningsämnena gick att få hur lätt som helst skulle vi bara ta för oss och njuta dag
och natt. Vi skulle glömma att äta, dricka och sköta annat som man måste för att kunna leva.
4 Att bli beroende innebär att man känner ett extremt starkt tvång. Man tror att man måste ha en viss
drog. Drogberoendet blir starkare än den egna viljan och bestämmer vad man gör. Man tar drogen
fast man kanske egentligen inte vill. Beroendet kan medföra att man hamnar i bråk, kriminalitet, får
hälsoproblem och andra svårigheter.
5 Abstinens är kroppens reaktion på att den plötsligt inte får något den blivit van att få, till exempel en
drog. Resultatet kan bli alltifrån huvudvärk och illamående till svåra fysiska och psykiska reaktioner.
6 Att en alkoholpåverkad människohjärna släpper fram reptilbeteendet beror på att den mänskligt
tänkande delen bedövas av alkoholen. ”Djuret” i människan tar över. Resultatet kan bli plötslig
okontrollerad ilska, slagsmål eller annat våld.
11
Spektrum Biologi, 3:e upplagan 2006, © Liber AB. Facit till Testa Dig Själv frågor.
7
Det finns likheter och skillnader mellan våra kroppsegna belöningsämnen och droger. Droger
fungerar som konstgjorda belöningsämnen. De lurar oss att känna välbehag. Till skillnad från
kroppens egna belöningsämnen skadar de oss.
Typiskt för en drog är att den förändrar våra upplevelser, känslor, beteenden och prestationer.
TESTA DIG SJÄLV 17.2
1 Skador som orsakats av tobaksrökning dödar cirka trettio människor varje dag i Sverige.
2 Nikotin gör rökare och snusare beroende.
3 Tobaksrökning försämrar konditionen. Det beror bland annat på att koloxid från röken fastnar på de
syretransporterande röda blodkropparna. Syret får sämre möjligheter att transporteras med blodet.
Kroppens celler får då inte så mycket syre som de behöver.
4 Att hjärna, urinblåsa eller andra organ påverkas trots att rökaren drar in tobaksröken i lungorna beror
på att blodet för runt gifterna till alla kroppsdelar.
5 Snusare riskerar inte bara skador på tandköttet. Förutom nervsystemet påverkas också bland annat
mage, tarmar och hjärt-kärlsystemet.
6 Rökare skadas mer än ickerökare av oljedroppar, smutspartiklar och annat skräp som kan följa med
andningsluften in i kroppen. Det beror på att de skyddande flimmerhår som normalt finns i luftrören
mer eller mindre försvinner hos rökare. Smuts förs då inte ut, utan skadar cellerna i luftrören och i
lungorna.
TESTA DIG SJÄLV 17.3
1 De två enklaste alkoholerna är metanol och etanol.
2 Det kemiska namnet på den alkohol som kallas vanlig sprit är etanol.
3 En växande kropp är särskilt känslig för alkohol. Det beror på att den ständigt pågående
nytillverkningen av celler störs. Risken är stor att celler blir fel gjorda. Fel byggda celler kan orsaka
missbildningar och andra problem.
4 Jästsvampar äter socker och bildar då alkohol.
5 Leverceller förstörs av alkohol och ersätts av fett.
6 Forskare varnar mycket för alkoholskador. Trots det dricker många alkohol och ser ut att må bra. Det
finns flera skäl. Många av de långtidseffekter som kan följa märks inte på samma sätt som den
direkta berusningen. De kommer istället lömskt smygande och kan plötsligt slå till efter många år.
När skadorna till slut visar sig kan det ofta vara för sent att göra något åt dem.
7 Den som missbrukar orsakar problem även för familj, vänner och arbetskamrater och för samhället.
TESTA DIG SJÄLV 17.4
1 Vad som räknas som narkotika bestäms av olika lagar.
2 Effekterna av amfetamin och kokain liknar varandra. Det beror på att båda är centralstimulerande.
Det betyder att de delar av nervsystemet som sätter fart på kroppen och upplevelserna går på högvarv.
Den påverkade blir rastlös, snabb och otålig.
3 Droger som får människor att uppleva sådant som inte finns kallas hallucinogener.
4 Råopium framställs genom att man rispar opievallmons frökapsel. Vit giftig mjölksaft tränger då ut.
När den torkat och svartnat skrapas den av och samlas till klumpar som kallas råopium.
5 Opiatmissbrukaren vill få dämpande, lugnande effekter. Målet är att slippa känna obehag och
bekymmer.
6 När ett cannabisrus gått över blir verkligheten inte alltid som vanligt. Cannabisgift finns kvar i
kroppen långt efter att det akuta ruset gått över. Det kan ge trötthet, glömska och ointresse.
Humörförändringar som bland annat kan leda till våld kan också bli följden.
12
Spektrum Biologi, 3:e upplagan 2006, © Liber AB. Facit till Testa Dig Själv frågor.
TESTA DIG SJÄLV 17.5
1 Det som händer när man sniffar är att man blir förgiftad. Det kan kännas som berusning. Den
påverkade blir lätt aggressiv och tappar omdömet. Beroende bland annat på dosstorlek kan man
snabbt bli yr, må illa, kräkas eller till och med dö direkt.
2 Livsviktiga organ som skadas av sniffning är hjärna, lever och njurar.
3 Luktsinnet har sedan länge hjälpt oss att överleva. Vi kan till exempel skilja på bra och dålig mat.
Idag finns många nya ämnen som näsan inte kan varna oss för. Det finns farliga ämnen som luktar
gott eller som är helt luktlösa.
13
