Hjärtats väg - Malmö högskola

Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Hjärtats väg
– levande sufism som religionsdidaktisk utgångspunkt i
undervisningen om islam?
The Way of the Heart
– vivid Sufism as a Religious Education basis of the Education of Islam?
Ulrika Andersson
Lärarexamen 180 poäng
Religionsvetenskap och lärande
2007-06-01
Examinator: Bodil Liljefors Persson
Handledare: Torsten Janson
2
Sammanfattning
Andersson, Ulrika (2007) Hjärtats väg – levande sufism som religionsdidaktisk utgångspunkt i
undervisningen om islam? (The way of the heart vivid Sufism as a Religious Education basis of
the Education of Islam?) Individ och samhälle, Religionsvetenskap och lärande,
Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uttryckssätt den mystiska folkfromheten inom islam,
sufismen, kan ha och om undervisning om den kan bidra till en mer allsidig bild av islam i den
svenska kontexten.
Med det hermeneutiska förhållningssättet som utgångspunkt har dels en läromedelsanalys och
dels en fallstudie genomförts. Läromedelsanalysen behandlar i vilken omfattning och på vilket
sätt sufismen presenteras i läroböcker som används i grundskolans senare år samt i gymnasiet.
Fallstudien bygger på både deltagande observationer samt kvalitativa intervjuer i en sufiorden.
Läromedelsanalysen visar att sufismen knappt behandlas i läroböckerna. Den bild som ges av
sufismen är en historisk sufism där det religiösa utövandet inte beskrivs. Fallstudien visar att den
sufism som utövas inom sufiorden är en levande sufism som inte beskrivs i undervisningen idag.
Den slutsats som kan dras av undersökningen är att den levande sufismen mycket väl kan
användas i ett didaktiskt syfte för att visa en mångfald inom islam.
Nyckelord: Religionskunskap, sufism, sufi, undervisning om islam, religionsdidaktik,
läromedelsanalys.
Ulrika Andersson
Handledare: Torsten Janson
Övedsgatan 5 A
Examinator: Bodil Liljefors Persson
217 72 Malmö
3
4
1. Inledning
7
1. 1 Problemområde
1.2 Syfte och frågeställning
1.3 Avgränsningar
7
9
9
2. Litteraturöversikt
10
3. Bakgrund
13
3.1 Vad är sufismen? Tro, riter och historia…
3.2 Sufi idag
3.3 Presentation av den sufiorden som är föremål för fallstudien
4. Metod, urval och källor
13
14
15
16
4.1 Vetenskaplig utgångspunkt
4.2 Etiska överväganden
4.3 Undersökningens upplägg och syfte med delundersökningarna
4.4 Urval och utförande av läromedelsanalysen
4.5 Urval och undersökningsgrupp för fallstudien
4.5.1 Deltagande observation – utförande och problematisering
4.5.2 Intervjuer – utförande och problematisering
4.6 Metodreflektion
16
17
17
18
19
20
21
22
5. Resultat
23
5.1 Läroboksundersökningen
5.2 Min första hadra
5.3 Min andra hadra
5.4 Min tredje hadra
5.5 Intervjuer
23
27
29
31
33
33
34
35
37
37
5.5.1 Gudssyn
5.5.2 Människosyn och genus
5.5.3 Religionens kontext
5.5.4 Religiösa påbud
5.5.5 Den personliga upplevelsen
6. Diskussion
38
6.1 Religiöst utövande inom sufiorden
6.2 Personlig upplevelse hos en sufier
6.3 Läroböckerna och sufismen
6. 4 Sufism som didaktisk utgångspunkt i undervisningen om islam?
7. Slutsatser
38
39
39
40
42
5
8. Referenser
44
8.1 Litteratur
8.2 Hemsidor
8.3 Läroböcker
8.4 Intervjuer
44
45
45
46
Bilaga 1: Frågeschema vid intervjuerna
Bilaga 2: Läromedel för grundskolans senare år
Bilaga 3: Läromedel för gymnasieskolan
6
1. Inledning
1. 1 Problemområde
I skolan ska vi som lärare i religionskunskap behandla inte bara de olika grundsatserna i
religionerna, utan det är minst lika viktigt att visa fram mångfalden i religiösa uttryck.1 En religion
som vi möter allt mer i det svenska samhället är islam. Den bild av islam som möter oss i media
präglas allt för ofta av den regelstyrda islam, t.ex. kan vi på Aftonbladet.se den 1 maj 2007 läsa
följande:
Hon vill leva sitt liv bakom slöja
Elin Andersson konverterade till islam när hon var 23: Jag föll för reglerna
Hon är född och uppvuxen bland knätofsar och folkdräkter i Leksand. 27 år senare bär hon slöja och
heltäckande svarta kläder. Elin Andersson har valt ett muslimskt liv. Och visst finns det saker hon saknar.
Som simning och musik.2
Givetvis är det viktigt att vi som lärare ger en bild av den regelstyrda islam och diskuterar denna
med eleverna. Men alla muslimer tänker inte som Elin. Inom islam finns även en stark betoning
av gudskärlek och många muslimer lever helt sekulariserade på samma gång som de aktivt utövar
sin religion. Dessa muslimer möter vi inte lika ofta i media.
När vi som lärare går in i klassrummet för att undervisa om islam möter vi helt olika
situationer beroende på var vi är rent geografiskt och vilka elever vi har i klassen. Det är skillnad
på att vara lärare i en skola i Malmö och en skola i norra Bohuslän: i de mindre orterna i norra
Bohuslän finns det ytterst få muslimer, men i Malmö desto fler. Väl i Malmö är det skillnad
mellan olika skolor. Rosengård och Limhamn har helt olika social och religiös struktur. Vårt
uppdrag är att ge eleverna en möjlighet att utifrån ett individuellt perspektiv bearbeta de egna
livsfrågorna och i ett samhällsperspektiv ge ”en förståelse av religion som ett mångfasetterat
fenomen bland andra i samhället” 3 oavsett var i landet vi befinner oss. De grundproblem vi
möter som religionskunskapslärare är dels på vilket sätt vi kan ge icke-muslimska elever en bild av
muslimer som inte är exotisk, främmande, skrämmande eller ensidig, och dels på vilket sätt vi kan
ge muslimska elever både en bild av islam som de känner igen sig i och som visar övriga
muslimska inriktningar. De pedagogiska och didaktiska problem vi ställs inför måste vi hitta en
lösning på. Vi kan inte fortsätta att undervisa om islam utifrån en bild som inte längre
överensstämmer med verkligheten i den svenska kontexten.
1
Kursplanen i religionskunskap för grundskolan; Skolverkets hemsida: 2007-05-19
http://www.aftonbladet.se/vss/kvinna/story/0,2789,1057738,00.html 2007-05-01
3
Kursplanen i religionskunskap för grundskolan; Skolverkets hemsida: 2007-05-19
2
7
Hur kan vi då lösa denna pedagogiska och framförallt didaktiska situation? Alla elever har
rätt till att få en saklig och allsidig bild4 på samma gång som de traditioner eleverna själva bär med
sig från olika kulturer ska utgöra en del av ämnet religionskunskap.5 I undervisningssituationer
har jag mött både muslimska elever som har protesterat mot det som står i läroboken och det
som förmedlas från läraren under en genomgång och icke-muslimska elever som har anammat
den generella och enkla bild som vi så ofta möter i media av hur en muslim är. Läroböckerna
förstärker många gånger denna generaliserande bild när problemet inte diskuteras. Alla gånger har
vi som lärare kanske inte en tillräckligt allsidig bild av islam för att kunna förmedla alla sidor av
vad islam kan innebära och därmed ge en mer nyanserad bild av religionen och
religionsutövandet. Hur skulle vi då kunna hitta en ingång till att visa eleverna en mer allsidig bild
av islam?
Inom islam finns det en fromhetstanke som varit utbredd i de breda folklagren, denna
tanke präglas av en mer känslobetonad islam och brukar benämnas sufism. Mitt första möte med
sufismen var under ett studiebesök vi gjorde inom huvudämnet Religionsvetenskap och lärande i
ett suficenter, en zawiya. Jag hade tidigare mött en beskrivning av sufismen i Christer Hedins
Abrahams barn. Han skriver:
Fromhetslivet inom islam har tagits sig många olika former. Det är lätt att uppfatta islam som regelfixerad.
Men genom tiderna har den laginriktade lydnaden betytt mindre än den känslobetonade kärleken till Gud. I
den folkliga fromheten har upplevelsen av det gudomliga varit central. Genom hela islams historia
balanseras det lärda intresset för bud och regler av hängivelsen för känslor och gudsgemenskap. Sufismen
brukar betecknas som islams mystik även om den innefattar mycket mer än så.6
Sufismen fokuserar på kärleken till Gud och det är den inre utvecklingen som är viktigast. Till
skillnad från de fem pelarnas islam och sharia där det är de yttre attributen som är betydelsefulla.
Sufismen är således en islam som grundar sig i andra religiösa tolkningar och yttringar än de fem
pelarnas islam. Kan då undervisning om sufismen bidra till en mer vidsynt bild av vad det innebär
att vara muslim?
En tendens i västvärlden idag är framväxten av den s.k. eurosufismen/neosufismen.
Begreppet eurosufism syftar på den moderna sufism som har formats i en europeisk kontext. Det
är den moderna sufismen som avses när beteckningen neosufism används, men denna beteckning
har en vidare kontext då den beskriver alla sorters sufism som uppstår i en modern kontext i
världen. Vissa menar även att en s.k. blå-gul islam börjar formas i vårt samhälle. Med detta menas
4
Lpo 94; Värdegrunden Sid. 4, Skolverkets hemsida: 2007-05-19
Kursplanen i religionskunskap för grundskolan; Skolverkets hemsida: 2007-05-19
6
Christer Hedin (2004) Abrahams barn; Vad skiljer och förenar judendom, kristendom och islam?. Stockholm:
Dialogos. Sid. 194
5
8
framförallt att den svenska kontexten påverkar både utövandet av islam och att de människor
som betecknar sig som muslimer även har en svensk identitet.7 Hur påverkar detta skolan och hur
påverkar det vårt sätt att behandla religionen islam i undervisningen? Ska vi välja annat stoff för
att kunna visa en bättre bild av vad det innebär att vara muslim än den som nu förmedlas i många
svenska skolor?
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uttryckssätt den mystiska folkfromheten inom islam,
sufismen, kan ha och om undervisning om den kan bidra till en mer allsidig bild av islam i den
svenska kontexten. Frågeställningarna är:
På vilka sätt kan undervisning om sufism leda till att undervisningen om islam blir mer allsidig?
•
Hur kan det religiösa utövandet se ut inom en sufiorden?
•
Hur beskriver en person som betecknar sig som sufi sin religion och sitt religiösa
utövande?
•
Hur behandlas sufismen i läroböckerna?
1.3 Avgränsningar
Den del av sufismen som undersöks är den s.k. eurosufism/neosufism och undersökningen utgår
från ett nordiskt perspektiv, dvs. hur sufismen formas i den nordiska kontexten. Genom att
studera en grupp sufier kan element inom sufismen identifieras som är specifika för denna grupp
och dessa kan sedan relateras till den bild av islam som ges i läroböckerna. Undersökningen kan
inte uttala sig om sufismen i dess hela innebörd och omfattning, men ge en ledtråd till om
sufismen kan användas i didaktiskt syfte för att förklara islams mångfald. Arbetet behandlar bara
själva praktiska utövandet av sufismen i dagens samhälle. Hur sufismen har påverkat politik,
historien osv. behandlas inte. Inte heller behandlas sufismens historia, med undantag för en kort
bakgrundsbeskrivning. Det är den nu levande och moderna sufismen som är i fokus eftersom
skolans undervisning om religonsutövande ska ge elever förståelse för fenomen som de kan möta
i sin vardag. När det gäller att translitterera de arabiska termerna har jag valt att följa David
Westerlund, både i stavning och att inte använda mig av diakritiska8 tecken.9
7
Svanberg, Ingvar & David Westerlund (1999) ”Från invandarreligion till blågul islam? 50 år av organiserad
muslimsk närvaro” Svanberg, Ingvar & David Westerlund (red.), Blågul islam? Muslimer i Sverige. Nora: Nya
Doxa. Sid. 9 ff.
8
Diakritiska tecken avser ”litet tecken i skrift med särskiljande funktion och i form av ring, prick(ar), streck,
hake e.d. som utgör ett led i en bokstav (ett grafem) såsom i å, ö, è och ç.”
http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_sect_id=153111
9
Westerlund, David (2001), ”Inledning”, Westerlund, David (red.), Levande sufism. Nora: Nya Doxa. Sid. 9 ff.
9
2. Litteraturöversikt
Idag har religion åter igen blivit ett högaktuellt ämne och sakraliseringen och privatiseringen av
religionen är ett ämne som flera forskare ägnar sig åt. Forskarna menar att en ny typ av religiositet
har växt fram där fokus är på det personliga planet. Nyandlighet är ett faktum på samma gång
som de traditionella religionsformerna utvecklas. Sverige möter en förändrad religionsutövning
och nya religiösa organisationer.10 Den muslimska befolkningen i landet har många olika ursprung
och olika inriktningar av islam finns representerade inom vårt lands gränser. Forskare pratar om
en islam i förändring och att det är på väg att utvecklas en blågul islam, dvs. en islam som på
betydande sätt har en svensk kontext.11 Många vetenskapliga undersökningar har gjorts de senaste
åren som behandlar sufismen ur olika synvinklar. Då detta arbete har fokus på
eurosufismen/neosufismen ges en kort presentation av litteratur som behandlar den moderna
sufismen som helhet, medan den litteratur som behandlar eurosufismen presenteras mer
ingående. Alla verk om sufismen i ett historiskt perspektiv lämnas därhän då det är den nu
rådande religiösa kontexten som undersöks. Den svenska och nordiska kontexten är
utgångspunkt för detta arbete och därför ges även en kort översikt över litteratur som behandlar
islam i denna kontext. Sist men inte minst följer den litteratur med skolanknytning och om
didaktik som är av relevans för detta arbete.
Det finns få undersökningar om sufismen i Sverige. I ett europeiskt perspektiv finns det
fler, även om de flesta har gjorts i miljöer utanför det vi benämner som Västvärlden. De flesta
undersökningar som har bedrivits om sufism är fallstudier där enskilda forskare har gjort
etnografiska undersökningar i form av antropologiska studier. En sådan har jag inspirerats av i val
av metod. Denna undersökning har gjorts av Catharina Raudvere och presenteras i The book and
the roses; Sufi Women, Visibility, and Zikir in Contemporary Istanbul (2002).12
Levande sufism (2001) innehåller en rad artiklar om nutida sufism. David Westerlund står
som redaktör för boken och har även skrivit flera kapitel. Antologin behandlar sufismen ur flera
perspektiv; alltifrån sufism som nyandlighet till politisk sufism i Damaskus. I ”Euro-sufism –
universalister och konvertiter” (1999)13 beskriver David Westerlund vad som kännetecknar den
sufism som finns i Europa idag. Det finns både invandrade sufier och personer som har
konverterat till islam och gått med i en sufiorden. Han tar även upp att sufismen kan spela en
viktig roll i formandet av europeisk islam, genom sin tendens till inklusivitet och öppenhet.
10
Frisk, Liselotte (1998) Nyreligiositet i Sverige. Nora: Nya Doxa. Sid. 11-20
Svanberg, Ingvar & David Westerlund (1999). Sid. 9 ff.
12
Raudvere, Catharina (2002) The book and the roses; Sufi Women, Visibility, and Zikir in Contemporary
Istanbul Istanbul: Svenska forskningsinstitutet
13
Westerlund, David (1999) ”Euro-sufism – universalister och konvertiter”, Ingvar Svanberg & David
Westerlund (red.), Blågul islam? Muslimer i Sverige Nora: Nya Doxa. Sid. 85 ff.
11
10
De invandrade sufiordnar vi har i Sverige beskrivs av Ingvar Svanberg i ”Alveismen och
invandrade sufiordnar”(1999) 14 . Det finns inga heltäckande undersökningar av sufismens
utbredning i Europa och Sverige idag, men han konstaterar att det i Västeuropa är känt att
Frankrike, Nederländerna och Storbritannien har betydande inslag av sufiordnar.
Jonas Otterbeck problematiserar i sin artikel ”Skolan, islam och muslimer” (1999) hur
skolan är en viktig plats för mötet mellan muslimer och majoritetssamhället. Han beskriver att
skolan är den svårundvikliga mötesplatsen och att det därför är lätt att det uppstår konflikter.
Många gånger grundar sig dessa konflikter i okunskap hos både föräldrar och skolpersonal.
Resultatet blir att barnen kommer i kläm Han diskuterar vidare muslimska elever och
konstruktionen av islam i förhållande till socialisation och utveckling hos barnet. De
socialisationsmiljöer som unga växer upp med i dagens Sverige är mer komplicerade än vad de
var förr.15 Allt detta ska hanteras och lösas inom skolans värld för att undervisningen ska kunna
fungera i enlighet med de styrdokument och riktlinjer som finns.
Skolverket gör regelbundet undersökningar över hur skolan fungerar. I rapporten I enlighet
med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell
läggning framställs i ett urval av läroböcker. (Rapport 285 2006) som presenterades i december 2006
var uppdraget att undersöka hur läroböcker bidrar till undervisningen i frågor som rör kön, etnisk
tillhörighet,
religion
eller
trosuppfattning,
sexuell
läggning
och
funktionshinder.
Uppdragsbeskrivningen utgår från läroplanens värdegrund. 16 Rapportförfattaren i delen om
religions/trosuppfattning, Kjell Härenstam, kom fram till att samtliga läroböcker i
religionskunskap ”framställer islam som en religion som kan tolkas på ett sätt som harmoniserar
med läroplanerna”. Han påpekar dock att flera av böckerna ”inte helt utnyttjar Koranens etiska
potential” samt att bildmaterialet är ensidigt i en bok.17
I EDUCARE:s rapport Religionskunskap i årskurs 9; Rapport från den nationella utvärderingen av
grundskolan 2003 (NU03) (2006) framkommer att eleverna önskar ”att få arbeta mer med
livsfrågor, kulturmötesfrågor och frågor om samhällsförändring”. 18 Rapportförfattarna, Rune
Jönsson och Bodil Liljefors Persson, konstaterar även att ”eleverna har brister i kunskaper om
religion om vi relaterar resultaten till uppnåendemålen i kursplanen. (…) Framför allt tycks elever
14
Svanberg, Ingvar (1999) ”Alveismen och invandrade sufiordnar”, Ingvar Svanberg & David Westerlund (red.),
Blågul islam? Muslimer i Sverige. Nora: Nya Doxa. Sid. 70 ff.
15
Otterbeck, Jonas (1999) ”Skolan, islam och muslimer” Svanberg, Ingvar & David Westerlund (red.), Blågul
islam? Muslimer i Sverige. Nora: Nya Doxa. Sid. 157-172
16
I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion
och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. (Rapport 285 2006). Sid. 6 Skolverkets hemsida: 200705-19
17
Rapport 285 2006. Sid. 34 f Skolverkets hemsida: 2007-05-19
18
Jönsson, Rune och Bodil Liljefors Persson (2006) Religionskunskap i årskurs 9; Rapport från den nationella
utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03). Malmö: EDUCARE. Sid. 59
11
ha brister då det gäller förståelse av den existentiella innebörden i såväl religiösa traditioner som i
religiösa texter.”19
Kjell Härenstam har gjort ett flertal studier på hur läromedel presenterar religioner.
Framförallt i Kan du höra Vindhästen? Religionsdidaktik – om konsten att välja kunskap (2000)
diskuterar han hur en del av en religion kan exotiseras och mysticifieras i förhållande till hur
andra inriktningar beskrivs. Han betonar att även om utrymmet i läromedlen är litet måste den
bild som ges vara så rättvisande som möjligt. Hur detta kan genomföras diskuteras i ett avsnitt
där han kommer fram till att läroplanens krav på saklighet och allsidighet är svåra att uppnå om
inte ett medvetet urval görs utifrån de grundläggande värdena i värdegrunden.20 Han fortsätter sin
diskussion med att kunskapssynen påverkar det didaktiska valet och att detta får konsekvenser
för den pedagogiska textens utformning.21 Den kanske mest intressanta diskussion han för, är om
undervisningen ska handla om att lära om eller att lära av religioner. Härenstam skriver:
… den multikulturella situationen skulle också, (…), kunna ge upphov till nya möjligheter att lära av
och inte bara om. I denna nya situation kommer det att handla om inte bara vad man kan tänkas lära
om världens religioner, utan också vad man kan lära av dem, eller snarare hur studiet av dem kan bidra
till elevens personliga utveckling.22
Med andra ord förordar han en religionsdidaktik som bygger på den hermeneutiska/dialektiska
synen där kunskapsprocessen går ut på att låta elevens förståelsehorisonter vidgas.
Lärobokstexten ska väcka nyfikenhet hos eleven för att söka nya perspektiv.23
Den rent didaktiska sidan av religionskunskapsundervisning har Dorotea Rosenblad
intresserat sig för. I projektet ”Abrahams barn” har hon hittat en ingång till hur judendom,
kristendom och islam kan behandlas i grundskolans senare år på en skola med elever från
varierande ursprung. Hon har gett ut två olika böcker om sitt projekt, Abrahams barn annorlunda
undervisning om religion i dagens Sverige (1994) 24 och Samma rötter: Abrahams barn i tre religioner.
lärarhandledning (2004)25. Metoden bygger på att se det gemensamma ursprunget och utifrån detta
se likheter och skillnader.
19
Jönsson, Rune och Bodil Liljefors Persson (2006). Sid. 58
Härenstam, Kjell (2000) Kan du höra vindhästen?; Religionsdidaktik – om konsten att välja kunska.p Lund:
Studentlitteratur. Sid. 108, 120 ff.
21
Härenstam (2000). Sid. 141 ff.
22
Härenstam (2000). Sid. 147
23
Härenstam (2000). Sid. 160
24
Rosenblad, Dorothea (1994) 2:a uppl. Abrahams Barn; Annorlunda undervisning om religion i dagens Sverige.
Djursholm: Stiftelsen Abrahams Barn
25
Rosenblad Dorothea och Fanny Rosenblad (2004) Samma rötter; Abrahams barn i tre religioner
Lärarhandledning. Stockholm: Fondi Förlag HB
20
12
3. Bakgrund
3.1 Vad är sufismen? Tro, riter och historia…
Ordet sufism betecknar den mystiska fromheten inom islam. Var själva begreppet sufi kommer
ifrån finns det skilda teorier om. En vanlig teori är att det kommer från ordet suf som betyder ylle
på arabiska. Det var de tidiga asketerna och mystikerna allt sedan Muhammeds tid som bar en
yllemantel. En annan härledning är det grekiska ordet sofos ”vishet” eller safa ”renhet”.26 Termen
som används inom islam för att beskriva den personliga gudsrelationen och dialogen med Gud är
tasawwuf, vilket betyder ”being a Sufi”.27 Två typiska karaktärsdrag för sufismen är betonandet av
tawakkul, som betyder gudsförtröstan/gudshängivenhet, och dhikr, som betyder erinran. Dhikr är
en andaktsform där man upprepar en bön/formel/ord gång på gång, ofta i samband med vissa
rörelser och en viss andningsteknik. En vanlig recitation är ”de 99 skönaste namnen”, dvs. de 99
namnen på Gud.28 Dhikr handlar om att inte glömma Gud och att ständigt vara ett med Gud.29
Inom islam finns begreppen lilla och stora jihad. Lilla jihad avser det heliga kriget på
slagfältet och det stora jihad är det heliga kriget mot egot, nafs. Det stora jihad avser att kontrollera
ens egoism. Först när nafs är under kontroll kan det finnas utrymme för Gud i hjärtat och
sanningen/insikten nås. 30 Den insikt och uppenbarelse av Gud som sufierna försöker nå kan
liknas vid slöjor som dras undan, ”av-slöjande” (kashf).31 För att sufin ska kunna vandra den rätta
vägen behöver han en schejk, en lärare, som visar det rätta sättet att handla och leva. Framförallt
gäller detta det rätta sättet att utföra dhikr på.32 Schejken blir ett levande exempel på Muhammeds
leverne.33 Målet för en sufi är den gudomliga närheten.34 Sättet att nå Gud på kan ske antingen på
ett nyktert eller ett berusat sätt. Med nykter i detta sammanhang avses en gudsrelation som
bygger på en syn av Gud som något fjärran som fruktas på samma gång som Gud vördas. Den
berusade gudsrelationen avser att bli överväldigad av Gud och förknippas med närhet och
intimitet. Att prata om nyktra och berusade mystiker avser således på vilket sätt den troende
försöker nå Gud.35
26
Hjärpe, Jan (1979/1992) Islam; Lära och livsmönster. Stockholm: Nordstedts förlag AB. Sid. 111
The Oxford Encyclopedia of the Modern Islamic World (1995) Esposito, John L. (red.), New York: Oxford
University Press, Uppslagsord: Sufism, Sid. 102 f
28
Hjärpe (1979/1992). Sid. 111
29
Mark J. Sedgwick (2000/2003) Sufism; The Essential.s Kairo: The American University in Cairo Press. Sid.
43
30
Sedgwick (2000, 2003). Sid. 10 - 11
31
The Oxford Encyclopedia of the Modern Islamic World (1995) Uppslagsord: Sufism, Sid. 105
32
The Oxford Encyclopedia of the Modern Islamic World (1995) Uppslagsord: Sufism, Sid. 104
33
Sedgwick (2000/2003). Sid. 29
34
The Oxford Encyclopedia of the Modern Islamic World (1995) Uppslagsord: Sufism, Sid. 103
35
Hjärpe (1979/1992). Sid. 113 samt The Oxford Encyclopedia of the Modern Islamic World (1995)
Uppslagsord: Sufism, Sid. 106
27
13
Sufierna är organiserade i olika sällskap, ordnar, som leds av en schejk. Det begrepp som
sufierna själva använder är tariqah vilket betyder väg/stig och symboliserar att det finns en väg till
Gud och det är schejken som hjälper sufin med detta. 36 De första sufiordnarna bestod av en
schejk och hans anhängare, ofta en liten grupp människor som alla levde i närheten av schejken.
På 1100-talet växte ett ordenssystem fram när bruket att namnge ordnarna efter en framstående
schejk blev allt vanligare. Några av de största ordnarna idag är Qadiriya, Rifa`iya, Hadhiliya samt
Naqshbandiya. Det finns många fler ordnar och det bildas ständigt nya. Att två ordnar bär
samma namn behöver inte betyda att de har samma praktik i sitt religionsutövande. Många av de
gamla ordarna har splittrats i olika grenar och det är mest organisatoriskt som det finns likheter
mellan dessa grenar.37
Inom sufitraditionen finns det Jesus-hadither och sufiska helgon. Dessa tjänar som
idealbilder av hur en sufi ska vara för att kunna se Gud. För många sufier är resor till dessa
helgons gravar både viktiga och vanliga.38 Sufismen har även många framstående teologer som
har behandlat den teoretiska sidan av sufismen. De två mest framstående teologerna är den
iranska moralfilosofen Muhammad al-Ghazali (d. 1111) och den spanska mystikern och filosofen
Muhyi al-Din ibn al-´Arabi (1165-1240).39
Sufismen har på många sätt dominerat folklivet i de islamska områdena ända från
medeltiden in på 1900-talet,40 vilket medfört att vi idag ser sufismen som folkfromheten inom
islam. Även på det kulturella området har sufismen haft betydelse, inte minst inom poesin.41
3.2 Sufi idag
Idag har sufismen spridits över en stor del av världen. Framförallt i norra Afrika finns det många
sufier. Flera sufiordnar hade sitt centrum i Iran före 1979, men efter revolutionen blev
situationen för sufierna ogynnsam och flera sufischejker flyttade till andra länder.42 I Turkiet har
sufiordnar varit förbjudna officiellt sedan 1925. De som finns idag verkar under namn som inte
omedelbart kan förknippas med sufismen. Delar av sufismen har dock statsmakternas
medgivande. Främst handlar det om den kulturella yttring som finns i form av de dansande
dervischerna, poesin och musik. 43 De försämrade villkoren i de länder där sufismen av tradition
36
The Oxford Encyclopedia of the Modern Islamic World (1995) Uppslagsord: Sufism, Sid. 109
Sedgwick (2000/2003). Sid. 62ff
38
Hjärpe (1979/1992). Sid. 111 -112
39
Sedgwick (2000/2003). Sid. 18
40
Hjärpe (1979/1992). Sid. 113-114
41
Hjärpe (1979/1992). Sid. 113
42
Dahlém, Ashk (2001) Westerlund, David Red. Levande sufism. Nora: Nya Doxa. Sid. 140 ff.
43
Olsson, Tord (2001) ”Dervischerna i Karagümrük”, Westerlund, David Red. Levande sufism. Nora: Nya Doxa.
Sid. 23 f
37
14
har funnits, medför att sufierna har hittat andra vägar för att kunna praktisera sin tro och att
västvärlden har fått ta emot människor som bekänner sig till sufivägen. Den förändrade sufismen
brukar benämnas som neosufism. I den europeiska kontexten kan det vara mer korrekt att
diskutera om det är en eurosufism som har växt fram.
Ett drag inom neosufismen är att den specifika sufiorden ofta har verksamhet i många
olika länder och världsdelar. Medlemmarna umgås mest med dem som bor i närheten, men det
görs flera resor varje år för att besöka de andra centren som tillhör orden. I Sverige har vi inte
många suficentra, men det finns personer som betraktar sig som tillhöriga olika sufiordnar.
Många sufiordnar och deras medlemmar använder sig av Internet för att sprida sitt budskap och
hålla ihop orden.
Ett fenomen som har uppstått är inriktningar som betecknar sig som sufism men som
inte tillhör islam. Enligt dessa synkretiska inriktningar är de viktigaste budskapen som sufismen
innebär att religion handlar om något inre, vår själsliga utveckling, där begrepp som upplevelse,
känsla och insikt är viktiga.44 De synkretiska inriktningarna ser sig som universella och betonar
upplevelse mer än praxis.45
3.3 Presentation av den sufiorden som är föremål för fallstudien46
"Sufiordnen"47 finns i norra Afrika med Sudan och Egypten som de länder där det finns flest
medlemmar. I mellanöstern finns det medlemmar på den arabiska halvön och i Pakistan. I
västvärlden finner vi medlemmar både i Nordamerika och i större delen av Västeuropa samt i
Ryssland.48 Tyskland är det land i Europa som har det största centret och hit brukar medlemmar
från de andra länderna åka flera gånger per år på besök. Sufimästaren bor i Tyskland.49 Sufiorden
har center där medlemmarna samlas i flera länder. Dessa center kallas för zawiya och är
samlingsplats både för det religiösa och det sociala livet inom orden. Den viktigaste religiösa
tilldragelsen är hadran, som är benämningen på mässan när gruppen ber till Allah, reciterar
stycken ur Koranen och Haditherna samt utför dhikr. Orden symboliseras av tre färger, vit, grön
och gul, som representerar det innersta budskapet i läran.50 En annan viktig symbol är den lampa
som används under hadran. Lampan är utformad som en hög kon med tyg i ”Sufiordens” färger
44
Hammer, Olav ”Sufism som nyandlighet” (2001) Westerlund, David (red.), Levande sufism. Nora: Nya Doxa.
Sid. 201 f
45
Hammer, Olav (2001). Sid. 199
46
Denna presentation är en bakgrundsbeskrivning för att läsaren ska kunna förstå det sammanhang som
Sufiorden befinner sig i. Beskrivningen är endast en preliminär beskrivning av Sufiorden.
47
Citattecken används för att utmärka att det är Sufiorden som är föremål för studien som diskuteras.
48
Sufiordens hemsida, utskrift finns i författarens ägo 2007-05-23
49
Enligt vad informanterna har berättat om sin sufiorden under mina observationer och intervjuer.
50
Sufiordens hemsida, utskrift finns i författarens ägo 2007-05-23
15
som skärm. När den tänd börjar hadran och den lyser när hadran pågår. Andra viktiga symboler för
medlemmarna i orden är deras nu levande sufimästare och hans far och farfar som var de första
två sheikherna i moderna tid. 51 "Sufiordnen" anser att sufismen är hjärtat i den islamiska
uppenbarelsen. Islam och sufism är odelbart förbundna som ekrarna och navet i ett hjul, där
islam är hjulet, sufismen navet och ekrarna de olika vägarna, tariqah, som finns till att upptäcka
den inre verkligheten av religionen.52
4. Metod, urval och källor
4.1 Vetenskaplig utgångspunkt
Den hermeneutiska vetenskapsteorin utgår från ett holistiskt synsätt och att ge korrekta
beskrivningar av individers livsvärld.53 Forskarens uppgift är att nå ”förståelse för hur människan
upplever sin situation” 54 , vilket innebär att arbeta med hur världen tolkas. 55 Att göra en
undersökning enligt ett hermeneutiskt förhållningssätt innebär att inte på förhand ha en bestämd
uppfattning om vad undersökningen kommer att resultera i. Det gäller som forskare att vara
ödmjuk inför de eventuella problem som uppstår och att vara nyfiken inför andra företeelser än
de som först var i fokus. För att kunna genomföra en kvalitativ undersökning behövs mer
ingående metodbeskrivningar än vad hermeneutiken kan erbjuda. Det är här som den kvalitativa
metodteorin kommer in. 56 Ett sätt att arbeta utifrån en kvalitativ metod är den analytiska
induktionen. Denna präglas av tre faser, planerings-, insamlings- och analysfasen, som alla tre
innehåller olika moment. Syftet är att analysera insamlat material och utifrån detta finna samband
som resulterar i en teori om det undersökta problemområdet.57 Ett sätt att strukturera materialet
för att kunna se mönster är att kategorisera det utifrån faktorer som sedan bearbetas i förhållande
till frågeställningen och problemområdet.58
För att få en djupare förståelse av problemområdet har jag flera infallsvinklar, både
kvalitativa intervjuer och deltagande observation. 59 Dessa kompletteras med en översiktlig
läromedelsanalys, som också följer den kvalitativa metoden med undantag för den del av analysen
som jämför antalet sidor om ämnesområdet i olika läroböcker. Den delen är kvantitativ. Hela
51
Enligt vad informanterna har berättat om sin sufiorden under mina observationer och intervjuer.
Sufiordens hemsida, utskrift finns i författarens ägo 2007-05-23
53
Jan Hartman (1998/2004) 2 uppl. Vetenskapligt tänkande: Från kunskapsteori till metodteori. Lund:
Studentlitteratur. Sid. 188
54
Hartman (1998/2004). Sid. 273
55
Hartman (1998/2004). Sid. 106
56
Hartman (1998/2004). Sid. 274 f
57
Hartman (1998/2004). Sid. 277 ff.
58
Hartman (1998/2004). Sid. 287 f
59
Johansson, Bo och Per Olov Svedner (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen; Undersökningsmetoder och
språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB. Sid. 24-25, 48
52
16
undersökningen har en komparativ ansats, dvs. att jag utgår från ett jämförande perspektiv för att
se eventuella likheter och skillnader.
4.2 Etiska överväganden
I Examensarbetet för lärarutbildningen redogör Johansson och Svedner för den forskningsetik vid
samhällsvetenskaplig forskning som påverkar ett examensarbete. De punkter som är aktuella i
min undersökning är att ge deltagarna en rättvisande och begriplig beskrivning av
undersökningsmetoderna och undersökningens syfte, att upplysa dem att de när som helst kan
avbryta sin medverkan utan negativa följder samt att de ska vara säkra på att deras anonymitet
skyddas.60 I min undersökning har jag ställts inför två olika situationer som har krävt ett etiskt
övervägande. I den ena situationen, intervjuerna, har jag kunnat vara helt öppen och ärlig med
mina avsikter med undersökningen och varför det var av intresse att de deltagande personerna
besvarade mina frågor. I den andra situationen, observationerna, har jag inte fått möjlighet att
informera alla som jag har observerat om min roll och mitt syfte med undersökningen. Då jag har
svarat på alla frågor som har ställts och berättat för de personer som jag pratat med varför jag var
där, har de etiska kraven på att inte ge falska förespeglingar och att alla har rätt till att ge sitt
samtycke till att medverka ändå uppfyllts. De personer som helt har avböjt att bli intervjuade och
som har markerat att de inte vill bli observerade har jag inte beskrivit i mina observationer. Min
undersökning kan inte medföra någon skada för personerna som ingår, men i vissa lägen har
gränsen för att göra ett intrång i privatlivet inte kunnat hållas. Den religiösa ritualen är både högst
personlig och högst privat. Jag har valt att försöka beskriva själv ritualerna så ingående som
möjligt utan att det ska gå att identifiera vem som har sagt och gjort vad.61
4.3 Undersökningens upplägg och syfte med delundersökningarna
Undersökningen består av två delar där den första är en läromedelsanalys och den andra är en
fallstudie av en sufiorden.
Läromedelanalysens syfte är att se på vilket sätt författarna till läroböckerna har
strukturerat sin text och vilket innehåll den har för att sedan kunna analysera i vilken mån vi som
lärare kan använda oss av läroböckerna för att undervisa om sufism och för att visa på
mångfalden i religiösa uttryckssätt inom islam.
Fallstudien har gjorts för att studera hur en sufiorden kan fungera och om det religiösa
uttryck som finns där kan vara en didaktisk ingång till att visa en islam som är mer inriktad på
60
61
Johansson och Svedner (2006). Sid. 29 f
Alan Bryman (2001) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB. Sid. 440-451
17
gudskärlek än regelverket och sharia. För att jag ska få en djupare insikt i hur sufiorden fungerar
har jag valt att både delta i två mässor, hadra-sessioner,62 samt gjort intervjuer med medlemmar i
orden. Intervjuerna har bearbetats utifrån faktorer enligt det hermeneutiska förhållningssättet, se
ovan. De valda faktorerna är; Gudssyn, Kvinnosyn, Religionens kontext, Religiösa påbud samt
Religiöst utövande. Jag har valt att låta den allra första hadran jag bevittnade vara en del av
resultatsbeskrivningen för att det ska bli lättare att följa hur det ser ut i zawiya och hur själva
hadran utförs. Denna observationsbeskrivning bygger endast på min minnesbild och på den
utgångspunkt jag hade vid det tillfället, dvs. att få uppleva en annan63 religions mässa. Jag har med
andra ord inte haft det vetenskapliga perspektivet i fokus under själva observationen, utan mer
min egen personliga förkovring i ämnet. Intresset för ämnet väcktes vid detta tillfälle och har
varit utgångspunkt för min studie genom att det har gett mig en referensram att förhålla mig till
vid litteraturstudierna av andra vetenskapliga undersökningar. Framförallt har Catharina
Rauderveres studie om sufikvinnor i dagens Istanbul64 gett mig vägledning både i förhållningssätt
i själva observationen såväl som i vilka delar av religionen som i en vetenskaplig studie kan vara
av värde att analysera.
4.4 Urval och utförande av läromedelsanalysen
De läroböcker som har valts är utifrån kriterierna att de är utgivna på olika förlag och har olika
författare. Orsaken till att det endast är läroböcker som analyseras är att det oftast är dessa som
eleverna har störst tillgänglighet till. Andra former av läromedel används oftast utifrån den
enskilda lärarens didaktiska val och är ofta ett komplement till läroböckerna. För grundskolans
senare år har det varit möjligt att välja böcker som har utkommit från samma förlag men i olika
upplagor/reviderade versioner. Dessa har valts för att se om det har skett någon förändring av
innehållet ur en didaktisk synvinkel. Totalt har fem läroböcker för grundskolans senare år
analyserats. För gymnasieskolan har en bok, Religionskunskap med etik och livsfrågor (1991), valts för
att se om Lpo 94 har påverkat det didaktiska upplägget i de senare läroböckerna. I övrigt har alla
andra böcker skrivits efter Lpo 94. Islam som världsreligion behandlas för grundskolans senare
del i åk 9 och i gymnasiet i kursen Religionskunskap A. De valda läroböckerna omfattar därför
endast läroböcker för åk 9 samt Religionskunskap A, med undantag för boken Relief B (1998).
Denna valdes för att se om sufismen tas upp i samband med de etik- och livsfrågor som ska
62
Dessa mässor redovisas som nummer två respektive tre i resultatredovisningen.
Jag har själv växt upp i ett litet samhälle där kyrkan och religionen hade en central plats i samhällslivet. Att
delta i de aktiviteter för barn som kyrkan anordnade gjorde i princip alla och i min högstadieklass var det bara en
person som valde att inte konfirmera sig. Det blir därför naturligt för mig att relatera till min bakgrund och
tidigare erfarenheter av religiösa mässor.
64
Raudvere, Catharina (2002)
63
18
behandlas i Religionskunskap B enligt kursplanen. Totalt har fem läroböcker för gymnasieskolan
analyserats.
Johansson & Svedner rekommenderar att stoffets karaktär ska styra hur analysen görs,
men att det är viktigt att kategorisera och systematisera det för att se en struktur. De ger exempel
på att utifrån olika kategorier kan textinnehållet i läroböckerna analyseras.65 I enlighet med dessa
rekommendationer har jag först gjort en översikt i antal sidor i respektive bok om islam och
sufism, detta för att kunna se vilket utrymme islam och sufism får i läroböckerna. Denna del av
undersökningen har en kvantitativ karaktär. Därefter har jag jämfört vilka rubriker författarna har
valt samt vilka ord som har kursiverats eller markerats på annat sätt i texten i framställningen av
islam. Utifrån kapitelindelningen samt namnen på rubrikerna syns strukturen som
läroboksförfattarna har valt och därmed viken didaktisk framställning de har tänkt sig. Den
struktur som läroboksförfattarna har valt styr till viss del hur vi som lärare kan hantera den
didaktiska situationen. Därför är det intressant att se vilka möjligheter och begränsningar
läromedlen ger oss i de didaktiska valen.
4.5 Urval och undersökningsgrupp för fallstudien
Eftersom sufism inte är en enhetlig företeelse och de som betecknar sig som sufier inte är en
heterogen skara, är fallstudiens syfte heller inte att dra generella slutsatser om sufismen som
sådan. Jag har därför valt att endast studera en grupp sufier som är organiserade i en sufiorden
för att se vilket förhållande de har till sin religion samt hur de utövar denna. Min första kontakt
med denna sufiorden var som redan nämnts genom ett studiebesök via lärarutbildningen.
Studiebesöket var en del av en kurs som behandlade nyreligiösa rörelser, där vi först fick en
föreläsning om nysufism och sedan fick vi delta vid en hadra. När det var dags för mitt
examensarbete fick jag mejlkontakt med kvinnan, Amina, som föreläst för oss och hon
välkomnade mig att göra undersökningen. Genom henne fick jag sedan kontakt med andra
medlemmar och information om när det passade att jag besökte orden. Hon har i min
undersökning fått en roll som grindvakt och nyckelinformant.66
Den sufiorden jag har besökt har sitt center, zawiya, i en dansk stad. Församlingen har
cirka 150 vuxna medlemmar och av dessa är det cirka 50 – 60 stycken som besöker zawiya minst
en gång i veckan. Jag har valt att göra intervjuer med tre personer, två kvinnor och en man, för
att få en bild av hur de resonerar kring sin religion. De personer som jag har valt att intervjua
tillhör alla den aktiva skaran av medlemmarna, dvs. de som besöker zawiya regelbundet. Själva
65
66
Johansson och Svedner (2006). Sid. 79
Bryman (2001). Sid. 282 ff.
19
urvalet har följt principen för tillfällighetsurval.67 Jag har styrts av vilka som har kunnat tänka sig
att bli intervjuade samt vid vilka tillfällen när jag har varit välkommen att besöka zawiya. Som
komplement till intervjuerna har jag deltagit som en deltagande observatör vid två hadrasessioner68, en gång i rummet där kvinnorna befinner sig och en gång i rummet där männen
befinner sig. Vid de deltagande observationerna har jag även fått möjlighet att prata med andra
medlemmar i sufiorden än de som jag har intervjuat.
4.5.1 Deltagande observation – utförande och problematisering
Vilken roll en forskare får och tar under en deltagande observation styrs av ett flertal faktorer.
Dels handlar det om vilken tillgång forskaren får till gruppen och i vilken omfattning det är känt
att det är en undersökning som utförs.69 Dels handlar det om forskaren är aktiv eller passiv i
sammanhanget.70 För att vara trovärdig som forskare är det viktigt att vara ödmjuk inför den
situation som ska studeras och de villkor som denna situation ställer på utförandet av
observationen. 71 Min intention från början var att delta som en känd observatör. Väl i
observationen fick jag aldrig tillfälle att presentera mig för alla, men valde att berätta för de
personer som frågade varför jag var med under hadran. Detta innebär att jag fick en dubbel roll,
för vissa var jag en känd observatör och för andra en okänd. Jag har i det religiösa utövandet haft
en passiv roll, medan det sociala samspelet har växlat mellan en passiv och en aktiv roll.
Framförallt inför barnen har jag haft en aktiv roll och behandlat dem på samma sätt som jag hade
behandlat dem i en vardaglig situation, detta delvis med syftet att få en ökad tillgänglighet till
gruppen. Genom barnen har jag fått en kontakt med deras föräldrar och därmed har jag kunnat
föra in mina frågor i ett mer naturligt sammanhang.
De intryck jag får under observationen påverkas både av det som faktiskt sker i nuet och
vad jag tidigare har upplevt i mitt liv. En deltagande observation kan därför aldrig vara helt
objektiv. Det är viktigt att spegla de uppfattningar man får med de personer som man studerar.72
Jag har därför valt att prata med medlemmarna i sufiorden så mycket som jag har fått tillfälle till.
Min personlighet påverkar även vilken tillgång jag får till gruppen och hur väl de accepterar att jag
studerar dem. Jag har valt att göra min undersökning ensam. Som kvinna har jag tillträde till både
de kvinnliga och manliga rummen i zawiya. Det är dock inte säkert att jag har tillgång till båda
67
Bryman (2001). Sid. 312 f
Hadra är benämningen på mässan när gruppen ber till Allah, reciterar stycken ur Koranen och Haditherna
samt utför dhikr.
69
Ely, Margot m.fl. (1993) Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken – cirklar inom cirklar. Lund:
Studentlitteratur. Sid. 52 ff.
70
Bryman (2001). Sid. 288 f
71
Ely m.fl. (1993). Sid. 49 ff
72
Ely m.fl. (1993). Sid. 61 f
68
20
sfärerna. Den språkliga faktorn påverkar även vilken uppfattning jag får av skeenden och
ordväxlingar. Under en deltagande observation är många sinnen med; syn, lukt, hörsel och känsla.
Dock är det omöjligt att kunna observera och uppfatta allt som händer i en situation.73 Det jag
har fokuserat på under mina observationer är hur jag upplever det sociala samspelet mellan
medlemmarna i sufiorden samt det beteende som jag uppfattar som någon form av religiös ritual.
Jag valde att i själva observationen ta rollen som deltagare som observerar74, dvs. jag deltog i den
sociala samvaron men tydliggjorde varför jag var där och vad mitt syfte med undersökningen var.
4.5.2 Intervjuer – utförande och problematisering
Jag har genomfört totalt två intervjuer, den första intervjun är en gruppintervju där jag samtalade
med en kvinna och en man ur sufiorden i ungefär två timmar. Samtalet styrdes av de frågor75 som
jag hade förberett där stort utrymme lämnades till informanterna själva att diskutera och förklara
vad de själva ville klargöra. Intervjun följde kriterierna för en semistrukturerad intervju76
Den andra intervjun är en enskild intervju där jag samtalade med en kvinna i cirka en
halvtimme innan hadran skulle börja. Även vid denna intervju följde jag den struktur som jag hade
vid gruppintervjun, fast jag begränsade antalet frågor för att hinna med intervjun innan hadran
skulle börja. Frågorna begränsades till de ämnen som jag kände att jag behövde mer information
kring efter den första intervjun. Intervjuerna har bandats med hjälp av en diktafon och sedan
transkriberats. De informella intervjuer
77
som har gjorts under observationerna har
dokumenterats i efterhand med penna och papper.
Eftersom mina informanter inte förstår svenska och jag själv inte förstår danska helt, har
de flesta samtal förts på engelska. Intervjuerna har i sin helhet genomförts på engelska med
undantag för vissa ord som den som pratat inte har kunnat det engelska uttrycket för. I dessa
lägen har svenska och danska använts för att klargöra vad som menas. Mina informanter har vid
några tillfällen använt arabiska sinsemellan för att konfirmera att de pratade om samma begrepp.
Jag kommer i citat att behålla den ursprungliga ordalydelsen, dvs. jag översätter inte citaten till
svenska då det finns risk för att själva andemeningen i det sagda förloras.
4.5.3 Informanterna
För att framställningen ska bli enklare att följa har jag valt att namnge de personer som jag har
intervjuat och varit i kontakt med. De namn jag har valt har inget alls med deras riktiga namn att
73
Ely m.fl. (1993). Sid. 55
Bryman (2001). Sid. 286 ff.
75
Se bilaga 1: Frågeschema vid intervjuer
76
Bryman (2001). Sid. 301 ff.
77
Ely m.fl. (1993). Sid. 65 f
74
21
göra och har valts för att skydda anonymiteten. Av samma skäl har jag valt att kalla sufiorden
för ”Sufiordern” för att det inte ska gå att identifiera den zawayia jag har besökt.
Mina informanter är:
Amina – ung kvinna som läser på universitetet
Karim – medelålders man som arbetar
Mona – ung kvinna som läser på universitetet
Rama – ung kvinna som är mammaledig
Ahmed – äldre man
4.6 Metodreflektion
Mitt urval av läroböcker för läromedelsanalysen kunde ha validerats bättre genom att jag hade
undersökt på några skolor vilka läromedel de använder. Jag hade då kunnat välja enbart
läroböcker som används idag i skolan.
Om jag hade vetat om vilka aktiviteter sufiorden har tidigare än vad jag gjorde hade jag
kunnat delta även i dessa, både för att få en djupare insikt i den deltagande observationen och för
att få fler möjligheter att välja ut intressanta informanter att intervjua. Jag hade dessutom kunnat
arbeta mer med att göra mig känd för medlemmarna i orden och förhoppningsvis fått en större
tillgänglighet till gruppen och enskilda individer.
Ett problem som jag stötte på var barnen, framförallt en liten flicka under min sista
observation. De var ett problem genom att de upptog min uppmärksamhet. Jag märkte vid flera
tillfällen att jag mer studerade deras lek än att observera den religiösa ritualen. Den lilla flickan
under min sista observation distraherade mig genom att hon ville sitta i mitt knä och titta på mina
saker (väskan, mobiltelefonen, scarfen jag hade runt halsen och min klocka). Med henne i knäet
och med alla kvinnor på andra sidan draperiet kände jag mig tvungen att passa henne. Männen
var inte i samma rum och de var dessutom inne i dhikr. På samma gång tror jag att barnen var en
tillgång genom att jag intresserade mig för dem blev deras föräldrar lättare att prata med. Jag
upplever att det var en styrka att jag var ensam observatör, även om det hade varit bra att ha
någon att kunna diskutera upplevelserna med. Genom att jag var ensam tvingades jag att
verkligen aktivt söka individer att prata med och blev på samma gång mer välkomnad in i
gemenskapen, vilket ökade min tillgänglighet till gruppen. Antagligen blev det inte lika påtagligt
för medlemmarna i sufiorden varför jag var där.
Att genomföra intervjuerna på engelska var bra ur synvinkeln att både mina informanter
och jag själv automatiskt pratade mer långsamt och fick utrymme för att tänka efter innan svaren
gavs. De missförstånd som uppstod på grund av språkliga skäl klargjordes snabbt när samtalet
22
fortsatte, eftersom det blev klart att fel ord hade använts när återkopplingarna gjordes. Ur
synvinkeln med tillförlitlighet och att personer var villiga att bli intervjuade tror jag att min
undersökning kan ha blivit lidande. Flera personer som jag frågade om jag fick intervjua tackade
nej och jag tror att det beror på att de kände sig osäkra inför att prata med mig på engelska samt
att prata om sin religion. De personer som ändå var villiga att bli intervjuade och prata med mig
upplever jag som sanningsenliga och att de försökte ge mig en förklaring till vad de står för och
varför. En känsla jag fick, speciellt under gruppintervjun, är att det föreföll som att mina
informanter var vana att prata om sin tro inom zawiya men att de annars valde att inte berätta för
andra om att de är medlemmar i en sufiorden och vad denna sufiorden står för och tror på.
5. Resultat
5.1 Läroboksundersökningen
I läroböcker för åk 9 i religionskunskap får islam ca 10 – 20 % av det totala antalet sidor.
Sufismen behandlas inte i någon av böckerna vare sig som eget avsnitt eller som begrepp inom
islam.78 I läroböcker för A-kursen i Religionskunskap får islam ca 7 % av det totala antalet sidor i
tre läroböcker, medan en bok behandlar islam på 18 % av det totala antalet sidor. Sufismen
behandlas i tre av böckerna som ett begrepp inom islam och i en av dessa böcker har sufismen ett
eget avsnitt. I boken som har valts som kontroll för att se om B-kursen tar upp sufism finns
varken islam eller sufism med.79
Fördelningen av sidantal i läroböcker
100%
80%
Totalt
Islam
Sufism
60%
40%
20%
Ko
m
pa
SO kt
D
ire
kt
SO
bo
k
S O en
L
30
SO 00
L
20
R
01
el
M
.k
än
u
ni
ns
sk
ka
an
p
oc
h
tro
n
H
el
a
liv
et
R
el
ie
fA
R
el
ie
fB
0%
Figur 1.80
78
Se bilaga 2, för GS
Se bilaga 3, för GY
80
Se bilaga 2 och 3
79
23
I A-kursen i Religionskunskap för gymnasiet har alla läromedelsförfattare valt den mer neutrala
huvudrubriken ”Islam” eller ”Muslimer”. För grundskolans senare år är inte huvudrubrikerna lika
neutrala, eleverna som har tre av böckerna får läsa följande: ”Islam – under Guds vilja”, ”Islam –
enhetens religion” samt ”Islam – utveckling, lära och livsmönster”. Framförallt de två första ger
en övergripande bild av islam som något där Gud bestämmer allt respektive att det inte finns
olikheter. I alla böcker finns det avsnitt som beskriver Muhammed och hans liv, Koranen, de fem
pelarna, heliga platser, var islam finns samt sunni- och shi´ainriktningarna. Begreppet
fundamentalism finns förklarat i klartext i alla utom en bok, där företeelsen beskrivs fast utan att
begreppet ”fundamentalism” används. Ett didaktiskt grepp som flera av läroboksförfattarna
använder sig av är att låta intervjua en representant för en muslimsk organisation alternativt en
praktiserande muslim. Det är ingen bok som har intervjuer med mer än en muslim som ett eget
avsnitt, men flera böcker har korta citat från olika muslimer. På bilderna och i bildtexterna får vi
möta andra muslimer, vilket ger en något nyanserad bild av islam.
I Hela livet (1994) har författarna valt att jämföra islam med judendom och kristendom
under rubriken ”Jordangruppens jämförelseuppgifter”.81 Islam i Europa och i Sverige behandlas i
alla böcker, dock med varierande utrymme. Den bild eleverna får av hur islam i Europa och
Sverige ser ut handlar antigen om vilken utbredning religionen har, t.ex. i SO Direkt (1998)82, eller
om de problem som muslimer kan möta i den europeiska kontexten. T.ex. beskrivs det i SOL
3000 (2003):
I Sverige möter de ofta förhållanden som de kan ha svårt att anpassa sig till. Barn till muslimska
invandrare försöker till exempel undvika vissa av skolmatens rätter. Korv och ärtsoppa innehåller
griskött, som Koranen förbjuder dem att äta. Blodpudding är också förbjuden mat. I allt fler skolor
serveras därför nu alternativa rätter, som de muslimska barnen kan äta utan att bryta mot sin
religion.83
Läroboken tar vidare upp att det saknas moskéer att samlas i och att det kan vara svårt att leva
efter Koranens bud. Stycket avslutas med att det finns även sekulariserade muslimer. Det är i
stort sett samma text som återfinns i SOL 2001 (1997).84 Även SO boken (1998) beskriver hur det
är att vara muslim i Sverige på ett liknande sätt.85 I Relief A (1998) beskrivs både utbredning, hur
81
Olivestam, Carl Eber, Håkan Thorsén och Ann Westermark (1994) Hela livet; Religion * Etik * Livsfrågor.
Uppsala: Almqvist & Wiksell. Sid. 142
82
Högberg, Ole och Mats Sundqvist (1998) SO Direkt Religion 3. Stockholm: Bonnier Utbildning. Sid. 55
83
Berg, Leif (2003) SOL 3000 Religion och liv 9. Stockholm: Natur och kultur. Sid. 450 f
84
Berg, Leif och Lennart Husén (1997) SOL 2001 Religion och liv 9. Stockholm: Natur och kultur. Sid. 279
85
Hermansson, Magnus och Nils-Åke Tidman (1992) 2:a uppl., SO-boken Religionskunskap åk 9. Malmö:
Gleerups förlag. Sid. 249-253
24
det är att leva som muslim i Europa samt om det finns en euroislam.86 Religionskunskap Kompakt
(1999) behandlar, förutom utbredning och hur det är att leva som muslim i Sverige, även att det
finns en svensk islam. Boken fokuserar framförallt på hur det är att vara ung och den dubbla
identitet som kan uppstå för unga muslimer i Sverige.87
I Religionskunskap med etik och livsfrågor (1991) behandlas sufism dels under kapitlet ”Islam”
och dels som ett eget kapitel, ”Sufism”. I avsnittet under rubriken ”Islam” beskrivs sufismen som
en inriktning inom islam som har påverkats av både kristendom och hinduism. Den sufism som
beskrivs i det egna kapitlet handlar om en synkretisk inriktning som har Inayat Khan som
grundare. Sufismen som synkretisk inriktning där det finns variationer mellan olika ordnar och
samfund beskrivs inte alls. Istället ges en bild av en sufism som något enhetligt och nyandligt:
Den moderna sufismen organiserades 1923 och fick sitt centrum i Genève, Schweiz. Enligt
dess uppfattning är människans innersta natur god och ren. Denna sin rena, innersta natur skall
människan söka förverkliga. Sufismen vill vara ett budskap om kärlek, harmoni och skönhet. Man
lägger vikt vid tystnad och meditation för att hjälpa människorna tränga igenom det som hindrar
henne att se ljuset och skönheten. Gärna tänder man vid gudstjänsterna ljus för var och en av de
stora världsreligionerna och läser ur deras heliga skrifter.88
Den del av sufismen som beskrivs under kapitlet ”Islam” framstår som något som handlar om
den inre upplevelsen av Gud och att sufism liknar andra religioner och därför har de ”renläriga”
förföljt dem. I jämförelse med hur den synkretiska sufismen framställs är det en stor skillnad.
Inom sufismen spelar den inre upplevelsen av gemenskap med Gud den största rollen (mystik).
Yttre former har mindre betydelse. Musik och dans kan vara till hjälp för att nå gudsupplevelse.
Dervischer (av ett persiskt ord som betyder fattig) har blivit kända för sin dans.
Sufismen har i islam ofta blivit förföljd av renläriga. Eftersom sufiernas gudsupplevelser liknar
de upplevelser som kan nås i andra religioner blir gränsen mellan trogna och otrogna oklar.89
Om vi bortser från de faktafel och generaliseringar som görs i de båda ovanstående citaten är det
anmärkningsvärt att det enbart är i avsnittet där sufism beskrivs som en egen religion där det
religiösa utövandet beskrivs.
86
Arvidsson, Bengt, Hans Axelsson, Magnus Hermansson och Nils-Åke Tidman (1998) Relief A –
Religionskunskap. Malmö: Gleerups Förlag. Sid. 74 ff.
87
Hermansson, Magnus och Nils-Åke Tidman (1999) 2:a uppl., Religionskunskap Kompakt. Malmö: Gleerups
utbildning AB. Sid. 137-141
88
Arvidsson, Bengt, Hans Axelsson, Magnus Hermansson och Nils-Åke Tidman (1998). Sid. 186 f
89
Rodhe, Sten och Bo Nylund (1991) Religionskunskap med etik och livsfrågor. Uppsala: Almqvist & Wiksell.
Sid. 184
25
I Relief A (1998) beskrivs sufismen som något som har fått sina impulser både från
annorlunda islamiska traditionsberättelser och filosofiska inriktningar:
Den betonar mystik, hög andlig disciplin och askes, självplågeri. Det innebär ingen antisexuell inställning
utan människan kan med måtta glädjas åt livets möjligheter. Särskilda andaktsövningar med djup meditation
under Koranrecitation är kännetecknande för sufismen som även uppmuntrar till sång, religiös dans och
extas. Därför tillåts inte gudstjänstfirandet ske i en moské utan måste hållas i särskilda lokaler.90
Att kvinnor har haft en framskjuten plats i många sufiordnar och sällskap samt att vetenskap och
kultur har varit viktiga ställs mot bilden av att sufierna har påverkats av ursprungsfolkens
religioner:
Under islams utveckling har sufismen spelat en stor roll inom politiken genom påverkan från ordnar
och slutna sällskap där inte minst kvinnor har haft en framskjuten plats. Vetenskap och kultur har stått högt
i kurs. Flera av arabvärldens mest berömda författare har varit sufier. (…) Betoningen av andlighet, känsla,
hängivenhet och kärlek har stått i kontrast till underkastelse, lagar och lydnad. I den folkliga religiositeten
har inslag av sufism varit vanlig.
Överallt i den muslimska världen har sufismen tillåtit öppen kontakt med andra religioner – inte minst
naturfolkens. Detta har inneburit att helgondyrkan, mirakeltro, relikkult och andetro har haft sin givna plats
inom inriktningen. Trostankar från de stora världsreligionerna har också funnit sin väg till sufismen. Denna
religionsblandning, synkretism, har motarbetats av rättrogna teologer.91
Hela livet (1994) beskriver sufismen som en inriktning inom islam i likhet med sunni, shi´a och
ahmadiya. Sufismen framställs som en minoritetsinriktning där individen är i centrum och där
närheten till Gud betonas:
Fasta, självdisciplin, asketism, bön och meditation var medel som de kunde använda för att nå
enhet med Gud. Kända är dervischerna som använt dansen i detta syfte. Gemensamt för de olika
sufiska företrädarna är att de uppfattade Muhammed som den förste mystikern och sig själva som
hans sanna efterföljare.92
Läroboken tar även upp sufismens utveckling och att det finns sufiordnar som har kunnat
påverka det omgivande samhället. De förföljelser som sufierna har utsatts för beskrivs också kort.
Den sufism som framträder i lärobokstexten är en historisk sufism och det beskrivs inte alls hur
sufismen ser ut idag, varken de traditionella sufiordnarna och de som har påverkats av nya
90
Arvidsson, Bengt, Hans Axelsson, Magnus Hermansson och Nils-Åke Tidman (1998) Sid. 69
Arvidsson, Bengt, Hans Axelsson, Magnus Hermansson och Nils-Åke Tidman (1998) Sid. 69 f.
92
Olivestam, Carl Eber, Håkan Thorsén och Ann Westermark (1994). Sid. 136
91
26
kontexter. Ordet sufism förklaras i alla läroböcker komma från ordet suf och att det syftar på de
första sufiernas yllekläder. Ingen bok har beskrivit de andra förklaringar som finns till ordet.
Förklaringar som kanske skulle ge eleverna en mer saklig och allsidig bild av sufismen som en del
inom islam.
Läroböckerna har en struktur som är lätt att följa och som ger förklarande exempel. Den
bild vi som läsare får av islam är att de fem pelarnas islam, dvs. en islam som är enhetlig och där
det viktigaste som muslim är att följa de fem pelarna och leva ett muslimskt liv. I de läroböcker
som beskriver sufismen ställs denna mot ”de rättrogna”. Överlag ges en mer saklig och allsidig
bild av islam i läroböckerna för gymnasieskolan än i läroböckerna för grundskolan. Om detta har
en pedagogisk orsak eller inte är omöjligt att uttala sig om, men min bedömning av hur texterna
framställs är att det är fler förenklingar och mindre av de etiska frågorna som presenteras för
grundskoleeleverna vilket talar för att det finns en pedagogisk tanke bakom.
5.2 Min första hadra93
En mörk novembereftermiddag begav vi, en grupp lärarstudenter på termin 5 i Religionskunskap
och lärande, oss till en dansk stad för att besöka en sufiorden. Vårt syfte med studiebesöket var
dels att få en föreläsning om neosufism och dels att få uppleva en hadra.
När jag begav mig iväg denna novemberdag hade jag ingen aning om vad som väntade
mig och tyckte mest att det skulle bli spännande och roligt att få uppleva en annan
religionsutövning än den jag är van vid. Min föreställning var att det skulle vara mycket exotiskt
och främmande samt att de troende vi mötte skulle bära speciella kläder. Jag hade hört talas om
de dansande dervischerna och hade denna bild framför mig. Trots att jag visste att vi inte skulle
till någon moské trodde jag att byggnaden skulle vara utmärkande på något sätt. Döm om min
förvåning när vi steg av tåget och gick en bit i ett kvarter som hade kunnat vara var som helst i
Danmark. Gatan kantades av villor och plötsligt var vi framme vid en byggnad som hade kunnat
vara samlingslokal för vilken förening som helst eller ett vanligt bostadshus.
Väl inne i byggnaden fick vi ställa våra skor på en lång skohylla och hänga av oss våra
ytterkläder. Vi välkomnades in i ett rum (nr 1) där det stod stolar längs med väggarna som på ena
sidan var täckt med bokhyllor. I mitten fanns det ett bord med kaffe, te, kakor, frukt och godis.
Föreståndarinnan berättade att vanligtvis brukade de soffor vi såg i den angränsande delen av
rummet stå vid bordet. Hon visade oss de övriga rummen som låg i fil med varandra. Det fanns
ytterligare två rum, varav det längst in (nr 3) endast är avsett för männen under hadran. Rummet
93
Hela detta avsnitt bygger på min minnesbild av den första hadra som jag närvarade vid i november 2006.
27
(nr 2) som fanns precis innan det innersta hade en dörr ut till entrén och ett draperi som kunde
dras för mot det rum som låg närmast rummet som vårt fika var uppdukat i.
Föreståndarinnan berättade att kvinnorna under hadran befann sig i rummet (nr 1) bakom
draperiet. Hon poängterade att det var kvinnornas eget val om de ville vara bakom draperiet eller
i mellersta rummet (nr 2) under hadran, men att de flesta valde att befinna sig bakom draperiet.
Figur 2.
I det innersta rummet fanns det en lampa vars skärm var gjord i tyg med färgerna gult, vitt och
grönt. Dessa färger symboliserade ”Sufiorden”. På väggarna i det mellersta rummet fanns det
porträtt av ordens nuvarande schejk och de tidigare som var far och farfar till den nuvarande.
Efter föreläsningen och en efterföljande frågestund märkte vi att det hade börjat komma
fler människor till lokalen och att det pågick aktiviteter i de olika rummen. Jag tolkade dessa
aktiviteter som förberedelser inför hadran då det bland annat var några män som fixade med
lampan på något sätt och som höll på med andra saker som jag inte uppfattade vad det var. De
lade även ut madrassliknande kuddar i rummet som var precis utanför det innersta. Amina
berättade att hadran snart skulle börja och bad oss ta plats på madrasskuddarna och att sätta oss
bekvämt. Vi fick instruktioner om att vi inte fick gå in i det innersta rummet där männen utförde
dhikr och ombads att inte störa de troende i deras ritual.
Någon drog för draperiet till den del där kvinnorna håller till och hadran började. I
början var det inte så många män i det innersta rummet men efterhand blev de fler och fler som
kom in och snabbt kastade sig in i den del av mässan som pågick. Under hadran befann sig
männen i en halvcirkel som blev dubbel när det kom fler deltagare. De växlade mellan att sitta på
knä och att stå upp och hela tiden rörde de sig i takt med sången och handklappningen. De flesta
männen blundade. Det var tydligt att de som anlände sent hade stressat dit och att de tog ett
djupt andetag innan de gick in i dhikr. Efter bara ett kort ögonblick var de flesta helt inne i dhikr,
även om några av dem verkade lite mer ofokuserade. Männen turades om att läsa och sjunga och
det kändes som att det inte var helt uppgjort i förhand om vem som skulle göra vad utan att det
bestämdes under själva hadran.
28
Mitt under hadran kom en liten flicka fram till sin pappa som var mitt inne i sången och
dansen. Han pratade med henne och hon fick vara med en stund innan han försökte skicka
tillbaka henne till mamman. Den lilla flickan var på väg mot draperiet men gick fel och hamnade
nästan i knäet på en av mina klasskamrater. Hon blev jätterädd och sprang tillbaks till sin pappa
och vågade sig sedan inte tillbaks till mamman under hela hadran. Pappan gjorde några försök att
skicka tillbaks henne, men hon vågade sig bara halvvägs innan hon sökte tryggheten hos pappan
igen. Han lät henne då vara kvar i rummet. Under hela tiden som hon var i rummet med männen
föreföll de vara djupt inne i dhikr. Trots detta hjälptes de åt med flickan och passade på vad hon
gjorde. Det var även några andra barn som sprang mellan rummet där männen dansade och sjöng
och rummen där kvinnorna befann sig. Några kvinnor valde att sitta i det rum som vi satt i. En
av dessa kvinnor gick ut efter en stund. Hadran varade ungefär i en dryg timme och efteråt
serverades en dryck som smakade kardemumma och mjölk och vi fick möjlighet att prata med
medlemmarna i orden en kort stund innan vi skulle bege oss tillbaks till tåget för färden hem.
Mina två tydligaste minnen från min första hadra var den lilla flickan, speciellt när hon
dansade med i rytmen, och min tanke om vad som hände på andra sidan draperiet. Jag hade en
stark lust att gå in till kvinnorna för att se hur de gjorde under dhikr och vad som hände i det
rummet. På samma gång ville jag inte missa att uppleva det som pågick i männens rum. Jag valde
att sitta kvar på min plats dels för att inte störa och dels för att inte bryta den känsla och det
välbefinnande som väcktes inom mig under dhikr.
5.3 Min andra hadra94
Min andra hadra deltog jag i en torsdagskväll i början av maj. Jag kom till zawiya efter att ha haft
mejlkontakt med Amina och då fått beskedet att jag var välkommen och att det bara var att dyka
upp. Jag var ute i mycket god tid. Väl framme var det cirka trettio minuter kvar tills att hadran
skulle börja. En man som var i zawiya hälsade mig välkommen och sa att jag skulle känna mig
som hemma när jag presenterade mig och berättade att jag hade varit i kontakt med Amina. Han
bjöd med mig till trädgården där han och ytterligare fyra män satt och fikade, pratade och rökte
vattenpipa. En av männen, Ahmed, började berätta för mig om ”the sufi way” och varför islam är
den rätta tron. Han hade ett långt resonemang om Gud som skaparen av världen och att det är
skillnad på islam och att vara muslim. För att citera honom; ”alla muslimer är inte goda
muslimer”.
När hadran började valde jag att denna gång sätta mig bakom draperiet med kvinnorna.
94
Hela detta avsnitt bygger på mina observationer av min andra hadra som jag närvarade vid den 3 maj 2007.
29
Figur 3.
I början var det få kvinnor där och jag hörde bara att männen reciterade Guds 99 namn och
koranstycken. Fler kvinnor in i rummet (nr 1); de täckte alla huvudet med en scarf när de satte sig
tillrätta på dynorna på golvet. De flesta av dem hade även ett radband. Solen sken in genom
fönstret och det föreföll som att kvinnorna försökte hitta ett fokus, att befinna sig i dhikr. Barnen
lekte och sprang mellan rummen, genom draperiet. Jag upplevde det som att de emellanåt störde
kvinnorna genom att söka uppmärksamhet eller genom att göra saker som de fick tillsägelser för,
t.ex. att prata högt. Några av kvinnorna hade mobiltelefoner och skickade sms och ringde vid
några tillfällen. Det vara bara en kvinna som kom tidigt och som var i koncentration hela tiden.
Två andra kvinnor som kom lite senare satt även de hela tiden och fokuserade. En fjärde kvinna
var till största delen fokuserad. Två kvinnor kom och gick vid flera tillfällen. Jag uppfattade det
som att de hade andra saker att göra, bl.a. den dryck som serverades i slutet av hadran. En kvinna
som satt bredvid mig växlade mellan att vara inne i dhikr och att vara social med barnen och
några andra kvinnor. Hon gick efter att hon fick ett mobilsamtal. De kvinnor som var i den andra
delen av rummet tog mer hand om barnen och satt och pratade. Under hadran dök det upp flera
tonåringar som sedan försvann ganska snabbt. Även de mindre barnen försvann under vissa
stunder från rummen där hadran hölls. Jag tror att barnen gick till barnrummet som ligger i
källaren. I slutet av hadran gick en av kvinnorna och den man som hälsade mig välkommen i
början runt och serverade drycken som smakar kardemumma och mjölk.
Min upplevelse var att det var en stor skillnad på att bara höra ljudet från männen och att faktiskt
se deras rörelser också. Bakom draperiet var själva den religiösa ritualen stilla, men det föregick
många andra, världsliga, aktiviteter på samma gång. Känslan av att enbart höra ljudet av männens
sång, reciterande, klappande i händerna och den speciella andningstekniken var helt annorlunda
mot min första minnesbild av hur det var att närvara under en hadra.
Hadran avslutades med att några kvinnor som inte hade suttit i delen närmast draperiet
under själva dhikr ställde sig med ansiktena mot draperiet och bad. Efter detta drogs draperiet
tillbaks och alla, både kvinnor och män, började att samtala. Efter en kort stund kallade en av
30
männen till samling för att gruppen skulle diskutera några frågor. Den ena frågan var huruvida
gruppen ställde sig till ett inköp av en gård i Tyskland. Den andra frågan handlade om att inte
prata illa om varandra och att inte prata om andra bakom deras ryggar. Amina gjorde en liknelse
till att inte vara kannibaler. De andra föll in i resonemanget och efter en stund var mötet slut. Jag
frågade Amina lite senare vad hon menade med liknelsen om kannibalen. Det visade sig att hon
hänvisade till en hadtih som handlar om att det är som att äta av sin broders kött om man baktalar
honom.
Under samlingen när de diskuterade om gården i Tyskland och vid tedrickandet pratade
flera av kvinnorna med mig. Framförallt kvinnan jag satt bredvid berättade lite om vad som sades
och hon var mycket intresserad av mitt arbete och vad jag skulle skriva om.
Efter hadran var det en av kvinnorna, Mona, som skulle åt mitt håll. I väntan på tåget och
på tåget pratade vi om allt möjligt, men ett av ämnena var meditation. Jag berättade också att jag
upplevde en stor skillnad på att sitta i männens rum och kvinnornas för att de små barnen tog
mer uppmärksamhet hos kvinnorna. Hon höll med mig om detta och sa att det tar tid att lära sig
att meditera och att kunna stänga ute allt. Vi pratade även om motivet för olika människor att
delta i hadran. Mona berättade att vissa är där mer för det sociala än för det religiösa.
5.4 Min tredje hadra95
Min tredje hadra deltog jag i veckan efter min andra hadra. När jag kom till zawiya var det en av
männen som jag träffade sist som hälsade mig välkommen. Hans lilla dotter visade mig en
blomma och vi pratade lite om livet i allmänhet. Efter en kort stund ursäktade han sig med att
han skulle förbereda teet och jag fortsatte att prata med hans dotter om blommor. Hon visade
mig var hennes mamma var och jag försökte prata med mamman och den andra kvinnan som
satt i rummet. Det visade sig att den lilla flickans mamma bara pratade arabiska, så tyvärr kunde
vi inte kommunicera mer än att vi båda pratade med flickan.
När hadran började satte jag mig i ett hörn i mellanrummet (nr 2) så att jag kunde studera
vad som hände i männens rum (nr 3). Fyra män satt på knä i det innersta rummet och reciterade
Guds 99 namn och stycken på arabiska som jag uppfattade som att det var ur Koranen. De tände
lampan och därmed började själva hadran. Först satt de ner i två rader med ansiktena mot
varandra med ca två meters mellanrum. På kortsidan satt tre män. Lampan befann sig mitt i
rummet.
95
Hela detta avsnitt bygger på mina observationer av min tredje hadra som jag närvarade vid den 10 maj 2007.
31
Figur 4.
Efter en stund reste de sig och sången blev allt högre. En man klappade i händerna på ett bestämt
sätt vilket skapar en takt. Samtidigt som vissa män sjunger och en man klappar i händerna är det
andra män som andas på ett speciellt sätt som hörs tydligt. När detta har pågått en stund i en allt
snabbare takt följer ett långsammare tempo innan det blir helt tyst. Denna ljudbild skapas
återigen och det enda som bryter är vid några tillfällen när de reciterar texter och Guds 99 namn.
Under den senare delen av hadran var det ytterligare en man som klappade i händerna enligt
samma mönster som den förste mannen.
I de rörelser som gjordes hade de olika männen sitt sätt att göra dem på, t.ex. tog de ut den
svängande rörelsen med överkroppen på olika sätt. I de gungande rörelserna var det några män
som valde att hoppa lite medan andra hade kontakt med fötterna vid golvytan hela tiden. Under
de sjungande och reciterande stunderna var det vissa som sjöng högre än andra. De flesta
männen blundade större delen av tiden. Jag upplevde det att det fanns ett tydligt mönster för hur
saker skulle göras och att alla hade sin roll i detta mönster.
Förutom själva ritualen under hadran hände det mycket annat i rummet. Fler och fler män
kom till zawiya. Innan de gick in i det innersta rummet för att delta i dhikr bad de. Några valde att
be under en lång stund och de utförde en bön där de växlade kroppsläge mellan att först stå upp
och sedan sätta sig på knä och därefter luta pannan mot golvet. Från att pannan lutades mot
golvet satte de sig på knä igen och reste sig sedan upp. Hur många gånger de gjorde denna
procedur varierade. Andra män valde att luta huvudet i händerna medan de stod upp och be en
snabb bön innan de gick in i dhikr. Flera av männen lade sina mobiltelefoner bredvid lampan. En
stund deltog en pojke i dhikr tillsammans med de vuxna. Flera barn lekte i mellanrummet och
gick in till sina fäder. En liten flicka stod länge och tittade på männens ritual. Ingen kvinna valde
denna gång att sitta i det rum som jag satt i, utan alla befann sig bakom draperiet. Hadran
avslutades med samma bönestund som vid förra tillfället jag var där.
Efter hadran gick jag till rummet med sofforna (nr 1) och pratade lite med kvinnorna och
de äldre barnen som var där. Mona visade olika tricks som man kan göra med händerna samt en
32
koncentrationsövning där man står upp och snurrar foten åt ett håll i en cirkel och sedan ska
försöka snurra handen åt motsatt håll. Liknande samtal och aktiviteter pågick i hela rummet. Både
män och kvinnor tog hand om de mindre barnen. Denna gång kände jag att stunden efter själva
hadran verkligen är en stund för social samvaro för dem i församlingen.
Mona hade fått låna sin systers bil denna kväll och erbjöd mig skjuts till tågstationen.
Rama och hennes yngsta dotter åkte också med en bit på vägen. I bilen pratade vi bland annat
om betydelsen av religion i livet och hur olika religionen kan vara i sin praktik. Rama är född
katolik och konverterade till islam när hon gifte sig. Hon berättade att hon upplevde sin
barndomstro som för fixerade vid de yttre tingen och att hon i islam och som sufi har hittat den
gudskärlek som hon saknade i barndomen.
För min egen del kände jag mig mer utanför denna gång än vad jag gjorde under min
andra hadra. Jag tror att det beror på att jag satt själv i rummet under hadran och att männen var
inne i sin ritual. När jag satt i kvinnornas rum blev jag välkomnad som en av dem och min roll
som en utomstående observatör var inte lika tydlig eftersom vi alla satt stilla på dynorna på golvet.
När jag observerade männen var jag bara observatör. Den manliga sfären var inte tillgänglig för
mig som kvinna.
5.5 Intervjuer
5.5.1 Gudssyn
Den Gudssyn som mina informanter har, präglas av en tro på Gud som något som finns överallt.
Ahmed ser Gud som skaparen och har valt att följa ”the sufi way” för att kunna vara en god
muslim. Han ser islam som den enda sanna tron och att islam är Gud. Gudskärleken är sättet att
vara. Den skillnad som finns mellan islam och att vara muslim är att islam är själva läran och att
muslim är sättet att vara. Genom att älska Gud blir du en god muslim för då älskar du allt i
skapelsen. 96Karim pratar om att det är viktigt att älska allt i skapelsen eftersom det är Guds
skapelse och att om du inte älskar allt Gud har skapat älskar du inte heller Gud helt. Den enskilda
bönen är det viktigaste verktyget för att kunna hitta kärleken till allt.97
Amina ser allt som en ”reflection” av Gud och poängterar att Gud vill att du ska
uppskatta vad du har i livet och att göra de saker annorlunda som går att göra annorlunda. T.ex.
är medicinen en Gudsskapelse och då är det meningen att vi ska använda den. Hade inte Gud
menat att vi skulle göra allt som står i vår makt att göra hade vi inte fått förmågan att göra det. Vi
96
97
Minnesanteckningar från samtalet med Ahmed innan hadran den 3 maj 2007.
Gruppintervju genomförd den 6 maj 2007.
33
kan göra saker annorlunda och ska göra det. Det är även viktigt att ta tillvara på de resurser som
Gud har gett oss.98
Vilken betydelse sufimästaren har kan beskrivas av Karims uttalande ”he´s everything”.99
Sufimästaren är ingen person som befinner sig mellan Gud och sufin, utan är snarare en lärare
som har de rätta verktygen för att kunna nå gudsnärheten. Det handlar om att bli en bättre
människa och sufimästaren vet hur en god människa är och kan därför leda sufin på vägen.
Karim berättar om en metafor som deras sufimästare brukar hänvisa till när frågan om hur du
ska leva som en sufi ställs. Metaforen handlar om en man som har ett fel på sin bil och som inte
går till doktorn utan till bilmekanikern. Doktorn kan inte fixa den trasiga bilen men det kan
bilmekanikern. Det handlar med andra ord om att söka hjälp för att kunna lösa problemen på rätt
ställe. Sufimästaren har svaret på de religiösa frågorna.100
För Rama är det just gudskärleken och den inre fokuseringen som hon känner är sann. Den Gud
som hon är uppväxt med är en annan Gud än den hon har mött i ”Sufiorden”. I ”Sufiorden” har
hon funnit en gemenskap och en äkthet i synen på vad Gud är och hur man ska leva som
troende.101
5.5.2 Människosyn och genus
Under själva hadran är det en skillnad på kvinnornas och männens sektioner. I männens sektion är
det religiösa utövandet aktivt och i den kvinnliga är det passivt. För en utomstående kan det se ut
som att kvinnorna inte gör något och jag frågade därför mina informanter om detta. Under
gruppintervjun pratar vi om draperiet som skiljer kvinnornas avdelning från männens och jag
frågar om varför det måste finnas där. Amina beskriver att det hjälper till att fokusera när du vet
att du inte blir betraktad av en man och du själv inte kan bli distraherad av någon som du finner
attraktiv. Draperiet finns där för kvinnornas skull, för att de ska kunna få avskildhet från
männen.102 Betydelsen av scarfen under hadran handlar mycket om att kunna avskilja omvärlden
för att kunna fokusera på den andliga upplevelsen både för Amina och Mona. Det är deras eget
val att använda den. Båda två påpekar att inte alla kvinnor i ”Sufiorden” använder slöja/scarf.103
En annan tydlig skillnad mellan kvinnornas och männens sektioner är att det är barnen
som står för de aktiviteter som sker i rummet som kvinnorna befinner sig i, medan de i männens
rum mer observerar vad männen gör eller deltar i själva dhikr. Under samtalet med Mona på
98
Gruppintervju genomförd den 6 maj 2007.
Gruppintervju genomförd den 6 maj 2007.
100
Gruppintervju genomförd den 6 maj 2007.
101
Minnesanteckningar från samtalet med Mona och Rama efter hadran den 10 maj 2007.
102
Gruppintervju genomförd den 6 maj 2007.
103
Gruppintervju genomförd den 6 maj 2007 samt enskild intervju genomförd den 10 maj 2007.
99
34
tåget berättar hon att det på kvinnornas sida inte enbart handlar om det religiösa utan att barnen
också måste ses efter. Det är även de kvinnor som kommer dit bara för det sociala, för att
umgås.104
Både Amina och Karim betonar att det handlar om att det är en enhet när det gäller det
kvinnliga och det manliga. Det spelar ingen roll om man är man eller kvinna eftersom alla hjälps
åt. De anser inte heller att det finns någon värdering i den uppdelning som finns mellan kvinnor
och män. Amina säger att det lika gärna hade kunnat vara kvinnorna som utförde den aktiva
delen av hadran eller att det kunde ha varit både män och kvinnor tillsammans, men att nu har det
blivit den indelning som är och att de inte har någon anledning att ifrågasätta den. Hon påpekar
att detta är den indelning de har i denna sufiorder och att det finns sufiordnar där kvinnorna är
aktiva under den religiösa ritualen.105
5.5.3 Religionens kontext
Alla mina informanter betraktar sig som muslimer som följer ”the sufi way”. För dem är
sufismen en väg till gud inom islam. I vilken mån de berättar om sin religion och att de är
medlemmar i en sufiorden är lite olika. Karim pratar inte om religion mer än att han berättar för
sina arbetskamrater att han ska på en mässa. För honom är religionen något privat och det är
endast i sammanhang som i zawiya och i den intervju som jag genomför som han kan tänka sig att
prata om sin religiösa övertygelse.106 Amina är ganska öppen om sin religionstillhörighet och vad
hon tror på. 107 Mona berättar bara om sin religionstillhörighet om hon blir frågad om det.
Orsaken att hon väljer att inte berätta om sin religionstillhörighet är att många människor inte
känner till så mycket om den.108
Karim tar upp frågan om relationen mellan kultur och religion, att de många gånger
blandas ihop fast att religionen inte har med kulturen att göra. Amina faller in i resonemanget
och anger att det är ett problem med bilden av islam i media. Den gör det svårare att prata om
islam och att vara muslim eftersom många tror att muslimer är terrorister och fundamentalister.109
En viktig del i budskapet från sufimästaren är att medlemmarna ska delta i samhället
genom att utbilda sig och skaffa ett bra arbete på samma gång som de ska leva ett liv i enlighet
104
Minnesanteckning från samtalet med Mona efter hadran den 3 maj 2007.
Gruppintervju genomförd den 6 maj 2007.
106
Gruppintervju genomförd den 6 maj 2007.
107
Gruppintervju genomförd den 6 maj 2007.
108
Enskild intervju genomförd den 10 maj 2007.
109
Gruppintervju genomförd den 6 maj 2007.
105
35
med islam och ”Sufiordern”. Detta gäller både kvinnor och män. Inom ”Sufiordern” betraktar sig
medlemmarna som bröder och systrar.110
Huruvida ”Sufiorden” befinner sig i en dansk kontext eller inte har de lite olika syn på.
Amina säger utan tvekan att det finns en danskhet i atomsfären i zawiya. För Karim är det först
efter att han hört Aminas resonemang som han håller med henne.111 Mona upplever kontexten
som totalt internationell och att alla är välkomna på de sätt som just de är. Hon ger ett exempel
på att ingen kommenterar hur du väljer att klä dig och att det finns många olika nationaliteter
bland medlemmarna i ”Sufiorden”.112 Amina poängterar att "our doors are always open”.113
Under gruppintervjun pratade vi om vilka aktiviteter som orden har. Karim och Amina
berättade att de varje vecka har hadran på torsdagar och att på fredagskvällar är det undervisning.
De har tidigare haft samlingar på måndagskvällar där de diskuterade poesi och Koranen, men den
sista tiden har det inte varit så mycket med dessa samlingar. De är ungefär 150 medlemmar i
denna zawiya. I de aktiviteter som sker varje vecka brukar det vara cirka 50 – 60 vuxna personer
som deltar. I de större arrangemangen vid t.ex. firande av högtider kommer nästan alla
medlemmar. De brukar även arrangera resor till Tyskland och Sudan varje år. Hur många som
åker med på dessa resor skiljer sig åt, men de som har möjlighet att åka åker. När de är i Tyskland
är det en annan sak än när de är i sitt lokala zawiya. Karim säger att det är ”another picture, a
wider picture”. Amina håller med om detta.114
Mona berättar om att hon första gången kom till zawiya för fem år sedan, men att det var
först för tre år sedan som hon verkligen accepterade att vara sufi. Hon är född muslim och
hennes föräldrar var först emot att hon gick med men att de nu har sett att det inte är något
farligt eller skadligt. Hon uttrycker att hon har hittat en inre ro och uttrycker att hon känner sig
mer som en muslim nu.115
På frågan hur sufismen skulle kunna förklaras för en elev i den svenska grundskolan
tycker Karim och Amina att det är viktigast att förmedla att det är hjärtats väg inom islam och
att det sociala är en mycket viktig del av deras tro. Amina påpekar att det måste exemplifieras
med att det är just denna "Sufiorder" som står för detta och att det inte är en generell bild av
sufismen som denna sufiorder kan ge. 116 Mona tycker att det är viktigt att framföra att det
110
Enligt vad informanterna har berättat om sin sufiorden under mina observationer och intervjuer.
Gruppintervju genomförd den 6 maj 2007.
112
Enskild intervju genomförd den 10 maj 2007.
113
Gruppintervju genomförd den 6 maj 2007.
114
Gruppintervju genomförd den 6 maj 2007.
115
Enskild intervju genomförd den 10 maj 2007.
116
Gruppintervju genomförd den 6 maj 2007.
111
36
handlar om att välja och beskriver att det handlar om en ”inner struggle” att välja att vara och
klara av att vara sufi.117
5.5.4 Religiösa påbud
De religiösa påbud som finns inom ”Sufiordern” kan delas in i frivilliga och obligatoriska. De
obligatoriska påbuden är att be till och erinra Gud och att arbeta med sig själv. Mona uttrycker
det på följande sätt: “The most important thing is to develop your self.” och “We help each
other.”.118
De frivilliga påbuden handlar dels om hur man som sufi ska leva sitt liv och dels om det
religiösa utövandet. Det är frivilligt hur ofta du deltar i de aktiviteter som ”Sufiorden” har och
vilka du väljer att delta i. Som kvinna väljer du själv om du vill använda slöja; vissa kvinnor bär
alltid slöja och vissa använder det aldrig, men många väljer dock att ha en slöja/scarf under själva
hadran.
Sufimästaren anser det vara viktigt att medlemmarna i ”Sufiorden” utbildar sig och deltar
i samhället. Karim berättar om ett uttalande som sufimästarens farbror gjorde en gång när han
besökte zawiya. De var några stycken som stod utanför zawiya när en man cyklade förbi. Mannen
som cyklade hade ett barn i en vagn på cykeln. På samma gång som han cyklade tog han hand om
barnet och pratade i mobiltelefon. Sufimästarens farbror sa då: Så ska ni leva som sufier, det
gäller att kunna göra alla sakerna på en gång.119
Amina beskriver “to practice is hard” men uttrycker även att “sufism is a pleasure”. Det
viktigaste med att vara med i ”Sufiorden” är den sociala biten och hur de behandlar varandra
inom orden.120
5.5.5 Den personliga upplevelsen
Både Karim och Amina uttrycker att dhikr handlar om att ”be in my self”. Karim säger att det
inte går att förklara sufism utan att det måste prövas, för att citera honom: ”feel it with your
heart”. För Amina är det ljudet och dynamiken som skapar en känsla. Hon beskriver det som
att ”the moment disappears”, att det är ”eternal”.121
Mona beskriver känslan under dhikr som en ”journey”. Hon säger att det handlar om att
lära sig fokus, att meditera, och att ljuden hjälper dig att fokusera. Det handlar om ”being in the
moment”. För henne är hadran den viktigaste händelsen i veckan. Ordet ”struggle” återkommer
117
Enskild intervju genomförd den 10 maj 2007.
Enskild intervju genomförd den 10 maj 2007.
119
Gruppintervju genomförd den 6 maj 2007.
120
Gruppintervju genomförd den 6 maj 2007.
121
Gruppintervju genomförd den 6 maj 2007.
118
37
ofta när hon pratar, både när det gäller att lära sig att meditera och när det gäller att ta sig till
zawiya. Hon berättar att det länge var svårt för henne ta sig till zawiya för att delta i hadran
eftersom hon var tvungen att ta sig både dit och därifrån ensam. Hon använder ordet ”lonely”
och pratar om att det egentligen var ”the issue of loneliness” som hon var tvungen att bearbeta
innan hon kunde känna enbart glädje för att ta sig till zawiya och hadran.122
6. Diskussion
6.1 Religiöst utövande inom sufiorden
Religion handlar inte bara om att ha en religiös övertygelse, utan även kontexten som religionen
befinner sig i påverkar det religiösa utövandet. De människor som jag har mött i min
undersökning ger alla uttryck för denna kontext, både genom sitt sätt att vara och sitt sätt att
resonera om sin religion. Tydligast är att det är sufimästaren och det sociala som är mest
betydelsefullt för medlemmarna i ”Sufiorden”. Utan detta hade inte religionen betytt lika mycket,
för då hade det inte funnits det gemensamma som de lutar sig mot. Orden fungerar som en
utökad familj. Medlemmarna umgås mycket även utanför de rent religiösa aktiviteterna. Barnen
har en given roll utan att pådyvlas att de ska vara på ett religiöst sätt. Istället lockas de till lek och
att utmana sig själva, t.ex. som när Mona visade fokuseringsövningen.
En gemensamhetsskapande faktor som även har en pedagogisk funktion är de legender
som berättas om vad sufimästaren eller personer i hans närmaste omgivning har sagt. Två av
dessa legender, exemplet med mannen med den trasiga bilen samt exemplet med mannen som
cyklade, har jag fått återberättat för mig. Att de berättar dessa legender för mig som studerar
deras sufiorden tror jag beror på att de vill visa vad de står för, men även att de själva kan relatera
till dessa exempel. Exemplen gör det tydligt vad som är viktigt för att kunna utvecklas till att bli
en god sufi och därmed en god muslim. Framförallt under min gruppintervju blev det tydligt att
medlemmarna brukar diskutera hur de ska vara som personer för att utvecklas på den rätta vägen.
Vid flera tillfällen hänvisade informanterna till tidigare diskussioner och vad de brukar göra.
Resorna till Tyskland och Sudan har både en religiös och en social funktion. Den sociala
funktionen är att få möta andra med samma övertygelse. Den religiösa funktionen är att kunna få
träffa sufimästaren och delta i större religiösa aktiviteter. Det religiösa utövandet är involverat i
det sociala livet. När det kommer till omvårdnaden av barnen är det kvinnorna som har
huvudansvaret under den religiösa riten, hadran, men i andra sammanhang delar män och kvinnor
på ansvaret. Kvinnorna som har barn har således inte samma möjlighet att vara enbart i den
religiösa riten som männen och de kvinnor som inte har barn.
122
Enskild intervju genomförd den 10 maj 2007.
38
Att vara medlem i just denna sufiorder innebär att klara av att balansera det religiösa livet
med det sekulära. Förväntningarna från både sufimästaren och andra inom ”Sufiorden” är att
medlemmarna ska utvecklas, både i själen för att bli en bättre sufi och i samhället för att fylla en
funktion där. Att mina informanter inte uttalar sig generellt om sufismen utan bara utifrån denna
specifika sufiorden, ger de en bild av att islam kan se ut på olika sätt. Deras väg är en rätt väg till
Gud, men inte den enda rätta vägen. Målet är att nå det innersta, hjärtat, av islam.
6.2 Personlig upplevelse hos en sufier
De personer som jag har kommit i kontakt med under min undersökning betraktar sig alla som
muslimer och att sufismen är en väg inom islam. Sufismen är den väg de har valt för att komma i
kontakt med Gud. Att vara sufi är inget som görs med en klackspark, det gäller att utveckla sig
själv och att vara ett med det stora hela. Exakt hur man är som person, t.ex. vilka kläder man har
och hur man försörjer sig, är inte viktigt om man väljer att följa hjärtats väg, dvs. sufivägen.
Den personliga gudsupplevelsen handlar mycket om att se Gud i allt skapat och att känna
kärlek för Gud och hans skapelse. Meditation är viktig för att komma närmare Gud. Under själva
hadran är det att erinra Gud som är det viktiga och dhikr hjälper sufin att nå Gud. Det gäller att
känna med hjärtat och att vara ett med det eviga när stunden upphör att existera.
Kärleken och respekten inför Gud genomsyrar allt en sufi gör. Därför blir det viktigt för
sufin att arbeta med sig själv och utvecklas till en bättre människa. Kärleken och respekten gäller
inte bara i förhållande till Gud och hans skapelse; inom församlingen möts man av hur öppna
medlemmarna är mot varandra och mig som besökare. Det handlar dock om en ömsesidig
respekt, hade inte jag respekterat dem hade jag knappast fått vara en del av sammanhanget.
6.3 Läroböckerna och sufismen
Den syn på sufismen vi möter i läroböckerna har inte många gemensamma nämnare med den
sufism jag har mött i min fallstudie av en modern sufiorden i en dansk kontext. Läroböckerna
förmedlar en sufism som kännetecknas av enkla faktabeskrivningar, där det religiösa utövandet
knappt nämns. Eleverna får en bild av sufism som något annorlunda och avvikande. De
grundtankar som är muslimska och den gudskärlek som är en del av islams budskap diskuteras
inte alls i samband med den muslimska sufismen, bara i samband med den synkretsiska
inriktningen som uppstod i början av 1900-talet. Sufismen beskrivs som islams mystik där askes
och den inre upplevelsen av Gud är viktigast. Den sufism som jag har mött i min undersökning
präglas av kärlek, filosofi och socialt engagemang – långt ifrån askes och att bara fokusera på den
39
inre uppenbarelsen av Gud. Att vara sufi är inget som är på ett visst sätt, utan det påverkas av
kontexten som sufin befinner sig i. Läroböckerna behandlar inte alls denna aspekt.
En tendens är att läroboksförfattarna förenklar så mycket att det leder till grova
generaliseringar och faktafel. Den bild av hur muslimer är finns det nog inte många muslimer
som känner igen sig i. Framförallt lyfter inte läroboksförfattarna fram att det finns olika sätt att
utöva islam på. De olikheter som beskrivs handlar om de olika inriktningarna av islam. Exemplet
med att det är svårt för de muslimska barnen i skolan eftersom det serveras rätter som
blodpudding och att många skolor därför har börjat med alternativa rätter visar att författarna
inte kan ha reflekterat över vad de egentligen skriver. För hur många barn idag äter blodpudding
och hur många andra är det inte som äter alternativ mat, t.ex. vegetarianer? När vi beskriver en
annan religion eller ett annat samhälle måste vi vara mer självkritiska och även se till vår egen
kontext. Är det verkligen det faktum att vi har fått fler muslimer i vårt land som gör att vi har fått
alternativa rätter i skolan, eller är det andra förändringar som har lett fram till detta? Personligen
tror jag att vi hade haft alternativa rätter även utan muslimska invandrare i vårt land.
6. 4 Sufism som didaktisk utgångspunkt i undervisningen om islam?
Islam är så mycket mer än fakta om religionen. Det är identitet, kultur, politik, konst och
litteratur, den enskilda individen och hela umma, den religiösa praktiken och teorin. Listan kan
göras längre, men det viktiga här är hur eleverna ska kunna förstå hela denna komplexitet. Som
religionskunskapslärare ska vi bl.a. visa fram mångfalden av dessa religiösa uttryckssätt. Detta
innebär att det inte räcker med att undervisa om enbart faktakunskaper, utan vi måste även sträva
efter att ge eleverna förtrogenhetskunskap. Enligt ”de 4 F:en” finns det olika sorters kunskap;
fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. I den nationella utvärdering som Jönsson och
Liljefors Persson (2006) gjorde om religionskunskap i årskurs 9, NU03, visade de på att det finns
brister i elevers ”förståelse av den existentiella innebörden i såväl religiösa traditioner som i
religiösa texter”.123 Skolan lyckas alltså inte med att ge eleverna alla sorters kunskap som de ska
uppnå enligt kursplanen i Religionskunskap. Frågan är om det beror på ointresse från elevernas
sida att läsa Religionskunskap eller om skolan missar deras intresseområden och därmed
möjligheten att väcka en nyfikenhet inför att lära sig mer. Den kunskapssyn som finns handlar
mycket att lära om och inte av religioner. Härenstam argumenterar för att det även är viktigt att
lära av religioner och att vidga elevernas förståelsehorisonter. Han utgår från det hermeneutiska
förhållningssättet och vill att vi som lärare ska väcka nyfikenhet hos eleverna för att söka nya
perspektiv. Ställs detta i relation till ”de 4 F:en” och det faktum att läroböckerna mest fokuserar
123
Jönsson, Rune och Bodil Liljefors Persson (2006). Sid. 58
40
på faktafrågor är det inte oväntat att det finns brister i förståelsen. Eleverna får grundläggande
fakta om religionerna, men de livsfrågor och kulturmötesfrågor som de är intresserade av ryms
inte i faktadimensionen av kunskap. Inte heller utmanas de till att söka nya perspektiv.
Den metod som Dorotea Rosenblad arbetar efter i projektet ”Abrahams barn”124 bygger
på tanken att se både likheter och skillnader i tankesätt mellan judendom, kristendom och islam.
Metoden har helt klart en poäng, men den leder även till att det är mer faktakunskap som jämförs
än förtrogenhetskunskap, i och med att den jämför textstycken i Bibeln och Koranen.
Betoningen ligger på det gemensamma ursprunget. Den religiösa praktik som finns idag utgår i
metoden från det som eleverna själva berättar om sitt ursprung. På en skola med många olika
religiösa bakgrunder hos elever blir kunskapsutbytet antagligen mycket meningsfullt. Men i en
skola där alla elever har samma religion blir det knappt något kunskapsutbyte. Kan det då gå att
föra in den grundtanke om att se likheter och olikheter som Dorotea Rosenblad har i
undervisningen, utan att använda sig av hennes exakta metod? Genom att ta upp grundsatserna
inom religionerna blir det enklare för eleverna att jämföra olika religioner. För att de ska få en så
allsidig och saklig bild som möjligt av islam, måste både grundsatserna och olika sätt att leva som
muslim idag belysas. Profeten Muhammed, betydelsen av Koranen och de fem pelarna samt de
heligaste platserna (Mecka, Medina och Jerusalem) är punkter som är gemensamma för alla
muslimer oberoende av vilken kontext de befinner sig i. Eftersom eleverna enligt läroplanen ska
ges tillfälle att jämföra olika livsåskådningar, kan det ur en didaktisk synvinkel vara lämpligt att
jämföra olika fenomen inom islam med motsvarande fenomen inom kristendom och andra
religioner. För att eleverna ska kunna få en förståelse för troende/andra troende måste dessa
göras mänskliga och vanliga. De fenomen som vi jämför bör därför vara både lätta för eleverna
att relatera till på samma gång som de måste visa på både likheter och olikheter. Sufismen med
dess betoning på gudskärlek och respekt uppfyller helt klar kravet på att vara mänsklig. Ska den
jämföras med ett fenomen inom kristendomen kan Taizé-rörelsen med dess universella mässa
vara lämplig. Här kan själva tron jämföras, på samma gång som frågor kan väckas om hur det kan
kännas att vara religiös och om det spelar någon roll vilken religion man har när man ändå inte
förstår det språk som sjungs under mässan. Även de sociala och etiska delarna av religionen kan
ge intressanta diskussioner i ett jämförelseperspektiv.
Sufismen kan absolut användas som ett didaktiskt grepp för att visa på en allsidighet
inom islam. Genom att sufierna själva förespråkar att det finns olika sorters islam får vi som
lärare i Religionskunskap en naturlig ingång till att diskutera islams mångfald med eleverna. Inte
minst kan den etiska sidan av islam lyftas fram med sufismen som exempel. Det kräver dock att
124
Rosenblad, Dorothea (1994) samt Rosenblad Dorothea och Fanny Rosenblad (2004)
41
läraren är väl insatt i vad sufismen och islam står för att kravet på saklighet ska uppfyllas. Det
räcker inte med att berätta att sufismen finns utan den måste också jämföras med t.ex. de
bokstavstroendes och fundamentalisternas sätt att uppfatta islam på. Sufismen måste även
placeras in i den kontext vi har i Sverige idag. Tyvärr kan vi inte använda oss av de befintliga
läroböckerna om vi vill undervisa om den levande sufismen. Den sufism som återges där är en
historisk sufism och de finns inte många beskrivningar som är lätta för eleverna att relatera till sin
egen vardag. De människor som väljer att leva som sufier i den västerländska kontexten är vanliga
individer som deltar i den sekulära världen i allra högsta grad.
Den läroplan vi har idag är snart 14 år gammal. Sedan den skrevs har Svenska kyrkan inte
längre rollen som statskyrka och vi har fått en helt ny kontext att förhålla oss till. Globaliseringen
är bara en del i denna nya kontext, men den påverkar oss på många sätt. Internet fanns knappt
för 14 år sedan. Idag är i princip alla fjortonåringar uppkopplade mot diverse forum, bloggar och
chattrum en stor del av den vakna tiden. Efter ”11 september” har både vår världsbild förändrats
och synen på muslimer som terrorister blivit ett faktum. Händelsen har också indirekt skapat fler
flyktingar från muslimska områden, t.ex. Irak. Allt detta möts i skolan. Vi som lärare ska inte bara
kunna hantera våra styrdokument, som uppenbarligen har skrivits i en annan tid, vi ska även
kunna hantera våra elevers livsvärldar. Skolan blir en viktig mötesplats för de kontextuella
förändringar som ständigt sker. I religionskunskapen kommer vi allt mer att möta den blågula
islam som håller på att utvecklas. Det blir inte trovärdigt att enbart prata om ”de fem pelarnas”
islam utan vi måste omvärdera vårt sätt att behandla religionen i skolan. För att kunna nå en
förtrogenhetskunskap måste eleverna få chansen att uppleva religion och sedan kunna få
diskutera och relatera dessa upplevelser till sig själva och sin tro. Härenstams tanke om att lära av
religioner och inte bara om är en utmärkt utgångspunkt för att kunna skapa lösningar på de
utmaningar som vi ställs inför med den förändrade kontexten i det svenska samhället.
7. Slutsatser
Att undervisa om sufism och hur det är att leva som sufi i Sverige/västvärlden idag tror jag är en
god utgångspunkt för att kunna lyfta fram att det finns olika sätt att utöva islam på. Kanske kan
vi också öka förståelsen hos våra elever för att kulturen påverkar och formar religionsutövandet.
Den blå-gula islam som växer fram i Sverige idag är en del av hur den kulturella kontexten
påverkar religionen. Eftersom våra elever allt mer möter denna islam måste vi förhålla oss till den
i skolan.
Sufismen kan definitivt fungera som en didaktisk ingång till att se andra grundtankar i
islam än ”de fem pelarnas islam”. Det kärleksbudskap och den tanke som finns om att utveckla
42
det egna jaget, samt att bekämpa egoismen inom sig kan också vara startpunkten både för
jämförelser med andra religioner och för etiska ställningstaganden. Sufismen i sig kan inte
användas som en didaktisk metod, utan det är i kombination med att se till helheten av islam och
jämföra detta med t.ex. kristendom som den vinner sin kraft. Vi kan här lära av och inte bara om
religioner. Genom att vidga elevernas förståelsehorisonter ger vi förhoppningsvis dem en grund
till att bli människor som är mer villiga att acceptera andra för vad de är utan att ge avkall på sig
själva. När vi möter det främmande så måste vi se på oss själva, och inse att religion är väldigt
kontextbundet. Islam är inte bara ”en” religion, utan en rad olika inriktningar och tolkningar.
Sufismen är en av dessa, som dessutom visar på denna mångfald inom islam, i motsats till ”de 5
pelarnas islam” som förespråkar att det är en enhet, umma. Utgår vi ifrån det hermeneutiska
förhållningssättet kommer vi automatiskt att se mångfalden i religiösa uttryck.
Det handlar till syvende och sist om hur vi människor i Sverige behandlar varandra och
andra. Jag vill leva i det Sverige som möter alla med respekt, vänlighet och nyfikenhet.
Förhoppningsvis kan vi i skolan skapa grunden för detta Sverige. Men om det ska lyckas måste vi
vara öppna för de kontextuella förändringar som sker och anpassa oss till dem. Kanske är det
dags att ska vi behandla islam på samma sätt som vi behandlar kristendomen? Och kanske är det
hög tid att vi vidgar vår bild både av hur islam och kristendomen ”är”?!
43
8. Referenser
8.1 Litteratur
Bryman, Alan (2001) Samhällsvetenskapliga metoder Malmö: Liber AB
Dahlém, Ashk (2001) Westerlund, David Red. Levande sufism. Nora: Nya Doxa
Ely, Margot m.fl. (1993) Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken – cirklar inom cirklar Lund:
Studentlitteratur
Frisk, Liselotte (1998) Nyreligiositet i Sverige Nora: Nya Doxa
Hammer, Olav (2001) ”Sufism som nyandlighet”, Sid. 188-203, Westerlund, David (red.),
Levande sufism. Nora: Nya Doxa
Hartman, Jan (1998/2004) 2 uppl. Vetenskapligt tänkande: Från kunskapsteori till metodteori Lund:
Studentlitteratur
Hedin, Christer (2004) Abrahams barn; Vad skiljer och förenar judendom, kristendom och islam?
Stockholm: Dialogos
Hjärpe, Jan (1979/1992) Islam; Lära och livsmönster Stockholm: Nordstedts förlag AB
Härenstam, Kjell (2000) Kan du höra vindhästen?; Religionsdidaktik – om konsten att välja kunskap Lund:
Studentlitteratur
Johansson, Bo och Per Olov Svedner (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen; Undersökningsmetoder
och språklig utformning Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB
Jönsson, Rune och Bodil Liljefors Persson (2006) Religionskunskap i årskurs 9; Rapport från den
nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03) Malmö: EDUCARE
Olsson, Tord (2001) ”Dervischerna i Karagümrük”, Sid. 23-34, Westerlund, David (red.), Levande
sufism Nora: Nya Doxa
Otterbeck, Jonas (1999), ”Skolan, islam och muslimer”, Sid. 157-174, Svanberg, Ingvar & David
Westerlund. (red.), Blågul islam? Muslimer i Sverige Nora: Nya Doxa
Raudvere, Catharina (2002) The book and the roses; Sufi Women, Visibility, and Zikir in Contemporary
Istanbu.l Svenska forskningsinstitutet, Istanbul
Rosenblad, Dorothea (1994) 2:a uppl. Abrahams Barn; Annorlunda undervisning om religion i dagens
Sverige Djursholm: Stiftelsen Abrahams Barn
Rosenblad Dorothea och Fanny Rosenblad (2004) Samma rötter; Abrahams barn i tre religioner
Lärarhandledning Stockholm: Fondi Förlag HB
Sedgwick, Mark J. (2000/2003) Sufism; The Essentials Kairo: The American University in Cairo
Press
44
Svanberg, Ingvar (1999) ”Alveismen och invandrade sufiordnar”, Sid. 65-84, Ingvar
Svanberg & David Westerlund (red.), Blågul islam? Muslimer i Sverige. Nora: Nya Doxa
Svanberg, Ingvar & David Westerlund (1999) ”Från invandarreligion till blågul islam? 50 år av
organiserad muslimsk närvaro”, Sid. 9-30, Svanberg, Ingvar & David Westerlund. (red.), Blågul
islam? Muslimer i Sverige Nora: Nya Doxa
The Oxford Encyclopedia of the Modern Islamic World (1995) Esposito, John L. (red.), New York:
Oxford University Press, Uppslagsord: Sufism
Westerlund, David (1999) ”Euro-sufism – universalister och konvertiter”, Sid. 85-106,
Ingvar Svanberg & David Westerlund (red.), Blågul islam? Muslimer i Sverige Nora: Nya
Doxa
Westerlund, David (2001), ”Inledning”, Sid. 2-22, Westerlund, David (red.), Levande sufism Nora:
Nya Doxa
8.2 Hemsidor
http://www.aftonbladet.se/vss/kvinna/story/0,2789,1057738,00.html 2007-05-01
I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och
sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. (Rapport 285 2006) Skolverkets hemsida: 2007-0519
Kursplanen i religionskunskap för grundskolan; Skolverkets hemsida: 2007-05-19
Lpo 94; Värdegrunden, Skolverkets hemsida: 2007-05-19
Nationalencyklopedins Internettjänst;
http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_sect_id=153111
Sufiordens hemsida, utskrift finns i författarens ägo 2007-05-12
8.3 Läroböcker
Arvidsson, Bengt, Hans Axelsson, Magnus Hermansson och Nils-Åke Tidman (1998) Relief A –
Religionskunskap Malmö: Gleerups Förlag
Arlebrand, Håkan, Hans Axelsson, Magnus Hermansson och Nils-Åke Tidman (1998) Relief B –
Religionskunskap Malmö: Gleerups Förlag
Berg, Leif (2003) SOL 3000 Religion och liv 9 Stockholm: Natur och kultur
Berg, Leif och Lennart Husén (1997) SOL 2001 Religion och liv 9 Stockholm: Natur och kultur
Björlin, Ola (2003) Människan och tron Stockholm: Bonnier Utbildning AB
Hermansson, Magnus och Nils-Åke Tidman (1999) 2:a uppl., Religionskunskap Kompakt Malmö:
Gleerups utbildning AB
45
Hermansson, Magnus och Nils-Åke Tidman (1992) 2:a uppl., SO-boken Religionskunskap åk 9
Malmö: Gleerups förlag
Högberg, Ole och Mats Sundqvist (1998) SO Direkt Religion 3 Stockholm: Bonnier Utbildning
Olivestam, Carl Eber, Håkan Thorsén och Ann Westermark (1994) Hela livet; Religion * Etik *
Livsfrågor Uppsala: Almqvist & Wiksell
Rodhe, Sten och Bo Nylund (1991) Religionskunskap med etik och livsfrågor Uppsala: Almqvist &
Wiksell
8.4 Intervjuer
Gruppintervju med Amina och Karim 2007-05-06
Enskild intervju med Mona 2007-05-10
Samtal med Ahmed 2007-05-03
Samtal med Mona 2007-05-03
Samtal med Rama och Mona 2007-05-10
46
Bilaga 1: Frågeschema vid intervjuerna
(De markerade frågorna är de som jag har prioriterat att fråga om.)
Vad anser du vara det viktigaste budskapet i din tro?
Varför har du valt att vara medlem i en sufiorden?
Vilken religionstillhörighet tycker du att du har? Sufi, muslim … ?
Hur upplever du det att vara sufi? (krav/kärlek/styrka/svårigheter osv.)
Alt. Är det svårt eller lätt att vara sufi?
Hur ser du på Gud? Vilken relation har du till Gud?
Hur ser skillnaden på kvinnans och mannens roll ut?
Varför finns denna skillnad?
Vilken funktion har skillnaden?
Var finns din sufiorden?
Är det en dansk orden?
Hur påverkas ni av det omgivande samhället?
Hur går själva mässan till?
När är den?
Vilka språk används?
Vilka andra aktiviteter har orden?
Vilka aktiviteter deltar du i?
Hur ofta?
Vilka är välkomna?
Barn? Familjer? Gamla?
Annan religionstillhörighet än islam?
Vilka är medlemmar?
Vilka nationaliteter förekommer?
Hur tycker du att din religion kan förklaras för en tonåring/elev?
Vad är det viktigaste budskapet att förmedla till elever om din tro?
47
Bilaga 2: Läromedel för grundskolans senare år
GS
Religionskunskap
Kompakt
Totalt antal
sidor
Antal sidor
islam
Antal sidor
sufism
Sufism som
eget
avsnitt/kapi
tel
Antal sidor
om
fundamenta
lism
/islamism
219
Fundament
alism som
eget
avsnitt/kapi
tel
Religion
SO
Direkt
163
Religionskunskap
SO boken
Religion
och liv
SOL 3000
148
Religion och
liv
SOL 2001
126
21 sidor = 16%
0
19 sidor
= 11.66%
0
0
32 sidor =
21.6%
0
23 sidor =
18.25 %
0
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
1
0,
begreppet
förklaras
bara
Nej, men
rubriken ”Islam i
politiken” beskriver
fundamentalism och
definierar begreppet
Nej
0.5 om
0.5 sida
fundamentalism +
2 om islamism
och
fundamentalism i
Sverige
Ja
Ja
23 sidor = 10.5%
131
0.5 sida om
fundamentali
ster + 1 sida
om islam o
politik
Ja
Religionskunskap Kompakt125 behandlar islam utifrån huvudrubriken ”Islam – utveckling, lära och
livsmönster” och underrubrikerna ”Muhammed och hans värld”, ”De fem pelarna – islams heliga
handlingar”, ”Koranen – Guds ord” samt ”Islam i samhället”.
Religion SO Direkt126 behandlar islam utifrån huvudrubriken ”Islam” och underrubrikerna ”Jag är
muslim”, ”Så började det”, ”Heliga texter”, ”Heliga platser”, ”Här finns islam”, ”Budskapet eller
läran”, ”Hur uppfylls budskapet?”, ”Sorg och fest”, ”Religion och samhälle” samt ”Hur blir man
muslim?”.
Religionskunskap SO boken127 behandlar islam utifrån huvudrubriken ”Islam – enhetens religion”
och underrubrikerna ”Muhammed från Mecka”, ”Koranen – Guds ord”, ”De fem
pelarna”, ”Arvet efter Muhammed” samt ”Muslim i Sverige”.
Religion och liv SOL 3000128 behandlar islam utifrån huvudrubriken ”Islam – under Guds vilja” och
underrubrikerna ”Muslim i Sverige”, ”Profeten som förvandlade Arabien”, ”Koranen – boken
från Gud” samt ”Att leva som muslim”.
Religion och liv SOL 2001 129 behandlar islam utifrån huvudrubriken ”Islam” och
underrubrikerna ”1. I muslimskt land”, ”2. Muhammed – profeten”, ”3. Koranen – Guds ord”
samt ”4. Lära och liv”.
125
Religionskunskap Kompakt Gleerups, Kristianstad 2001
Religion SO Direkt Bonniers Arlöv 1998
127
Religionskunskap SO boken Gleerups Örebro 1998
128
Religion och liv SOL 3000 Natur och kultur Örebro 2003
129
Religion och liv SOL 2001 Natur och kultur Örebro 1997
126
48
Bilaga 3: Läromedel för gymnasieskolan
GY
Totalt antal
sidor
Antal sidor
islam
Antal sidor
sufism
Religionskunskap Människan
med etik och
och tron
livsfrågor
261
219
Hela livet
Relief A
Relief B
360
135
132
17 sidor = 6.5%
27 sidor =
7.5%
1 sida =
0.277%
25 sidor =
18.5%
1 sida =
0.74%
0
Nej
Nej
Nej
Begreppen
förekommer
inte, men
företeelserna
beskrivs
luddigt
Nej
0, begreppet
förklaras
bara
0
Nej
Nej
14 sidor =
6.39%
2.5 sidor = 1.5 % 0
(varav 2 sidor i
det egna
avsnittet)
Sufism som eget Ja. 2 sidor om
Nej
avsnitt/kapitel
sufism. Boken
tar även upp
Baha`i
Antal sidor om
0, begreppet
0.5 sida som
fundamentalism förklaras bara
behandlar
/islamism
ämnet
Fundamentalism Nej
som eget
avsnitt/kapitel
Nej
0
Religionskunskap med etik och livsfrågor 130 behandlar islam utifrån huvudrubriken ”Islam” och
underrubrikerna ”Vem är muslim?”, ”Koranen”, ”Vad är verkligt?”, ”Människans
uppgift”, ”Samhället” samt ”Historia”. Sufismen behandlas under ett eget kapitel.
Människan och tron 131 behandlar islam utifrån huvudrubriken ”Muslimer” och
underrubrikerna ”Profeten Muhammed och Koranen”, ”Islamisk tideräkning”, ”Människosyn
och gudsbild”, ”Sharia – islamsk lagstiftning”, ”Islams utveckling”, ”Islams väckelse”
samt ”Muslimer i Europa och Sverige”.
Hela livet Religion * etik * livsfrågor 132 behandlar islam utifrån huvudrubriken ”Islam” och
underrubrikerna ”Förebilder”, ”Framväxt”, ”Islam idag”, ”Islam i Sverige”, ”Koranen och
Hadith”, ”Tradition, text och tolkning”, ”Sju trossatser och fem plikter”, ”Bönen”, ”Islams
lära”,
”Det
politiska
livet”,
”Det
ekonomiska
livet”,
”Det
sociala
livet”, ”Kalendern”, ”Moskén”, ”Riktningar inom islam” samt ”Islam i väst”.
Relief A Religionskunskap 133 behandlar islam utifrån huvudrubriken ”Islam” och
underrubrikerna ”Rit och liv”, ”Tro och etik”, ”Kultur och samhälle” samt ”Islam i Europa”.
130
Religionskunskap med etik och livsfrågor Almqvist & Wiksell Uppsala 1991
Människan och tron Bonnier Utbildning Stockholm 2003
132
Hela livet Religion * etik * livsfrågor Almqvist & Wiksell 1994
133
Relief A Religionskunskap Gleerups Örebro 1998
131
49