Den svenska konsumtionens globala

Varor och tjänster ger upphov till olika typer av miljöpåverkan under hela sin
livscykel – inte bara där varor och tjänster konsumeras. Miljön påverkas också där
råvaran utvinns, där varan produceras, och då varan används och slutligen blir
avfall. Även transporterna i alla led påverkar miljön.
Ökad internationell handel bidrar till att den totala miljöpåverkan av konsumtionen
blir allt svårare att fastställa. Det medför också att det är omöjligt att ha en snäv
nationell syn i globala miljöfrågor.
De svenska miljömålens internationella koppling har hittills inte varit tydlig.
Genom det reviderade miljömålssystemet kommer miljöarbetet i Sverige att ta
hänsyn även till landets globala miljöpåverkan. Som ett första steg i denna riktning
har Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen tagit fram denna rapport om den
svenska konsumtionens påverkan på miljön i andra länder.
Syftet med rapporten är att den ska utgöra kunskapsunderlag för det fortsatta
arbetet med frågan om Sveriges globala negativa miljöpåverkan i ett konsumtionsperspektiv. Detta synsätt ska vara ett komplement till de uppföljningar som görs
av Sveriges sexton nationella miljökvalitetsmål.
Fem områden behandlas i rapporten: klimat, luft, vatten, mark och kemikalier.
ISBN 978-91-620-1284-7
ISSN 1654-4641
KEMIKALIEINSPEKTIONEN Box 2, 172 13 Sundbyberg, tel: 08-519 41 100, fax: 08-735 76 98, e-post: [email protected]
NATURVÅRDSVERKET 106 48 Stockholm, tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25, e-post: [email protected]
Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan
Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan
Den svenska konsumtionens
globala miljöpåverkan
Den svenska konsumtionens
globala miljöpåverkan
Beställningar
Ordertel: 08-505 933 40
Orderfax: 08-505 933 99
E-post: [email protected]
Postadress: CM Gruppen AB, Box 11093, 161 11 Bromma
Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln
Kemikalieinspektionen
Tel: 08-519 41 100
Fax: 08-735 76 98
E-post: [email protected]
Postadress: Kemikalieinspektionen, Box 2, 172 13 Sundbyberg
Internet: www.kemi.se
Naturvårdsverket
Tel: 08-698 10 00
Fax: 08-20 29 25
E-post: [email protected]
Postadress: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm
Internet: www.naturvardsverket.se
ISBN 978-91-620-1284-7
ISSN 1654-4641
© Naturvårdsverket 2010
Omslagsfoton: Från vänster: Johnér/Per Ranung, Johnér/Josefine Bolander,
Matton/Food Collection, Etsabild/Anne Nyblaeus
Grafisk design och illustrering: AB Typoform
Tryck: Edita, Västerås, 2010
Upplaga: 2000 ex.
Engelsk översättning av rapporten kommer i början av 2011
som elektronisk publikation, ISBN 978-91-620-1285-4.
Innehåll
1 FÖRORD 5
2 SAMMANFATTNING 6
3 SUMMARY 8
4 LÄSANVISNING 11
5 INLEDNING 13
5.1 Det internationella perspektivet har saknats i miljömålssystemet 13
5.2 Miljöpåverkan kan ses i olika perspektiv 15
5.3 Alla kan bidra till lägre miljöpåverkan 16
5.4 Syfte, metod och målgrupp 17
6 KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN INOM FEM OMRÅDEN 21
6.1 Övergripande bild av konsumtion och svensk handel 21
6.2 Klimat – den svenska konsumtionens bidrag till utsläppen av växthusgaser 23
6.3 Luft – konsumtionen och utsläppen av svavel- och kväveoxider 28
6.4 Vatten – den verkliga användningen syns inte 31
6.5 Markanvändning för livsmedelsproduktion 37
6.6 Kemikaliespridning på grund av svensk konsumtion 42
7 METODER ATT BERÄKNA MILJÖPÅVERKAN AV KONSUMTION 51
7.1 Input-output-analys används i flera beräkningar 51
7.2 Miljöräkenskaper 52
7.3 Tillämpning av input-output-analys i rapporten Konsumtionens klimatpåverkan 55
7.4 Koldioxidfotavtryck 56
7.5 Vattenfotavtryck 58
7.6 Ekologiskt fotavtryck 61
7.7 Rättvist miljöutrymme 66
7.8 Planetary boundaries 67
8 KONSUMTIONENS MILJÖPÅVERKAN UPPMÄRKSAMMAS 71
8.1 Kort historik 71
8.2 Pågående arbeten internationellt och nationellt 73
9 HUR SKA ARBETET FORTSÄTTAS? 81
9.1 Brist på kunskap 81
9.2 ”Sista hamn”-problematiken 82
9.3 Brist på data om andra länders produktionsprocesser 82
9.4 Mått på en multidimensionell fråga 83
9.5 Avsaknad av standarder – samma metod ger olika resultat 83
9.6 Fortsatt arbete 83
10 REFERENSER 85
10.1 Elektroniska källor (webb) 85
10.2 Tryckta källor 89
10.3 Otryckta källor 95
11
ORDLISTA 97
12 BILAGOR 100
Bilaga 1. Metodbeskrivning för att ta fram svensk statistik över import av varor 100
Bilaga 2. Underlag för inledande intryck och analys av de undersökta metoderna 101
Bilaga 3. Historik – konsumtionens globala miljöpåverkan 102
1
Förord
frågan om svensk
konsumtions globala miljöpåverkan i den fördjupade utvärderingen 2008. Under 2009 initierade
rådet ett projekt kring detta. Projektet har resulterat dels i en temadel i Miljömålsrådets rapport
med den årliga uppföljningen av miljömålen, de
Facto 2010, dels i denna rapport.
Miljömålsrådet upphörde den 1 november
2010. Vid sitt sista möte, i april 2010, beslutade rådet att överlämna uppdraget att slutföra
arbetet med rapporten till Naturvårdsverket i
samarbete med de myndigheter som var intresserade. Kemikalieinspektionen har valt att delta i
arbetet, särskilt i de avsnitt som har koppling till
kemikalier.
Miljömålsrådet lyfte fram
Denna rapport ska ses som ett kunskapsunderlag och ett steg i arbetet kring hur svensk konsumtion påverkar miljön i andra länder. Mycket återstår att göra. I propositionen Svenska miljömål
– för ett effektivare miljöarbete (2009/10:155)
trycker regeringen i ökad utsträckning på den
internationella dimensionen av miljöarbetet.
Naturvårdsverket får där också i uppdrag att
i samråd med SCB och Konsumentverket följa
och vid behov delta i det EU-arbete som pågår.
Riksdagen biföll propositionen i juni 2010.
I arbetet med denna rapport har Naturvårdsverket varit sammanhållande. Projektledare har varit
Maria Daléus Barton (sommaren 2009–maj 2010)
och Helena Bergström (juni–november 2010).
Oktober 2010
Maria Ågren
Naturvårdsverket
Nina Cromnier
Kemikalieinspektionen
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 5 2
Sammanfattning
Varor och tjänster ger upphov till olika typer
av miljöpåverkan under sin livscykel från råvaruutvinning och produktion till användning och
slutligt omhändertagande, inklusive transporter i alla led. Exempel på miljöproblem som kan
kopplas samman med konsumtionen av varor
och tjänster är utarmande av naturresurser och
biologisk mångfald, klimatpåverkan och diffusa
utsläpp av kemikalier.
Sverige påverkar miljön även i andra länder
För att få en fullständig bild av den ekologiska
utmaning som människan står inför då det gäller
konsumtionen behövs kunskap om vilken miljöpåverkan som nuvarande konsumtionsmönster
innebär. De svenska miljökvalitetsmålen fokuserar på det nationella miljötillståndet. Miljömålsrådet pekade i sin fördjupade utvärdering 2008
på att det är viktigt att den internationella dimensionen kommer in i miljömålssystemet. Regeringen angav i sin miljömålsproposition i mars 2010
att det övergripande målet för miljöpolitiken är
att till nästa generation lämna över ett samhälle
där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta,
och att detta bör ske utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagen biföll propositionen i juni samma år.
Sverige har ansvar för och rådighet över den
miljöpåverkan som orsakas av aktiviteter inom
landet. Men vår konsumtion av varor och tjänster
påverkar miljön även i andra länder. Det beror på
att Sverige är mycket handelsberoende; värdet av
importen motsvarar drygt 40 procent av landets
bruttonationalprodukt.
6 Rapporten är ett kunskapsunderlag
för fortsatt arbete
Syftet med denna rapport är att ta fram kunskapsunderlag för fortsatt arbete med frågan om den
svenska konsumtionens globala miljöpåverkan.
Rapporten ska inte betraktas som en komplett
kartläggning av detta utan utgör endast ett steg i
arbetet. Den presenterar en ungefärlig uppskattning av omfattningen av miljöpåverkan inom valda delar av fem områden. Rapporten ger också en
beskrivning av några av de metoder som används
inom området och slutligen en översikt över de
kunskapsluckor som uppmärksammats i arbetet
med rapporten.
Miljöpåverkan kan ses i olika perspektiv
Ett vanligt sätt att dela in utsläpp är efter i vilket
geografiskt område de sker. Utsläppen från produktion av varor och tjänster beräknas då inom
det aktuella området, till exempel ett land. Detta
kan kallas för ett produktionsperspektiv. I denna
rapport används också begreppet konsumtionsperspektiv. Det innebär att de totala utsläppen
eller miljöpåverkan från till exempel markanvändning beräknas för de varor och tjänster som
personer bosatta i Sverige konsumerar, oavsett
var i världen utsläppen eller miljöpåverkan sker.
Detta perspektiv är viktigt för att få en uppskattning av den svenska konsumtionens totala miljöpåverkan och kompletterar bilden av de utsläpp
och miljöpåverkan som sker enbart i Sverige.
Påverkan inom fem områden
De fem områden som behandlas i denna rapport
är: klimat, luft, vatten, mark och kemikalier.
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
Växthusgaser ger lika stor påverkan på jordens
klimat oavsett var på jorden utsläppen sker. Den
totala svenska konsumtionen uppskattades år
2003 orsaka utsläpp av 95 miljoner ton koldioxidekvivalenter räknat i ett konsumtionsperspektiv. Då ingår utsläppen av koldioxid, metan och
lustgas från varor och tjänster under hela livscykeln (produktion, användning och avfall) oavsett var i världen utsläppen sker. Det är 25–35
procent mer än då bara utsläppen i Sverige räknas.
Även utsläppen till luft av till exempel svavel- och
kväveoxider beräknas bli större i ett konsumtionsperspektiv än om man ser i ett strikt produktionsperspektiv. Sådana utsläpp påverkar miljön
genom försurning och övergödning, men har
också negativa effekter på människors hälsa.
En stor del av vattnet som konsumenter i Sverige
använder ”göms” i de produkter som konsumeras.
Det är vatten som används för att producera
varorna. Av detta ”virtuella” vatten kommer ungefär hälften från andra länder. Vilka effekter som vattenanvändningen för svensk konsumtion får i andra
länder beror bland annat på vilka vattenförhållanden som råder på platsen där varorna produceras.
Svensk konsumtion påverkar även markanvändningen utomlands. Till exempel svarar mark
utanför Sveriges gränser för 30–50 procent av det
totala markbehovet för svensk livsmedelskonsumtion. Påverkan sker dels direkt, i form av
bland annat spridning av bekämpningsmedel, dels
indirekt, i form av bland annat hot mot växt- och
djurlivet. Den avkastningsökning som har skett i
takt med att världens befolkning har ökat har
bland annat påverkat jordkvalitet och biologisk
mångfald. Allteftersom landytor blivit obrukbara
har nya arealer tagits i bruk – till exempel marker
som tidigare varit klädda med skog.
Kemiska produkter är ofta, på ett eller annat vis,
inblandade i alla de varor som konsumeras. I många
industriella framställningsprocesser används kemi-
kalier. Sverige importerar bland annat mycket
kläder och andra varor som kräver kemikalier vid
framställningen. Det är dock svårt att uppskatta
vilken faktisk miljöpåverkan av kemikalier som
svensk konsumtion har. Orsaken till detta är dels
bristande kunskap och statistik på området, dels
att kemikaliekontrollen i många länder är dåligt
utvecklad.
Metoder för att beräkna miljöpåverkan
Det finns olika metoder och informationssystem
för att beräkna eller beskriva den miljöpåverkan
som ett lands konsumtion ger upphov till i andra länder. Exempel på sådana metoder är miljöräkenskaper, ekologiskt fotavtryck, vattenfotavtryck och rättvist miljöutrymme. Metoderna ger
ganska grova mått på den globala miljöpåverkan
som ett land genom sin konsumtion ger upphov
till. Arbete pågår dock med att förbättra och standardisera metoderna och öka tillgången till data.
Kunskapsluckor och andra brister försvårar
Generellt återstår mycket arbete när det gäller
metoder och statistik. Bland de brister som är uppenbara i dag kan nämnas att det fortfarande saknas miljöräkenskaper i många länder, och att det
är svårt att fastställa ursprungslandet för stora delar av Sveriges import. Detta beror på att det som
registreras vid handel med EU-länder är den sista
hamn som varan lämnar. Ökad kunskap och bättre
redovisning av miljöprestanda är avgörande, inte
minst för konsumenters och upphandlares möjligheter att ställa krav på miljöhänsyn. Detta är viktigt för att kunna främja en miljömässigt hållbar
utveckling på både nationell och global nivå.
Arbete pågår
Konsumtionens globala miljöpåverkan har länge
och relativt ingående diskuterats på nationell och
internationell nivå. Men det är först på senare tid
som politiska processer har startat inom ett antal
olika organ. Arbete pågår till exempel inom FN
och EU för att samordna insatserna.
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 7 3
Summary
give rise to various pressures on the environment over their life cycles,
from extraction of raw materials and production
to use and final disposal, including transport at all
the stages in between. Environmental problems
that can be linked to the consumption of goods
and services include depletion of natural resources and biodiversity, climate change and
diffuse releases of chemicals.
GOODS AND SERVICES
Sweden also affects other countries’ environments
To get a complete picture of the ecological challenge which human consumption poses, we need
to know more about the environmental pressures arising from current patterns of consumption. Sweden’s environmental quality objectives
focus on the state of the environment from a
national point of view. The Environmental
Objectives Council, in its 2008 in-depth evaluation, stressed the importance of incorporating
an international dimension in the environmental
objectives system. In its Environmental Objectives
Bill in March 2010, the Swedish Government
stated that the overall goal of environmental
policy is to hand over to the next generation a
society in which the major environmental problems in Sweden have been solved, and that this
should be done without increasing environmental
and health problems outside Sweden’s borders.
The Bill was approved by Parliament in June of
the same year.
Sweden is responsible for and has control over
the environmental pressures arising from activities
within its borders. But our consumption of goods
and services also affects the environment in other
8 countries. This is a result of Sweden’s heavy dependence on trade: the country’s imports are worth
over 40 per cent of its gross domestic product.
Basic data for further work
The purpose of this report is to assemble basic
data for further work on the global environmental pressures associated with consumption in
Sweden. The report should not be regarded as an
exhaustive survey of the subject, but merely as a
step along the way. It presents rough estimates of
the scale of pressures on the environment within
selected segments of five areas. It also describes
some of the methods used in this field and, finally,
outlines the gaps in existing knowledge brought
to light in the preparation of the report.
Environmental pressures can be
seen from different perspectives
A common way of classifying emissions is on the
basis of the geographical area in which they occur. Emissions from the production of goods and
services are then calculated within the area concerned, for example a country. This can be referred to as a production perspective. In this report,
the concept of a consumption perspective is also
used. With such a perspective, total emissions or
pressures on the environment from, say, land use
are calculated for the goods and services which
people living in Sweden consume, regardless of
where in the world those emissions or pressures
arise. This approach is important in arriving at
an estimate of the overall environmental pressures attributable to Swedish consumption, and
complements our picture of those arising within
Sweden’s borders.
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
Pressures in five areas
The five areas dealt with in this report are climate,
air, water, land and chemicals.
Greenhouse gases have as great an impact on
the earth’s climate, no matter where on the planet they are emitted. Overall, Swedish consumption in 2003 is estimated to have given rise to
emissions of 95 million tonnes of carbon dioxide
equivalent, calculated from a consumption perspective. That figure includes emissions of carbon
dioxide, methane and nitrous oxide from goods
and services throughout their life cycle (production, use and waste), irrespective of where in the
world those emissions occurred. That is 25–35
per cent more than if emissions in Sweden alone
were taken into account.
Emissions to air of pollutants such as sulphur
and nitrogen oxides are also estimated to be
higher in a consumption perspective than from a
strict production point of view. These emissions
have environmental effects such as acidification
and eutrophication, but also adversely affect human health.
A large proportion of the water used by consumers in Sweden is ‘hidden’ in the products that
are consumed, in the form of the water required
to produce them. Of this ‘virtual’ water, roughly half comes from other countries. What effects
water use for Swedish consumption has in other
parts of the world depends on a number of factors, including the state of water resources in the
places where the goods are produced.
Swedish consumption also affects land use
abroad. Between 30 and 50 per cent of all the land
needed to produce the food consumed in Sweden,
for example, is outside the country’s borders. Environmental pressures from land use can be both
direct, for example from pesticide spraying, and
indirect, including threats to fauna and flora. The
increase in yields that has accompanied growth in
the world’s population has, among other things,
affected soil quality and biodiversity. As some
areas have become unfit for agricultural use, new
areas – such as previously forested land – have
been brought under cultivation.
Chemicals are often involved, in one way or
another, in all the products we consume. Many
industrial manufacturing processes make use of
them. Sweden imports large quantities of clothes
and other products that are manufactured using
chemicals. However, it is difficult to estimate what
pressures the chemicals associated with Swedish
consumption in fact place on the environment.
This is partly because of inadequate knowledge
and statistics in this area, and partly because regulation of chemicals is poorly developed in many
countries.
Methods to calculate environmental pressures
Various methods and information systems exist to
calculate or describe the environmental pressures
to which consumption in one country gives rise
in other parts of the world. They include environmental accounts, the ecological footprint and
water footprint, and fair shares in environmental space. These approaches provide fairly crude
measures of the global environmental pressures
associated with a country’s consumption. Work is
under way, however, to improve and standardise
the methods used and make more data available.
Knowledge gaps and other problems
In general, much remains to be done in the area of
methods and statistics. Evident deficiencies at present include the fact that many countries still lack
environmental accounts, and that it is difficult to
determine the countries of origin of a large proportion of Sweden’s imports. The latter difficulty
stems from the fact that statistics on trade with
other EU member states record only the last port
of shipment of goods. Greater knowledge and better reporting of environmental performance are
essential, not least if consumers and buyers are to
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 9 be in a position to make environmental demands.
This is important in promoting environmentally
sustainable development at both a national and
a global level.
Work in progress
The global environmental pressures arising from
consumption have been discussed for a long time
and in some depth, both nationally and internationally. Only more recently, though, have political processes got under way in a number of different bodies. Work is now in progress within the
UN and the EU, for example, to coordinate action
in this area.
10 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
4
Läsanvisning
• En presentation av konsumtionsperspektiv och produktionsperspektiv,
samt rapportens syfte, metod och målgrupp finns i kapitel 5.
• En ungefärlig storleksuppskattning av miljöpåverkan av svensk konsumtion,
vilket illustreras genom exempel inom fem områden finns i kapitel 6.
• En beskrivning och bedömning av några metoder för att uppskatta
miljöpåverkan från konsumtion finns i kapitel 7.
• En kort historik över hur frågan om konsumtionens betydelse för miljön vuxit
fram samt pågående arbeten internationellt och nationellt finns i kapitel 8.
• En översikt över de kunskapsluckor som uppmärksammats i arbetet
med rapporten finns i kapitel 9.
• En ordlista finns i kapitel 11.
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 11 5
Inledning
bruttonationalprodukt
(BNP) har den internationella handeln tredubblats sedan 1970. Under 2008 exporterades varor
och tjänster i världen för över 125 000 miljarder
kronor. Sverige är inget undantag; den svenska
utrikeshandeln har vuxit med i genomsnitt 6 procent per år under de senaste 150 åren.1 Sverige
importerar varor till ett värde motsvarande 43
procent av BNP. En allt större andel av konsumtionsvarorna importeras från utvecklingsländer
och tillväxtländer som befinner sig i övergången
mellan utvecklingsland och industrialiserat land.2
Mycket av det vi förbrukar i Sverige är alltså tillverkat på andra håll i världen. Likaså används
mycket av det vi själva producerar i andra länder;
Sverige exporterar till ett värde motsvarande 51
procent av BNP.3
Ökat internationellt utbyte av varor och tjänster bidrar till att utsläppen från till exempel råvaruutvinning, produktion, transporter och användning sker i flera geografiska regioner, och
till att den totala miljöpåverkan blir allt svårare
att fastställa.4 Det blir alltmer uppenbart att världens samlade resursuttag kommer att överskrida
planetens gränser när i-ländernas konsumtionsmönster anammas av u-länderna. Därför är det
omöjligt att ha en snäv nationell syn i globala miljöfrågor.
Som andel av världens
1.
2.
3.
4.
5.1 Det internationella perspektivet
har saknats i miljömålssystemet
Sverige är beroende av handel med omvärlden.
Här tillverkas till exempel läkemedel, papper och
lastbilar som säljs på världsmarknaden. Samtidigt importerar Sverige produkter som livsmedel,
fossila bränslen och bilar. Svenskarnas konsumtion påverkar därigenom miljön i andra länder.
Hur den påverkan yttrar sig är kopplat till hur
den svenska importen ser ut, det vill säga vad andra länder producerar och exporterar till Sverige.
Denna miljöpåverkan har tidigare inte funnits
med i det svenska miljömålssystemet.
Miljömålssystemet innefattar 16 miljökvalitetsmål. Dessa mål beskriver den kvalitet och det
tillstånd för Sveriges miljö och natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång
sikt. Målen ska nås inom en generation. För att
följa upp och utvärdera målen inrättade regeringen Miljömålsrådet, som verkade från 2002 till
hösten 2010. I sin fördjupade utvärdering från
2008, Miljömålen – nu är det bråttom!, lyfter rådet fram det internationella perspektivet av miljöpåverkan. Denna påverkan kan delas in i två delar. Den ena delen handlar om att minska de utsläpp som sker i andra länder men som hamnar
i Sverige, via till exempel luft och vatten. Den
Ekonomifakta, Exportandelar – internationell jämförelse. (Webb.)
Miljövårdsberedningen (2007).
Statistiska centralbyrån, Nationalräkenskaper. (Webb.)
Peters, G.P. & Hertwich, E.G. (2006).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 13 andra delen inbegriper behovet av att minska utsläpp och annan miljöpåverkan som den svenska
konsumtionen och produktionen ger upphov till
i andra länder.
Miljömålsrådet pekar på vikten av att Sverige
inte orsakar negativ påverkan på miljön i andra
länder, och understryker att konsumtionsmönstren behöver förändras både i Sverige och internationellt. Rådet föreslår också att formen för hur
miljömålens internationella koppling kan synliggöras och införlivas i miljömålssystemet utreds
vidare.
I oktober 2009 presenterade Utredningen om
miljömålssystemet sitt betänkande Miljömålen
i nya perspektiv, SOU 2009:83. Där föreslås att
formuleringen ”konsumtionen av varor och tjänster i Sverige orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt oberoende av var i världen den
motsvarande produktionen är lokaliserad” ska
ingå som en strecksats i generationsmålet.
I mars 2010 avlämnade regeringen sin proposition Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete, prop. 2009/10:155. Det övergripande målet för miljöpolitiken föreslås även i fortsättningen vara att till nästa generation lämna över ett
samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är
lösta. Regeringen lägger till att detta bör ske utan
att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Sveriges gränser. Arbetet ska alltså inte innebära
att miljöproblem flyttas till andra länder. Regeringen tydliggör detta i den sista strecksatsen till
generationsmålet med formuleringen ”konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så
små miljö- och hälsoproblem som möjligt”. Detta
innebär att miljöpåverkan från konsumtionen nu
tydligare inkluderas i miljömålssystemet.
Regeringen anser också att Naturvårdsverket
i samråd med Konsumentverket och Statistiska
centralbyrån, SCB, ska följa och i relevanta fall
delta i det arbete som pågår inom EU med att synliggöra konsumtionens globala miljöpåverkan.
Detta arbete kan tjäna som utgångspunkt för en
diskussion om hur den globala miljöpåverkan av
svensk konsumtion av varor och tjänster kan mätas inom det svenska miljömålssystemet.5
Den 22 juni 2010 behandlades propositionen i
riksdagen. I miljö- och jordbruksutskottets betänkande, som riksdagen biföll, skriver man: ”Som
regeringen anför behöver det svenska miljöarbetet ta hänsyn till Sveriges miljöpåverkan i andra
länder. Styrmedel och åtgärder måste utformas på
ett sådant sätt att Sverige inte exporterar miljöproblem, vilket bör tydliggöras i miljöpolitiken.
Gränsöverskridande miljöpåverkan bör inte begränsas till effekter av konsumtion i snäv bemärkelse, och det är relevant att även väga in effekter
av politiska beslut. Det tydliggörs i generationsmålet att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen ska ske utan att orsaka ökade miljö- och
hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utskottet
ansluter sig till regeringens bedömning och konstaterar att den internationella aspekten är väl
tillgodosedd i det föreslagna generationsmålet.”6
5. Regeringen (2010).
6. Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2009/10:MJU25. (Webb.)
14 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
5.2 Miljöpåverkan kan
ses i olika perspektiv 7
Utsläpp kan delas in efter olika principer. Ett vanligt sätt är att utgå från i vilket geografiskt område, till exempel ett land, som ett utsläpp sker.
Utsläpp från produktion av varor och tjänster
beräknas då inom det landet. Detta kan kallas
för att man ser på påverkan i ett produktionsperspektiv. Om påverkan från varors och tjänsters
hela livscykel i stället sorteras utifrån användning
fördelas utsläppen på konsumenterna inom till
exempel ett land. Detta kallas för att man ser på
påverkan i ett konsumtionsperspektiv.
I länder med omfattande internationell handel
blir skillnaden mellan de två perspektiven stor. På
regional eller lokal nivå skiljer de sig åt ytterligare, eftersom varor och tjänster sällan produceras
och konsumeras på exakt samma ställe.
5.2.1 Konsumtionsbegreppet definieras
Med konsumtion menas den slutliga användningen av varor och tjänster. Allt som konsumeras
via inköp direkt ur den enskilde konsumentens
plånbok räknas som privat konsumtion, medan
det som finansieras via skattemedel räknas som
offentlig konsumtion. I begreppet konsumtion inkluderas i denna rapport all konsumtion, det vill
säga både offentlig och privat.
5.2.2 Konsumtionsperspektivet
– miljöpåverkan bokförs på slutkonsumenten
Konsumtionsperspektivets utgångspunkt är således att den miljöpåverkan som uppstår under
en varas eller en tjänsts hela livscykel fördelas på
slutkonsumenten. Detta sker oavsett var i världen
eller produktionskedjan som miljöpåverkan äger
rum.
Det är inte möjligt att exakt beräkna den samlade miljöpåverkan i ett konsumtionsperspektiv för
personer bosatta i Sverige, men det går att uppskatta hur stor den är. När till exempel utsläpp av
växthusgaser beräknas i ett konsumtionsperspektiv dras utsläppen som orsakats av de varor som
exporteras från Sverige ifrån de nationella utsläppen. De utsläppen fördelas på konsumenterna i
andra länder. Däremot ska de utsläpp läggas till
som importen till Sverige förorsakat globalt, och
även utsläppen från utrikesresor företagna av
personer bosatta i Sverige. Genom att göra beräkningar på detta sätt – i ett konsumtionsperspektiv
– erhålls en samlad bild av all miljöpåverkan som
personer bosatta i Sverige ger upphov till.
En av fördelarna med att använda konsumtionsperspektivet är att det relativt tydligt beskriver miljöpåverkan från livsstil och levnadsstandard i ett land. Därigenom ges möjlighet att
minska miljöpåverkan från inköp och upphandlingar och i förlängningen välja konsumtionsmönster med mindre negativ miljöpåverkan.
En tydlig nackdel med konsumtionsperspektivet är de stora osäkerheter som i dag är behäftade
med statistiken.
5.2.3 Produktionsperspektivet
– miljöpåverkan bokförs på geografiskt område
Produktionsperspektivet kallas även för det geografiska perspektivet och är grunden för ansträngningarna inom till exempel FN och Kyotoprotokollet för att begränsa utsläppen av växthusgaser.
Vid internationella förhandlingar är det en fördel att använda produktionsperspektivet, efter-
7. Om inget annat anges är uppgifterna i avsnitt 5.2 hämtade från Naturvårdsverkets rapport 5903, Konsumtionens klimatpåverkan. Referens: Naturvårdsverket (2008b).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 15 som ett land har rådighet över den miljöpåverkan som sker inom just det landets gränser. I de
internationella överenskommelserna har det varit
svårare att hantera den miljöpåverkan som sker
mellan länder, till exempel till följd av internationella flyg- och sjötransporter. Även frågan om
huruvida utsläpp som orsakas vid produktion av
produkter som konsumeras i andra länder ska
särbehandlas har erbjudit problem.
En nackdel med produktionsperspektivet är att
ju mer det geografiska området snävas in, i desto
högre grad lämnar man kopplingen till det som
verkligen konsumeras där. Om området till exempel består av en liten kommun med en stor industri blir uppgiften om miljöpåverkan per person
missvisande. Även om industrin har liten miljöpåverkan i förhållande till sin storlek är det inte den
miljöpåverkan som kommuninvånarnas egentliga
konsumtion ger upphov till som speglas.
5.2.4 Metoder för att bedöma miljöpåverkan
Det finns ett antal metoder som kan användas för
att bedöma hur stor påverkan ett lands konsumtion har på miljön i andra länder. I denna rapport
har följande metoder använts:
• För att ge ett övergripande mått på miljöpåverkan från personer bosatta i Sverige används
ekologiskt fotavtryck. Detta har bedömts vara
den mest etablerade metoden för att skapa ett
något så när heltäckande mått på hur människors konsumtion påverkar jordens resurser.
Ekologiskt fotavtryck är ett mått på hur mycket
av jordens biologiskt produktiva yta som människan tar i anspråk för att upprätthålla konsumtionen av varor och tjänster.
• Klimat- och luftavsnitten bygger på miljöräkenskaper och input-output-analyser. Dessa
metoder är väletablerade. Miljöräkenskaper
tas i Sverige fram av SCB, och de finns på statlig
nivå även i vissa andra länder. Dessa metoder
16 har kunnat väljas eftersom det finns data inom
områdena klimat och luft som kan användas i
input-output-analyser.
• Vattenavsnittet bygger på forskning som
gjorts om vattenfotavtryck samt på arbete som
Världsnaturfonden WWF har gjort inom området. Vattenfotavtryck är ett sätt att åskådliggöra ett lands totala förbrukning av vatten. Det
har bedömts vara den metod som i dag ger den
bästa bilden av hur konsumtionen påverkar
vattenanvändningen i världen.
• Det huvudsakliga underlaget för markavsnittet
är framtaget genom en modifierad version av
ekologiskt fotavtryck. Denna alternativa beräkningsmetod tar större hänsyn till varuflödenas ursprungsländer. Metoden har använts i ett
antal studier på området.
• Avsnittet om kemikalier är till största delen
beskrivande och bygger bland annat på statistik från SCB som har tagits fram med hjälp av
material- och substansflödesanalys.
Ovan nämnda metoder har brister av olika slag
men är de metoder som för närvarande ändå
bedömts som mest lämpliga för denna rapport.
Metoderna ger inte exakta resultat, utan är mer
ett sätt att åskådliggöra den ungefärliga storleken
på miljöpåverkan. En mer ingående beskrivning
av ovan nämnda metoder presenteras i kapitel 7.
Där beskrivs även koldioxidfotavtryck, rättvist
miljöutrymme och planetary boundaries.
5.3 Alla kan bidra
till lägre miljöpåverkan
Genom sina val kan alla människor medverka till
att konsumtionens miljöpåverkan minskar. När
invånarna i Sverige importerar en allt större andel
av konsumtionsvarorna från utvecklingsländer
och tillväxtländer påverkar konsumtionsmönster
och -nivåer indirekt förutsättningarna för en mer
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
miljömässigt hållbar utveckling i dessa länder.
I och med detta kan ansvar läggas på medborgarna i importlandet. Men deras handlingsutrymme
är begränsat, bland annat av informationsbrist
och brist på köpalternativ.8 Enskilda konsumenter kan – till exempel om de har tillgång till olika
typer av information – ställa krav och göra medvetna val, men sådana verktyg finns i liten omfattning.
Ansvaret att minska miljöpåverkan delas mellan aktörer i produktions- och konsumtionskedjan. Offentliga aktörer är stora konsumenter,
producenterna ansvarar för tillverkningen, och
politiker stiftar lagar och regler för produktion,
distribution, användning och avfallshantering.9
handlar endast miljöaspekterna – och i viss mån
därtill hörande hälsoaspekter – av den påverkan
som svensk konsumtion ger upphov till runt om
i världen.
Med påverkan avses de utsläpp som sker eller
den mark som tas i anspråk för att tillgodose
svensk konsumtion. Effekterna av negativ påverkan – till exempel att människor blir sjuka eller
livsmiljöer förstörs – redovisas endast i begränsad
omfattning. Syftet är att exemplifiera och ge en
ungefärlig bild av hur miljöpåverkan ser ut. Det
är alltså endast storleksordningar som presenteras – inte exakta siffror för utsläpp eller påverkan.
Till följd av frågans omfattning har en avgränsning gjorts genom att fokusera på fem områden.
Dessa är valda utifrån tre kriterier:
5.4 Syfte, metod och målgrupp
• Det ska vara möjligt att få fram underlag
• Områdena ska vara relevanta för miljön i andra länder
• Områdena ska beröra så många miljökvalitetsmål som möjligt.
5.4.1 Syfte
Syftet med denna rapport är att ta fram kunskapsunderlag för fortsatt arbete med frågan om konsumtionens globala negativa miljöpåverkan. Detta kan vara ett komplement till uppföljningen av
de svenska miljökvalitetsmålen.
Rapporten utgör ett steg i arbetet att beräkna
miljöpåverkan av konsumtion. Den ska inte betraktas som ett komplett kunskapsunderlag på
området och redovisar inte heller en fullständig
litteraturstudie.
Avgränsningar
Det finns många aspekter som avgör den sammantagna betydelsen av produktion och handel
för ett land, till exempel landets utveckling, ekonomi och sociala förhållanden. Denna rapport be-
De områden som valts är klimat, luft, vatten,
mark och kemikalier. Inom ramen för dessa områden har ytterligare avgränsningar gjorts, vilket
gör att beskrivningen av miljöpåverkan inom de
olika områdena inte är fullständig. Eftersom både
metoderna som använts för att undersöka miljöpåverkan inom de olika områdena och kunskapsläget inom områdena skiljer sig åt varierar formen för de olika avsnitten.
Ambitionen i rapporten är att belysa miljöpåverkan i ett konsumtionsperspektiv snarare än i
ett produktionsperspektiv. Konsumtionsperspektivet inkluderar både den påverkan som sker i
8. Miljövårdsberedningen (2007).
9. Naturvårdsverket (2008b).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 17 Sverige till följd av svensk konsumtion och den
påverkan som sker i andra länder till följd av
svensk konsumtion. Tonvikten ligger på att beskriva den senare aspekten.
Miljöpåverkan i andra länder kan uppstå på
flera sätt. I denna rapport ligger fokus främst på
den påverkan som sker genom att utvinning av
råvaror samt produktion och transport av varor
som vi i Sverige importerar sker i andra länder.
Påverkan kan också uppstå genom att utsläpp
från produktion i Sverige förs med till exempel
vindarna till ett annat land. Denna aspekt tas inte
med i denna rapport. Vidare kan miljön i andra
länder påverkas genom att Sverige exporterar
avfall. Denna del av livscykeln tas upp endast i
kemikalieavsnittet i kapitel 6.
Ett antal områden har valts bort på grund av de
kriterier som satts upp. Ett sådant område är biologisk mångfald. Orsaken är att det behövs mer
kunskap och statistiskt underlag för att det ska
vara möjligt att få en bild av svensk konsumtions
påverkan på den biologiska mångfalden.
För att minska negativ miljöpåverkan krävs åtgärder och styrmedel. Rapporten går inte in på
vilka dessa skulle kunna vara, vilka som är mest
effektiva eller vilka konsekvenser de skulle kunna
få. Avsikten är inte heller att rapporten ensam ska
utgöra underlag för förslag till åtgärder eller styrmedel.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
18 5.4.2 Metod
Denna rapport har tagits fram av en projektgrupp
knuten till dåvarande Miljömålsrådets kansli.
Sammanställningen har så långt som möjligt baserats på redan publicerat material. För framför
allt mark- och luftavsnitten har befintlig statistik omarbetats och analyserats på nytt. Särskilda
konsultstudier och underlag för rapporten har tagits fram av SCB, Demesta HB och Konsumentverket.10, 11, 12 Underlag till främst rapportens
avsnitt om kemikalier har tagits fram av Kemikalieinspektionen, SCB och Naturvårdsverket
i samarbete.13 Temamöten har hållits med personer med sakkunskap inom vart och ett av de
fyra områdena luft, vatten, mark och kemikalier.
Till grund för klimatavsnittet ligger Naturvårdsverkets rapport om konsumtionens klimatpåverkan.14 Den mer sammanhållna förankringen och
diskussionerna kring rapportens innehåll har
skett vid möten med Miljömålsrådets beredningsgrupp för miljömålsuppföljning.15
Följande personer har granskat och lämnat
synpunkter på olika avsnitt i rapporten: Anders
Berntell (Stockholm International Water Institute), Susanne Johansson (Centrum för uthålligt
lantbruk vid Sveriges lantbruksuniversitet), Per
Rosander (EnviroAction), Viveka Palm (Statistiska centralbyrån) och Christer Ågren (Luftförorenings- och klimatsekretariatet). Dessa personer
ansvarar inte för den slutliga utformningen av
texten i rapporten.
Wadeskog, A. (2009) samt Villner, M. m.fl. (2009).
Nordlund, C. (2010).
Bergström, H. (2010).
Kemikalieinspektionen m.fl. (2010).
Naturvårdsverket (2008b).
I Miljömålsrådets beredningsgrupp för miljömålsuppföljning var centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner och
landsting, ideella miljöorganisationer och näringslivet representerade.
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
5.4.3 Målgrupp
Målgrupp för rapporten är aktörer verksamma
inom miljömålssystemet, som till exempel riksdag, regering, centrala myndigheter, länsstyrelser,
kommuner, organisationer och näringsliv, men
även media och en intresserad allmänhet.
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 19 Konsumtionens globala
miljöpåverkan inom fem områden
6
6.1 Övergripande bild av
konsumtion och svensk handel
I USA, Kanada, Europa, Australien och Nya Zeeland finns 12 procent av världens befolkning. Tillsammans står dessa länder för cirka 62 procent
av den privata konsumtionen i världen.16 För att
få en fullständig bild av den ekologiska utmaning
som konsumtionen utgör behövs kunskap om vilken miljöpåverkan den innebär. Det är också viktigt att känna till vad en eventuell utveckling av
dagens trender för med sig.
6.1.1 Sveriges ekologiska fotavtryck
något mindre än jämförbara länders
Ekologiskt fotavtryck är ett övergripande mått på
konsumtionens miljöpåverkan. Ekologiskt fotavtryck delas in sex områden:
• CO2-yta (den yta som tas i anspråk för absorption av koldioxidutsläppen)
• åkermark
• betesmark
• skogsyta
• produktivt hav
• bebyggd yta.17
Världsnaturfonden WWF publicerade i sin Living
Planet Report 2008 siffror som visar olika länders ekologiska fotavtryck. Sveriges ekologiska
fotavtryck uppgår till 5,1 globalhektar, gha, per
person. (En globalhektar definieras som en hektar
av biologiskt produktiv yta med en genomsnittlig
global produktivitet under ett visst år.) För andra
länder med motsvarande levnadsstandard, till
exempel Österrike och USA, är siffran 5 respektive 9,4 gha/person. I jämförelse med länder som
har lägre levnadsstandard blir skillnaden stor. Till
exempel har Etiopien och Pakistan ett totalt ekologiskt fotavtryck på endast 1,4 respektive 0,8
gha/person. Överkonsumtion i de rikare delarna
av världen vägs med andra ord upp av underkonsumtion och fattigdom i andra delar av världen.
Ekologiskt fotavtryck uttrycks ibland i antal planeter i stället för i globalhektar. Om hela
jordens befolkning skulle ha samma levnadsvanor som vi i Sverige skulle det behövas nästan
tre jordklot. Skulle alla människor på jorden få
samma levnadsvanor som i USA skulle det behövas fem jordklot. Enligt WWF passerades gränsen
för världens biologiska produktionsförmåga, biokapacitet, redan under 1980-talet. Människans
efterfrågan har sedan dess fortsatt att öka, och i
dag överskrids jordens biokapacitet med 30 procent.18 WWF:s siffror från 2005 visar vidare att
EU:s totala ekologiska fotavtryck är 4,7 gha/person, medan EU:s totala biokapacitet per person
är endast 2,3 gha. Med andra ord är EU:s ekologiska fotavtryck per person dubbelt så stort som
unionens tillgängliga biokapacitet.
16. Worldwatch Institute (2004).
17. WWF (2008c). (Webb.)
18. SOU 2009:83. Bilagedel.
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 21 figur 1. Ekologiskt fotavtryck i hög-, medel- och låginkomstländer
höginkomstländer
totalt 6,4 gha/person
medelinkomstländer
totalt 2,2 gha/person
låginkomstländer
totalt 1,0 gha/person
CO2-yta
åkermark
betesmark
skogsyta
produktivt hav
bebyggd yta
Världsnaturfondens
studie, som baseras på
inkomstuppgifter från
Världsbanken, visar att
höginkomstländer i
genomsnitt har ett mer
än 6 gånger så stort
ekologiskt fotavtryck som
låginkomstländer.19
källa: världsnaturfonden wwf
6.1.2 Sveriges varuexport består
främst av industriprodukter19
Liksom många mindre europeiska länder, till
exempel Belgien, Nederländerna och Österrike,
är Sverige ett mycket handelsberoende land.
I större länder som USA och Japan står exporten i allmänhet för en mindre andel av handeln.
Det beror främst på att de har stora hemmamarknader. Därmed kan en större andel av ländernas
handel ske inom landet.20
Europa utgör tre fjärdedelar av Sveriges exportmarknad för varor – en andel som varit relativt stabil de senaste åren. Drygt en tiondel av den
svenska varuexporten går till Asien. För de mest
expansiva delarna i Asien, inklusive Kina, har
andelen av den svenska exportmarknaden nästan fördubblats fram till 1997.21 Exporten består
till stor del av industrivaror, till exempel fordon,
maskiner och skogsprodukter. Sverige har även
en betydande export av elektronik och telekomprodukter.22
6.1.3 Sveriges import av
energivaror och livsmedel ökar
Den svenska importen av varor har ökat från
cirka 7 ton/person 1995 till nästan 9 ton/person
2008.23 Störst andel av importen, 40–50 procent,
står petroleumprodukter för under denna tidsperiod. Därefter följer virke, som har en andel
på 10–18 procent av den totala importen under
samma period.
Den värdemässigt absolut största delen av
svensk import, cirka 85 procent, kommer från
Europa, främst EU-länder. Den enskilt största exportören till Sverige är Tyskland, som står för nästan 18 procent av värdet av svensk import. Andra
länder som Sverige importerar mycket varor från
är Danmark, Norge och Storbritannien.24
EU-ländernas stora andel av den svenska varuimporten kan förklaras med att statistiken saknar
uppgift om ursprungsland. Med andra ord ser det
i statistiken ut som att varorna kommer från sista
avsändningslandet oavsett var de har sitt ursprung.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
WWF (2008c). (Webb.)
Ekonomifakta, Exportandelar – internationell jämförelse. (Webb.)
Ekonomifakta, Sveriges varuexportmarknader. (Webb.)
Ekonomifakta, Varuexportens sammansättning. (Webb.)
Statistiska centralbyrån, Utrikeshandel med varor. (Webb.)
Ekonomifakta, Sveriges varuimportmarknader. (Webb.)
22 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
figur 2. Sveriges import av alla varor 1995–2008
ton/person
10
8
6
4
2
95
19
1
3
2
7
4
5
9
7
0
96 99 998 199 00 200 00 00 00 00 006 00 008
1
2
2
2
2
2
1
2
2
2
19
källa: statistiska centralbyrån, utrikeshandel med varor
Värdet av den totala varuimporten till Sverige uppgick år
2008 till drygt 1 000 miljarder kronor. Detta är en ökning
med 6 procent från året innan.
Detta innebär att den svenska importen från EUländer i realiteten kan vara överskattad.25
Elektronik och telekomvaror är värdemässigt
viktiga produkter som importeras till Sverige.
Andra betydelsefulla importvaror är fordon, olja,
livsmedel, kläder och skor. Energivaror, såsom
råolja och oljeprodukter, stod 2008 för den enskilt största importökningen sett till ekonomiskt
värde. Även importen av livsmedel ökade starkt.
Importen av personbilar och metaller minskade
däremot kraftigt.26
25.
26.
27.
28.
6.1.4 Verksamheter med stor
påverkan på miljön pekas ut
Åtta huvudverksamheter som anses orsaka den
mest betydande miljöbelastningen har identifierats
i en stor studie som EU-kommissionen låtit genomföra.27 Dessa inkluderar förbränningsprocesser,
användning av lösningsmedel, jordbruk, metallutvinning och raffinering, användning av tungmetaller, boende och infrastruktur, marina verksamheter
samt kemisk industri. Bland konsumentprodukter
är det livsmedel, privata transporter och boende
som ger störst påverkan på miljön. Dessa produktområden står för 70–80 procent av miljöpåverkan.
Sett till materialkategorier utgör djurprodukter,
grödor, plaster, olja för uppvärmning och transport, betong, stenkol för elproduktion, brunkol för
uppvärmning, järn och stål, gas för uppvärmning
samt papper och kartong de tio kategorier som påverkar miljön allra mest negativt.
6.2 Klimat – den svenska
konsumtionens bidrag till
utsläppen av växthusgaser 28
Utsläppen av koldioxid, metan, lustgas och andra
så kallade växthusgaser förändrar jordens klimat.
Det är främst användningen av fossila bränslen
som kol och olja men internationellt även avskogning som orsakar dessa utsläpp. Effekterna på klimatet är lika stora oavsett var på jorden utsläppen sker. Det är därför egentligen oväsentligt om
den svenska konsumtionen orsakar utsläpp i Sverige eller i andra länder; det är de totala utsläppen
i världen som påverkar klimatet.
Statistiska centralbyråns webbplats.
Ekonomifakta, Varuimportens sammansättning. (Webb.)
Tukker, A. m.fl. (2006).
Om inget annat anges är uppgifterna i avsnitt 6.2 hämtade från Naturvårdsverkets rapport 5903, Konsumtionens klimatpåverkan. Referens: Naturvårdsverket (2008b).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 23 6.2.1 Sveriges globala utsläpp
av växthusgaser uppskattas
Med hjälp av SCB:s miljöräkenskaper och inputoutput-analys kan de utsläpp av växthusgaser
som sker i Sverige samt de utsläpp som svensk
konsumtion ger upphov till i andra länder uppskattas.29 Detta har gjorts i Naturvårdsverkets
rapport nr 5903, Konsumtionens klimatpåverkan, som utgör underlag för detta avsnitt. Statistiken kommer från 2003 eftersom detta är det
senaste år då data från de olika källorna finns
tillgängliga. Uppskattningar och antaganden har
fått göras där komplett underlag saknats. Data
ska därför tolkas som storleksordningar. Förutom den metod som använts i den nämnda rapporten kan även så kallade koldioxidfotavtryck ge en
bild av konsumtionens utsläpp av växthusgaser.
Denna metod beskrivs närmare i avsnitt 7.4.
6.2.2 Utsläpp i Sverige inklusive
internationella transporter
De totala utsläppen av växthusgaser i Sverige,
inklusive internationella transporter, var år 2003
cirka 76 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Mton
CO2e). Utsläppen kommer från till exempel transporter, industriproduktion och uppvärmning. Koldioxid står för knappt 80 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige.
Utsläppen från fartyg och flygplan i internationell trafik som fyller på bränsle i Sverige, så
kallad bunkring, utgör över 7 av de 76 miljoner
ton koldioxidekvivalenter som nämns ovan. Av
dessa 7 miljoner ton CO2e står flygets bränsleförbrukning vid internationella transporter för
knappt 2 miljoner ton. En fördjupad analys pekar dock på att personresorna med flyg i ett konsumtionsperspektiv borde ge upphov till större
utsläpp. Det kan till exempel bero på att passa-
gerare på långresa från Sverige flyger via navflygplatser i Europa. De utsläppen rapporteras i dessa
länder.
6.2.3 Utsläpp kopplade till export från Sverige
De utsläpp som orsakats i Sverige som kan kopplas till de varor och tjänster som Sverige exporterar uppskattas till 24 miljoner ton CO2e. Eftersom dessa produkter konsumeras av personer
som är bosatta utanför Sverige ska de tillhörande
utsläppen dras av från de utsläpp som sker i Sverige när de beräknas i ett konsumtionsperspektiv.
Utsläppen av enbart koldioxid från produktionen av exporten från Sverige uppskattas till 21
miljoner ton CO2 år 2003.30 Stål och produkter
som innehåller stål dominerar. Men även produktion av raffinerade oljeprodukter samt papper och
massa som exporteras orsakar stora koldioxidutsläpp i Sverige.
Exporten av jordbruksprodukter orsakar utsläpp även av andra växthusgaser än koldioxid
– bland annat metanutsläpp, som uppskattas till
0,5 miljoner ton CO2e, och lustgasutsläpp motsvarande 2 miljoner ton CO2e.
6.2.4 Utsläpp kopplade till import till Sverige
Importen till Sverige uppskattas 2003 ha orsakat
utsläpp av växthusgaser i andra länder motsvarande cirka 43 miljoner ton CO2e. Av det var cirka 36 miljoner ton koldioxid och cirka 7 miljoner
ton CO2e (metan och lustgas). Tillverkning och
transport av de varor som importeras till Sverige
har alltså lett till utsläpp i andra länder som ska
inkluderas när man ser till Sveriges utsläpp i ett
konsumtionsperspektiv.
Sverige importerar många fler slags varor än
vad landet exporterar. Importen kommer till
största delen från länder i närområdet. Tyskland,
29. I denna studie gäller analysen koldioxid, metan och lustgas.
30. Statistiska centralbyrån (2008).
24 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
Danmark och Finland står sammantaget för 34
procent av de totala utsläpp som är förknippade
med svensk import.
Uppskattningen av utsläpp kopplade till svensk
import innehåller dock osäkerheter. Det beror på
att inte alla länders data är av samma kvalitet som
i Sverige. Det finns dessutom risk att varor från
länder som Kina importeras till Europa via hamnar i till exempel Nederländerna, som då räknas
som ursprungsland vid importen till Sverige. Utsläppen kan även bli missvisande när det gäller
låglöneländer eftersom beräkningarna är baserade på varornas värde och inte på vikten eller volymen av importen. Som exempel kan nämnas att
bara 2 procent av det totala värdet av den svenska
importen kommer från Kina.
6.2.5 Globala utsläpp av växthusgaser
orsakade av svensk konsumtion
Sveriges utsläpp av växthusgaser var alltså i konsumtionsperspektivet 95 miljoner ton CO2e år
2003. För 70 miljoner ton av dessa är osäkerheten i svensk statistik och statistik av motsvarande kvalitet i andra länder jämförelsevis liten. För
resterande 25 miljoner ton CO2e är osäkerheten
större. Resultatet bör därför anges i storleksordningen 85–105 miljoner ton CO2e. Med Sveriges
folkmängd på drygt 9 miljoner motsvarar det utsläpp som orsakats av konsumtionen på cirka 10
ton CO2e per person och år.
Skillnaden är relativt stor mellan de utsläpp
som sker i Sverige inklusive internationella transporter och de utsläpp som beräknas uppstå på
grund av all svensk konsumtion – inklusive då
produktionen skett utomlands. Detta framgår av
att utsläppen i konsumtionsperspektivet, i storleksordningen 95 miljoner ton CO2e år 2003, är
25 procent högre än de 76 miljoner ton CO2e som
figur 3. Utsläpp av växthusgaser, miljoner ton koldioxidekvivalenter
utsläpp utomlands
43
utsläpp i Sverige inklusive
internationell luft- och sjöfart
76
import
43
52
svensk konsumtion
95
export
24
källa: naturvårdsverket
För att uppskatta de globala utsläppen av växthusgaser vid
svensk konsumtion måste utsläppen som orsakas av
importen till Sverige läggas till utsläppen som sker i Sverige,
och de utsläpp som orsakas vid exporten dras ifrån. Detta
kallas att man anlägger ett konsumtionsperspektiv på
utsläppen. Figuren visar att ett sådant perspektiv innebär
utsläpp av 95 miljoner ton CO2e för att tillgodose den
svenska konsumtionen.
samma år släpps ut i Sverige, inklusive internationella transporter. Om utsläppen från flyg och sjöfart i internationell trafik som bunkrar i Sverige
räknas bort blir utsläppen i stället 35 procent högre i ett konsumtionsperspektiv än i ett produktionsperspektiv.
Storleksordningen på dessa resultat överensstämmer med tidigare uppskattningar. Resultaten från olika studier är dock svåra att jämföra;
olika modellansatser kan ha använts, referensåret
kan variera eller en studie kanske inkluderar bara
koldioxid och en annan tar med även metan och
lustgas som här.31, 32
6.2.6 Förändrad markanvändning och skogsbruk
i andra länder samt utrikes personresor
De uppskattningar av utsläppen av växthusgaser
som gjorts i Naturvårdsverkets studie kan vara
underskattade. De bygger på data från svenska
miljöräkenskaper, och utsläppen från verksamhe-
31. Carlsson-Kanyama, A. m.fl. (2007).
32. WWF (2008b). (Webb.)
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 25 ter som förändrad markanvändning och skogsbruk och en del av utrikesresorna saknas i de input-output-tabeller som använts. Dessa utsläpp
beräknas uppgå till ytterligare flera miljoner ton.
Markanvändning och skogsbruk
Nästan en femtedel av den samlade globala klimatpåverkan beror på förändrad markanvändning och skogsbruk, främst avverkning av tropisk
regnskog.33 Svensk konsumtion bidrar till denna
påverkan genom att Sverige importerar livsmedel,
djurfoder, trävaror och drivmedel från framför allt
Brasilien och Malaysia. I Brasilien, Malaysia och
Indonesien avverkas regnskog i stor omfattning.
I Brasilien omvandlas dessutom savanner till betesmark och odlingsmark. I Malaysia och Indonesien används före detta regnskogsmarker med
högt torvinnehåll för odling. Samtliga dessa aktiviteter ger upphov till stora utsläpp av växthusgaser,
främst koldioxid. Mycket grova räkneexempel indikerar att utsläppen från förändrad markanvändning kopplad till Sveriges import skulle kunna
uppgå till 2–3 miljoner ton CO2e per år.
Utrikesresor
Utsläppen av växthusgaser från utrikesresor gjorda
av personer bosatta i Sverige ingår i ett konsumtionsperspektiv. Som tidigare nämnts ingår utsläppen från bunkringen av internationell luftoch sjöfart i input-output-tabellerna. Men det
innebär inte att all utrikes persontrafik ingår,
utan den måste studeras särskilt.34 De totala utsläppen för utrikesresande blir nästan 5 miljoner
ton koldioxid, och om även övriga växthusgaser
medräknas blir de nästan 8 miljoner ton CO2e.
De utsläpp som är förknippade med utländska
besökare till Sverige ingår inte när utsläppen från
den svenska konsumtionen summeras. De utsläpp
svenskar ger upphov till vid besök i andra länder
och de utsläpp som turister i Sverige ger upphov
till får här anses gå på ett ut.
6.2.7 Är 10 ton koldioxidekvivalenter
per person mycket?
De flesta industriländer får högre siffror för utsläpp i ett konsumtionsperspektiv än i ett produktionsperspektiv. När utsläppen redovisas i
ett konsumtionsperspektiv beräknas påslaget bli
störst i relativa termer för industriländer som Sverige med stort handelsutbyte och låga inhemska
per capita-utsläpp. År 2003 var de genomsnittliga
utsläppen från svensk konsumtion cirka 10 ton
koldioxidekvivalenter per person i ett konsumtionsperspektiv. Det är 25–35 procent mer än utsläppen per person i Sverige med ett produktionsperspektiv. Sverige hade (och har) bland de lägsta
inhemska utsläppen per person bland industriländerna. Utsläppen i genomsnitt för industriländerna i ett produktionsperspektiv ligger på cirka 16
ton per person 2004.
De globala utsläppen av växthusgaser behöver
börja minska inom kort, och i stort sett elimineras
under detta århundrade för att minska riskerna
för mycket omfattande globala klimateffekter.
För en genomsnittlig svensk behöver utsläppen
reduceras till en femtedel år 2050 om de inte ska
överstiga den önskvärda utvecklingen av de globala utsläppen räknat per person.
6.2.8 Vilka aktiviteter är det som
orsakar utsläppen?
Utsläppen av växthusgaser orsakas till drygt 80
procent av den privata konsumtionen och till
33. Intergovernmental Panel on Climate Change (2007). (Webb.)
34. Åkerman, J. (2008).
26 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
figur 4. Handelsbalanser för koldioxid 2004, miljoner ton
1 000
104
177
132
800
160
61
326
600
75
183
94
400
200
–0
–200
346
–400
–600
–800
–1 000
källa: center for international climate and environmental research oslo,
stockholm environment institute och carnegie mellon university
Blått visar länder där det som importeras genererar mer
koldioxidutsläpp än produktionen av de varor som
exporteras, och rött visar länder där det som exporteras
driver fram mer koldioxidutsläpp än det som importeras.
Pilarna visar de största handelsflödena mellan områdena
i ett koldioxidperspektiv. De flesta industriländer får
större utsläppssiffror i ett konsumtionsperspektiv än i ett
produktionsperspektiv.
knappt 20 procent av offentlig konsumtion i till
exempel skola, vård och omsorg.
Den privata konsumtionen kan i sin tur delas
upp på aktiviteterna äta – med utsläpp på drygt
25 procent; bo – drygt 30 procent; resa – knappt
30 procent; restposten övrigt – knappt 15 procent. Här räknas alltså alla utsläpp från produktion till användning och avfallshantering längs
hela livscykeln. Utsläppen i offentlig konsumtion
skulle kunna delas in i motsvarande kategorier,
men data saknas för detta.
Som exempel på några viktiga enskilda aktiviteter
kan nämnas:
• En personbil som drivs av bensin kan släppa
ut 2–3 ton koldioxidekvivalenter om den körs
1 500 mil per år. En enda persons semesterflygning tur och retur Sverige–Asien släpper ut ungefär lika mycket.
• En bit nötkött om dagen kan innebära utsläpp
på över ett ton koldioxidekvivalenter per person och år, medan annan kost skulle kunna
orsaka bara en tiondel så stora utsläpp.
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 27 figur 5. Växthusgaser från privat konsumtion
övrigt
15 %
resa
30 %
äta
25 %
bo
30 %
källa: naturvårdsverket
Utsläppen av växthusgaser från den privata konsumtionen
kan delas upp på aktiviteterna äta, bo, resa och övrigt, där
inköp av kläder och skor står för den största delen.
6.3 Luft – konsumtionen
och utsläppen av svaveloch kväveoxider35
Utsläppen till luft av till exempel svavel- och kväveoxider påverkar miljön genom försurning och
övergödning men orsakar också hälsoeffekter.
Under senare år har även partikelutsläppens hälsoeffekter uppmärksammats alltmer. Effekterna
av utsläppen beror bland annat på den lokala
luftsituationen och ekosystemens känslighet samt
på tidigare belastning. Det är därför svårt att bedöma vilka miljöeffekter som svensk konsumtion
orsakar utomlands.
6.3.1 Utsläppen uppskattas med
hjälp av input-output-analys
Storleken på utsläppen av svavel- och kväveoxider orsakade av svensk konsumtion har uppskattats med hjälp av SCB:s miljöräkenskaper och input-output-analys. Utsläppen redovisas för 2003,
35.
36.
37
38.
28 som är det senaste året som uppdaterade data
för input-output-analysen finns tillgängliga för.
Eftersom utsläppen av svavel- och kväveoxider i
Europa har minskat relativt kraftigt sedan dess
innebär det att de med största sannolikhet är
överskattade jämfört med om uppgifterna i inputoutput-tabellerna hade varit bättre uppdaterade.
6.3.2 Utsläppen av svaveloch kväveoxider har minskat
Arbetet med olika styrmedel och internationella
överenskommelser för att minska utsläppen av
svavel- och kväveoxider har varit framgångsrikt.
I Europa har utsläppen av svaveldioxid minskat
med 69 procent från 1990 till 2007 och utsläppen av kväveoxider med 31 procent från 1990 till
2005.36 Detta har lett till att nedfallet över Sverige har minskat med 59 procent för svavel och
med 23 procent för kväve mellan 1989–1991 och
2006–2008.37
Arbetet med att minska utsläppen av svaveloch kväveoxider till luft har främst varit riktat
mot utsläpp från källor på land. Det har varit svårare att träffa de internationella överenskommelser som krävs för att minska utsläppen från sjöfarten. Sverige har dock sedan slutet av 1990-talet
använt ekonomiska styrmedel (till exempel miljödifferentierade farleds- och hamnavgifter) som
bidragit till att minska utsläppen av svavel- och
kväveoxider från sjöfarten. För ett par år sedan
träffades också en internationell överenskommelse inom FN:s internationella sjöfartsorganisation, IMO, om att påtagligt begränsa sjöfartens
utsläpp av svavel, speciellt i norra Europas farvatten. Beslut har fattats om att ytterligare sänka
utsläppen.38
Om inget annat anges är uppgifterna i avsnitt 6.3 hämtade från underlag framtaget av SCB. Referens: Wadeskog, A. (2009).
European Environment Agency, APE002 – EEA-32. (Webb.)
Naturvårdsverket (2010c).
International Maritime Organizations webbplats.
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
6.3.3 Svaveldioxid
Utsläppen av svaveldioxid i Sverige kommer från
bland annat energisektorn och olika industriprocesser. De totala utsläppen minskade kraftigt under 1990-talet.39
I de beräkningar som SCB har gjort för detta
avsnitt uppskattas utsläppen i Sverige exklusive
de internationella transporterna i huvudsak bero
på produktionen av exportprodukter. Dessa utsläpp kan räknas av i ett svenskt konsumtionsperspektiv. I figur 7 visas storleksordningarna på
utsläppen 2003 i Sverige för att producera exportprodukter, i Sverige för inhemsk konsumtion
respektive utsläppen utomlands för att producera
produkter som Sverige importerar. Uppgifterna
redovisas dessutom inklusive respektive exklusive
den internationella sjöfarten, eftersom den är en
sådan dominerande källa.
Produktionen av det som importeras till Sverige för svensk konsumtion sker i många fall i länder med energisystem som inte alltid är lika rena
som det svenska. Detta kan vara en av orsakerna
till att importen till Sverige (exklusive de internationella transporterna) leder till större utsläpp av
svaveldioxid än exporten från Sverige. De landbaserade utsläppen är alltså större i ett konsumtionsperspektiv. De länder där utsläppen för vår
import är som störst är Polen, Kina och Ryssland.
I konsumtionsperspektivet ingår även sjötransporterna till Sverige. När de läggs till ökar siffran
för utsläppen kraftigt på grund av svavlet i fartygsbränslet. Som ett resultat av de hårdare krav
figur 6. Utsläpp av svaveldioxid i Sverige 1990–2008
figur 7. Utsläpp av svaveldioxid 2003 i tusentals ton
tusen ton
120
exklusive internationella transporter
utsläpp
utomlands
46
100
80
import
46
utsläpp
i Sverige
44
16
export
28
60
svensk konsumtion
62
40
inklusive internationella transporter
20
utsläpp utomlands
80
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008
källa: naturvårdsverket
totalt
energi
industriprocesser
transport
import
80
28
utsläpp i Sverige
125
export
97
avfall
svensk konsumtion
108
Utsläppen av svaveldioxid låg redan flera år före målåret
2010 under det uppsatta delmålet på 50 000 ton inom
miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning.
källa: statistiska centralbyrån
Figuren visar utsläpp i andra länder för svensk konsumtion
och utsläpp i Sverige för inhemsk konsumtion samt för
export. Den nedre liggande stapeln inkluderar även utsläpp
från den internationella sjöfarten, vilket kraftigt ökar
siffran för utsläppen.
39. Naturvårdsverket (2010a). (Webb.)
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 29 som antogs av IMO 2008 väntas dock utsläppen
av svaveldioxid från sjöfarten i Östersjön och
Nordsjön minska påtagligt efter 2015.
6.3.4 Kväveoxider
Utsläppen av kväveoxider kommer främst från
förbränning i transport- och energisektorn. Utsläppen av kväveoxider i Sverige minskar inte lika
snabbt som svavelutsläppen.40
Figur 9 visar att utsläppen i Sverige för exporten är något mindre än för både produktionen för
inhemsk konsumtion och för importen exklusive
de internationella transporterna. Skillnaderna är
dock inte så stora som för svaveldioxid (figur 7).
Utsläppen i andra länder för vår import är störst i
Finland, Ryssland och Tyskland.
När de internationella transporternas bidrag
läggs till ökar siffran för utsläppen kraftigt. Sjöfartens utsläpp av kväveoxider väntas inte minska
lika snabbt som svavelutsläppen från sjöfarten.
Det kräver mer reningsutrustning på fartygen, och
de nya reglerna är än så länge skarpare för svavel
än för kväve. Förutom stora utsläpp av svavel- och
kväveoxider orsakar sjöfarten utsläpp av hälsoskadliga partiklar. Partikelutsläppen från den
samlade internationella sjöfarten bedöms vara i
samma storleksordning som från världens totala
vägtrafik.41 Sjöfartens utsläpp sker främst längs
kusterna nära land och påverkar därför miljön på
liknande sätt som de landbaserade utsläppen.
figur 8. Utsläpp av kväveoxider i Sverige 1990–2008
figur 9. Utsläpp av kväveoxider 2003 i tusentals ton
tusen ton
350
exklusive internationella transporter
utsläpp
utomlands
96
300
250
import
96
200
150
export
73
114
svensk konsumtion
210
100
inklusive internationella transporter
utsläpp i Sverige
utsläpp utomlands
320
156
50
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008
import
156
källa: naturvårdsverket
totalt
transport
energi
industriprocesser
136
export
184
avfall
Delmålet inom miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning och Ingen övergödning på 148 000 ton bedöms nås
under målåret 2010.
svensk konsumtion
292
källa: statistiska centralbyrån
Figuren visar utsläpp i andra länder för svensk konsumtion
och utsläpp i Sverige för inhemsk konsumtion samt för
export. Den nedre liggande stapeln inkluderar även utsläpp
från den internationella sjöfarten, vilket kraftigt ökar siffran
för utsläppen.
40. Naturvårdsverket (2010a). (Webb.)
41. Eyring, V. m.fl. (2005).
30 utsläpp
i Sverige
187
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
6.3.5 Exempel
Stora skillnader i utsläpp
för el i Sverige och Tyskland
Miljöpåverkan av varor som importeras från andra länder beror bland annat på hur energi- och
elsystemet i tillverkningslandet ser ut, och vilka
energikällor som dominerar där. I ett livscykelperspektiv ingår miljöpåverkan av elanvändningen i
den industri som tillverkar en vara. Det innebär
att även en vara som inte påverkar miljön särskilt
mycket då den används i Sverige kan ha orsakat
stor påverkan vid tillverkningen i exportlandet.
Som ett konkret exempel visas här siffror från
Tyskland, varifrån den svenska importen är stor.42
Utsläppen per producerad kilowattimme el är
mycket större i Tyskland än i Sverige: av svaveldioxid cirka 9 gånger större, av kväveoxider cirka
4 gånger större och av koldioxid cirka 12 gånger större. Det beror på att nära hälften av elen i
Tyskland produceras med hjälp av brun- och stenkol, medan elproduktionen i Sverige domineras
av vattenkraft och kärnkraft.43
tabell 1. Utsläpp av SO2, NOX och CO2 i Sverige respektive
Tyskland 2005, g/kWh el
Ämne
Sverige
Tyskland
Svaveldioxid
0,045
0,39
Kväveoxider
0,12
0,46
45
546
Koldioxid
källa: iiasa:s gains-modell
För att få en enkel jämförelse har utsläppen slagits ut
enbart på producerad el. Förhållandet mellan el- och
värmeproduktion är ungefär lika i Sverige och Tyskland.
Elanvändningen inom industrin är stor. Av den
svenska industrins totala energianvändning är 35
42.
43.
44.
45.
46.
procent el. Den elen motsvarar 42 procent av den
totala mängden el som användes i Sverige 2008.44
Stora elanvändare inom industrin är till exempel
pappers- och massaindustrin, järn- och stålindustrin och kemi- och verkstadsindustrin. Motsvarande siffror för Tyskland är ungefär lika stora:
35 procent av industrins energianvändning var el,
och 46 procent av all el i Tyskland under 2007
användes inom industrin.45
6.4 Vatten – den verkliga
användningen syns inte
Invånarna i Sverige använder mer vatten än det
var och en tar direkt ur kranen. Det förklaras med
att en stor mängd vatten går åt till att producera
de varor som konsumeras. Framför allt gäller det
vatten som går åt för att odla de grödor som används för att producera kläder och mat. Eftersom
Sverige importerar mycket varor innebär det att
en del av det vatten som används eller förorenas
för att producera det vi konsumerar i Sverige tas
från vattenresurser i andra länder.
Vattenresurserna är inte jämnt fördelade över
världen. Det spelar därför roll var och när vatten
används, till exempel om det är i ett område med
god eller dålig tillgång på vatten.46
6.4.1 Vattenfotavtryck visar både
direkt och indirekt vattenanvändning
För att visa hur mycket vatten som används genom vår konsumtion kan en metod som kallas
vattenfotavtryck tillämpas. I vattenfotavtrycket
beräknas både den direkta och den indirekta användningen.Vatten från olika källor inkluderas,
alltså både ytvatten, grundvatten och regnvatten som lagras i jorden och inte når grundvattnet
Lindblad, M. (e-brev 2010-03-24).
Umweltbundesamt, Strommix in Deutschland. (Webb.)
Statens energimyndighet (2009).
International Energy Agency, 2007 Energy Balance for Germany. (Webb.)
WWF (2008c). (Webb.)
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 31 eller rinner av till ytvatten. Även sådant vatten
som förorenas vid produktion räknas med.47
Faktaruta
Det direkta vattenfotavtrycket för en konsument visar den konsumtion och förorening av
färskvatten som kan associeras med den konsumentens vattenanvändning. Detta skiljer sig från en
konsuments indirekta vattenfotavtryck, som
visar den vattenkonsumtion och förorening som
kan associeras med produktionen av de varor och
tjänster som den konsumenten konsumerar.48 Det interna vattenfotavtrycket för ett land
visar användningen av inrikes vattenresurser för
att producera varor och tjänster som konsumeras
av landets invånare.49 Det externa vattenfotavtrycket för ett land visar den vattenvolym från
vattenresurser i andra länder som används för att
producera varor och tjänster som konsumeras av
invånarna i det berörda (importerande) landet.50
virtuellt vatten är det vatten som konsumeras
eller förorenas när en produkt tillverkas, mätt över
hela dess produktionskedja.51
vattenfotavtryck för ett land definieras som
den volym vatten som används för produktion av
de varor och tjänster som landets invånare konsumerar.52
6.4.2 I Sverige gör varje person
av med 37 badkar vatten per dag
Beräkningar som gjots av vattenfotavtryck baserat
på siffror från 2000–2004 visar att den genomsnittlige världsmedborgaren konsumerar cirka
1 500 kubikmeter vatten per person och år. I USA
beräknas per capita-konsumtionen vara nästan
3 000 kubikmeter per år.53 Sveriges vattenfotavtryck beräknas vara något lägre: drygt 2 000 kubikmeter vatten per person och år.54, 55 Det blir
cirka 5 500 liter/per person och dag – ungefär 37
normalstora badkar fulla med vatten.56
Flera studier visar att Sveriges externa och interna vattenfotavtryck är ungefär lika stora.57, 58, 59
Det vill säga att hälften av det vatten vi i Sverige
använder genom vår konsumtion kommer från
vattenresurser i andra länder.
6.4.3 Jordbruk är den största posten
i vattenfotavtrycket
Enligt Världsnaturfonden WWF uppgår vattenanvändningen för industriprodukter till drygt 20
procent av det totala svenska vattenfotavtrycket.
Endast drygt 5 procent är kopplat till vattenanvändning i hushållen. Jordbruksprodukter svarar
för drygt 70 procent av Sveriges vattenfotavtryck,
och av det står animalieprodukter för cirka en
tredjedel.60
Se vidare avsnitt 7.5 om vattenfotavtryck.
47.
48.
49.
50.
51.
52.
53.
54.
55.
56.
57.
58.
59.
60.
32 Hoekstra, A.Y. m.fl. (2009).
Water Footprints webbplats (besökt 2010-05-13).
Water Footprints webbplats (besökt 2010-06-10).
Hoekstra, A.Y. & Chapagain, A.K. (2007).
Water Footprints webbplats (besökt 2010-06-10).
Hoekstra, A.Y. & Chapagain, A.K. (2007).
Chapagain, A. & Orr, S. (2008b). Studien använder data från 2000–2004.
WWF (2008a). (Webb.) Data från 2000–2004.
Chapagain, A. & Orr, S. (2008b). Data från 2000–2004.
Ett genomsnittligt svenskt badkar rymmer cirka 150 liter.
WWF (2008a). (Webb.) Data från 2000–2004.
Chapagain, A. & Orr, S. (2008b). Data från 2000–2004.
Chapagain, A.K. & Hoekstra, A.Y. (2004). Data från 1997–2001.
WWF (2008a). (Webb.)
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
tabell 2. Fördelning av Sveriges totala vattenfotavtryck på olika sektorer år 2000–2004, Gm3/år
Internt
Externt
Totalt
Jordbruksprodukter
7,2
6,6
13,8
72,0
Industriprodukter
1,17
3,12
4,29
22,4
1,08
–
1,08
5,6
9,4
9,7
19,2
100
Hushållens vattenanvändning
Totalt (Gm3/år)
% av totalt
källa: världsnaturfonden wwf
Sveriges interna och externa vattenfotavtryck är ungefär lika stora: 49 respektive 51 procent.
Av det interna vattenfotavtrycket relaterat till
jordbruk kopplar en stor del till animalieproduktion och spannmålsproduktion (vete, korn och
havre). Den största delen av det externa vattenfotavtryck som gäller jordbruk kopplas till kaffe,
bomull, nötkreatur, oljeväxter och kakao. De länder där Sverige har störst externt vattenfotavtryck
relaterat till jordbruk är Brasilien, Danmark,
Tyskland, Indien, Colombia och USA.61
I ett globalt perspektiv står jordbruket för en
mycket stor del av det totala vattenfotavtrycket i
världen: mellan 85 och 90 procent.62, 63
Boskapsuppfödning kräver mer
vatten än spannmålsproduktion
Generellt har animalieprodukter högre virtuellt
vatteninnehåll än spannmålsprodukter. Det beror på att levande djur konsumerar mycket fodergrödor och dricksvatten under sin livstid, och att
det går åt mycket vatten för skötsel och underhåll. Världsmedelvärdet för vattenförbrukningen
för att producera nötkött är cirka 15 500 l/kg och
för fårkött cirka 6 100 l/kg. Det virtuella vatten-
61.
62.
63.
64.
65.
innehållet i ris som man köper i butiken är cirka
3 400 l/kg och i vete cirka 1 300 l/kg.64
6.4.4 Beräkningar för andra länder och världen
I en studie som bygger på data från 1997–2001 beräknas Indien ha det största vattenfotavtrycket i
världen: cirka 13 procent av världens totala vattenfotavtryck. Men eftersom Indien har 17 procent
av världens befolkning är landets fotavtryck per
person inte så stort. Per person är det i stället USA
som har störst vattenfotavtryck. USA följs av
länder i södra Europa som Grekland, Italien och
Spanien. Stora vattenfotavtryck kan också ses i
Thailand och Malaysia. I andra änden av skalan
hittas Kina, som har relativt låg vattenanvändning per person: cirka 700 m3/år.65
De fyra direkta faktorer som huvudsakligen avgör
vattenfotavtrycket för ett land är
• volymen på konsumtionen (relaterad till bruttonationalinkomst)
• konsumtionsmönster (hög kontra låg köttkonsumtion)
WWF (2008a). (Webb.)
Chapagain, A. & Orr, S. (2008b).
Chapagain, A.K. & Hoekstra, A.Y. (2004).
Chapagain, A.K. & Hoekstra, A.Y. (2004).
Hoekstra, A.Y. & Chapagain, A.K. (2007).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 33 • klimat (förutsättningar för växtligheten)
• jordbruksmetoder (vattenanvändningens
effektivitet).66
Hur viktiga de olika faktorerna är varierar från
land till land. Vattenfotavtrycket för USA är stort,
delvis på grund av hög köttkonsumtion per person och hög konsumtion av industriprodukter.
figur 10. Vattenfotavtryck (m3/person/år)
För till exempel Iran är vattenfotavtrycket relativt
stort (cirka 1 600 m3 per person och år), delvis på
grund av låg avkastning vid produktion av grödor
och delvis på grund av hög evapotranspiration
(avdunstning med mera). Konsumtionen av industrivaror svarar för en större andel av vattenfotavtrycket i rika länder än i fattiga länder; i USA
står den för cirka 32 procent av vattenfotavtrycket och i Indien för bara 2 procent.67
Storleken på det externa
vattenfotavtrycket varierar kraftigt
USA
Hur stor del av vattenfotavtrycket som är externt
varierar kraftigt mellan länder. En del afrikanska stater, till exempel Sudan, Mali, Nigeria och
Malawi, har nästan inget externt vattenfotavtryck alls i och med att de har så liten import.
En del europeiska länder däremot, till exempel
Italien, Tyskland och Storbritannien, har externa
vattenfotavtryck som motsvarar 50–80 procent
av deras totala vattenfotavtryck.68 Detta gäller
även Sverige (se tabell 2).
Italien
Thailand
Nigeria
Ryssland
Mexiko
Brasilien
Indonesien
Pakistan
Japan
Indien
Kina
500
1 000
1 500
2 000
2 500
källa: hoekstra & chapagain
hushållens vattenförbrukning
industrivaror
jordbruksvaror
Det största vattenfotavtrycket per person har USA, medan
Indien har det största vattenfotavtrycket räknat per land.
Siffrorna är ett genomsnitt för åren 1997–2001.
Not. Sveriges vattenfotavtryck som genomsnitt för samma period var
1 621 m3/person/år enligt Chapagain & Hoekstra (2004).
6.4.5 Konsekvenserna är olika beroende
på om landet är vattenrikt eller vattenfattigt
Effekterna av ökat eller minskat vattenfotavtryck
beror helt på varifrån vattnet tas, och när. Ett
ökat vattenfotavtryck i ett område som har gott
om vatten har troligen mindre negativ effekt på
samhället och miljön än ett ökat avtryck i ett område som har vattenbrist. I områden med vattenbrist kan det ökade uttaget leda till allvarliga problem, som att floder torkar ut, livsmiljöer förstörs
och arter utrotas.69
Om import av en vara från ett land med vattenbrist är bra eller dåligt för detta land i ett vidare perspektiv beror inte bara på vattensituatio-
66.
67.
68.
69.
Hoekstra, A.Y. & Chapagain, A.K. (2007).
Hoekstra, A.Y. & Chapagain, A.K. (2007). Data från 1997–2001.
Hoekstra, A.Y. & Chapagain, A.K. (2007). Data från 1997–2001.
Chapagain, A. & Orr, S. (2008a).
34 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
nen utan också på vilken vara det är, och hur stor
exportinkomst per använd vattenmängd landet
får för denna vara. Att exempelvis i ett vattenfattigt område odla vete för export (med mycket
lågt ekonomiskt värde per volym vatten) är mindre lämpligt, men att odla jordgubbar, sallad
eller rosor (med högt ekonomiskt värde per volym vatten) kan däremot vara acceptabelt. Det
möjliggör för landet att med de genererade exportinkomsterna köpa mer vattenkrävande varor
på världsmarknaden.70
Enligt ett internationellt vattenfattigdomsindex
betraktas Finland som det land som är mest rikt
på vatten. Andra länder med stor vattenrikedom
är Kanada, Island, Guyana, Surinam och Sverige.
Längst ner på skalan kommer bland andra Haiti,
Niger, Etiopien, Eritrea, Malawi och Djibouti.71
Faktaruta
Begreppet vattenstress används generellt när
tillgångarna på förnybart färskvatten i ett land är
mindre än 1 700 m3 vatten per person och år.72
När siffran underskrider 1 000 m3 vatten per person
och år anses landet vara drabbat av kronisk vattenbrist, som får till följd att landets ekonomiska
utveckling och människornas hälsa och välbefinnande hämmas.
När tillgångarna på förnybart färskvatten under-
skrider 500 m3 vatten per person och år betraktas
landet lida av absolut vattenbrist.73
70.
71.
72.
73.
74.
75.
76.
FN beräknar att ungefär var tredje människa i
världen redan nu lever i en region med måttlig till
hög vattenstress och att den siffran kommer att
stiga. Enligt FN:s prognoser kommer i värsta fall
sju miljarder människor i 60 länder att leva med
vattenbrist i mitten av det här århundradet –
medan i bästa fall ”bara” två miljarder i 48 länder
drabbas.74727374
De torra och halvtorra områdena i världen utgör 40 procent av landmassan, men där finns bara
två procent av den globala avrinningen. Drygt
hälften av världens produktiva mark (odling
eller bete) ligger inom torra områden. Vattenbrist
och vattenstress ökar i många områden, särskilt i
Nordafrika och Västasien.75
6.4.6 Trenden för vattenanvändning
Globalt ökade efterfrågan på vatten mer än sex
gånger under 1900-talet, medan världens befolkning under samma tid ökade tre gånger. Världens
invånare använder redan 54 procent av alla tillgängliga sötvattenskällor på jorden (floder, sjöar
och grundvattenförråd). FN beräknar att användningen kommer att öka till 70 procent år 2025,
om man bara tar hänsyn till effekterna av befolkningsökningen. Om man dessutom utgår från att
takten i vattenanvändningen per person fortsätter
att öka som hittills kommer 90 procent av jordens
sötvatten att gå till mänsklig användning år 2025,
vilket lämnar kvar bara en tiondel för andra levande varelsers behov.76
Många länder använder sig för sin konsumtion
av vatten som kommer från andra länder. I dag
går 16 procent av den globala vattenanvändning-
Berntell, A. (e-brev 2010-09-13).
Vattenportalen, Vattenförsörjning och sanitet i världen. (Webb.)
Vattenportalen, Torka, vattenbrist och ökenspridning. (Webb.)
Vattenportalen, Torka, vattenbrist och ökenspridning. (Webb.)
Vattenportalen, Torka, vattenbrist och ökenspridning. (Webb.)
Vattenportalen, Torka, vattenbrist och ökenspridning. (Webb.)
Vattenportalen, Torka, vattenbrist och ökenspridning. (Webb.)
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 35 en inte till att producera produkter för inhemsk
konsumtion utan till att tillverka produkter för
export. Det internationella vattenberoendet är
alltså stort, och det är troligt att det kommer att
öka med den fortsatta globaliseringen av handeln.77
Det är med nuvarande metoder svårt att säga
något om hur trenden för svensk vattenanvändning ser ut.
tabell 3. Globalt medelvärde för innehåll av virtuellt
vatten i några valda produkter, per enhet av produkt
Produkt
1 kopp kaffe (125 ml)
1 kopp te (250 ml)
Virtuellt vatteninnehåll (liter)
140
35
1 glas äppeljuice (200 ml)
190
1 påse potatischips (200 g)
185
1 hamburgare (150 g)
1 tomat (70 g)
1 T-tröja i bomull
(storlek medium, 500 g)
1 mikrochip (2 g)
2 400
13
4 100
32
källa: chapagain & hoekstra
Att vi konsumerar mer vatten än det vi direkt ser att vi gör
av med framgår tydligt av tabellen: för att vi ska få dricka
en kopp kaffe har det gått åt 140 liter vatten.
6.4.7 Exempel
Bomull i världen
Bomull är den vanligaste naturliga fiber som
används i textilindustrin världen över. I dag används bomull i 40 procent av textiltillverkningen,
medan syntetfiber står för 55 procent. Bomulls-
77.
78.
79.
80.
81.
36 produktionens inverkan på miljön består dels
av vattenförbrukning, dels av påverkan på vattenkvaliteten. I många områden med omfattande textiltillverkning kan de som bor vid ett vattendrag nedströms en textilindustri se vilken färg
som senast användes i fabriken uppströms.78
En studie av vattenfotavtrycket för bomullsproduktion visar att den globala konsumtionen av bomullsprodukter kräver cirka 250 Gm3
(250 tusen miljarder liter) vatten per år. Av detta
beräknas cirka 42 procent vara grundvatten och
ytvatten, 39 procent regnvatten som lagras i jorden och 19 procent vatten som förorenas vid
produktionen. Runt 84 procent av de 25 första
EU-ländernas (EU25) vattenfotavtryck för bomullsprodukter finns utanför Europa, med stor påverkan speciellt i Indien och Uzbekistan.79
Bomull odlas ofta med
hjälp av konstbevattning
Aralsjön i Centralasien är det mest kända exemplet när det gäller effekter av att vatten tas ut för
bevattning. Under perioden 1960–2000 förlorade
Aralsjön cirka 60 procent av sin yta och 80 procent av sin volym. Detta var ett resultat av att
vatten årligen togs ut från de floder som försörjer
Aralsjön för att användas framför allt till bomullsproduktion i öknen.80
Så mycket som hälften av världens bomullsodlingar är konstbevattnade, och där produceras 73
procent av all bomull. Konstbevattnade bomullsfält finns huvudsakligen i torra områden: Egypten, Uzbekistan och Pakistan. Nästan 70 procent
av världens bomullsproduktion kommer från
Kina, USA, Indien, Pakistan och Uzbekistan.81
Hoekstra, A.Y. & Chapagain, A.K. (2007).
Chapagain, A.K. m.fl. (2005).
Chapagain, A.K. m.fl. (2006). Data från år 1997–2001.
Chapagain, A.K. m.fl. (2005).
Chapagain, A.K. m.fl. (2005).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
Sveriges bomullsimport ökar
Sverige importerade år 2007 cirka 114 000 ton
bomull i olika former, det vill säga i form av kläder, sänglinne et cetera. Sverige exporterar också en del produkter med bomullsinnehåll. Kvar i
landet beräknas cirka 90 000 ton stanna. Från år
1997 till 2007 beräknas den mängd bomull som
faktiskt stannar i Sverige ha ökat med över 30
procent.82
Det globala genomsnittliga vattenfotavtrycket kopplat till konsumtion av bomullsprodukter
uppskattas till cirka 43 m3/person/år. För en amerikansk medborgare är snittet 135 m3/år.83
Det globala genomsnittliga virtuella vatteninnehållet för råbomull är cirka 3 600 l/kg. Men
det finns stora variationer mellan de bomullsproducerande länderna. Bomull från Indien och
Argentina har ett cirka dubbelt så stort virtuellt
vatteninnehåll, medan bomull från till exempel
USA och Kina har ett lägre vatteninnehåll per enhet.84
6.5 Markanvändning
för livsmedelsproduktion
Knappt en tredjedel av jordens totala yta täcks av
land, varav drygt en tredjedel är jordbruksmark.
Endast en knapp tredjedel av jordbruksmarken är
odlingsbar och används för odling av jordbruksprodukter. Här produceras majoriteten av livsmedlen för global konsumtion.
Problemen med markanvändning inkluderar
både direkt miljöpåverkan – till exempel att bekämpningsmedel sprids och känslig skogsmark
82.
83.
84.
85.
86.
87.
88.
skövlas – och indirekt påverkan – till exempel hot
mot växt- och djurlivet eller konkurrens med annan möjlig markanvändning. Detta avsnitt koncentreras kring markanspråk till följd av konsumtionen av jordbruksprodukter.
6.5.1 Livsmedelsproduktionen påverkar miljön
Livsmedelsproduktion är en av många av människans verksamheter som påverkar ekosystemen. Produktionsmetoderna spelar en viktig roll i
förändringen av ekosystemen och deras fortsatta
kapacitet.85 Intensifierad växtodling har välkända negativa effekter på miljön – det kan handla
om förändrade biokemiska flöden, jorderosion,
försaltning, grundvattenproblem och förlust av
biologisk mångfald.86 Detta innebär dock inte att
extensivare former av odling alltid är bättre och
att all intensifiering är av ondo.
I takt med att befolkningen i världen ökar kan
jordens kapacitet att producera tillräckligt med
livsmedel nå gränsen för vad som är möjligt utifrån resurssynpunkt. Konkurrensen om jordens
odlingsbara arealer ökar då anspråken växer på
areal för att odla grödor till mat, bränsle och
fiberråvara. Också den förbättrade levnadsstandarden leder till att mer resurser krävs.87
En allt större andel av de livsmedel som produceras i världen cirkulerar på den internationella
marknaden.88 Det innebär att handeln är en nyckelfaktor när det gäller markanvändningens miljöpåverkan globalt. Vad vi äter i Sverige påverkar
därmed inte bara våra egna förhållanden utan
också den miljö och de människors liv och resurser som finns utanför landets gränser.
Möllersten, B. (2008b).
Chapagain, A.K. m.fl. (2005).
Chapagain, A.K. m.fl. (2005).
Björklund, J. m.fl. (1999).
Bennett, A.J. (2000).
Johansson, S. (2005).
Millstone, E. & Lang, T. (2003).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 37 6.5.2 Mått för miljöpåverkan
vid livsmedelsproduktion
Genom att använda en modifierad variant av det
arealbaserade måttet ekologiskt fotavtryck kan
man få en bild av hur stor areal som den svenska
konsumtionen av livsmedel gör anspråk på i andra länder.89, 90, 91 Arealbaserade mått belyser enbart den kvantitativa delen av markpåverkan.92
Vilka effekter markanvändningen får beror dock
på fler faktorer; främst vilket sätt produktionen
sker på, vilka insatsmedel som används, vilken
mark som brukas och var i världen produktionen
sker.
För att få en fullständig bild av markanvändningens påverkan på miljön krävs således en
kombination av kvantitativa och kvalitativa mått.
Analyser av arealbehovet måste kombineras med
andra studier för att identifiera vilka ekologiska
effekter intensifiering av jordbruket ger och vilken kapacitet ekosystemen har.
Svenskars arealbehov och andras
Den genomsnittlige världsmedborgaren behöver 0,27 hektar jordbruksmark för att upprätthålla sin livsmedelskonsumtion. En person som
bor i Sverige använder i dagsläget 0,41 hektar. År
2025, när vi antas vara 8 miljarder människor på
jorden, beräknas den genomsnittliga tillgängliga
jordbruksarealen per person vara endast 0,19
hektar.93
Totalt kräver dagens svenska livsmedelskonsumtion en areal motsvarande 3,7 miljoner hektar. Denna siffra överstiger Sveriges totala jordbruksareal med cirka en miljon hektar. Av den
direkta areal som behövs för att upprätthålla
89.
90.
91.
92.
93.
38 figur 11. Markanvändning för svensk livsmedelskonsumtion
livsmedel producerade
i Sverige
importerade livsmedel
exporterade livsmedel
inklusive återexport
livsmedel konsumerade i Sverige
-1,0
-0,5
0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
miljoner hektar
källa: johansson, s.
Figuren visar direkta arealanspråk för i Sverige producerade, importerade respektive exporterade livsmedel samt
slutligen arealanspråket för de livsmedel som konsumeras
i Sverige. De viktigaste livsmedelsgrupperna är inkluderade,
även vidareförädlade produkter som till exempel pasta och
bröd. Siffrorna för vidareförädlade produkter är endast
uppskattningar, vilket medför att den totala arealen kan
vara något över- eller underskattad. Stapeln för livsmedel
som konsumeras i Sverige visar den direkta markarealen
för både den importerade och den i Sverige producerade
delen av vårt markanspråk, med arealen för exporten
avräknad. I exportstapeln ingår dels arealer som använts i
Sverige för att producera varor för export, dels arealer som
använts i andra länder för att producera produkter som
Sverige importerar och sedan i någon form exporterar, så
kallad återexport. Exempel på sådana livsmedel är gröna
kaffebönor som vi importerar, rostar i Sverige och sedan
exporterar. Det betyder att en del av de arealer som redovisas i exportstapeln finns i stapeln för i Sverige producerade livsmedel, och en del i stapeln för importerade livsmedel.
Nordlund, C. (2010).
Johansson, S. (2005).
Deutsch, L. (2004).
Deutsch, L. (2004).
Johansson, S. (2005).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
konsumtionsnivån av livsmedel i Sverige finns
uppskattningsvis mellan en tredjedel och hälften i
andra länder.94, 95 Invånarna i Sverige är med andra ord beroende av mark utanför landets gränser
för att behålla dagens konsumtion av livsmedel.
Sveriges direkta matavtryck, så kallat foodprint, motsvarar cirka 0,4 hektar per person och
år. Olika naturresurser, till exempel fossila bränslen, skapas genom processer i geobiosfären. Om
sådana resurser inkluderas i analysen blir matavtrycket än större och motsvarar då upp till 40
gånger vår egen åkerareal – eller omkring 3,5
gånger hela Sveriges yta.96
Kött och djurfoder
Importen av kött, mejeriprodukter och djurfoder
har visat sig vara av stor betydelse för hur stor
areal som används utomlands för att täcka Sveriges konsumtion.97 Till exempel kommer nästan hälften av allt nötkött som Sveriges befolkning äter från andra länder.98 Dessutom används
den största delen av arealen som går till livsmedel
för att odla fodergrödor till animalieproduktionen. Totalt motsvarar den arealen tre fjärdedelar
av hela den svenska livsmedelskonsumtionens
hektaranspråk.99 Vidare importeras en stor del
av komponenterna i de djurfoder som används
i svensk köttproduktion. För att nå självförsörjning av tillverkat djurfoder skulle Sverige behöva
öka arealen som används för produktion av djurfoder med cirka 25 procent av dagens areal.100
Kaffe och soja
Hektaranspråket för den svenska importen av
kaffe och sojaprotein är avsevärt större än för
spannmål, frukt och grönt. Sverige importerar allra mest kaffe från Brasilien och Colombia sett till
areal för att odla det importerade kaffet. För Brasiliens del handlar det om nästan 50 000 hektar
och för Colombia om cirka 25 000 hektar. Tredje
största importland för kaffe är Tyskland. Detta
tyder på att den faktiska hektaråtgången i länder
som Brasilien och Colombia är ännu större; när
man spårar Tysklands import av kaffe avslöjas att
ytterligare cirka 3 500 hektar kan adderas till arealanspråken i Brasilien och Colombia för kaffeodling för svensk import.
Den största importen av sojaprotein till Sverige
kommer från Norge och Nederländerna. Dessa
länder är uppenbart inte ursprungsländerna, utan
uppgiften anger det land som varan sist lämnade.
Norge importerar sojaprotein främst från Kanada,
USA och Brasilien.101
6.5.3 Påverkan i framtiden
Den areal som används i Sverige för att tillgodose vår konsumtion av livsmedel har minskat med
en tredjedel sedan 1960-talet. Behovet täcks nu i
stället genom import och intensifiering av jordbruket. Trenden mot allt större globalisering av
den svenska konsumtionen av livsmedel visar
inga tecken på att mattas av.102
Även om det främst är förbättrade odlingsmetoder som är avgörande för om miljöpåverkan av
livsmedelskonsumtionen begränsas går det inte
94. Johansson, S. (2005).
95. Deutsch, L. (2004).
96. Johansson, S. (2005).
97. Johansson, S. (2005).
98. Kumm, K.-I. & Larsson, M. (2007).
99. Johansson, S. (2005).
100. Deutsch, L. (2004).
101. Nordlund, C. (2010).
102. Carlsson-Kanyama, A. & Engström, R. (2003).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 39 att bortse från effekterna av förändrad kost.103
Den svenska konsumtionen av nöt- och griskött
har ökat markant under senare år. Eftersom köttproduktionen i Sverige samtidigt har minskat
täcks konsumtionsökningen med hjälp av en allt
större import.104
Över hela världen tycks det finnas en direkt
koppling mellan kostval, jordbruksproduktion
och negativ miljöpåverkan.105 Försämringen av
ekosystemen till följd av jordbruket väntas fortsätta i framtiden. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, spår dock att denna försämring kommer att ske i långsammare takt den
närmaste framtiden än tidigare.106
Avkastningen per hektar har ökat i takt med
att världens befolkning har ökat. Det har skett på
bekostnad av jordkvalitet, biologisk mångfald,
färskvattentillgång och markens kapacitet för kolinlagring. Allteftersom landytor blir obrukbara
tas nya arealer i bruk – till exempel marker som
tidigare varit klädda med skog.107
6.5.4 Sverige jämfört med andra länder
Av 100 analyserade länder återfinns Sverige på
37:e plats vad gäller nettoimport av jordbruksgrödor mätt i hektar. Listan över länderna är
rangordnad efter hur stor areal varje land nyttjar
via sin import av jordbruksgrödor. Överst finns
Japan, därefter följer Kina och på tredje plats
finns Spanien. Längst ner på listan kommer USA,
som är den absolut största nettoexportören av
hektar kopplade till jordbruksgrödor.108
Skapas i stället en lista över nettoimport per
person förändras ordningen. Danmark återfinns
på tredje plats, med en import av jordbruksgrödor som motsvarar cirka 2 300 m2 per person.
Sverige hamnar först på 45:e plats, med en import
motsvarande cirka 300 m2 per person.
Med andra ord är Sverige bland de länder som
importerar mer jordbruksgrödor mätt i hektar än
vi exporterar. Men i jämförelse med våra nordiska grannar har vi minst markanspråk utanför landets gränser.109 När det gäller nettoexport fördelat per person har Argentina den största exporten
av jordbruksgrödor mätt i hektar: motsvarande
cirka 3 700 m2 per person.110
Världsnaturfonden WWF presenterade i sin
rapport Living Planet Report 2008 det ekologiska
fotavtrycket för åkermark i ett antal länder. Sveriges ekologiska fotavtryck för åkermark var 0,95
gha/person. (Denna siffra ska inte förväxlas med
den som nämnts tidigare, 0,41 ha, som är uttryckt
i hektar och inte i globalhektar.) Som jämförelse
är Norges ekologiska fotavtryck för åkermark
0,78 gha/person och Kanadas 1,83 gha/person.
Båda dessa länder kan anses ha en levnadsstandard liknande den svenska. Jämför man i stället
med mindre rika länder blir skillnaden markant.
Till exempel är Somalias ekologiska fotavtryck
för åkermark inte större än 0,16 gha/person och
Bangladeshs 0,33 gha/person.111
103. Reijnders, L. & Soret, S. (2003).
104. Kumm, K.-I. & Larsson, M. (2007).
105. Carlsson-Kanyama, A. m.fl. (2003).
106. FAO (2003).
107. Johansson, S. (2005).
108. Nordlund, C. (2010).
109. Nordlund, C. (2010).
110. Nordlund, C. (2010).
111. WWF (2008c). (Webb.)
40 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
6.5.5 Exempel
Kaffe
Sverige är näst efter Finland det land i världen där
konsumtionen av kaffe per invånare är störst. För
att täcka den svenska kaffekonsumtionen går det
åt 180 miljoner kaffebuskar per år. Varje kaffebuske behöver ungefär 3 m2 mark, vilket innebär
att det krävs totalt 540 km2 odlingsbar mark för
att stilla svenska konsumenters kaffetörst.112
Brasilien är det land som Sverige importerar
mest kaffe från. Där medför produktionen av kaffe
allvarliga effekter på miljön och hälsan. Bland
annat försvinner det artrika savannlandskapet,
cerradon, i snabb takt när monokulturer av kaffe
breder ut sig. Endast en liten del av Brasiliens kaffeproduktion är registrerad som ekologisk. På övrig
areal för kaffeodling används ofta stora mängder
konstgödsel och bekämpningsmedel.113
När ursprungsvegetationen röjs bort uppstår
allvarlig jorderosion. Bekämpningsmedlen som
används är både miljö- och hälsofarliga och kan
ansamlas i marken, förgifta grundvattnet och skada fisk- och fågellivet allvarligt. På mindre jordbruk förekommer det fortfarande att giftbehållare dumpas i naturen. Trots att medlen ger effekter
på människors hälsa i form av både akuta förgiftningar och kroniska skador finns ofta brister i
skyddsutrustningen.114
Produktion av nötkött
Sedan 1960-talet har Brasiliens nötköttsproduktion vuxit från 1,5 miljoner ton per år till att 2006
uppgå till närmare 8 miljoner ton.115 Sveriges import av nötkött från Brasilien har stadigt ökat de
senaste 10 åren. År 2007 uppgick den till cirka
6 400 ton.116 År 2005 importerade EU 245 000
ton nötkött från Brasilien. Bara Ryssland är en
större importör av brasilianskt nötkött.117
Ökningen av Brasiliens nötköttsproduktion är
till stor del driven av den stigande efterfrågan från
andra länder. Den huvudsakliga produktionen
bedrivs i redan exploaterade områden och i omvandlade savannområden. Men den procentuellt
största tillväxten av boskapshjordarna äger rum i
Amazonas.118 Produktionen kräver mycket mark,
både för att hålla boskap och för att odla fodermedel, främst soja.
Avverkningen av regnskog för att tillfredsställa
behovet av areal för att odla jordbruksgrödor och
för att bedriva boskapsskötsel leder till betydande
förluster av biologisk mångfald och stora utsläpp
av koldioxid.119 Ekoturism och möjligheten att
finna medicinalväxter och genetiskt material för
växtförädling är andra exempel på naturvärden
som riskerar att gå förlorade i Amazonas.120
Som följd av världens ökande köttkonsumtion omvandlas den brasilianska savannen även
till odlingsmark. Efterfrågan på soja som proteinfodermedel stiger, och odlingen av soja i Brasilien har expanderat kraftigt de senaste 15 åren.
Störst efterfrågan kommer från Kina, men också EU importerar en stor andel.121 Sedan 1960
har mer än hälften av cerradon omvandlats till
betes- och åkermark. Om omvandlingen fortsätter i samma takt kommer all naturlig savann att
112. Kamne, U. & Qvist, M. (1996).
113. Kamne, U. & Qvist, M. (1996).
114. Miljövårdsberedningen (2007).
115. Kumm, K.-I. & Larsson, M. (2007).
116. Jernbäcker, E. (2008).
117. Möllersten, B. (2008a).
118. Kumm, K.-I. & Larsson, M. (2007).
119. Möllersten, B. (2008a).
120. Kumm, K.-I. & Larsson, M. (2007).
121. Jernbäcker, E. (2008).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 41 vara helt borta år 2030. Omvandlingen hotar inte
bara den biologiska mångfalden utan leder även
till andra negativa miljökonsekvenser, såsom att
jorden eroderar, vattnet förorenas, markens egenskaper försämras och betesgräs sprids utanför betesmarkerna.122 Dessutom kan det ökade trycket
på odlingsmark i förlängningen även leda till att
betesdriften flyttas till regnskogsmark – med alla
de negativa effekter som det innebär.
6.6 Kemikaliespridning på
grund av svensk konsumtion123
Med kemikalier menas kemiska produkter, det
vill säga ämnen eller blandningar av ämnen som
tagits fram för särskilda ändamål. Exempel är
smörjoljor, rengöringsmedel och målarfärg men
också schampo, läkemedel och tillsatser i mat.
Kemikalier används i många industriella framställningsprocesser när material som till exempel plast och textil samt konsumentvaror som till
exempel mobiltelefoner, bilar och leksaker tillverkas. Kemikalier tillsätts också av olika skäl för
att ge varor speciella funktioner, som hållbarhet,
färg, mjukhet, tyngd, flamskydd och vattenavvisande egenskaper. Det innebär att kemikalier på
ett eller annat sätt finns i alla varor som produceras och konsumeras. De spelar således en betydelsefull roll i det moderna samhället.
En stor del av kemikalierna och varorna som
konsumeras i Sverige tillverkas i eller har på annat sätt sitt ursprung i andra delar av världen.
Inte sällan rör det sig om länder eller förhållanden med svagt utvecklad kemikaliekontroll och
bristfällig miljölagstiftning. I sådana länder kan
utsläppen av kemikalier vara hundratals gånger
större än i länder med utvecklade regler. Påverkan
på miljön lokalt kan bli betydande.
6.6.1 Mått för att mäta konsumtionens
kemikaliepåverkan saknas
Det finns i dag inga kvantitativa mått och mätmetoder som kan visa vilken total kemikalie­
påverkan som svensk konsumtion har i andra länder. Det finns inte heller några metoder att mäta
hur denna påverkan utvecklas. Som ett steg för
att öka kunskapen kan uppgifter från olika källor
integreras och analyseras. Det gäller framför allt
uppgifter från SCB:s handels- och produktionsstatistik, uppgifter om ämnen och kemiska produkter som finns hos Europeiska kemikaliemyndigheten, ECHA, och hos Kemikalieinspektionen
samt uppgifter om regionala utsläpp.
6.6.2 Miljön och människors hälsa påverkas
Spridningen av kemiska ämnen följer inte nationers gränser – den sker via vind, vatten, levande organismer och mänskliga aktiviteter och är
gränsöverskridande.
Under de senaste decennierna har det blivit allt
tydligare att kemiska ämnen påverkar miljön och
människors hälsa runt om i världen. Det handlar till exempel om ämnen som orsakar klimatförändringar, uttunnar ozonskiktet, övergöder
haven, leder till föroreningar, påverkar ekosystemen och försämrar levnadsmöjligheterna för olika djurarter. Det handlar också om ämnen som
påverkar människors hälsa, till exempel genom
akut förgiftning, skador på nervsystemet, störd
fortplantnings­förmåga, cancer, astma och allergier.
Barn är extra sårbara när det gäller exponering för kemiska ämnen. De får i sig mer ämnen
per kilo kroppsvikt än vuxna eftersom de andas
snabbare och dricker och äter mer i förhållande
till sin storlek. Deras immunsystem, hormonsystem och nervsystem håller på att utvecklas. Om
122. Kumm, K.-I. & Larsson, M. (2007).
123. Om inget annat anges är uppgifterna i avsnitt 6.6 hämtade från underlag framtaget av Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och SCB. Referens: Kemikalieinspektionen m.fl. (2010).
42 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
en skada uppstår i ett tidigt utvecklingsskede kan
det få större effekter än hos en färdigutvecklad
vuxen.124
Det finns tydliga samband mellan fattigdom
och risk för att skadas av kemikalier. I fattiga länder är kemikaliekontrollen ofta bristfällig eller
obefintlig, och information om kemikalieinnehåll
och nödvändiga skyddsåtgärder saknas. Ibland
används också bekämpningsmedel och andra kemiska produkter som för länge sedan är förbjudna inom EU på grund av sina farliga egenskaper.
Många barn som lever i fattigdom arbetar och
vistas i kemikalieutsatta miljöer. Det är också så
att effekterna på hälsan av exponering för hälsofarliga ämnen förvärras vid undernäring, uttorkning, försvagat immunsystem och infektionssjukdomar.125
6.6.3 Från råvara till avfall
Farliga ämnen kan generellt sett spridas i alla led
av en varas livscykel. Det sker genom till exempel spill, utsläpp, läckage, hantering, slitage och
avfall. Ofta är det många företag, människor och
miljöer som involveras i tillverkningen, använd-
ningen och det slutliga omhändertagandet av en
vara. De som exponeras längs vägen kan påverkas beroende av hur hanteringen sker. Om svårnedbrytbara ämnen sprids kan även miljöer och
människor som befinner sig långt från produktionen och konsumtionen exponeras för farliga ämnen.
Att skyddsåtgärder har stor betydelse visar erfarenheter från svensk industri. Genom utvecklad
miljölagstiftning och kemikaliekontroll, effektiv
tillsyn, god regelefterlevnad, god kunskap och
väl fungerande egenkontroll hos företagen har utsläppen och riskerna minskat i betydande grad.
Ett exempel är metallsmältverket i Rönnskär, som
har minskat utsläppen till luft av stoft och flertalet farliga ämnen (som kvicksilver, kadmium och
dioxin) med 97 procent sedan 1980. Ett annat exempel är svenska mönsterkorttillverkare, som på
1970-talet stod för en stor del av landets utsläpp
av koppar till vatten och klorerade lösningsmedel till luft.126 Sedan modern miljöskyddsteknik
infördes har utsläppen av koppar reducerats med
mer än 99 procent och användningen av klorerade lösningsmedel upphört helt.
figur 12. Kemiska produkters och varors livscykel från råvara till avfall
råvarutillverkning
materialtillverkning
kemikalietillverkning
varutillverkning
transport och
återförsäljning
användning
avfall och
återvinning
källa: kemikalieinspektionen
Diffus spridning av farliga ämnen kan äga rum under varans hela livscykel.
124. Kemikalieinspektionen (2007).
125. United Nations Environment Programme (2004).
126. Statens naturvårdsverk (1981).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 43 6.6.4 Export av farligt avfall
och begagnade produkter
När svenska varor blir uttjänta och förvandlas till
avfall påverkar det till viss del även andra länder.
Varje år exporteras farligt avfall från Europa till
länder utanför OECD, trots att det är förbjudet.
Exempel på farligt avfall som exporteras illegalt
är kylskåp, TV-apparater och datorer.
Det exporterade avfallet kan innehålla hälsooch miljöfarliga ämnen, som till exempel metaller,
bromerade flamskyddsmedel eller ozonnedbrytande ämnen. Länder som tar emot illegala avfallstransporter saknar ofta såväl kunskap som lagstiftning och resurser att återvinna avfallet på ett
säkert sätt. I mottagarlandet kan avfallet behandlas genom att värdefulla metaller och eventuella
reservdelar tas ut medan oanvändbara delar förbränns öppet. Ett annat exempel är att metaller
återvinns genom att elavfall eldas över öppen eld.
Därefter plockas de värdefulla komponenterna ur
askan.127 Dessa typer av hantering medför stora
hälsorisker för människor och förorenar mark
och vatten. Genom att exportera avfallet till ickeOECD-länder kan exportören utvinna värdefulla
komponenter som guld och koppar till en lägre
kostnad än i ett OECD-land. Även begagnade
varor som är i dåligt skick har ett värde i dessa
länder.
Hur mycket farligt avfall som illegalt transporteras från Sverige är i dag inte kartlagt. Exempel på illegala transporter av farligt avfall från
Sverige som stoppats sedan 2007 är fyra fall som
rörde elavfall, tre fall med skrotbilar och två fall
med kylskåp. Mängden elektronikavfall ökar i
takt med att användningen av elektroniska produkter ökar och produkternas livslängd minskar.
Det finns anledning att anta att också exporten av
elektronikavfall ökar.128, 129
Även exporten av begagnade produkter för
återanvändning är betydande. Sådan export är
laglig. Problemet är att de begagnade produkterna i många fall är obrukbara eller att de snart blir
det.130 Då genereras problematiskt avfall i länder
som ofta saknar kapacitet att behandla det.
6.6.5 Särskilt farliga ämnen
Vissa kemiska ämnen har sådana egenskaper att
de bedöms vara särskilt farliga och kunna orsaka
större miljö- och hälsopåverkan än andra. Som
särskilt farliga räknas ämnen som är svårnedbrytbara och bio­ackumu­lerande, cancerframkallande, arvsmasse­påverkande, fortplantningsstörande eller hormonstörande.131
Högpresterande, effektiva funktionskemikalier, som till exempel impregneringsmedel och
flamskyddsmedel, tenderar att i större utsträckning än andra kemikalier ha farliga egenskaper.
Detsamma gäller för bekämpningsmedel och läkemedel eftersom de har tagits fram för att påverka biologiska system. Varje år inträffar cirka tre
miljoner fall av förgiftning orsakad av bekämpningsmedel i världen, varav över 250 000 med
dödlig utgång.132 De flesta förgiftningsfall inträffar
i utvecklingsländer där säkerhetsåtgärder saknas.
Svårnedbrytbara organiska ämnen
Ämnen som är svårnedbrytbara och bioackumulerande är problematiska eftersom de finns kvar
127. Basel Action Network. (Webb.)
128. Naturvårdsverket (2010b).
129. Naturvårdsverket (2009).
130. Basel Action Network. (Webb.)
131. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006.
132. World Health Organization (2004). (Webb.)
44 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
i miljön under lång tid och ansamlas i levande
organismer. Exempel är vissa bromerade flamskyddsmedel, vissa perfluorerade ämnen samt
flera bekämpningsmedel. Många av dessa ämnen har fasats ut och förbjudits inom EU men
används fortfarande i vissa andra länder. Perfluorerade ämnen, som används bland annat för att
impregnera textilier, har uppmätts i höga halter i
arktiska djur, och effekter har påvisats. Isbjörnar
har fått försämrat immunförsvar och drabbats av
infektionssjukdomar, och vissa fågelarter har fått
försämrade förutsättningar för fortplantning på
grund av äggskalsförtunning. Inuiter på Grönland utsätts för höga halter perfluorerade ämnen
genom sin lokala föda av bland annat fisk.133
Toxiska metaller
Många metaller används i varor. Metallerna
kvicksilver, kadmium och bly är särskilt problematiska på grund av sin höga giftighet. En stor
källa till spridning av dessa tre metaller är utsläpp
vid förbränning av kol, som är en viktig energikälla i många länder där varor tillverkas.
Kvicksilver används bland annat i småskalig
guldutvinning samt för att tillverka batterier och
mätinstrument. Östra och sydöstra Asien står
för den största användningen, därefter kommer
EU och södra Asien.134 Kvicksilver påverkar centrala nervsystemet och kan orsaka utvecklingsstörningar hos foster och barn. En del former av
kvicksilverexponering kan resultera i njurskador
och neuromuskulära symptom.135
Den globala konsumtionen av bly har ökat
från 4,5 miljoner ton till 6,8 miljoner ton från år
1970 till 2003. Användningen i Kina har mer än
fördubblats under perioden 1998–2005.136 Den
största andelen bly används för att tillverka bilbatterier och generatorer. År 2002 identifierade
Världshälsoorganisationen, WHO, blyexponering som en av tjugo ledande enskilda riskfaktorer som bidrar till världens samlade sjukdomar.
Blyexponering påverkar blodet, centrala nervsystemet, njurarna, fortplantningssystemet och ämnesomsättningen hos människor.137
6.6.6 Kemikalieproduktionen ökar
Kemisk industri har expanderat kraftigt under
hela 1900-talet och är i dag, globalt sett, en betydelsefull industribransch. Det uppskattas att
fler än 100 000 ämnen används kommersiellt i
världen, och hundratals nya introduceras varje
år. EU har under lång tid, tillsammans med USA
och Japan, varit världsledande inom kemikalieproduktion. Under senare tid har en förskjutning
av produktionen skett till främst Kina, Brasilien,
Ryssland och Indien. År 2007 producerade Kina
tre gånger så mycket som 2000. Hälsofarliga produkter (utöver bensin och diesel) används främst
i produktionen av baskemikalier, och inom
cementindustri och pappers- och massaindustri.
För en stor mängd av de ämnen som används i
dag saknas tillräckliga data för att bedöma deras
påverkan på människors hälsa och miljön.138
6.6.7 Import av varor
I produktionen av kläder, inredningstextil och
elektriska och elektroniska produkter används ett
flertal farliga kemiska ämnen, som också till viss
del finns kvar i de färdiga produkterna. Detta påverkar miljön i flera länder under produkternas
133. Nordiska ministerrådet (2008).
134. Maxson, P. (2006).
135. Nordiska ministerrådet (2008).
136. United Nations Environment Programme (2008). (Webb.)
137. Nordiska ministerrådet (2008).
138. Kemikalieinspektionen (2010). (Webb.)
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 45 figur 13. Några varugrupper som importerades till Sverige
1995–2008
kg/person
700
livscykel från råvara till avfall. Sverige importerar
många olika typer av varor. Två exempel på varugrupper som är intressanta från kemikaliesynpunkt är textilier och elektronik.
600
Textilier
500
400
300
200
100
1
3
95 96 997 98 999 00 00 002 00 004 005 06 007 08
2
19 1
2
2 2
19 1
20 2
20
20 2
19
källa: statistiska centralbyrån, utrikeshandel med varor
textilvaror
elektronik och elektriska produkter
gummi och gummivaror
plaster och plastvaror
tvättmedel, kroppsvård, läkemedel
fordon
Not. För definition av vad som ingår i de olika varugrupperna, se bilaga 1.
Importen av de sex varugrupperna har nästan fördubblats
på tretton år. Därmed har förmodligen också den svenska
konsumtionens avtryck utomlands ökat.
Den svenska importen av textilier står för 89 procent av värdet av inflödet (import + inhemsk produktion) av textilvaror. Importen har ökat från
cirka 25 kg/person år 1995 till cirka 35 kg/person
år 2008. De mest dominerande textilierna är kläder som tröjor, byxor och jackor samt sänglinne,
handdukar och dukar.
År 2008 importerades mest textilier från Kina,
följt av Tyskland, Indien och Bangladesh. Varornas ursprung framgår inte av statistiken; om de
importeras från Kina via Tyskland registreras det
som import från Tyskland.
figur 15. Sveriges import av textilier från de elva största
exportländerna 2008
Kina
Tyskland
figur 14. Sveriges import av textilier 1995–2008
kg/person
Indien
Bangladesh
40
Danmark
Turkiet
30
Italien
Nederländerna
20
Hongkong
10
Belgien
Polen
95
19
1
3
7
5
2
9
0
8
96 997 998 199 00 00 00 00 004 00
06 00 00
2
1
2
1
2
2
2
2
2
20 2
1
19
källa: statistiska centralbyrån, utrikeshandel med varor
Not. För definition av textilier, se bilaga 1.
Av de 35 kilo textilier per person som Sverige importerade
2008 utgjordes omkring 3 kg/person av var och en av de tre
grupperna 1) T-tröjor, tröjor med mera, 2) jackor, byxor med
mera respektive 3) sänglinne, dukar, handdukar med mera.
46 2
3
4
5
6
7
kg/person
källa: statistiska centralbyrån, utrikeshandel med varor
Not. För definition av textilier, se bilaga 1.
Sverige direktimporterade mest textilier från Kina 2008.
Om även importen från andra länder hade Kina som
ursprungsland framgår inte av statistiken.
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
Elektronik
I Sverige har importen av olika typer av elektronik fördubblats under tiden 1995–2008, från cirka 35 kg/person år 1995 till cirka 70 kg/person år
2008. Importen står för 70 procent av värdet av
inflödet (import + inhemsk produktion) när det
gäller elektronik. Olika typer av ackumulatorer
och kablar svarade för cirka 8 kg/person vardera
år 2008. Därefter följde olika typer av TV-apparater med 6 kg/person och ugnar, spisar med mera
som också hade en import av cirka 6 kg/person
år 2008.
Elektronik är en stor grupp av varor; här ingår
även till exempel elektriska motorer, transformatorer och telefoner.
6.6.8 Kemikaliepåverkan av svensk konsumtion
På grund av brist på kunskap är det svårt att ge
ett mått på den totala kemikaliepåverkan från
svensk konsumtion. När det gäller produktion av
textilier och läkemedel finns dock en del kunskap
och data som i denna rapport har använts för att
illustrera och exemplifiera kemikaliepåverkan av
svensk konsumtion inom dessa områden.
figur 16. Sveriges import av elektronik och elektriska
produkter 1995–2008
kg/person
80
60
40
20
95
19
1
3
2
9
5
4
7
0
7
96 99 998 199 00 00 00 00 00 00 006 00 008
1
2
2
2
1
2
2
2
2
2
2
19
källa: statistiska centralbyrån, utrikeshandel med varor
Not. För definition av vad som ingår i elektronik och elektriska produkter,
se bilaga 1.
På bara tretton år har importen av elektronik och elektriska
produkter fördubblats.
tabell 4. Kemikalieåtgång beräknat per kilo plagg
Plagg
Mängd kemikalier, kg/kg plagg
i genomsnitt i bästa fall
i sämsta fall
Kemikalieanvändning vid
produktion av kläder
T-tröja
i bomull
3,0
2,0
4,2
Beräkningar har gjorts av hur mycket kemikalier
som går åt när några vanliga typer av klädesplagg
framställs, transporteras och används.139 Kemikalier som utnyttjas som energikälla har inte räknats med. Studien visar att användningen av kemikalier är betydande och indikerar att det går åt
1,5–6,9 kg kemikalier per kilo plagg. Mest kemikalier används i tillverkningsledet.
Den specifika kemikalieanvändningen varierar
från fall till fall. Att viskoströjan innehåller mer
kemikalier beror på att viskos är ett material som
Jeans
2,4
1,5
3,6
Arbetsbyxor
1,9
1,6
2,5
Viskoströja
5,5
3,6
6,9
Fleecetröja
2,8
2,4
3,2
källa: olsson, e. m.f l.
Kemikalieåtgången varierade mellan cirka 1,5 kg och 6,9 kg
kemikalier per kilo plagg.
139. Olsson, E. m.fl. (2009). (Webb.)
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 47 delvis har tillverkats på kemisk väg. För att tillverka viskos går det åt stora mängder cellulosa,
natronlut och svavelsyra. Även fleecetröjan är tillverkad på kemisk väg, med mineralolja som råvara. De andra plaggen är tillverkade i bomull,
vilket innebär att råvaran inte har tagits med i beräkningen.
tabell 5. Beräknad kemikalieanvändning under
livscykeln för 1 kg T-tröja i bästa och sämsta fallet
Process
Odling av bomull
Tillverkning
– Produktion av
bomullstrikå
Mängd kemikalier, kg
i bästa fall
i sämsta fall
0
0,62
1,72
3,02
0,07
0,12
0,06
0,18
1,59
2,59
0
0,14
Användning – tvätt
0,31
0,50
Total mängd kemikalier
2,03
4,15
– Blekning och urkokning
– Färgning
– Tvätt och tryck
källa: olsson, e. m.f l.
Not. Siffrorna är ungefärliga och angivna i kilo med tio grams noggrannhet.
Den del av tillverkningsprocessen för en T-tröja där mest
kemikalier används är färgningen.
Mängden kemikalier ska inte ses som ett mått på
farlighet. Beräkningarna illustrerar att kemikalieanvändningen är betydande, och att valet av
kemikalier är avgörande för påverkan och effekter på miljö och människors hälsa i det land där
plaggen tillverkas och används.
Utsläpp av läkemedel vid produktion i Indien
En stor del av världens produktion av aktiva
läkemedelssubstanser sker i Indien och Kina.
Ämnen som är bakteriedödande, hormonpåverkande, smärtlindrande och på andra sätt biologiskt aktiva släpps ut i avloppsvatten och kan
påverka människor och miljö i omgivningen. Genom utsläppen av antibiotika finns det risk för att
utvecklingen av resistenta bakterier drivs på. Detta kan få globala konsekvenser för hälsan.
Sommaren 2007 publicerades en studie av läkemedelshalter i renat avloppsvatten från ett reningsverk i Patancheru, utanför Hyderabad i Indien.140 De läkemedelssubstanser som produceras
i området går i huvudsak på export till bland andra Europa och USA. Reningsverket (Patancheru
Enviro Tech Limited, PETL) som studerades tar
emot processvatten från cirka 90 närbelägna läkemedelsproducenter. Halterna av en lång rad
läkemedel i det renade vattnet var mycket högre
än vad som rapporterats i kommunalt avloppsvatten någonstans tidigare. Antibiotikapreparatet ciprofloxacin uppmättes i högst koncentration (cirka 30 mg/l). Det är uppemot en miljon
gånger högre halter än vad som uppmäts i vatten
från svenska reningsverk. Den mängd ciprofloxacin som beräknades släppas ut från PETL under
ett dygn var 45 kg. Detta kan jämföras med Sveriges hela konsumtion om i snitt 9 kg ciprofloxacin
per dygn. Avloppsvattnet var mycket toxiskt för en
lång rad organismer i laboratorieförsök.141, 142, 143
I en annan studie visades att 74 av 242 undersökta produkter på den svenska marknaden innehöll aktiva ämnen från fabriker som skickar sitt
avloppsvatten till det aktuella reningsverket.144
140. Larsson, D.G.J. m.fl. (2007).
141. Larsson, D.G.J. m.fl. (2007).
142. Carlsson, G. m.fl. (2009).
143. Gunnarsson, L. m.fl. (2009).
144. Larsson, D.G.J. & Fick, J. (2009).
48 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
En uppföljande studie med prover tagna cirka
1,5 år senare visade åter att flera läkemedel, som
till exempel ciprofloxacin och cetirizin, fanns i
mycket höga nivåer i det renade avloppsvattnet
(14 mg/l respektive 2,1 mg/l).145 Mycket höga
halter av läkemedel påvisades nedströms reningsverket, men också i två närbelägna, mindre sjöar
som inte ligger nedströms PETL. En möjlig källa
till detta är de fler än 40 illegala dumpningsplatser för industriellt avfall som lokala myndigheter
tidigare rapporterat om.
Det visade sig också att brunnsvattnet i sex
närbelägna byar var kontaminerat med flera olika läkemedel. Läkemedlen har således spridits till
grundvattnet i regionen. Detta kan medföra risk
för att resistens utvecklas.
145. Fick, J. m.fl. (2009).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 49 7
Metoder att beräkna miljöpåverkan
av konsumtion
metoder och informationssystem som används för att beräkna eller beskriva
den påverkan som ett lands konsumtion ger upphov till i andra länder. I detta kapitel behandlas
ett urval av dessa metoder. I första hand beskrivs
de metoder som använts för att beräkna miljöpåverkan inom de fem områdena i rapportens
kapitel 6, men även några andra relevanta metoder presenteras översiktligt.
I kapitlet ges även några inledande intryck av
metodernas användbarhet inom miljömålssystemet. För att slutgiltigt bedöma olika metoders
relevans är det nödvändigt att känna till vad som
ska mätas och följas upp. För närvarande är detta
emellertid inte formulerat. Gemensamt för flertalet metoder är att resultaten är tämligen grova
och att metod- och datautveckling pågår. Detta
gör att bedömningarna av hur användbara de är
kan komma att förändras.
Bedömningen är att samtliga beskrivna metoders resultat går att kommunicera med en bred
publik. Detta är viktigt eftersom frågan om den
globala miljöpåverkan av ett enskilt lands konsumtion är abstrakt och ibland svår att förklara
på ett enkelt sätt. Samtliga metoder bedöms också
ha potential att bidra till förståelsen för att det
finns gränser för vad naturen tål och för att konsumtionen påverkar den globala miljön.
Se bilaga 2 för information om hur bedömningarna har tagits fram.
Det finns ett antal
7.1 Input-output-analys
används i flera beräkningar
Det finns många metoder för att bedöma miljöpåverkan av olika system. Exempel är miljöexpanderade input-output-analyser, miljökonsekvensbeskrivningar, strategiska miljöbedömningar, livscykelanalyser, material- och substansflödesanalyser och miljöutredningar i samband med miljöledningssystem.146 I avsnittet om kemikalier i denna
rapport har material- och substansflödesanalys
använts. Flera av de andra metoder som analyseras i detta underlag har använt input-outputanalys som grund för sina resultat, exempelvis
miljöräkenskaperna. I ekologiskt fotavtryck kan
input-output-analys användas för att koppla fotavtrycket till olika sektorer och områden.
7.1.1 Bakgrund och beskrivning
Input-output-analys (IOA) är en nationalekonomisk metod som utvecklades på 1930-talet. Det är
en beräkningsmodell som kan användas i många
olika sammanhang för att undersöka hur olika
delar av ekonomin samverkar. Kärnan i metoden
är matriser som beskriver hur olika branscher
handlar med varandra i monetära termer. Det är
exempelvis möjligt att beräkna hur stor produktion av olika varor som behövs för att tillgodose
konsumtionen av en vara. För att konsumenterna
ska kunna köpa till exempel en viss mängd mjölk
i affären krävs insatser från flera olika branscher
– inte bara livsmedelsindustrin och jordbruket
146. Finnveden, G. m.fl. (2007).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 51 utan också bland annat verkstadsindustrier för
olika maskiner, transporter samt energi till uppvärmning och transporter. Med hjälp av IOA blir
det möjligt att beräkna hur mycket av alla dessa
insatser som behövs för att producera en viss
mängd mjölk.
I en miljöexpanderad input-output-analys används emissionsfaktorer för olika branscher för
att beräkna totala emissioner (utsläpp) i produktionen. Dessa emissionsfaktorer beskriver hur
stora utsläpp av ett visst ämne som uppstår per
miljon kronor för en viss varugrupp inom den
branschen. För att återgå till mjölkexemplet används emissionsfaktorer för bland annat livsmedelsindustrier, jordbruk, verkstadsindustrier och
olika transporter för att beräkna de utsläpp som
uppstår för att producera en viss mängd mjölk.
På samma sätt kan resursanvändning beräknas i
de producerande branscherna för att tillgodose
en viss efterfrågan på mjölk. Det är denna typ av
data för emissioner och resursanvändning som
kan beräknas med hjälp av input-output-analyser
och sedan användas i olika metoder.
Input-output-analysen utgår från det som kallas slutlig användning. Denna slutliga användning brukar definieras som summan av konsumtion, export och investeringar. En miljöexpanderad input-output-analys kan alltså beräkna
emissioner (och resursanvändning) fram till slutlig användning. Vad som händer efter denna slutliga användning ingår inte i normalanalysen men
kan läggas till i vissa typer av analyser.
Input-output-analysen gäller för ett visst geografiskt område, oftast en nation. Det innebär att
varor som importeras måste hanteras i särskild
ordning.147
7.1.2 Fördelar och svagheter
En av fördelarna med miljöexpanderad inputoutput-analys:
•
Metoden har visat sig vara kraftfull för att analysera konsumtions- och produktionsmönster
på nationell och europeisk nivå.
Några av svagheterna hos input-output-analys:
Olika världsdelar delar upp den ekonomiska
sektorn på olika sätt och i olika många delar,
vilket försvårar jämförelse.148
• Metoden bygger ibland på antaganden om att
miljöpåverkan från industriella processer är
densamma som i hemlandet. Detta kan leda till
felskattningar.
• Miljödata från miljöräkenskaper finns ofta
bara för växthusgaser och utsläpp till luft.149
•
7.1.3 Användbarhet
Input-output-analys ingår som grund i flera av
metoderna och bedöms därför inte separat.
7.2 Miljöräkenskaper
7.2.1 Bakgrund och beskrivning
Miljöräkenskaper är ett informationssystem som
med hjälp av statistik beskriver samband mellan
miljö och ekonomi. Systemet utgår precis som nationalräkenskaperna från branscher, hushåll och
myndigheter. De områden som hittills ingår i miljöräkenskaperna är utsläpp till luft och vatten,
avfall, energianvändning, materialflöden, kemikalier, miljöskyddskostnader, miljöföretag, miljöskatter, miljösubventioner samt naturresursfrågor. Miljöräkenskapssystemet i Sverige började
utvecklas 1993. I dag tar ett tjugotal länder, både
inom och utanför EU, fram miljöräkenskaper. FN
147. Finnveden, G. m.fl. (2007).
148. Moll, S. & Watson, D. (2009).
149. Moll, S. & Watson, D. (2009).
52 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
figur 17. Sambanden mellan ekonomi och miljö
i miljöräkenskaperna
inflöde
aktörer
utflöde
kapital
arbetskraft
material
energi
branscher
hushåll
offentlig sektor
varor
tjänster
avfall
utsläpp
källa: statistiska centralbyrån
Miljöräkenskaperna beskriver miljöpåverkan från ett lands
ekonomiska aktiviteter via produktion och konsumtion.
Producenterna använder energi, råvaror, arbetskraft och
kapital för att producera varor och tjänster. Produktionsprocesserna och konsumtionen genererar även utsläpp
till luft och vatten samt avfall. Miljöräkenskaperna syftar
till att kvantifiera dessa flöden och deras inbördes relationer.150
har uppmärksammat att hastigheten med vilken
länder ansluter sig till systemet är för låg. EU står
därför i begrepp att lagstifta om att alla medlemsländer ska rapportera miljöräkenskapsdata
för några väl utvecklade områden. Ett förslag
till lagtext behandlas under 2010 och innefattar
branschvisa redovisningar av utsläpp till luft och
miljörelaterade skatter samt nationella materialflöden. I Sverige är det Statistiska centralbyrån,
SCB, som tar fram miljöräkenskaperna. Miljöräkenskaper har hittills inte använts för regelbunden uppföljning inom miljömålssystemet.150
7.2.2 Metod
De svenska miljöräkenskaperna kan visa både direkta och indirekta utsläpp som är förknippade
med svensk konsumtion. De indirekta utsläppen
beräknas med hjälp av miljöexpanderad inputoutput-analys, som ingår som en komponent i
miljöräkenskaperna. Dessa nationella miljöpåverkansdata behöver då kompletteras med miljödata från de länder som varorna importeras från.
Det finns olika metoder för att göra detta. En första metod använder antagandet att miljöpåverkan
i andra länder är densamma som i importlandet.
Det antas att den utländska produktionen ser ut
som den svenska och att den släpper ut lika mycket luftföroreningar. Med denna metod lyfts främst
sådana skillnader fram som beror på importens
och exportens produktsammansättning, till exempel råvaror kontra förädlade varor.151 Det ger i
Sveriges fall en underskattning av miljöpåverkan
när det gäller utsläpp av koldioxid och svaveldioxid. Metoden används ändå ibland eftersom
det saknas detaljerad miljöstatistik i många av de
länder som Sverige importerar från.
En mer förfinad metod innebär att utsläpp beräknas med nationella men inte branschfördelade utländska utsläppskoefficienter. Idealt skulle
branschfördelade miljödata användas, vilket kan
göras i de fall länderna rapporterar i enlighet med
miljöräkenskapernas indelning. Med metoden
framgår skillnader i utsläpp som beror på exportens och importens varusammansättning. Den visar också att branscherna släpper ut olika mycket
föroreningar till luften – det vill säga att de är olika smutsiga i sin produktion.152
7.2.3 Fördelar och svagheter
Några av fördelarna med miljöräkenskaper:
• Flera bedömare, bland annat från Europeiska
miljöbyrån (EEA, European Environment
Agency), anser att miljöräkenskaperna har stor
potential och borde komma till användning
mycket mer än vad de gör i dag.153
150. Statistiska centralbyrån (2002).
151. Statistiska centralbyrån (2000).
152. Statistiska centralbyrån (2000).
153. SOU 2009:83. Bilagedel.
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 53 • Med en planerad europeisk lagstiftning som
gör att alla EU:s länder redovisar miljöräkenskapsdata kommer datakvaliteten i beräkningarna att kunna förbättras ytterligare.
• Metoden är etablerad på global nivå och används av många länder i världen.
• Resultaten tas fram av en statlig myndighet,
vilket ger hög trovärdighet.
• Systemet är väl dokumenterat.
• Data- och tidsserier finns – även om de har
varierande kvalitet.
• Data från miljöräkenskaperna kan användas
för områden som är olika stora till ytan.
När miljöräkenskaperna räknar fram konsumtionens miljöpåverkan används metoden miljöexpanderad input-output-analys, vars svagheter
beskrivs i avsnitt 7.1.2.
7.2.4 Användbarhet
Miljöräkenskaperna berör främst miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft,
Giftfri miljö och Ingen övergödning.
Det inledande intrycket är att de svenska miljöräkenskaperna kan vara en användbar, kompletterande metod för att beräkna och följa den
svenska konsumtionens globala miljöpåverkan
inom ramen för miljömålssystemet.
I bedömningen har särskilt vägts in att metoden är etablerad på statlig nivå i många länder, att
resultaten tas fram av en statlig myndighet och att
systemet är väl dokumenterat. Miljöräkenskaperna kan dock behöva utvecklas vidare, vad beträffar både kvaliteten på data (exempelvis för andra
länder) och flera typer av utsläpp och annan påverkan (bland annat arealbehov).
7.2.5 Utvecklingsarbete kring miljöräkenskaper
Europeiskt arbete kring metodfrågor – EIPOT
Forskningsprojektet EIPOT, Environmental Impacts of Trade, genomfördes år 2008–2009 av
myndigheter i 13 EU-länder. Avsikten var att ta
fram en internationellt accepterad statistikmetod
för att beräkna och beskriva den globala miljöpåverkan som orsakas av varor och tjänster.154
EIPOT-samarbetet syftade till att sätta samman
befintlig kunskap och pågående forskning i frågan. Projektet gick även igenom vilka metoder
som fanns eller höll på att utarbetas. Via de aktuella metoderna identifierades, specificerades och
utvecklades ett anpassat angreppssätt som kan
användas av de länder som deltagit i samarbetet.
Projektet bedömer att den bästa utgångspunkten
för en EIPOT-metod är ett miljömässigt utvecklat multi-regionalt input-output-angreppssätt.155
Detta föreslås hämta data från ländernas miljöräkenskaper. Men det saknas fortfarande en
mängd data för att göra det möjligt att ta fram
statistiken.156, 157, 158
EU tar fram data om miljöpåverkan från
europeisk konsumtion och produktion
På uppdrag från Europeiska miljöbyrån har European Topic Centre on Sustainable Consumption
and Production (ETC/SCP) med hjälp av statistik
besvarat två centrala frågor beträffande hållbar
konsumtion och produktion:
154. Stockholm Environment Institute, EIPOT, Background. (Webb.)
155. Ett miljömässigt utvecklat multi-regionalt input-output-angreppssätt innebär utvecklade miljöräkenskapsberäkningar, med
fler ingående länder, ofta mer detaljerade produktgrupper och med mer modellerade data än vad som kommer från statistikbyråerna. Referens: Palm, V. (e-brev 2010-03-25).
156. SOU 2009:83. Bilagedel.
157. Wiedmann, T. m.fl. (2009).
158. Palm, V. (e-brev 2009-11-27).
54 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
• Vilka faktorer i de europeiska produktionsoch konsumtionsmönstren svarar huvudsakligen för miljöpåverkan inklusive miljöpåverkande resursanvändning?
• Var kan de största miljövinsterna hämtas?
Syftet var att bidra till det europeiska policyarbetet kring hållbar konsumtion och produktion
samt peka ut de områden som har störst potential
till miljöförbättringar. Metoden är densamma
som SCB använder för miljöräkenskaperna, det
vill säga en miljöexpanderad input-output-analys. Fyra typer av direkt miljöpåverkan undersöktes, nämligen utsläpp
•
•
•
•
av växthusgaser
av försurande ämnen
av ozonbildande ämnen för marknära ozon
från inhemsk materialutvinning.159
7.3 Tillämpning av input-outputanalys i rapporten Konsumtionens
klimatpåverkan
7.3.1 Bakgrund och beskrivning
Rapporten Konsumtionens klimatpåverkan är
framtagen av Naturvårdsverket. Den analyserar
vilka utsläpp av växthusgaser den svenska konsumtionen ger upphov till oavsett var i världen
eller i produktionskedjan utsläppen sker.
7.3.2 Metod
Beräkningarna i Konsumtionens klimatpåverkan
gäller koldioxid, metan och lustgas. Analysen har
gjorts med hjälp av miljöexpanderad input-output-analys och med hjälp av olika länders miljöräkenskaper. Liknande beräkningar som i Kon-
sumtionens klimatpåverkan har använts i denna
rapport för att ta fram resultat om den svenska
konsumtionens globala miljöpåverkan beträffande utsläpp av luftburet svavel och kväve.
7.3.3 Fördelar och svagheter
Några av fördelarna med beräkningarna i Konsumtionens klimatpåverkan:
• Resultatet är framtaget av en statlig myndighet, vilket ger hög trovärdighet.
• Metoden passar för kontinuerlig uppföljning
(till exempel vart femte år).160
• Metoden kan användas för områden som är
olika stora till ytan.
Några av svagheterna hos metoden bakom beräkningarna i Konsumtionens klimatpåverkan:
• Resultatet är inte exakt. På detaljnivå stämmer
inga siffror riktigt just för att det finns bara ett
visst antal branscher och ett visst antal varor
som alla företag och deras ofta speciella varor
tvingas in i.161
• Olika världsdelar delar upp de ekonomiska
sektorerna på olika sätt och i olika många delar, vilket försvårar jämförelse.
• Metoden bygger delvis på antaganden om att
miljöpåverkan från industriella processer är
densamma som i hemlandet, vilket kan leda till
felskattningar.162
7.3.4 Användbarhet
Den tillämpning av input-output-analys som görs
i rapporten Konsumtionens klimatpåverkan berör främst miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.
159. Moll, S. & Watson, D. (2009).
160. Hunhammar, S. (muntligen 2010-02-26).
161. Naturvårdsverket (2008b).
162. Hunhammar, S. (e-brev 2010-03-12).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 55 Det inledande intrycket är att resultaten i rapporten Konsumtionens klimatpåverkan och den
bakomliggande metoden input-output-analys kan
vara användbara inom miljömålssystemet för
att, som komplement till andra mät- och uppföljningsmetoder, mäta och kommunicera den
svenska konsumtionens globala påverkan på till
exempel klimat och utsläpp av luftburet kväve
och svavel.
I bedömningen har särskilt vägts in att Naturvårdsverket tidigare har godkänt rapporten.
7.4 Koldioxidfotavtryck
7.4.1 Bakgrund och beskrivning
Ursprungligen kommer begreppet koldioxidfotavtryck från forskarna Mathis Wackernagel och
William E. Rees, som även utvecklat ekologiskt
fotavtryck.163
Begreppet koldioxidfotavtryck har kommit att
användas mycket inom såväl miljörörelsen som
näringsliv och forskning i takt med att klimatfrågorna fått vidare spridning. Det finns dock ännu
ingen standardiserad definition eller metod för
att mäta och kvantifiera ett koldioxidfotavtryck,
utan olika aktörer har utvecklat begreppet utifrån
egna behov och antaganden. Det gör att olika aktörer ännu så länge kan få skilda resultat vid sina
beräkningar.
7.4.2 Metod
Gemensamt för de flesta beräkningar av koldioxidfotavtryck är att koldioxidfotavtryck definieras
som en mängd gasutsläpp som är relevanta för klimatförändringarna och förknippade med mänsk-
lig produktion och konsumtion. Faktorer som kan
skilja mellan beräkningarna är till exempel
• om endast koldioxid ska beräknas, eller även
andra växthusgaser, till exempel metan
• om endast kolbaserade växthusgaser ska beräknas, eller även gaser som inte innehåller kol,
till exempel kvävedioxid
• om gaserna över huvud taget behöver relatera
till växthuseffekten; det finns andra kolbaserade gaser som är viktiga från miljö- och hälsosynpunkt, till exempel kolmonoxid
• om alla utsläppskällor ska räknas in, även de
som inte härrör från fossilt bränsle, till exempel
koldioxidutsläpp från mark
• om koldioxidfotavtryck behöver omfatta påverkan från hela livscykeln hos de varor och
tjänster som studeras, eller om det räcker med
de direkta utsläppen vid användningen
• om livscykelperspektivet ska användas – var
ska då gränserna dras för livscykelperspektivet
och hur ska påverkan kvantifieras
• om koldioxidfotavtryck ska uttryckas i ton,
ton koldioxidekvivalenter, hektar eller globalhektar.164, 165
Internationella standardiseringsorganisationen,
ISO, håller på att ta fram en standard för koldioxidfotavtryck för att skapa enighet om hur man
beskriver varors och tjänsters påverkan på klimatet. Målet är att standarden ska vara färdig år 2011
och bestå av två delar: en som beskriver metodiken
för att kvantifiera växthusgaser och en som hanterar metodiken för att kommunicera resultaten. En
standard för att beräkna koldioxidfotavtryck för
organisationer ska också tas fram.166
163. Wackernagel, M. & Rees, W. (1996).
164. Gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser (förkortas CO2e).
165. Wiedmann, T. & Minx, J. (2007).
166. Ringström, L. (2009). (Webb.)
56 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
En organisation som arbetat mycket med koldioxidfotavtryck är Världsnaturfonden WWF. De
har också kommunicerat metoden till företag och
allmänhet. Enligt WWF:s definition av koldioxidfotavtryck inkluderas hela livscykeln för de varor
eller tjänster som konsumeras, och fotavtrycket
uttrycks i enheten ton eller kilo koldioxidekvivalenter. WWF har valt att fokusera på växthusgasen koldioxid men håller öppet för att i framtida
analyser även inkludera övriga växthusgaser där
detta är relevant.
I beräkningar av koldioxidfotavtrycket för nationer, till exempel Sverige, utgår WWF från ett
konsumtionsperspektiv som omfattar de globala
utsläppen av koldioxid från nationens konsumtion, inklusive utsläpp från varor och tjänster
som nationen importerar, men exklusive varor
och tjänster som exporteras.167 I rapporter som
WWF tar fram särskilt om koldioxidfotavtrycket
görs inte någon omräkning av utsläpp till areal,
som man gör i beräkningen av ekologiskt fotavtryck.168 Däremot använder WWF också ofta det
arealbaserade konceptet ekologiskt fotavtryck för
mer övergripande analyser av olika nationers miljöbelastning, och där ingår koldioxidutsläppen
som en delkomponent.169, 170
Koldioxidfotavtryck kan beräknas från två
olika perspektiv: bottom-up-metoden baserad på
processanalys eller top-down-metoden baserad
på miljöexpanderad input-output-analys. Metoderna har olika fördelar och svagheter.
7.4.3 Fördelar och svagheter
Några av fördelarna med koldioxidfotavtryck:
• Begreppet är relativt välkänt jämfört med beräkningarna i Naturvårdsverkets rapport Konsumtionens klimatpåverkan.
• Metoden kan användas för områden som är
olika stora till ytan.
• Resultat för Sverige, liksom för många andra
länder i världen, finns färdiga och kan jämföras.
• Metoden passar för kontinuerlig uppföljning
(till exempel vartannat år).
Några av svagheterna hos koldioxidfotavtryck:
• Begreppet används av många olika aktörer
som inte utför beräkningarna på samma sätt,
vilket leder till olika resultat.
• Resultatet är inte exakt. På detaljnivå stämmer
inga siffror riktigt just för att det finns bara ett
visst antal branscher och visst antal varor som
alla företag och deras ofta speciella varor tvingas
in i.171
• Olika världsdelar delar upp de ekonomiska
sektorerna på olika sätt och i olika många delar, vilket försvårar jämförelse.
• Metoden bygger delvis på antaganden om att
miljöpåverkan från industriella processer är
densamma som i hemlandet, vilket kan leda till
felskattningar.172
167. WWF (2008b). (Webb.)
168. Borgström-Hansson, C. (e-brev 2010-02-11).
169. Borgström-Hansson, C. (telefonsamtal 2010-02-05).
170. Borgström-Hansson, C. (e-brev 2010-03-10).
171. Naturvårdsverket (2008b).
172. Hunhammar, S. (e-brev 2010-03-12).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 57 7.4.4 Användbarhet
Koldioxidfotavtryck berör miljökvalitetsmålet
Begränsad klimatpåverkan.
Det inledande intrycket är att Naturvårdsverket i dagsläget bör vara försiktigt med att använda
sig av begreppet koldioxidfotavtryck i miljömålsuppföljningen. Däremot kan metoden bakom
koldioxidfotavtryck, det vill säga input-outputanalysen, vara användbar i samband med beräkningar av den svenska konsumtionens globala påverkan på till exempel klimatet. I bedömningen
har särskilt vägts in att staten – när valet nu finns
mellan koldioxidfotavtryck (som kan förknippas
med en rad aktörer) och en neutral beräkning, till
exempel den tillämpning av input-output-analys
som gjorts i Konsumtionens klimatpåverkan – i
första hand bör använda antingen en metod som
är standardiserad eller ett begrepp som inte förknippas med en speciell organisation.
7.5 Vattenfotavtryck
7.5.1 Bakgrund och beskrivning
Begreppet vattenfotavtryck introducerades 2002
av A.Y. Hoekstra och P.Q. Hung.173 Vattenfotavtryck kan räknas ut för en person, ett land,
en produkt eller ett företag. Vattenfotavtrycket för ett land definieras som den totala mängd
sötvatten som används för att producera de varor och tjänster som konsumeras av invånarna i
landet. Vattenanvändningen mäts i termer av
vattenvolymer som konsumeras eller förorenas per tidsenhet.174 Olika länders vattenfotavtryck uppskattades först av Hoekstra och Hung
2002.175 Vattenfotavtrycket visar vattenanvändning relaterat till konsumtion, medan den traditionella indikatorn visar vattenanvändning i
relation till produktion. Vanligtvis uttrycks ett
vattenfotavtryck som volymen använt sötvatten
per år.176
Begreppet vattenfotavtryck är nära kopplat till
konceptet virtuellt vatten. Virtuellt vatten är definierat som den volym vatten som krävs för att
producera en vara eller en tjänst. Begreppet virtuellt används eftersom det mesta av vattnet som
går åt vid produktionen inte återfinns i produkten; produktens verkliga innehåll av vatten är ofta
försumbart jämfört med dess virtuella vatteninnehåll.177
Konceptet introducerades av J.A. Allan under
1990-talet när han studerade möjligheten att importera virtuellt vatten, till skillnad från verkligt
vatten, som en del av lösningen på problemet med
vattenbrist i Mellanöstern. Allan utarbetade idén
om att använda livsmedelsimport – och därigenom import av virtuellt vatten – som en metod att
minska trycket på de bristande inhemska vattenresurserna. Virtuell vattenimport blir på det sättet
en alternativ vattenkälla.178
Eftersom allt vatten som konsumeras av ett
land inte används inom landet, delas vattenfotavtrycket upp i två delar: det interna och det externa
vattenfotavtrycket. Det interna vattenfotavtrycket visar användningen av inrikes vattenresurser
för att producera varor och tjänster som konsumeras av landets invånare. Det externa vattenfotavtrycket för ett land visar den vattenvolym från
vattenresurser i andra länder som används för att
173. Hoekstra, A.Y. & Chapagain, A.K. (2008).
174. Water Footprints webbplats (besökt 2010-09-14).
175. Chapagain, A.K. & Hoekstra, A.Y. (2004).
176. Hoekstra, A.Y. & Chapagain, A.K. (2008).
177. Hoekstra, A.Y. (2007).
178. Hoekstra, A.Y. & Chapagain, A.K. (2008).
58 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
figur 18. Schematisk bild av hur vattenfotavtryck för ett land beräknas
import av
jordbruksprodukter
import av
industriprodukter
återexport av importerade produkter
(återexport av importerat virtuellt vatten)
import av
virtuellt vatten
konsumtion av importerade produkter
(externa vattenfotavtrycket)
landets
vattenfotavtryck
jordbrukets
vattenanvändning
hushållens
vattenanvändning
vatten som används
till inhemsk produktion
konsumtion av inhemska produkter
(interna vattenfotavtrycket)
industrins
vattenanvändning
export av inhemska produkter
(export av virtuellt vatten)
källa: chapagain & orr
Ett lands vattenfotavtryck består av en intern, det vill säga inhemsk, komponent och en extern komponent.
producera varor och tjänster som konsumeras av
invånarna i det berörda (importerande) landet.179
Ett vattenfotavtryck för ett lands produktion
eller för en enskild vara delas upp i blått, grönt
och grått vatten. Blått vatten är yt- och grundvatten som utvinns för att odla en gröda och som
inte återförs till vattendraget. Grönt vatten är
volymen regnvatten som avdunstar och lagras i
jorden vid odling. Beräkningarna omfattar även
grått vatten, som är en indikator på den förorening av sötvatten som kan kopplas till produktionen av en vara. Det definieras som den volym
sötvatten som krävs för att späda ut en förorening
till en standard för vattenkvalitet.180 Uttaget av
grönt vatten är oftast mer hållbart och tär inte på
sötvattenresurserna på samma sätt som uttaget av
blått vatten.181, 182
7.5.2 Metod
Det finns två huvudmetoder att beräkna vattenfotavtryck för ett land: bottom-up-metoden och
top-down-metoden.183 Top-down-metoden anses
av forskare vara mest praktisk för att beräkna
fotavtryck för länder. Metoden är balansbaserad,
och fotavtrycket beräknas som summan av den
totala användningen av inhemskt vatten och bruttoimporten av virtuellt vatten minus bruttoexporten av virtuellt vatten.184 Bottom-up-metoden
179. Hoekstra, A.Y. & Chapagain, A.K. (2007).
180. Water Footprints webbplats (besökt 2010-09-14).
181. WWF (2008c). (Webb.)
182. van Oel, P.R. m.fl. (2009).
183. Villner, M. m.fl. (2009).
184. Villner, M. m.fl. (2009).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 59 kan också användas för att beräkna nationella
fotavtryck, men ses som mest lämpad när importoch exportdata inte finns tillgängliga. Bottom-upmetoden kallas även för item-by-item-metoden.
Vattenfotavtrycket beräknas genom att alla varor
och tjänster som konsumeras av invånarna i ett
land multipliceras med respektive vattenåtgång
för dessa varor och tjänster.185 Ingen av metoderna anses vara färdigutvecklad, och diskussioner
pågår mellan forskargrupper och företag om hur
vattenfotavtryck ska beräknas.186
Water Footprint Network är ett nätverk av
aktörer som arbetar för att utveckla, standardisera och ta fram kriterier för vattenfotavtryck. En
standardiseringsprocess pågår även inom ramen
för ISO. I november 2009 publicerades en vattenfotavtrycksmanual av Water Footprint Network.187
•
•
•
7.5.3 Fördelar och svagheter
Några av fördelarna med vattenfotavtryck:
•
•
•
•
Data- och tidsserier finns.
Resultat finns färdiga och tillgängliga.
Metoden passar för kontinuerlig uppföljning.
Metoden kan användas för områden som är
olika stora till ytan.
Några av svagheterna hos vattenfotavtryck:
• Metoden tar inte in hur stor miljöpåverkan ett
visst fotavtryck orsakar på olika platser på jorden. Siffran för vattenfotavtrycket för olika länder kan vara lika, men ländernas vattenfotavtryck är ändå olika. I sådana fall kan fotavtrycket
i det ena landet orsaka stora miljöproblem, till
•
exempel på grund av vattenbrist, medan det i det
andra landet orsakar små problem.188
Beräkningarna innehåller en uppskattning av
hur mycket förorenat vatten (grått vatten) behöver spädas ut för att uppnå en standardiserad vattenkvalitet. Inslag av uppskattade värden kan uppfattas som en nackdel.
Metoden att beräkna den virtuella vattenvolymen för jordbruksprodukter har förbättrats
av olika forskare genom åren men innehåller
fortfarande flera förenklingar. Till exempel visar exportdata inte om en produkt som exporteras från ett land är återexport av en tidigare
importerad produkt eller export av en inhemskt tillverkad produkt. Därför är det svårt
att beräkna det exakta virtuella vatteninnehållet i återexporterade produkter.189
Metoden tar inte hänsyn till hur stor evapotranspirationen skulle vara om grödan inte
hade växt där den växte. Det borde vara av stort
intresse att få kunskap om hur mycket eventuellt extra vatten som krävs för att en viss gröda
växer på en viss plats, jämfört med ”normalevapotranspirationen” för platsen.
Endast hushållens, jordbrukets och industrins
vattenuttag tas med i beräkningarna av vattenuttaget i ett land. Övriga vattenuttag omfattas
inte. I Sverige står de övriga uttagen för omkring 11 procent av uttagen och avser kommunalt vatten inom bland annat byggverksamhet,
varuhandel, hotell och restaurang, transporter,
offentlig förvaltning samt förluster i ledningsnätet.190
185. Villner, M. m.fl. (2009).
186. Villner, M. m.fl. (2009).
187. Hoekstra, A.Y. m.fl. (2009).
188. Forslund, A. (telefonsamtal och e-brev 2009-10-15--21).
189. Villner, M. m.fl. (2009).
190. Villner, M. m.fl. (2009).
60 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
• Metoden består av ett antal moment, och ingen
studie innehåller den senast utarbetade versionen av alla delmoment. För att få en överblick
är man därför tvungen att hämta uppgifter från
olika källor. Det gör att det krävs mycket efterforskningar och tid för att hitta de formler som
ska användas. Än mer tidskrävande är det att
hitta och bedöma de data som är lämpliga att
använda.191
• Metoden för beräkningar av vattenfotavtryck
är inte färdigutvecklad utan kommer högst
sannolikt att ändras. Detta gör att det är svårt
att veta om förändringar i ett lands vattenfotavtryck beror på verkliga förändringar i indata
eller enbart metodändringar.
7.5.4 Användbarhet
Vattenfotavtryck tangerar främst miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet.
Det inledande intrycket är att vattenfotavtryck
på sikt är möjligt att använda som komplement
till andra mät- och uppföljningsmetoder inom
miljömålssystemet. Syftet skulle i så fall kunna vara att överskådligt synliggöra att Sveriges
konsumtion av varor och tjänster har stor inverkan på vattenförhållandena utanför Sverige, där
varorna producerats.
I bedömningen har särskilt vägts in att metoden inte är färdigutvecklad.
7.5.5 Fallstudier och projekt
där vattenfotavtryck använts
Mer detaljerade studier av enskilda länders
vattenfotavtryck har gjorts under de senaste åren
av Världsnaturfonden WWF, till exempel av
Storbritanniens respektive Sveriges vattenfotavtryck.192, 193 De senare landstudierna baseras på
data för fler produkter än tidigare studier, och
metoderna har utvecklats för att kunna spåra
produkterna i flera led och inte enbart från senaste exporthamn.194 Utöver dessa studier för länder
har ett stort antal studier gjorts för olika produkter, som till exempel bomull, konsumtion av kaffe
och te i Nederländerna och konsumtion av pizza
och pasta i Italien.195, 196, 197
7.6 Ekologiskt fotavtryck
7.6.1 Bakgrund och beskrivning
Den analytiska metoden ekologiskt fotavtryck har
utvecklats av bland andra Mathis Wackernagel
och William E. Rees. Ursprungligen kallade de
båda forskarna metoden för ”appropriate carrying capacity” men för att göra den mer lättillgänglig lanserade de 1996 det utvecklade begreppet ekologiskt fotavtryck i boken Our Ecological
Footprint: Reducing Human Impact on the Earth.
Sedan dess är begreppet ekologiskt fotavtryck väl
förankrat i litteratur och tankegångar inom ramen för till exempel hållbar utveckling, ekologiskt hållbar utveckling och miljöekonomi.198
191. Villner, M. m.fl. (2009).
192. Chapagain, A. & Orr, S. (2008a).
193. WWF (2008b). (Webb.)
194. Chapagain, A. & Orr, S. (2008a).
195. Chapagain, A.K. m.fl. (2006).
196. Chapagain, A.K. & Hoekstra, A.Y. (2007).
197. Aldaya, M.M. & Hoekstra, A.Y. (2009).
198. SOU 2009:83. Bilagedel.
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 61 Ekologiskt fotavtryck är ett mått på hur mycket
av jordens biologiskt produktiva yta människan
tar i anspråk för att upprätthålla konsumtionen
av varor och tjänster. Det ekologiska fotavtrycket
motsvarar alltså den biologiskt produktiva jordyta som behövs för att de varor och tjänster vi
konsumerar ska kunna produceras, distribueras
och eventuellt deponeras samt för att absorbera
det avfall i form av koldioxid som bildas.199 I fotavtrycksberäkningen relateras vår konsumtion
till delkomponenterna åker, betesmark, skog, bebyggd yta, fiskevatten och yta för koldioxidabsorption.200 För att kunna jämföra olika länders
ekologiska fotavtryck anger man ytan i globalhektar/person.
7.6.2 Metod
Den vanligaste typen av ekologiskt fotavtryck är
den där ett lands hela konsumtion ingår – det vill
säga den areal som används för landets konsumtion. Fotavtrycket från konsumtionen (i globalhektar) innefattar fotavtrycket från alla varor och
tjänster som produceras inom ett land plus fotavtrycket från importerade varor och tjänster minus
fotavtrycket från exporterade varor och tjänster.
En globalhektar definieras som en hektar av
biologiskt produktiv yta med en genomsnittlig
global produktivitet under ett visst år. År 2002
hade biosfären 11,4 miljarder hektar biologiskt
produktiv yta, varav 2 miljarder hektar hav och
9,4 miljarder hektar mark. En (1) globalhektar är
1 hektar som representerar den genomsnittliga
produktionsförmågan hos en av dessa 11,4 miljarder hektar.
Inom en viss marktyp varierar förmågan hos
ett område att producera varor och tjänster beroende på faktorer som till exempel klimat och
topografi. Avkastningsfaktorer tar hänsyn till
skillnader mellan länders olika produktivitet för
en viss marktyp. Varje land och varje år har avkastningsfaktorer för åkermark, betesmark, skog
och fiske.
För att kunna jämföra ekologiskt fotavtryck
mellan olika länder används ekvivalensfaktorer,
som omvandlar ett lands hektar av en viss marktyp till globalhektar. Ekvivalensfaktorerna är
lika för alla länder men varierar från år till år på
grund av förändringar i produktiviteten i ekosystem eller marktyper. Variationerna kan bero på
miljöfaktorer, till exempel väderförhållanden.201
Genom att jämföra ekologiskt fotavtryck och
biokapacitet får man en balansräkning för naturresurser. Om skillnaden mellan biokapacitet och
ekologiskt fotavtryck är negativ kallas det för
”ekologiskt underskott”, och ”ekologisk reserv”
om den är positiv.
När den internationella tankesmedjan Global
Footprint Network (GFN) beräknar ekologiskt
fotavtryck/biokapacitet använder den sig av data
från nationella och internationella statistik- och
forskningsorgan, till exempel FN och länders statistikbyråer inom områden som jordbruk, skogsbruk och energi. Vid beräkningar av konsumtion
och slutlig användning tar man hänsyn till inhemsk produktion och handel. När data saknas
tas uppgifter bland annat från olika akademiska
och privata källor.202
199. Borgström-Hansson, C. (e-brev 2009-11-27).
200. Borgström-Hansson, C. (e-brev 2009-12-04).
201. Villner, M. m.fl. (2009).
202. Ecological Footprint Standards 2009. (Webb.)
62 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
figur 19. Beräkningsformler för ekologiskt fotavtryck och biokapacitet
ekologiskt fotavtryck
mängd som
förbrukas (ton/år)
/
genomsnittlig
global avkastning
(ton/ha/år)
x
ekvivalensfaktor
(gha/ha)
=
yta som behövs
(gha)
x
landsspecifik
avkastningsfaktor
x
ekvivalensfaktor
(gha/ha)
=
biokapacitet
(gha)
biokapacitet
tillgänglig mark
(ha)
källa: von stokar, t. m.fl.
Begreppet biokapacitet – biologisk produktionsförmåga –
avser ekosystemens förmåga att producera för människan
användbart biologiskt material och att absorbera mänskliga
utsläpp av koldioxid. Biokapaciteten för ett visst område
visar den genomsnittliga biologiska produktionsförmågan
Det fotavtryck för Sverige som publiceras
bland GFN:s nationalräkenskaper (national
accounts) och i WWF:s Living Planet Report
2008 baseras på internationella data från FN:s
livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO,
internationella energisamarbetet IEA, FN:s statistikavdelning, UNSD, och FN:s klimatpanel,
IPCC.203, 204
Det finns standarder som anger ramarna för
alla projekt som vill använda begreppet ekologiskt fotavtryck i enlighet med överenskommelserna inom Global Footprint Network. Senaste
standarden är från 2009.205
Ekologiskt fotavtryck är ett sammansatt mått
som består av flera olika delar. Om till exempel
Statistiska centralbyrån, SCB, skulle ta fram ett
från denna yta under det aktuella statistikåret. Biokapaciteten beror inte bara på naturliga faktorer utan även på de
rådande markanvändningsmetoderna, till exempel
jordbruk och skogsbruk.
mått som liknar ekologiskt fotavtryck skulle utgångspunkten vara att dela upp måttet i flera delar. Utsläppen av koldioxid som hör samman med
svensk konsumtion skulle till exempel beräknas
med hjälp av miljöräkenskaperna. Markanvändningen som hör samman med svensk konsumtion
skulle också behöva beräknas separat, vilket kräver metodutveckling eftersom något sådant inte
görs i dag. Troligen skulle måttet bli intressantare
om det också kunde skilja mellan olika typer av
markanvändning. Det är dock inte sannolikt att
SCB skulle sätta samman delarna och jämföra
med jordens eller Sveriges beräknade biokapacitet, som i fallet med ekologiskt fotavtryck. I stället skulle statistikanvändarna själva behöva göra
sådana jämförelser.206
203. Borgström-Hansson, C. (e-brev 2009-11-27).
204. WWF (2008c). (Webb.)
205. Borgström-Hansson, C. (e-brev 2009-11-04).
206. Villner, M. m.fl. (2009).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 63 7.6.3 Fördelar och svagheter
Några av fördelarna med ekologiskt fotavtryck:
• Metoden tar in flera aspekter av resursutnyttjande.
• Metoden är känd och väl spridd i världen inom
både stat och näringsliv samt används som utgångspunkt för många internationella forskares arbete.
• Resultat för Sverige, liksom för många andra
länder i världen, finns färdiga och kan jämföras.
• Metoden kan användas för områden som är
olika stora till ytan.
• Data- och tidsserier finns tillgängliga.
• Metoden passar för kontinuerlig uppföljning
(till exempel vart femte år).
Några av svagheterna hos ekologiskt fotavtryck:
• Användningen av andra datakällor och modifikationer i val av ingående variabler och av viktningssystemet kan ändra budskapet påtagligt.
• Tillgänglig statistik innehåller dataluckor som
kräver någon form av metod för imputation för
att beräkna dem. Ofta används olika typer av
datakällor med olika datakvalitet för att fylla
dataluckorna.
• För att få full tillgång till ingående variabler,
viktningsfaktorer, imputationstekniker et cetera behöver man teckna en avgiftsbelagd licens.
• Ekologiskt fotavtryck innehåller en stor mängd
variabler som viktningsfaktorer appliceras på.
Beräkningen av dessa faktorer är inte tillräckligt utförligt dokumenterad för att oberoende
granskningar ska kunna göras.
• Ekologiskt fotavtryck innehåller en uppskattning av hur stor skogsareal som skulle behövas
för att absorbera koldioxidutsläpp. Detta beräkningsantagande gör att man kan få fram ett
enhetligt mått ur en flerdimensionell samling
parametrar för miljöpåverkan.207, 208 Inslag
av uppskattade värden kan uppfattas som en
nackdel.
• Metoden kan inte användas för att beskriva
konsumtion av resurser, inte heller avyttring
av avfall som naturen inte kan absorbera, till
exempel mineraler, tungmetaller, radioaktivt
avfall och långlivade organiska ämnen.209
7.6.4 Användbarhet
Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan
berörs tydligast av ekologiskt fotavtryck, men generellt sett tangeras flertalet miljömål.
Det inledande intrycket är att ekologiskt fotavtryck tills vidare kan vara svårt att använda
inom miljömålssystemet för att mäta och följa
den svenska konsumtionens globala effekter. Däremot skulle metoden kunna användas inom miljömålssystemet som exempel på metod som på ett
övergripande sätt förklarar att det finns en gräns
för hur stor användningen av naturresurser kan
vara, och att det finns stora skillnader i hur stora
resurser som används på olika platser i världen.
I bedömningen har särskilt vägts in att ekologiskt fotavtryck är en mycket komplex metod.
Statistikunderlaget med de koefficienter som ingår är stort och varierar i omfattning, utformning
och transparens.210
207. Villner, M. m.fl. (2009).
208. Palm, V. (e-brev 2010-03-25).
209. SOU 2009:83. Bilagedel.
210. Villner, M. m.fl. (2009).
64 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
7.6.5 Utvecklingsarbete kring
ekologiskt fotavtryck
Metoden är väl spridd i världen inom både stat
och näringsliv, och används som utgångspunkt
för många internationella forskares arbete.
Exempel:
• Wales använder ekologiskt fotavtryck som huvudindikator för hållbarhet.
• Schweiz använder ekologiskt fotavtryck i sin
plan för hållbar utveckling.
• Japan använder ekologiskt fotavtryck som
mått i sin miljöplan.
• Ekologiskt fotavtryck har beräknats för ett
stort antal länder.
• FN publicerar data som härrör från ekologiskt
fotavtryck.211, 212
Reap – beräkningsmetod
för ekologiskt fotavtryck
I juni 2009 startade ett treårigt projekt kallat One
Planet Economy Network: Europe, som handlar
om att bygga ett program för resurs- och energianalys, Reap (Resources and Energy Analysis
Programme), för hela EU. Reap är en mjukvara
med två basfunktioner som kan beräkna fotavtryck såväl på kommun- och länsnivå som på nationell nivå. Den ena funktionen, Reap baseline,
kan användas för att beräkna miljöbelastningen
av befolkningens konsumtion av varor och tjänster, uttryckt i ett urval av konsumtionsbaserade
indikatorer, bland annat koldioxidfotavtryck och
ekologiskt fotavtryck. I Reap baseline används
input-output-analys som metod.213 Den andra
funktionen, Reap scenario manager, besvarar
frågan ”Vad händer om …?”. Den används för
att bedöma hur olika politiska beslut och förändringar i konsumenternas agerande kan påverka
den globala miljöbelastningen från befolkningens fotavtryck. Projektet koordineras av WWF
i Storbritannien och involverar flera europeiska
forskningsinstitut.214, 215 Inom Reap-projektet planerar Stockholm Environment Institute, SEI, och
WWF i Sverige att beräkna det ekologiska fotavtrycket och koldioxidfotavtrycket för Sveriges
alla kommuner. Det svenska arbetet beräknas avslutas under 2010.216
EU och EEA relaterar fotavtryck
till hållbarhetsindikatorer
På uppdrag av EU-kommissionen arbetar Europeiska miljöbyrån, EEA, med att analysera de ekologiska fotavtryckens relation till olika hållbarhetsindikatorer. En färdplan (roadmap) ska tas
fram som utgångspunkt för en grupp indikatorer.
Färdplanen ska vara en kortfattad indikatorbaserad bedömning som ska kunna stödja fyra processer, bland annat EU-kommissionens arbete med
en resursstrategi och med att ta fram en utvecklad
indikator med utgångspunkt i Europas bruttonationalprodukt. EEA lyfter även fram FN:s Human
development index (HDI) och Human well-being
index som viktiga metoder för att mäta framsteg
inom mänsklig välfärd, som livslängd och hälsa.
211. Ewing B. m.fl. (2008). (Webb.)
212. SOU 2009:83. Bilagedel.
213. Borgström-Hansson, C. (e-brev 2009-11-03).
214. Borgström-Hansson, C. (e-brev 2009-12-18).
215. Paul, A. (2008). (Webb.)
216. Borgström-Hansson, C. (e-brev 2009-10-27).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 65 7.7 Rättvist miljöutrymme
7.7.1 Bakgrund och beskrivning
Rättvist miljöutrymme lanserades år 1992 av
den holländska grenen av Friends of the Earth
International (Jordens Vänner). Det vetenskapliga underlaget togs fram av Wuppertalinstitutet
i Tyskland. Rättvist miljöutrymme är den mängd
resurser som kan användas för ett lands befolkning utan att förstöra miljön och utan att tvinga
andra människor i världen, nu eller i framtiden,
att nöja sig med mindre.217 Begreppet var ett av
bidragen till FN-konferensen om hållbar utveckling som hölls i Rio de Janeiro samma år. Idén om
rättvist miljöutrymme har två utgångspunkter:
dels att alla människor har samma rätt till jordens naturresurser, dels att uttaget av begränsade
naturresurser och utsläppen av föroreningar inte
får äventyra ekosystemens produktionsförmåga
och den biologiska mångfalden. Med ”alla människor” avses både nu levande och framtida generationer. Det nya med begreppet rättvist miljöutrymme 1992 var föreningen mellan nödvändig
miljöanpassning av samhället och globalt jämlikhetstänkande.218
I Sverige presenterades begreppet rättvist miljöutrymme år 1997 av Miljöförbundet Jordens
Vänner i rapporten Ställ om för rättvist miljöutrymme. Rapporten var en del i ett arbete som
gjordes i 29 europeiska länder. Som grund för arbetet med de nationella rapporterna användes en
handbok för nationella beräkningar som utarbetats av det tyska Wuppertalinstitutet på uppdrag
av Europeiska Jordens Vänner.219 Miljöförbundet
Jordens Vänner har beräknat miljöutrymmet för
energianvändning, jord- och skogsbruk och användningen av några icke-förnybara råmaterial.220
Miljöförbundet Jordens Vänner anser att rättvist miljöutrymme ska ses mer som en idé än som
en genomförbar modell för omstrukturering av
världssamfundet.221
7.7.2 Metod
Grovt sett innebär rättvist miljöutrymme att man
uppskattar hur stort ett uttag av ett antal resurser
kan vara och fortfarande vara ekologiskt hållbart,
och hur stora utsläpp naturen tål. Tillåtna uttag
och utsläpp fördelas därefter mellan länder efter
folkmängd. Detta jämförs sedan med den nuvarande konsumtionen och utsläppen. Utifrån dessa
beräkningar och jämförelser diskuterar Miljöförbundet Jordens Vänner hur resursuttaget och utsläppen skulle kunna minskas och omfördelas på
ett mer rättvist sätt.
De nio resurser/utsläpp per invånare och år som
ingår i beräkningarna är
•
•
•
•
•
•
•
•
•
primärenergi
koldioxidutsläpp
försurande utsläpp (SO2 och NOX)
icke förnybara råmaterial (cement, tackjärn,
aluminium, klor)
total markareal
sjöar och vattendrag
nettoimport av jordbruksmark
skog
vattenanvändning.
217. Miljöförbundet Jordens Vänner, Vad är rättvist miljöutrymme? (Webb.)
218. SOU 2009:83. Bilagedel.
219. SOU 2009:83. Bilagedel.
220. Miljöförbundet Jordens Vänner, Vad är rättvist miljöutrymme? (Webb.)
221. SOU 2009:83. Bilagedel.
66 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
Flera av resurserna/utsläppen har undergrupper.222, 223
7.7.3 Fördelar och svagheter
Några av fördelarna med rättvist miljöutrymme:
• Rättvist miljöutrymme innehåller, förutom
ekologiska värden, den ekologiska värderingen
att uttaget av begränsade naturresurser och utsläppen av föroreningar inte får äventyra ekosystemens produktionsförmåga och den biologiska mångfalden. Detta överensstämmer med
värderingarna som ligger till grund för miljömålssystemet.
• Begreppet uppmuntrar till diskussion.
• Begreppet kopplar samman de olika dimensionerna i begreppet hållbar utveckling.
• Begreppet kan användas för områden som är
olika stora till ytan. Till exempel har både globala, kontinentala, regionala och nationella
beräkningar gjorts.
• Beräkningar för Sverige finns framtagna.
Några av svagheterna hos rättvist miljöutrymme:
• Begreppen”rättvist”och”miljöutrymme”saknar
exakt definition och kan därför anses vara ovetenskapliga.
• Rättvist miljöutrymme innehåller, förutom
ekologiska värden, även sociala värden vilket
inte är miljömålssystemets uppgift att hantera.
• Om principerna för ett rättvist miljöutrymme
skulle genomföras innebär det, enligt Miljöförbundet Jordens Vänner, en mycket stor omfördelning av materiella resurser från nord till syd.
• Metoden anses inte vara färdigutvecklad.
• Beräkningarna är från 1990-talet och börjar bli
gamla.
7.7.4 Användbarhet
Rättvist miljöutrymme tangerar flertalet miljökvalitetsmål.
Det inledande intrycket är att rättvist miljöutrymme kan vara svårt att använda som metod
för att mäta och följa den svenska konsumtionens
globala effekter. Däremot kan rättvist miljöutrymme användas vid kommunikation inom miljömålssystemet om syftet är att skapa diskussion
och överskådligt synliggöra
• den sociala värderingen att alla människor har
samma rätt till jordens naturresurser
• den ekologiska värderingen att uttaget av
begränsade naturresurser och utsläppen av
föroreningar inte får äventyra ekosystemens
produktionsförmåga och den biologiska mångfalden.
I bedömningen har särskilt vägts in att rättvist
miljöutrymme omfattar sociala värden som inte
ingår i miljömålssystemets uppgift att mäta och
att metoden inte är färdigutvecklad.
7.8 Planetary boundaries
7.8.1 Bakgrund och beskrivning
En grupp ekosystem- och miljöforskare ledda
av Johan Rockström från Stockholm Resilience
Centre har definierat planetära biofysiska gränsvärden, så kallade planetary boundaries.224 Det
är numeriska gränser för de biofysiska processer
som bestämmer jordens förmåga att reglera sig
själv (self-regulation). Gränserna är avsedda att
visa inom vilka ramar mänskligheten kan verka
på ett hållbart sätt med avseende på funktionerna
i det globala ekosystemet utan att riskera oacceptabla förändringar i miljön. Forskarna har identi-
222. Miljöförbundet Jordens Vänner (1998).
223. Mattsson, A. (e-brev 2010-04-05).
224. Rockström, J. m.fl. (2009). (Webb.)
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 67 fierat nio nyckelområden, och de föreslår gränser
för de sju första:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
utsläpp av växthusgaser
uttunning av ozonlagret
försurning av haven
förlust av biologisk mångfald
vattenanvändning
övergödning
förändrad markanvändning
partiklar (aerosoler) i atmosfären
utsläpp av miljögifter.
För att undvika katastrofala miljöförändringar
får gränserna inte överskridas, enligt forskarna.
Exempel på gränser är: förlust av biologisk
mångfald – <10 extinctions per million species
per year (10–100 E/MSY). Det betyder att antalet
arter per miljon arter som dör ut per år inte bör
överstiga 10.225
Planetary boundaries definierar processer/variabler och deras gränsvärden, drivna av konsumtion, men uppmätta ute i verkligheten. Dock inte
nödvändigtvis genom att mäta mänskliga aktiviteter (som är fallet i till exempel input-outputanalyser). Planetary boundaries säger ingenting
om hur stora de mänskliga aktiviteterna får bli
(i ekonomiska mått eller material och energi et
cetera), så länge aktiviteterna är hållbara, förnyelsebara et cetera och i sin tur inte ger upphov till
förändringar i de variabler som definieras. Handlingsutrymmet innanför planetary boundaries
borde således vara ”säkert”.226
7.8.2 Metod
Eftersom planetary boundaries behandlar en rad
olika områden finns det inte en metod som ligger
bakom alla gränsvärden. Däremot har det funnits
en metod för att söka efter planetary boundaries.
Denna rapport går inte närmare in på de metoder
som använts för planetary boundaries.
7.8.3 Fördelar och svagheter
Några av fördelarna med planetary boundaries:
De passar för kontinuerlig uppföljning. Vissa
gränsvärden kan uppdateras varje år, till exempel utsläpp av växthusgaser, men för andra är
längre intervall möjliga.
• Data- och tidsserier finns för sju av de nio planetary boundaries som publicerats.
• De sätter gränser för exempelvis biologisk
mångfald och flera andra områden som övriga
metoder som undersökts i denna rapport inte
förmår ta in i beräkningarna.
•
Några av svagheterna hos planetary boundaries:
De mäter inte konsumtionens påverkan på
miljön.
• Forskarnas resultat baseras på existerande
data, är komplext sammansatta, ungefärliga
och förenade med stor osäkerhet. Tillgängliga
data- och tidsserier finns för bara sju av nio
identifierade nyckelområden.
• De är svåra att definiera om till begränsade områden som till exempel en nation, eftersom regioner och nationer har olika förutsättningar.
•
7.8.4 Användbarhet
Planetary boundaries tangerar flertalet miljökvalitetsmål.
Det inledande intrycket är att planetary boundaries inte kan användas för att mäta och följa
den svenska konsumtionens globala effekter.
Däremot skulle planetary boundaries kunna synliggöra kopplingen mellan de svenska miljökvali-
225. Nykvist, B. (e-brev 2010-08-17).
226. Nykvist, B. (e-brev 2010-01-28).
68 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
tetsmålen i stort, internationella mål och det globala utrymmet för mänsklig aktivitet.
I bedömningen har särskilt vägts in att planetary boundaries inte säger något om vare sig de
svenska gränserna eller den svenska konsumtionens globala effekter.
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 69 Konsumtionens miljöpåverkan
uppmärksammas
8
Det är många olika faktorer och utvecklingsprocesser i vår omvärld som påverkar möjligheterna att hantera konsumtionens negativa miljöeffekter i andra länder. Det gäller till exempel internationella avtal och teknikutveckling. Denna
rapport går inte in på frågan hur miljöpåverkan
som uppstår i andra länder ska hanteras. Därmed
tas inte heller denna typ av omvärldsanalys upp.
I detta kapitel presenteras i stället en kort historik över hur frågan har vuxit fram. Ett urval av
de arbeten i vår omvärld som pågår med koppling till konsumtionens påverkan på den globala
miljön berörs. Bilaga 3 beskriver historiken mer
utförligt.
8.1 Kort historik
Frågan om konsumtionens betydelse för människors försörjning och miljön är inte ny. Redan
1798 uppmärksammade den brittiske nationalekonomen Thomas Robert Malthus problematiken att en växande befolkning kräver att allt
större ytor natur finns tillgängliga för människan, och att detta kan leda till att jordens bärkraft överskrids.227 I Sverige fångades frågan upp
på 1950-talet av professor Georg Borgström, som
förde debatt om bland annat gränserna för världens livsmedelsförsörjning.228
FN:s första miljökonferens hölls i Stockholm
år 1972. Miljödebatter och avfallsfrågor präglade
årtiondet.
På 1980-talet började svensk industri flytta
sin produktion till länder med billigare arbetskraft.229 Detta innebar att också utsläppen från
produktionen flyttade utomlands. Därmed blev
den globala miljöpåverkan troligen större än om
produktionen behållits i Sverige, där miljölagstiftning och kontroll är relativt sett goda.
Brundtlandrapporten 1987 försökte ta ett helhetsgrepp på världens resurs- och miljöproblem
och deras lösning genom “hållbar utveckling”.230
I slutet av 1980-talet började olika intresseorganisationer arbeta med konsumtionsfrågor i miljöperspektiv. Flera miljömärkningar etablerades,
men det var först på 1990-talet som miljöfrågorna kom in i konsumentpolitiken på allvar.231
8.1.1 Olika mått för miljöpåverkan växer fram
Begreppen ”spökareal” och senare ”skuggareal” lanserades under 1960- och 1980-talen som
mått på hur stor areal som krävs för att tillgodose
behoven hos en population.232, 233 Under 1990-
227. Johansson, B. (2006).
228. Miljöförbundet Jordens Vänner (2007).
229. Ekonomifakta, Om globalisering. (Webb.)
230. Nationalencyklopedin, Brundtlandrapporten. (Webb.)
231. Elenius, B. (e-brev 2010-02-17).
232. Johansson, B. (2006).
233. Odum, E.P. (1989).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 71 talet började en liknande arealbaserad kvantifiering kallas för ekologiskt fotavtryck.234, 235 Detta
koncept har inspirerat till beräkningar av andra
typer av ”fotavtryck”, till exempel för koldioxid,
mat och vatten.
År 1992 anordnades den klassiska FN-konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro.
Vid mötet antogs bland annat handlingsprogrammet Agenda 21.
Rättvist miljöutrymme lanserades av nederländska Jordens Vänner inför Riokonferensen
1992. Det unika med detta mått på miljöpåverkan var att beräkningar gjordes i ett globalt perspektiv men med hänsyn till regionala skillnader
och förutsättningar för hur resurserna skulle brukas och fördelas rättvist mellan nu levande och
kommande generationer.
Flera begrepp med liknande synsätt utvecklades, till exempel ekologisk ryggsäck, ekologisk
skuld och faktor 10. Faktor 10 lanserades av tyska
Wuppertalinstitutet. Begreppet handlar om att
minska resursförbrukningen i industrialiserade
länder med en faktor 10. Det var helt inriktat på
att höja effektiviteten och räknade i mycket liten
grad med att livsstilen måste förändras, till exempel i fråga om transporter och konsumtion.236
8.1.2 Konsumtionen kommer i fokus
Under 1990-talet fanns i Sverige ett politiskt tryck
om att människors behov skulle tillgodoses utan
att naturens kretslopp och den biologiska mångfalden hotades eller resursbasen förstördes. En
viktig utgångspunkt var rättvis tillgång till resur-
serna globalt, nationellt och mellan generationer.237 Varors miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv lyftes fram, liksom miljökonsekvenser av
våra produktions- och konsumtionsmönster.238
I olika forskningsprogram och rapporter riktades
fokus alltmer mot hushållens konsumtion.
I slutet av 1990-talet uppmärksammades även
miljöpåverkan från den offentliga konsumtionen.
EKU-verktyget (verktyget för ekologiskt hållbar
upphandling) utvecklades som hjälp för inköpare
att ställa miljökrav vid offentlig upphandling.
8.1.3 Miljöpåverkan från
diffusa källor uppmärksammas
Behovet av helhetssyn på hur jordens resurser används framträdde tydligt efter Riokonferensen.
Fokus kom att riktas alltmer mot varor och tjänster samt mot avfall. Det konstaterades att en stor
mängd farliga ämnen finns ackumulerade i samhället, och att dessa ämnen sprids kontinuerligt
i olika led – så kallad diffus spridning. Tidigare
hade det mest talats om punktkällor. Detta ledde
till synsättet att produkters negativa påverkan på
miljön och på människors hälsa måste förebyggas och minska under produktens hela livscykel.
Begreppet integrerad produktpolitik, IPP, föddes
i början av 2000-talet och gäller nu inom ramen
för arbetet med hållbar produktion och konsumtion.239
234. Rees, W.E. (1992).
235. Wackernagel, M. & Rees, W. (1996).
236. Miljöförbundet Jordens Vänner (2007).
237. Naturvårdsverket (2004).
238. Naturvårdsverket, Integrerad produktpolitik inom EU. (Webb.)
239. Naturvårdsverket (2002b).
72 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
8.1.4 Hållbar produktion och
konsumtion även i globalt perspektiv
I enlighet med begreppet hållbar utveckling
med dess ekonomiska, sociala och miljömässiga
dimensioner, som utvecklades vid toppmötet i
Johannesburg 2002, tog myndigheter och miljörörelsen fram information om hur hushållen kunde miljöanpassa sin konsumtion. Detta följdes av
en rad forskningsarbeten med fokus på hållbara
produktions- och konsumtionsmönster.
År 1999 beslutade Sveriges riksdag att anta
nationella miljökvalitetsmål för att nå en bättre
miljö i Sverige. Därefter har både Miljöförbundet Jordens Vänner och Miljövårdsberedningen
påtalat behovet av ett övergripande mål om att
minska de internationella sociala och miljömässiga kostnaderna av svenska konsumtions- och
produktionsmönster och investeringar.240, 241, 242
År 2009 föreslog Utredningen om miljömålssystemet att formuleringen ”konsumtionen av varor
och tjänster i Sverige orsakar så små miljö- och
hälsoproblem som möjligt oberoende av var i
världen den motsvarande produktionen är lokaliserad” skulle ingå som strecksats i det övergripande generationsmålet.243
I mars 2010 presenterade regeringen sin miljömålsproposition 2009/10:155. Regeringen skriver där att Sveriges miljöpolitik inte ska ”orsaka
ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges
gränser”. Genom strecksatsen ”konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små
miljö- och hälsoproblem som möjligt” inkluderas
frågan i miljömålssystemet.
Den 22 juni 2010 behandlades propositionen i
riksdagen. I miljö- och jordbruksutskottets betänkande, som riksdagen biföll, skriver man: ”Som
regeringen anför behöver det svenska miljöarbetet ta hänsyn till Sveriges miljöpåverkan i andra
länder. Styrmedel och åtgärder måste utformas på
ett sådant sätt att Sverige inte exporterar miljöproblem, vilket bör tydliggöras i miljöpolitiken.
Gränsöverskridande miljöpåverkan bör inte begränsas till effekter av konsumtion i snäv bemärkelse, och det är relevant att även väga in effekter
av politiska beslut. Det tydliggörs i generationsmålet att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen ska ske utan att orsaka ökade miljö- och
hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utskottet
ansluter sig till regeringens bedömning och konstaterar att den internationella aspekten är väl tillgodosedd i det föreslagna generationsmålet.”244
8.2 Pågående arbeten
internationellt och nationellt
Det är först på senare tid som frågan om konsumtionens miljöpåverkan har börjat uppmärksammas på politisk nivå. Försök till samordning
av insatserna sker till exempel inom FN genom
det tioåriga ramverket för program för hållbara
produktions- och konsumtionsmönster, och inom
EU genom EU-kommissionens handlingsplan för
hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik. Här presenteras ett axplock
av organisationer i vår omvärld som arbetar med
detta perspektiv.
240. Möllersten, B. (2004).
241. Miljövårdsberedningen (2007).
242. Naturvårdsverket (2008a).
243. SOU 2009:83.
244. Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2009/10:MJU25.
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 73 8.2.1 FN:s kommitté för hållbar utveckling
Vid Världskonferensen om miljö och utveckling
i Rio de Janeiro 1992 bildades FN:s kommission
för hållbar utveckling (Commission on Sustainable Development, CSD) med uppgift att vara det
centrala organet inom FN för att följa upp konferensens resultat. Världstoppmötet om hållbar
utveckling i Johannesburg 2002 arbetade vidare
med åtagandena från konferensen i Rio, bland
annat genom Agenda 21. Toppmötet resulterade
i en deklaration och en plan att genomföra en rad
nya mål som kompletterar FN:s millennieutvecklingsmål.
Efter mötet i Johannesburg beslutade CSD att
kommissionen ska följa upp åtaganden från både
Rio och Johannesburg. Arbetet inom CSD löper
i tvåårscykler då särskilda teman och tvärgående frågor behandlas. Under 2010–2011 pågår
cykeln om avfall, kemikalier, transporter, gruvdrift och hållbar konsumtion och produktion.245
I genomförandeplanen för Johannesburgsavtalet står det att ett tioårigt ramverk för program
ska utvecklas för att påskynda övergången till
hållbara produktions- och konsumtionsmönster.
Som stöd till det tioåriga ramverket för program bildades SCORE-nätverket (the Sustainable
Consumption Research Exchange network) för
att samla expertis inom EU och övriga världen.
SCORE omfattar alla relevanta steg i livscykeln
inom konsumtionsområdena transporter, jordbruksprodukter, energi och elektronikprodukter
och arbetar huvudsakligen genom att arrangera
seminarier och konferenser.246
8.2.2 Marrakechprocessen, ledd av FN
Marrakechprocessen etablerades 2003, då ett första internationellt expertmöte hölls i Marrakech,
Marocko. Mötet handlade om åtgärder för hållbar konsumtion och produktion och anordnades
för att utveckla det tioåriga ramverk som hade
beslutats i Johannesburg. Marrakechprocessen
leds av UNEP (United Nations Environment Programme) och UNDESA (United Nations Department of Economic and Social Affairs).
Processen innebär i korthet att under åren 2003–
2010
identifiera behov och prioriteringar för hållbar
konsumtion och produktion och för vad som
bör ingå i ramverket
• utveckla regionala strategier och identifiera
mekanismer för implementering
• genomföra konkreta program och projekt.
•
Inom processen har ett antal internationella
arbetsgrupper ledda av olika europeiska länder
ansvarat för olika frågor som är viktiga för hållbar konsumtion och produktion. Till exempel
leddes arbetsgruppen Hållbara livsstilar av Sverige. Arbetsgruppen avslutade sitt arbete vid årsskiftet 2009/2010. Resultatet ska arbetas in i
ramverket som väntas antas vid mötet inom FN:s
kommission för hållbar utveckling 2011. Därefter ska ramverket implementeras. Regeringarna i
alla länder är ansvariga för att genomföra åtgärder och styrmedel som ingår i ramverket, som ska
gälla fram till 2021.247
245. Ahlner, E. & Mattsson, C. (2009).
246. SCORE! Sustainable Consumption Research Exchange, About SCORE! (Webb.)
247. SOU 2009:83. Bilagedel.
74 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
8.2.3 PERL om forskning och utbildning,
i samarbete med UNEP
PERL (Partnership for Education and Research
about Responsible Living) startade i oktober
2009. PERL är ett forsknings- och utbildningsorienterat samarbete med syfte att minska den negativa påverkan på klimatet, fördela resurser rättvist och bidra till en hållbar utveckling för alla.
Projektet arbetar i nära samarbete med bland annat UNEP och kommer att ge fortsatt inspel till
det tioåriga ramverket av program för hållbar
konsumtion och produktion som nu utvecklas
inom den så kallade Marrakechprocessen.248, 249
8.2.4 FN:s internationella resurspanel
FN:s internationella resurspanel lanserades 2007
i syfte att ta fram en vetenskaplig bas för att bryta
sambandet mellan ekonomisk tillväxt och resursanvändning. Resurspanelen består av 25 forskare
från olika delar av världen. Arbetet koordineras
av en styrgrupp med representanter för olika länder och organisationer. EU har deltagit aktivt i
arbetet och ser det som en viktig del i det egna
arbetet med hållbar konsumtion och produktion.
Panelen har publicerat en rapport om biobränslen och en om analyser av bland annat tillgången på metaller inklusive återvunnet material.
Inom kort kommer en rapport om hur man bryter kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och
negativ miljöpåverkan. Arbete pågår även med
analyser av prioriteringar mellan resurser och
produkter samt av effektiviteten i global vattenanvändning.250, 251
8.2.5 Projekt inom OECD
OECD (Organisation for Economic Co-operation
and Development) har i sitt arbete för hållbara
materialflöden kommit fram till att det behövs
lösningar som utgår från ett livscykeltänkande;
för att minska miljöpåverkan och avfallsmängder kan man inte utgå bara från produkters användnings- och avfallsfas. För närvarande arbetar
OECD med policyer och verktyg för hållbara materialflöden och för att bidra till implementeringen av 2008 års OECD Council Recommendation
on Resource Productivity.252 I samband med detta
ska fallstudier göras för aluminium, vissa metaller, träfibrer och plast. Dessa fyra fallstudier ska
bland annat diskutera miljöpåverkan under hela
livscykeln. Fallstudierna presenteras på ett OECD
Global Forum on Environment i Belgien den 25–
27 oktober 2010.253
8.2.6 EU:s hållbarhetsstrategi
Att främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster är ett av sju övergripande mål i EU:s
hållbarhetsstrategi. Detta ska ske bland annat genom att bryta kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan, förbättra miljömässiga och sociala produktprestanda, uppmuntra näringsliv och konsumenter att bidra till detta
genom att bland annat ställa miljökrav i offentlig
upphandling i högre utsträckning samt öka EU:s
andel av den växande globala marknaden. Hållbarhetsstrategin ses för närvarande över.254
248. PERL:s webbplats.
249. Blomquist, G. (e-brev 2009-12-15).
250. Ahlner, E. & Mattsson, C. (2009).
251. Rapporterna publiceras på www.unep.fr/scp/rpanel.
252. OECD, Recommendation of the Council on Resource Productivity, C(2008)40. (Webb.)
253. OECD, Sustainable Materials Management. (Webb.)
254. Ahlner, E. & Mattsson, C. (2009).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 75 8.2.7 EU:s handlingsplan för hållbar konsumtion
och produktion samt en hållbar industripolitik
EU-kommissionens handlingsplan för hållbar
konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik (SCP/SIP Action Plan) utgör en del
av kommissionens strategi för att stödja en sammanhållen ansats i EU för hållbar utveckling.255
Avsikten är att förbättra produkters energi- och
miljöprestanda och öka efterfrågan på dessa typer
av produkter.
Fokus ligger på tre områden:
• smartare konsumtion och bättre produkter
• resurssnål produktion
• globala marknader.
För att stimulera till smartare konsumtion och
bättre produkter föreslår handlingsplanen att ett
större antal produkter ska täckas av lagstiftningen
och att nya minimikrav ska tas fram för dessa
produkter. Bland andra insatser som ska genomföras kan nämnas att konsumenter ska uppmuntras till större medvetenhet och till proaktivt beteende, samt att miljöanpassad offentlig upphandling ska stödjas.
År 2012 ska kommissionen rapportera hur
handlingsplanen har genomförts.256, 257
8.2.8 EU:s integrerade produktpolitik
EU:s integrerade produktpolitik (IPP) är inriktad
på att minska produkters miljöpåverkan.258 En
arbetsgrupp kallad IPP Regular Meeting diskuterar löpande hur man kan genomföra IPP och
EU:s handlingsplan för hållbar konsumtion och
produktion samt en hållbar industripolitik.259,
260
Kommissionen önskar utnyttja IPP Regular
Meeting för att diskutera till exempel hur olika klimatmärkningssystem kan utvecklas inom
EU.261 Detta är högaktuellt eftersom Frankrike
har meddelat att de avser att införa krav på att
produkter på den franska marknaden ska vara
klimatmärkta.
I samband med IPP har ett arbete gjorts för att
identifiera produkter där det finns stort utrymme
för miljöförbättringar. Arbetet genomfördes i tre
faser:262
FAS 1. Environmental impact of products (EIPRO):
Första fasen innebar forskning för att identifiera
produkter som konsumerades inom EU med stor
potential till miljöförbättringar utifrån ett livscykelperspektiv. Studien var klar 2006 och visar att
produkter från tre konsumtionsområden – mat
och dryck, privata transporter samt boende – tillsammans står för 70–80 procent av miljöpåverkan från privat konsumtion. Dessa områden står
också för 60 procent av den totala konsumtionen.
255. Europeiska gemenskapernas kommission. KOM(2008) 397. (Webb.)
256. Ahlner, E. & Mattsson, C. (2009).
257. Meddelanden och direktiv som omfattas av handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar
industripolitik är: Integrerad Product Policy, IPP (COM(2003) 302); Strategin för ett hållbart nyttjande av naturresurser
(KOM(2005) 670); Strategin för förebyggande och materialåtervinning av avfall (KOM(2005) 666); Miljöstyrnings- och
miljörevisionsordning (EG 761/2001); Miljömärkning: EU-blomman (EG 1980/2000); Miljöanpassad offentlig upphandling (Green Public Procurement (KOM(2008) 400); Ekodesigndirektivet (2005/32/EG); European Compliance Assistance
Programme – Environment & SME’s.
258. Europeiska gemenskapernas kommission. KOM(2003) 302. (Webb.)
259. Europeiska gemenskapernas kommission. KOM(2008) 397. (Webb.)
260. Ahlner, E. (e-brev 2009-12-15).
261. Ahlner, E. (e-brev 2009-12-14).
262. European Commission, Identifying products with the greatest potential for environmental improvement. (Webb.)
76 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
FAS 2. Environmental improvement of products
(IMPRO): Fas två innebar att man utforskade
möjliga vägar att minska miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv för några av produkterna med
störst potential till miljöförbättringar.
FAS 3. Environmentally extended input-output tables
and models for Europe (EEIO): Sista fasen innebar
att man undersökte hur metodologi baserad på
miljöexpanderade input-output-analyser kan
utvecklas och inarbetas i policyer för produkter.
8.2.9 Europeiska miljöbyrån, EEA
I januari 2009 förändrade EEA inriktningen på
sitt European Topic Centre, ETC, från avfall till
ETC för hållbar konsumtion och produktion,
SCP. ETC/SCP är ett av fem ”ämnescentrum”
(topic centres) knutna till EEA. Centrumet ska
arbeta med hållbar konsumtion och produktion
och naturresurser. Även kemikalier och avfall ingår i verksamhetsområdet. Naturvårdsverket och
Statistiska centralbyrån utgör referenscentrum i
Sverige. I september 2009 hölls ett första möte för
att planera och prioritera arbetet under de kommande fyra åren (2009–2012), och för att utbyta
erfarenheter om indikatorer, politik och styrmedel för hållbar konsumtion och produktion.263, 264
8.2.10 Europeiska miljöbyrån
tar fram ramverk för indikatorer
EEA arbetar med att ta fram ett ramverk för indikatorer inom området hållbar konsumtion och
produktion för Europa. Arbetet har pågått sedan hösten 2007 och har lett till ett förslag till
effekt- och processindikatorer med fokus på den
ekologiska dimensionen. Förslaget kompletterar
uppföljningen av det mer traditionella produktions- och sektorsperspektivet genom att presentera relevanta indikatorer och data utifrån ett
konsumtionsperspektiv. Förslaget utgår från 37
stycken så kallade policyrelevanta frågor. Frågorna har definierats av EEA i samråd med en expertgrupp med deltagare från departement, institut och universitet.
Exempel på policyrelevant fråga:
•
Är miljöpåverkan och resursanvändningen i
samband med europeisk konsumtion hållbar?
Under denna fråga förordas två indikatorer:
• Det ekologiska fotavtrycket för Europa per
person, jämfört med tillgänglig biokapacitet
(ett områdes biologiska produktionsförmåga).
• Per capita-utsläpp av växthusgaser orsakade av
europeisk konsumtion.
Frågor finns också rörande global miljöpåverkan/
klimatpåverkan från Europas samlade konsumtion. De föreslagna indikatorerna handlar då om
kopplingen mellan miljöpåverkan/resursuttag
och bruttonationalprodukt, om Europas konsumtion blir grönare, förändrad miljöpåverkan
från nyckelsektorer och produkter, huruvida
Europa utvecklas mot ett kretsloppssamhälle, om
vi kasserar mat, om vi äter hälsosammare et
cetera. Det finns även förslag till indikatorer för
att mäta rekyleffekter.265
Sista delen av ramverket föreslår bland annat
indikatorer för att mäta förändringar i medborgarnas medvetande om konsumtionens miljöeffekter, miljöhänsyn i offentliga och privata investeringar, gröna krav i upphandling/inköp och
263. EIONET, The European Topic Centre on Sustainable Consumption and Production. (Webb.)
264. Ahlner, E., interna mötesanteckningar.
265. Ett vardagligt exempel på rekyleffekter är bränslesnålare bilar som leder till lägre körkostnader och därmed mer körande
och i slutänden kanske till och med ökade utsläpp. Referens: Naturvårdsverket (2006).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 77 forskningsanslag, förändrade konsumtionsmönster och livsstil med mera.266
8.2.11 Svenskt arbete för att
stödja utvecklingsländerna
År 2008 startade Utrikesdepartementet, i samarbete med övriga departement, ett projekt om
klimatrelaterade standarder. Projektet syftar till
att på standardiserings-, certifierings- och märkningsområdet skapa förutsättningar – framför
allt för exportörer i utvecklingsländer – för ökad
handel med klimatvänliga varor, tjänster och teknik. Fokus ligger på en standard som kallas koldioxidfotavtryck. Denna standard har den internationella standardiseringsorganisationen ISO tagit
fram för att försöka skapa enighet om en metod
att mäta och kommunicera koldioxidförbrukningen under en varas hela livscykel. Projektets
mål är att bidra till att utveckla samstämmiga system som gynnar såväl handel och utveckling som
klimatet. En del i arbetet handlar om att stödja
utvecklingsländerna i att aktivt delta i det internationella standardiseringsarbetet och påverka
när standarder på klimatområdet tas fram. Kommerskollegium samordnar projektet – bland annat det som rör aktiviteter, kunskapsuppbyggnad
och policyutveckling på området.267, 268
Sverige bedriver också en samstämmighetspolitik som innebär att politiska beslut som fattas i
Sverige även ska ta hänsyn till effekter på fattiga
länder och människor. Sex globala utmaningar
har identifierats, där Sverige genom ett samstämmighetsagerande över politikområdesgränserna
kan bidra på ett effektivt sätt till hållbar utveckling. En av de sex utmaningarna är klimatförändringar och miljöpåverkan.269
8.2.12 Svenskt arbete i relation
till miljömålssystemet
År 2010 uppdrog Naturvårdsverket åt Statistiska
centralbyrån att göra en syntes av forskningsläget beträffande mätning av global miljöpåverkan
från svensk konsumtion. En rapport väntas bli
klar hösten 2010. Rapporten ska ligga till grund
för ett eventuellt forskningsprogram om hur konsumtionsperspektivet kan användas i relation till
de svenska miljökvalitetsmålen.
Vidare har Naturvårdsverket i uppdrag att, i
samråd med Konsumentverket och Statistiska
centralbyrån, följa och vid behov delta i det EUarbete som pågår med att synliggöra och ta fram
data och beräkningar av konsumtionens globala
miljöpåverkan. Utgångspunkt för arbetet är att
föra en diskussion om hur den globala miljöpåverkan av svensk konsumtion kan mätas i miljömålssystemet.270
8.2.13 Sverige utvecklar
standard för ekoeffektivitet
Sverige arbetar sedan 2008 med en standard för
att bedöma ekoeffektivitet, det vill säga förhållandet mellan ekonomiskt och miljömässigt värde.
Det är ett verktyg som kan vara till hjälp när man
vill identifiera och minska miljöpåverkan från
såväl varor och tjänster som infrastruktursatsningar. Bedömningar av ekoeffektiviteten utgår
266. Ahlner, E., interna mötesanteckningar.
267. Kommerskollegium, Anna Sabelström berättar om handel och klimat. (Webb.)
268. Kommerskollegium, UD:s projekt om klimatrelaterade standarder. (Webb.)
269. Regeringskansliet, Gemensamt ansvar för global utveckling. (Webb.)
270. Regeringen (2010).
78 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
från ett livscykelperspektiv; från råvaruutvinning
och energiomvandling vidare till tillverkning,
användningsfas och slutligt omhändertagande.
Arbetet drivs av Swedish Standards Institute,
SIS.271
271. Swedish Standards Institute, Sverige leder arbete med ekoeffektivitet. (Webb.)
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 79 9
Hur ska arbetet fortsättas?
denna rapport har projektgruppen kunnat identifiera ett flertal problem,
både på detaljnivå och på en mer övergripande
nivå. Nedan presenteras fem områden där det
finns svårigheter i dag som gör det problematiskt
att få fram underlag för att uppskatta storleken
på den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan. I detta kapitel diskuteras hur arbetet
skulle kunna gå vidare inom vissa områden.
Under arbetet med
9.1 Brist på kunskap
9.1.1 Kemiska ämnen
Brist på kunskap och information är ett vanligt
hinder i arbetet för att förtydliga bilden av hur
svensk konsumtion påverkar miljön i andra länder. Inom kemikalieområdet är detta särskilt påtagligt, eftersom det oftast saknas detaljerad kunskap om varors innehåll av kemiska ämnen. Detta
gör det svårt för svenska importörer och konsumenter att välja bort varor som innehåller farliga
ämnen. Bristen på innehållsförteckningar och varningsinformation försvårar också för konsumenter som hanterar produkterna att vidta relevanta
försiktighetsåtgärder. Det saknas även kunskap
om många ämnens egenskaper, deras effekter på
människa och miljö, hur ämnen avges från varor,
hur människor och miljö exponeras samt om hur
olika ämnen samverkar med varandra.
Det finns inga kvantitativa mått och mätmetoder som kan visa vilken total kemikalie­påverkan
som svensk konsumtion har i andra länder, och
inte heller hur denna påverkan utvecklas. Bland
annat behöver frågor besvaras angående vilka
länder som är involverade, vilka farliga ämnen
som används och i vilken utsträckning människor
och miljön skyddas från kemikalierisker.
Dock finns SCB-statistik, i svenska kronor och
vikt i ton, över import av varor och kemikalier till
Sverige.
9.1.2 Biologisk mångfald
Ett annat område där det råder brist på kunskap
som gör det svårt att uppskatta svensk konsumtions påverkan är biologisk mångfald. Detta är
en orsak till att det området inte har behandlats
i denna rapport. Förutom kunskap om vilka produkter vi importerar och varifrån och en uppskattning av hur mycket mark som tas i anspråk
för produktion av de importerade varorna skulle
det även behövas information om hur marken har
brukats. Sådana uppgifter är det inte möjligt att
få fram ur den officiella statistiken. För att göra
statistik som visar hur biodiversitet och markanvändning hänger samman behövs fler pilotstudier.
Området kräver detaljerade studier för att se vad
som kan fastställas med dagens data.
Den biologiska mångfalden kan hotas av
många olika saker, till exempel kemikalieanvändning, fragmentering, jakt och ensartade brukarmetoder.272
272. Statistiska centralbyrån (2009).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 81 9.2 ”Sista hamn”-problematiken
En viktig byggsten i arbetet med att klargöra bilden
av konsumtionens totala miljöpåverkan är handelsstatistik. I handelsstatistiken från SCB finns
årlig information om import och export av cirka 14 000 varor, allt från råvaror till komplexa
produkter. Via handelsstatistiken kan man se hur
mycket som importeras och varifrån. Det finns
dock ett problem med att följa varukedjan till ursprungsland när importen kommer via EU. Sedan
Sveriges EU-inträde 1995 saknas nämligen uppgift om ursprungsland i statistiken över Sveriges
varuhandel med andra EU-länder. Detta innebär
att uppgiften om handelspartner vid import från
dessa länder anger avsändningslandet; varor som
importeras till Sverige via ett annat EU-land får
detta EU-land som avsändare.
Om handelsstatistiken används som referens
när slutsatser dras om vilka länder Sverige påverkar mest, måste även de varor som importeras till Sverige via andra EU-länder på något sätt
spåras till sina tillverkningsländer. Som exempel
kan nämnas att Sverige importerar en stor mängd
sojabönor från Nederländerna. Landet har stor
hamnverksamhet, och mycket av de varor som
skeppas till EU från övriga världen landar i Nederländerna innan varorna transporteras vidare
till slutdestinationen.
9.3 Brist på data om andra
länders produktionsprocesser
Inte alla länder i världen har miljöräkenskaper.
Det saknas täckning inte bara för länder, utan
även för år, branscher och ämnen. Utanför Europa är förekomsten av jämförbara data sporadisk, och brist på data i många utvecklingsländer
kommer troligen att vara en utmaning en lång tid
framöver. Inte heller inom EU är det ännu obligatoriskt att publicera miljöräkenskapsdata. Det
gör att det saknas komplett underlag för att kunna ta fram något så när tillförlitlig statistik.
82 Avsaknaden av branschfördelad utsläppsstatistik och input-output-matriser i många länder
innebär att man behöver göra uppskattningar för
att kunna beräkna hur stora utsläpp ett land ger
upphov till i ett annat land. Som exempel baseras beräkningarna för utsläpp till luft ibland på
antagandet att andra länders utsläppsintensitet
ser likadan ut som i Sverige. Det vill säga, beräkningarna görs som om allt som importeras skulle
ha producerats i en världsekonomi med samma
struktur som den svenska och med samma energimix och energiåtgång i produktionen. Så är givetvis inte fallet, men detta görs för att få en tidsserie
med data som är framtagna på ett standardiserat
sätt.
Miljöräkenskaperna internationellt ger i dag
ingen kunskap om utsläpp eller användning av
kemikalier per bransch. I Sverige finns dock en
grov presentation av branschers användning av
kemikalier på basis av Produktregistrets data. I
väntan på heltäckande miljöräkenskaper finns
ändå möjligheter att räkna fram resultat som
kommer något närmare verkliga förhållanden
än de uppskattningar som nämns ovan. Dels
tas miljöräkenskaper fram av allt fler av EU:s
medlemsländer, särskilt inom luft. Dels finns en
sammanställning av de genomsnittliga utsläppsintensiteterna för 124 länder och 13 regioner.
Sammanställningen görs av World Resource Institute, WRI, och baseras på underlag från IPCC/
IEA och Världsbanken.
WRI:s sammanställning har använts i beräkningarna i luftavsnittet i denna rapport. En metodstudie med olika grad av förfining av dataunderlaget har visat att det särskilt för utsläppen av
koldioxid och svaveldioxid blir en kraftig underskattning när svenska utsläppssiffror används.
Resultatet visar tydligt att det finns ett stort behov
av att utveckla miljöräkenskapsrapporteringen
för att det ska bli möjligt att skapa en fullständigare bild av svensk konsumtions totala miljöpåverkan.
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
Sverige har tillsammans med många andra EUländer undertecknat ett protokoll om register
över utsläpp och borttransport av föroreningar,
Pollutants Release and Transfer Register (PRTR).
Protokollet trädde i kraft 2009. På EU-nivå finns
ett europeiskt register (E-PRTR) där föroreningarna redovisas från olika EU-länder. Utsläpp till
luft och vatten av omkring 90 ämnen ska rapporteras för verksamheter. Rapporteringarna enligt
PRTR och E-PRTR kan bidra till att öka kunskapen om utsläpp från andra länders produktion i
olika typer av verksamheter. Fler och fler länder
utanför EU ansluter sig. I dag har till exempel
även USA, Japan, Mexiko och Chile register över
utsläpp. Sveriges utsläppsregister finns på webbplatsen Utsläpp i siffror.273
9.4 Mått på en
multidimensionell fråga
Det är svårt att hitta ett mått som kan greppa
ett lands konsumtions hela miljöpåverkan i andra länder. Biologisk mångfald, erosion, utsläpp
av kemikalier och växthusgaser samt färskvattenanvändning är några exempel på aspekter
som övergripande mått vanligtvis har problem
med att fånga in på ett adekvat och konsekvent
sätt. Många gånger används mått som uttrycks
i ett enda värde och en enda enhet, trots att frågan som avses är betydligt mer komplex. Att hitta
ett mått som på ett allomfattande sätt beskriver
konsumtionens samlade miljöpåverkan utgör
med andra ord en stor utmaning. Ett exempel är
ekologiskt fotavtryck. Som nämnts tidigare i rapporten är denna metod ett försök att skapa ett
övergripande mått på konsumtionens miljöpåverkan.
9.5 Avsaknad av standarder
– samma metod ger olika resultat
Det saknas i dag ordentliga policyrekommendationer inom flera av de metoder som denna rapport tittat närmare på. Det finns med andra ord
inga tydliga standarder, vilket betyder att samma
metod kan ge olika resultat beroende på vilken
datakälla, modifikation av variabel eller viktningssystem som används.
9.6 Fortsatt arbete
Mycket arbete återstår att göra, och det finns
många aktörer som i olika delar kan ta vid och
driva detta arbete där denna rapport med sitt begränsade syfte slutar. Nedan ges några exempel
på fortsatt arbete för att hantera de kunskapsluckor som uppmärksammats i rapporten.
9.6.1 Hantering av bristen på kunskap
Informationssystem som gör att information om
varors innehåll av kemikalier förmedlas mellan
aktörer skulle öka förutsättningarna för att kunna
mäta den svenska konsumtionens kemikaliepåverkan på andra länder. Sverige driver på arbetet,
till exempel inom FN:s globala kemikaliestrategi SAICM, för att få fram sådana informationssystem. I brist på information om importerade
varors kemikalieinnehåll kan en grov dimensionering och analys göras genom att använda och
integrera befintliga kunskapskällor. Exempel på
sådana källor är SCB:s handels- och produktstatistik, Kemikalieinspektionens produktregister
och databasen Varuguiden samt EU:s kemikalielagstiftning Reach.
För att bedöma kemikaliepåverkan behövs
även kunskap om hur och var produktionen sker,
vilka utsläpp som är förknippade med den samt
vilka utsläpp av kemikalier produktionen av va-
273. http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 83 ran har gett upphov till. För att kunna göra detta
behövs ytterligare kunskap och samverkan mellan forskare, branscher, myndigheter och andra
aktörer om till exempel varors innehåll av kemikalier och utsläpp under produktion.
Vidare vore en studie av importens innehåll av
miljö- och hälsofarliga kemikalier ett bra sätt att
utveckla möjligheten att avgöra svensk konsumtions verkliga miljöpåverkan. Den kunde göras i
form av en kunskapsluckeanalys. Den skulle även
vara en god illustration av varför det är viktigt
med internationellt arbete på kemikalieområdet.
Genom att redovisa mängderna och typerna av
varor som importeras från olika delar av världen
kan man se var det är intressant att söka mer information. SCB har kunskap om varuflöden, och
Kemikalieinspektionen har kunskap om möjligt
innehåll av ämnen i vissa varor genom databasen
Varuguiden. Genom att arbeta med substansflödesanalys (SFA) och materialflödesanalys (MFA)
kan man få kunskap om vilka varuflöden som
innehåller betydande mängder av ett visst ämne
eller material. Därigenom kan man få en systematisk bild över området för att kunna avgöra hur
ett fortsatt arbete ska bedrivas.
För områdena energi och kemikalier inom miljöräkenskaperna finns ännu inget förslag till lagstiftning. Det gör att dessa områden inte kommer
att kunna beräknas med hänsyn till konsumtion
med ett detaljerat dataunderlag från andra länder.
Svårigheten att få tag i uppgifter om utsläpp
gäller särskilt för länder och regioner med bristfälligt miljöskydd och kemikaliekontroll. Historisk utsläppsstatistik från Sverige eller EU kan tillsammans med andra källor ge viss vägledning om
miljöpåverkan av kemikalier och även om övrig
miljöpåverkan i andra länder till följd av svensk
konsumtion.
I EU har ett 25-tal olika produktionsprocesser
med betydande miljöpåverkan kartlagts och dokumenterats.274 Dokumenten innehåller uppgifter om utsläpp av ett antal föroreningar och farliga ämnen från anläggningar i EU från omkring
1995, innan de moderna EU-regelverken om miljöskydd började tillämpas. Dokumenten innehåller även uppgift om vad bästa tillgängliga teknik
kan innebära för utsläpp. Jämförelser däremellan
kan ge mer kunskap om skillnader i prestanda
mellan miljöanpassad och icke-miljöanpassad
produktion.
9.6.2 Hantering av bristen på data
för produktionsprocesser i andra länder
För att kunna göra grundligare analyser utifrån
internationella miljöräkenskapsdata behövs troligen en lagstiftning inom EU som reglerar att
länderna ska ta fram data och rapportera till Eurostat på samma sätt som man skickar in nationalräkenskapsdata. Detta skulle innebära att datakvaliteten förbättrades ytterligare. Ett förslag
till sådan lagstiftning för utsläpp till luft, miljörelaterade skatter och nationella materialflöden
finns, och planen är att den ska vara färdigförhandlad under 2010.
274. European Commission, European IPPC Bureau (EIPPCB). (Webb.)
84 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
10
Referenser
10.1 Elektroniska källor (webb)
Basel Action Network (BAN), http://www.ban.org: rapporterna The Digital Dump: Exporting Re-Use
and Abuse to Africa, http://www.ban.org/Library/TheDigitalDump. pdf, och Exporting Harm:
The high-tech trashing of Asia, http://www.ban.org/E-Waste/technotrashfinalcomp.pdf,
hämtade 2010-08-24.
Det Naturliga Steget, Vår historia. Hämtad 2010-08-23 från
http://www.naturalstep.org/sv/sweden/var-historia.
Ecological Footprint Standards 2009. Hämtad från
http://www.footprintnetwork.org/images/uploads/Ecological_Footprint_Standards_2009.pdf.
EIONET, The European Topic Centre on Sustainable Consumption and Production.
Hämtad 2010-06-03 från http://scp.eionet.europa.eu/about.
Ekonomifakta, Exportandelar – internationell jämförelse. Hämtad 2010-02-15 från
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Exportandelar---internationell-jamforelse/.
Ekonomifakta, Om globalisering. Hämtad 2010-02-12 från
http://www.ekonomifakta.se/sv/For-ungdomar/Globalisering/Om-globalisering/.
Ekonomifakta, Sveriges varuexportmarknader. Hämtad 2010-02-15 från
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Sveriges-varuexportmarknader/.
Ekonomifakta, Sveriges varuimportmarknader. Hämtad 2010-02-15 från
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Sveriges-varuimportmarknader/.
Ekonomifakta, Varuexportens sammansättning. Hämtad 2010-02-15 från
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Varuexportens-sammansattning/.
Ekonomifakta, Varuimportens sammansättning. Hämtad 2010-02-15 från
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Varuimportens-sammansattning/.
EU-kommissionen, Lagstiftning, Ny lagstiftning – kortfattad översikt.
Hämtad 2010-02-19 från http://ec.europa.eu/agriculture/organic/eu-policy/legislation_sv.
European Commission, European IPPC Bureau (EIPPCB).
Hämtad från http://eippcb.jrc.es/.
European Commission, Identifying products with the greatest potential for environmental
improvement. Hämtad från http://ec.europa.eu/environment/ipp/identifying.htm.
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 85 European Environment Agency, APE002 – EEA-32 Nitrogen oxides (NOX) emissions – Assessment
published Feb 2010. Hämtad 2010-06-02 från
http://themes.eea.europa.eu/IMS/ISpecs/ISpecification20080218104839/IAssessment1262689215798/
view_content.
Europeiska gemenskapernas kommission. KOM(2003) 302. Meddelande från Kommissionen till Rådet
och Europaparlamentet. Integrerad produktpolitik. Miljöpåverkan ur livscykelperspektiv. Hämtad från
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2003:0302:FIN:sv:PDF.
Europeiska gemenskapernas kommission. KOM(2008) 397. Meddelande från Kommissionen till
Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om
handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik. Hämtad från
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2008:0397:FIN:sv:PDF.
Ewing B., Goldfinger, S., Wackernagel, M., Stechbart, M., Rizk, S.M., Reed, A. & Kitzes, J. (2008).
The Ecological Footprint Atlas 2008. Oakland: Global Footprint Network.
Hämtad från http://www.footprintnetwork.org/download.php?id=506.
Intergovernmental Panel on Climate Change (2007). Fourth Assessment Report: Climate Change 2007
(AR4). Hämtad från http://www.ipcc.ch/publications_and_data/publications_and_data_reports.htm.
International Energy Agency, 2007 Energy Balance for Germany.
Hämtad från http://www.iea.org/stats/balancetable.asp?COUNTRY_CODE=DE.
International Maritime Organizations webbplats, http://www.imo.org. Besökt 2010-04-26.
Kemikalieinspektionen (2010). Kemisk industri ur ett ekonomiskt perspektiv. Utvecklingstrender i världen,
EU och Sverige 2010. Kemikalieinspektionens rapport 2/10. Sundbyberg: Kemikalieinspektionen.
Hämtad 2010-08-26 från http://www.kemi.se/templates/Material____5976.aspx.
Kommerskollegium, Anna Sabelström berättar om handel och klimat.
Hämtad 2010-01-22 från http://www.kommers.se/templates/Standard____5506.aspx.
Kommerskollegium, UD:s projekt om klimatrelaterade standarder.
Hämtad 2010-01-22 från http://www.kommers.se/templates/Standard2____5345.aspx.
KRAV, KRAV främjar ekologiskt.
Hämtad 2010-02-12 från http://www.krav.se/Om-KRAV/Fakta-om-KRAV/.
Lunds universitet, Definition av hållbar utveckling. Hämtad 2010-02-12 från
http://www.lu.se/om-lunds-universitet/policydokument-och-planer/haallbar-utveckling/
definition-av-haallbar-utveckling.
Miljöförbundet Jordens Vänner, Vad är rättvist miljöutrymme?
Hämtad 2009-10-22 från http://mjv.klandestino.se/index.php?id=258.
Miljömärkning Sverige AB, Svanens historia.
Hämtad 2010-02-12 från http://www.svanen.nu/Default.aspx?tabName=Historia&menuItemID=7014.
86 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2009/10:MJU25, Svenska miljömål.
Hämtad 2010-06-24 från http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3322&rm=2009/10&bet=MJU25.
Mistra, UTVÄGAR – Vägar till uthållig utveckling – beteenden, organisationer, strukturer.
Hämtad 2010-02-17 från http://www.mistra.org/mistra/forskning/avslutadeprogram/
utvagarvagartilluthalligutvecklingbeteendenorganisationerstrukturer.4.1eeb372100d826222880001967.html.
Nationalencyklopedin, Brundtlandrapporten.
Hämtad 2010-02-12 från http://www.ne.se/lang/brundtlandrapporten.
Nationalencyklopedin, EU-blomman. Hämtad 2010-02-17 från http://www.ne.se/lang/eu-blomman.
Naturvårdsverket, Hållbara hushåll. Hämtad 2010-02-18 från
http://www.naturvardsverket.se/sv/Forskning/Var-forskning/Forskning-om-produkter-och-avfall-/
Hallbara-hushall/.
Naturvårdsverket, Integrerad produktpolitik inom EU. Hämtad 2010-04-29 från
http://www.naturvardsverket.se/sv/Produkter-och-avfall/Hallbar-konsumtion-och-produktion/
Arbete-for-en-hallbar-konsumtion-och-produktion/Integrerad-produktpolitik-inom-EU/.
Naturvårdsverket, Livscykelhänsyn i integrerad produktpolitik. Hämtad 2010-02-18 från
http://www.naturvardsverket.se/sv/Forskning/Var-forskning/Forskning-om-produkter-och-avfall-/FLIPP/.
Naturvårdsverket (2010a). National Inventory Report 2010. Sweden. Hämtad från
http://www.naturvardsverket.se/upload/05_klimat_i_forandring/statistik/2008/SE_NIR_
submission_2010_15_jan.pdf.
Naturvårdsverket, Styrmedel för en hållbar avfallshantering. Hämtad 2010-02-18 från
http://www.naturvardsverket.se/sv/Produkter-och-avfall/Avfall/Mal-strategier-och-resultat/
Styrmedel-for-en-hallbar-avfallshantering/.
Nordiska ministerrådet, Arbetsgruppen för Hållbar Konsumtion och Produktion (HKP). Hämtad från
http://www.norden.org/sv/nordiska-ministerraadet/ministerraad/ministerraadet-foer-miljoe-mr-m/
institutioner-samarbetsorgan-och-arbetsgrupper/arbetsgrupper/arbetsgruppen-foer-haallbarkonsumtion-och-produktion-hkp.
OECD, Recommendation of the Council on Resource Productivity, C(2008)40, adopted by the OECD
Council on 28 March 2008. Hämtad från http://www.oecd.org/dataoecd/1/56/40564462.pdf.
OECD, Sustainable Materials Management. Hämtad 2010-02-24 från
http://www.oecd.org/document/62/0,3343,en_2649_34395_44441642_1_1_1_1,00.html.
Olsson, E., Posner, S., Roos, S. & Wilson, K. (2009). Kartläggning av kemikalieanvändning i kläder.
Swerea IVF, uppdragsrapport 09/52 till Kemikalieinspektionen. Kemikalieinspektionens
dnr 240-H09-01340. Hämtad 2010-08-27 från http://www.kemi.se/upload/Amnesomraden/Docs/
Textilier/Kartläggning%20av%20kemikalieanvändning%20i%20kläder%202010-03-17.pdf.
Paul, A. (2008). Environmental Accounting for People and Places. Fact sheet.
Hämtad från http://­sei-international.org/mediamanager/documents/Publications/Climate/reap.pdf.
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 87 PERL:s webbplats, http://www.perlprojects.org/.
Projekt Mercurius, Konsumentpolitik. (Anders Johnson.)
Hämtad 2010-02-17 från http://www.mercurius.nu/skarp/index.php?main=3&id=111&type=article.
Regeringskansliet, Dioxin och PCB:er i livsmedel.
Hämtad 2010-02-12 från http://www.sweden.gov.se/sb/d/6404/a/58546.
Regeringskansliet, Gemensamt ansvar för global utveckling.
Hämtad 2010-08-10 från http://www.regeringen.se/sb/d/5347/a/146873.
Ringström, L. (2009). Miljörapporten, En global koldioxidstandard börjar ta form.
Hämtad 2009-12-23 från http://www.miljorapporten.se/114.html.
Rockström, J., Steffen, W., Noone, K., Persson, Å., Chapin III, F.S., Lambin, E., Lenton, T.M., Scheffer,
M., Folke, C., Schellnhuber, H., Nykvist, B., De Wit, C.A., Hughes, T., van der Leeuw, S., Rodhe, H.,
Sörlin, S., Snyder, P.K., Costanza, R., Svedin, U., Falkenmark, M., Karlberg, L., Corell, R.W., Fabry, V.J.,
Hansen, J., Walker, B., Liverman, D., Richardson, K., Crutzen, P. & Foley, J. (2009). Planetary
boundaries: exploring the safe operating space for humanity. Under tryckning 14 september 2009,
http://www.stockholmresilience.org/download/18.8615c78125078c8d3380002197/ES-2009-3180.pdf.
SCORE! Sustainable Consumption Research Exchange, About SCORE! Hämtad 2010-01-15 från
http://www.score-network.org/score/score_module/index.php?cat_name=cat_t_sco_abou.
Statistiska centralbyrån, Nationalräkenskaper.
Hämtad 2010-05-28 från http://www.scb.se/Pages/ProductTables____11040.aspx
Statistiska centralbyrån, Utrikeshandel med varor, http://www.scb.se/Pages/Product____7220.aspx.
Statistiska centralbyråns webbplats, http://www.scb.se. Besökt 2009-10-29.
Stockholm Environment Institute, EIPOT, Environmental Impacts of Trade, Background.
Hämtad 2009-12-14 från http://www.sei.se/eipot/background.html.
von Stokar, T., Steinemann, M., Rüegge, B. & Schmill, J. (2006). Hämtad 2010-09-08,
http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index/themen/21/22/lexi.Document.86632.pdf.
Neuchâtel: Federal Statistical Office FSO m.fl.
Svenska naturskyddsföreningen, Klor – miljöbov på väg tillbaka. (Roger Thorén.) Hämtad 2010-02-12
från http://www2.snf.se/sveriges-natur/artikel.cfm?CFID=94&CFTOKEN=15450504&id=66.
Sveriges riksdag, Regeringens proposition 1985/86:19 om lokalisering av kemikalieinspektionen.
Hämtad 2010-02-12 från
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=37&doktyp=prop&dok_id=G90319&rm=1985/86&bet=19.
Sveriges riksdag, Regeringens skrivelse 1995/96:181 Konsumentpolitiken i EU – mål och inriktning för
det svenska arbetet. Hämtad från
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=37&doktyp=prop&dok_id=GJ03181&rm=1995/96&bet=181.
88 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
Sveriges riksdag, Regeringens skrivelse 1999/2000:114 En miljöorienterad produktpolitik. Hämtad
från http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GN03114.
Swedish Standards Institute, Sverige leder arbete med ekoeffektivitet. Hämtad 2009-12-14 från
http://www.sis.se/DesktopDefault.aspx?tabName=@ISO14000&menuItemID=10101.
Umweltbundesamt, Strommix in Deutschland.
Hämtad från http://www.umweltbundesamt.de/energie/archiv/strommix-karte.pdf.
United Nations Environment Programme (2008). Draft final review of scientific information on lead.
Hämtad 2010-08-19 från http://www.chem.unep.ch/Pb_and_Cd/SR/Draft_final_reviews/Pb_Review/
Final_UNEP_Lead_review_Nov_2008.pdf.
Vattenportalen, Torka, vattenbrist och ökenspridning. Hämtad 2009-12-11 från www.vattenportalen.se.
Vattenportalen, Vattenförsörjning och sanitet i världen. Hämtad 2009-12-11 från www.vattenportalen.se.
Water Footprints webbplats, www.waterfootprint.org. Besökt 2010-05-13--09-14.
World Health Organization (2004). Pesticides and Health. The Impact of Pesticides on Health:
­Preventing Intentional and Unintentional Deaths from Pesticide Poisoning. Hämtad 2010-08-19 från
http://www.who.int/mental_health/prevention/suicide/en/PesticidesHealth2.pdf.
WWF (2008a). Hämtad 2010-05-31 via klickbar länk på webbsidan
http://www.wwf.se/wwf/1216219-sokresultat?module_search_words=waterfootprint om The Swedish
Water Footprint (författare: Chapagain, A.K. & Forslund, A.).
WWF (2008b). An Analysis of Sweden’s Carbon Footprint. Stockholm: Världsnaturfonden WWF, Sverige.
Hämtad från http://www.wwf.se/wwf/1216219-sokresultat?module_search_words=An+Analysis+of+
Swedens+Carbon+Footprint&x=10&y=7.
WWF (2008c). Living Planet Report 2008. Gland: WWF International,
http://assets.panda.org/downloads/living_planet_report_2008.pdf.
10.2 Tryckta källor
Aldaya, M.M. & Hoekstra, A.Y. (2009). The water needed to have Italians eat pasta and pizza.
Value of Water Research Report Series No. 36. Delft: UNESCO-IHE.
Bennett, A.J. (2000). Environmental consequences of increasing production: some current perspectives.
Agriculture, Ecosystems & Environment 82: 89–95.
Björklund, J., Limburg, K.E. & Rydberg, T. (1999). Impacts of production intensity on the ability of
the agricultural landscape to generate ecosystem services: an example from Sweden.
Ecological Economics 29: 269–291.
Borgström, G. (1970). Mat för miljarder. Stockholm: LT.
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 89 Brinck, L. (1998). Mat med känsla för miljö. Stockholm: Naturvårdsverket.
Carlsson, G., Örn, S. & Larsson, D.G.J. (2009). Pharmaceuticals and Personal Care Products in the
Environment. Effluent from bulk drug production is toxic to aquatic vertebrates.
Environmental Toxicology and Chemistry, 28(12):2656–2662. USA: SETAC.
Carlsson-Kanyama, A., Ekström, M.P. & Shanahan, H. (2003). Food and life cycle energy inputs:
consequences of diet and ways to increase efficiency. Ecological Economics 44: 293–307.
Carlsson-Kanyama, A. & Engström, R. (2003). Fakta om maten och miljön – konsumtionstrender,
miljöpåverkan och livscykelanalyser. Stockholm: Naturvårdsverkets rapport 5348.
Carlsson-Kanyama, A., Assefa, G., Peters, G. & Wadeskog, A. (2007). Koldioxidutsläpp till följd av
Sveriges import och konsumtion: beräkningar med olika metoder. TRITA-IM: 2007:11.
Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan.
Chapagain, A.K. & Hoekstra, A.Y. (2004).Water footprints of nations.
Volume 1: Main Report. Value of Water Research Report Series No. 16. Delft: UNESCO-IHE.
Chapagain, A.K., Hoekstra, A.Y., Savenije, H.H.G. & Gautam, R. (2005). The water footprint of cotton
consumption. Value of Water Research Report Series No. 18. Delft: UNESCO-IHE.
Chapagain, A.K., Hoekstra, A.Y., Savenije, H.H.G. & Gautam, R. (2006). The water footprint of
cotton consumption: An assessment of the impact of worldwide consumption of cotton products on
the water resources in the cotton producing countries. Ecological Economics. 60(1):186–203.
Chapagain, A.K. & Hoekstra, A.Y. (2007). The water footprint of coffee and tea consumption in the
Netherlands. Ecological Economics 64(1):109–118.
Chapagain, A. & Orr, S. (2008a). UK Water Footprint: the impact of the UK’s food and fibre
­consumption on global water resources. Volume one. Godalming: WWF-UK.
Chapagain, A. & Orr, S. (2008b). UK Water Footprint: the impact of the UK’s food and fibre
­consumption on global water resources. Volume two: appendices. Godalming: WWF-UK.
Deutsch, L. (2004). Global trade, food production and ecosystem support: Making the interactions
visible. Doctoral thesis. Stockholm: Stockholm University.
Ds 1992:58, Varor som faror. Stockholm: Allmänna förlaget.
Ds 1992:82, Varor som faror, Underlagsrapporter. Stockholm: Allmänna förlaget.
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering,
­godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), Artikel 57.
Eyring, V., Köhler, H.W., van Aardenne, J. & Lauer, A. (2005). Emissions from international shipping:
1.The last 50 years. J. Geophys. Res., 110, D17305.
FAO (2003). World agriculture: towards 2015/2030. An FAO perspective. Rome: Food and ­Agriculture
Organization of the United Nations.
90 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
Fick, J., Söderström, H., Lindberg, R.H., Phan, C., Tysklind, M. & Larsson, D.G.J. (2009).
­Pharmaceuticals and Personal Care Products in the Environment. Contamination of surface, ground,
and drinking water from pharmaceutical production. Environmental Toxicology and Chemistry,
28(12):2522–2527. USA: SETAC.
Finnveden, G., Wadeskog, A., Ekvall, T., Engström, R., Hjelm, O. & Palm, V. (2007). Miljödata för
produktgrupper – användning av Input-Output-analyser i miljösystemanalytiska verktyg.
­TRITA-INFRA-FMS 2007:4. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan.
Gunnarsson, L., Kristiansson, E., Rutgersson, C., Sturve, J., Fick, J., Förlin, L. & Larsson, D.G.J.
(2009). Pharmaceuticals and Personal Care Products in the Environment. Pharmaceutical industry
effluent diluted 1:500 affects global gene expression, cytochrome P450 1A activity, and plasma
phosphate in fish. Environmental Toxicology and Chemistry, 28(12):2639–2647. USA: SETAC.
Hoekstra, A.Y. (2007). Human appropriation of natural capital: Comparing ecological footprint and
water footprint analysis. Value of Water Research Report Series No. 23. Delft: UNESCO-IHE.
Hoekstra, A.Y. & Chapagain, A.K. (2007). Water footprints of nations: water use by people as a
function of their consumption pattern. Water Resources Management 21(1):35–48.
Hoekstra, A.Y. & Chapagain, A.K. (2008). Globalization of water: Sharing the planet’s freshwater
resources. Oxford: Blackwell Publishing.
Hoekstra, A.Y., Chapagain, A.K., Aldaya, M.M. & Mekonnen, M.M. (2009). Water footprint manual.
State of the art 2009. Enschede: Water Footprint Network.
Johansson, B. (2006). Ekologiska fotavtryck för koldioxidutsläpp för Stockholms län, Norrbottens län
och Stockholms läns landsting, En kritisk metodgranskning baserad på kvantitativa data. Stockholm:
Stockholms universitet, Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning. Magisteruppsats 2006:1.
Johansson, S. (2005). The Swedish Foodprint – an agroecological study of food consumption. Doctoral
thesis. Uppsala: Swedish University of Agricultural Sciences. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae
2005:56.
Kamne, U. & Qvist, M. (1996). Kaffeskrift: Krav ger eko. Stockholm: Svenska Naturskyddsföreningen.
Kemikalieinspektionen (2007). Barn och kemiska hälsorisker – förslag till åtgärder. Sundbyberg:
Kemikalieinspektionens rapport nr 1/07.
Kumm, K.-I. & Larsson, M. (2007). Import av kött – export av miljöpåverkan. Stockholm:
­Naturvårdsverkets rapport 5671.
Larsson, D.G.J., de Pedro, C. & Paxeus, N. (2007). Effluent from drug manufactures contains
­extremely high levels of pharmaceuticals. Journal of Hazardous Materials 148: 751–755. Elsevier.
Larsson, D.G.J. & Fick, J. (2009). Transparency throughout the production chain – a way to reduce
pollution from the manufacturing of pharmaceuticals? Regulatory Toxicology and Pharmacology
53: 161–163. Elsevier.
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 91 Maxson, P. (2006). Mercury flows and safe storage of surplus mercury. Bryssel: European Commission.
Miljöförbundet Jordens Vänner (1998). Mål och beräkningar för ett hållbart Sverige: Ställ om för
rättvist miljöutrymme. (2:a reviderade upplagan.) Göteborg: Miljöförbundet Jordens Vänner.
Miljöförbundet Jordens Vänner (2007). Rättvisa mål.
Miljövårdsberedningen (2007). Tillväxt och miljö i globalt perspektiv. Miljövårdsberedningens
­promemoria 2007:1. Stockholm: Miljövårdsberedningen, Miljödepartementet.
Millstone, E. & Lang, T. (2003). The Atlas of Food. Who eats What, Where and Why. London:
­Earthscan Publications Ltd.
Möllersten, B. (2004). Det saknade miljömålet: om miljöpåverkan i främmande länder av svensk
konsumtion, med förslag till nytt miljökvalitetsmål. (Första upplagan.) Göteborg: Miljöförbundet
Jordens Vänner.
Möllersten, B. (2008a). Det saknade miljömålet. Om miljöpåverkan i andra länder av svensk
­konsumtion, med förslag till nytt miljökvalitetsmål. (Andra upplagan.) Göteborg: Miljöförbundet
Jordens Vänner.
Naturvårdsverket (1995). Offentlig upphandling med miljöhänsyn.
Stockholm: Naturvårdsverkets rapport 4508.
Naturvårdsverket (1996). Biff och Bil? – Om hushållens miljöval.
Stockholm: Naturvårdsverkets rapport 4542.
Naturvårdsverket & Kemikalieinspektionen (1999). Att finna farliga flöden: kemikalier i samhället.
Rapport från ett regeringsuppdrag. Stockholm: Naturvårdsverkets rapport 5036.
Naturvårdsverket (2002a). Metaller i stad och land. Miljöproblem och åtgärdsstrategier.
Stockholm: Naturvårdsverkets rapport 5184.
Naturvårdsverket (2002b). På väg mot miljöanpassade produkter.
Stockholm: Naturvårdsverkets rapport 5225.
Naturvårdsverket (2003a). Att handla rätt från början. En kunskapsöversikt om hur konsumtionsoch produktionsmönster kan bli mer miljövänliga. Stockholm: Naturvårdsverkets rapport 5226.
Naturvårdsverket (2003b). Miljöprojektet ”Sverige år 2021”. Metod och projekterfarenheter.
­Stockholm: Naturvårdsverkets rapport 5276.
Naturvårdsverket (2004). Giftfria och resurssnåla kretslopp – redovisning av ett regeringsuppdrag.
Stockholm: Naturvårdsverkets rapport 5368.
Naturvårdsverket (2006). Rekyleffekten och effektivitetsfällan – att jaga sin egen svans i miljöpolitiken.
Stockholm: Naturvårdsverkets rapport 5623.
Naturvårdsverket (2008a). Miljömålen – nu är det bråttom! Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges
miljömål 2008. Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN 978-91-620-1264-9.
92 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
Naturvårdsverket (2008b). Konsumtionens klimatpåverkan.
Stockholm: Naturvårdsverkets rapport 5903.
Naturvårdsverket (2009). WEEE-direktivet i Sverige. Stockholm: Naturvårdsverkets rapport 5969.
Naturvårdsverket (2010b). Transporter av avfall över gränserna. En utvärdering av brister, svårigheter
och förutsättningar i den operativa tillsynen. Stockholm: Naturvårdsverkets rapport 6319.
Naturvårdsverket (2010c). Miljömålen – svensk konsumtion och global miljöpåverkan, de Facto 2010.
Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN 978-91-620-1280-9.
Nordiska ministerrådet (2008). Toxic Substances in articles: The need of information.
Köpenhamn: NMR, TemaNord 2008:596.
Odum, E.P. (1989). Ecology and Our Endangered Life-Support Systems. Sinauer Associates.
­Sunderland, MA.
van Oel, P.R., Mekonnen, M.M. & Hoekstra, A.Y. (2009). Ecological economics. The external water
footprint of the Netherlands: geographically-explicit quantification and impact assessment. Elsevier.
Peters, G.P. & Hertwich, E.G. (2006). The importance of imports for household environmental
impacts. Journal of Industrial Ecology 10(3):89–109.
Rees, W.E. (1992). Ecological footprints and appropriated carrying capacity: what urban economics
leaves out. Environment and Urbanization 4: 121–130.
Regeringen (1993). Regeringens proposition 1992/93:180 om riktlinjer för en kretsloppsanpassad
samhällsutveckling.
Regeringen (2010). Regeringens proposition 2009/10:155 om svenska miljömål – för ett effektivare
miljöarbete.
Reijnders, L. & Soret, S. (2003). Quantification of the environmental impact of different dietary
protein choices. American Journal of Clinical Nutrition 78: 664–668.
SOU 2003:31. En hållbar framtid i sikte. Slutbetänkande från Nationalkommittén för Agenda 21 och
Habitat. Stockholm: Miljödepartementet.
SOU 2005:51. Bilen, Biffen, Bostaden – Hållbara laster, smartare konsumtion, 2005. Slutbetänkande
av Utredningen om en handlingsplan för hållbar konsumtion – för hushållen.
Stockholm: Jordbruksdepartementet.
SOU 2009:83. Miljömålen i nya perspektiv. Betänkande av Utredningen om miljömålssystemet.
Stockholm: Miljödepartementet.
SOU 2009:83. Bilagedel. Miljömålen i nya perspektiv. Betänkande av Utredningen om miljömåls­
systemet. Stockholm: Miljödepartementet.
Statens energimyndighet (2009). Energiläget 2009. Eskilstuna: Energimyndigheten.
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 93 Statens naturvårdsverk (1981). Koppar i miljön. En kunskapsöversikt.
Solna: Statens naturvårdsverk, PM 1424.
Statistiska centralbyrån (2000). Miljöpåverkan av svensk handel – resultat från en pilotstudie.
Örebro: Statistiska centralbyrån, Miljöräkenskaper 2000:5.
Statistiska centralbyrån (2002). Miljöräkenskaper – Innehåll, användning och användare.
Örebro: Statistiska centralbyrån, Rapport 2002:3.
Statistiska centralbyrån (2009). Biodiversitet – kartor och statistik.
Örebro: Statistiska centralbyrån, Miljöräkenskaper 2009:1.
Tukker, A., Huppes, G., Guinée, J., Heijungs, R., de Koning, A., van Oers, L., Suh, S., Geerken, T., Van
Holderbeke, M., Jansen, B. & Nielsen, P. (2006). Environmental Impact of Products (EIPRO). Analysis
of the life cycle environmental impacts related to the final consumption of the EU-25. European Commission, Technical Report EUR 22284 EN.
United Nations Environment Programme (2004). Childhood Pesticide Poisoning, Information for
Advocacy and Action. Châtelaine: The Chemicals Programme of the United Nations Environment
Programme.
Wackernagel, M. & Rees, W. (1996). Our Ecological Footprint – Reducing Human Impact on the
Earth. Gabriola Island, B.C, Canada: New Society Publishers.
Wiedmann, T. & Minx, J. (2007). A Definition of ‘Carbon Footprint’. Durham: ISA UK Research &
Consulting, Research Report 07-01.
Wiedmann, T., Wilting, H., Lutter, S., Palm, V., Giljum, S., Wadeskog, A. & Nijdam, D. (2009).
Development of a methodology for the assessment of global environmental impacts of traded goods
and services. Stockholm: Stockholm Environment Institute.
World Commission on Environment and Development (1988). Vår gemensamma framtid: rapport från
Världskommissionen för miljö och utveckling under ordförandeskap av Gro Harlem Brundtland.
(Red.: Bertil Hägerhäll.) Stockholm: Prisma.
Worldwatch Institute (2004). State of the world 2004. Special Focus: The Consumer Society.
ISBN 0-393-32539-3.
Åkerman, J. (2008). Klimatpåverkan från utrikes resor. TRITA-INFRA-FMS 2008:7. Stockholm:
Kungliga Tekniska Högskolan.
94 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
10.3 Otryckta källor
Ahlner, E., interna mötesanteckningar från EIONET WS SCP 2009-10-02.
Ahlner, E. (e-brev 2009-12-14--12-15), Naturvårdsverket.
Ahlner, E. & Mattsson, C. (2009). En kartläggning och analys av vårt HKP-arbete inom Norden,
EU och internationellt med relevans för giftfria och resurssnåla kretslopp. Intern arbetsrapport,
­Naturvårdsverket, 2009-12-15.
Bergström, H. (2010). Delstudie: Mått på den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan.
­Konsumentverket. Naturvårdsverkets diarienummer 235-6914-09 Mk.
Berntell, A. (e-brev 2010-09-13), Stockholm International Water Institute.
Blomquist, G. (e-brev 2009-12-15), Miljödepartementet.
Borgström-Hansson, C. (e-brev 2009-10-27--2010-03-10), WWF Sverige.
Borgström-Hansson, C. (telefonsamtal 2010-02-05), WWF Sverige.
Eiderström, E. (e-brev 2010-05-21), Naturskyddsföreningen.
Elenius, B. (e-brev 2010-02-17), Konsumentverket.
Forslund, A. (telefonsamtal och e-brev 2009-10-15--21), WWF Sverige.
Hunhammar, S. (muntligen 2010-02-26), Naturvårdsverket.
Hunhammar, S. (e-brev 2010-03-12), Naturvårdsverket.
Jansson, B. (e-brev 2010-02-25), Naturvårdsverket.
Jernbäcker, E. (2008). Om utsläpp från förändrad markanvändning och skogsbruk.
Naturvårdsverkets dnr 190-7935-08 Kp.
Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket & SCB (2010). Underlag till rapporten Svensk konsumtions
påverkan på miljön i andra länder. Naturvårdsverkets dnr 741-4872-09 Mk och 235-1521-10 Mk.
Lindblad, M. (e-brev 2010-03-24), IVL, bearbetning av Nat. Proj. Feb. 2010_CP-scenariot, GAINSmodellen, International Institute for Applied Systems Analysis.
Mattsson, A. (e-brev 2010-03-08--04-05), Miljöförbundet Jordens Vänner.
Moll, S. & Watson, D. (2009). Environmental Pressures from European Consumption and Production.
A study in integrated environmental and economic analysis. ETC/SCP working paper 1/2009.
­Köpenhamn: European Topic Centre on Sustainable Consumption and Production.
Möllersten, B. (2008b). Svensk import av produkter från jord- och skogsbruk och dess effekter på
utsläpp av koldioxid på grund av ändrad markanvändning. Uppdrag för Naturvårdsverket.
­Naturvårdsverkets dnr 190-7935-08 Kp.
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 95 Nordlund, C. (2010). Markanvändningsanalys av svensk produktion, konsumtion och utrikeshandel av
primära grödor. Demesta HB. Uppdrag för Naturvårdsverket. Naturvårdsverkets dnr 230-7091-09 Mk.
Nykvist, B. (e-brev 2010-01-28 och 2010-08-17), Stockholm Environment Institute.
Palm, V. (e-brev 2009-11-27--2010-03-25), Statistiska centralbyrån.
Statistiska centralbyrån (2008). Beräkningsunderlag till rapporten Konsumtionens klimatpåverkan.
SCB:s dnr U-2008/3813.
Villner, M., Westöö, A.-K., Steinbach, N. & Palm, V. (2009). Vattenfotavtryck och ekologiska fotavtryck.
Statistiska centralbyrån. Uppdrag för Naturvårdsverket. Naturvårdsverkets dnr 235-8492-09 Mk.
Wadeskog, A. (2009). Beräkning av luftutsläpp till de Facto 2010. Statistiska centralbyrån.
Uppdrag för Naturvårdsverket. Naturvårdsverkets dnr 235-7363-09 Mk.
96 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
11
Ordlista
aggregerad indikator = indikator sammansatt av
flera värden
ger 1 kg metan samma klimatpåverkan som 21 kg
koldioxid
avkastningsfaktor = här: faktor som tar hänsyn
till skillnader mellan länders olika produktivitet
för en viss marktyp
dnr = diarienummer
balansbaserad = innebär att totaler summeras
från mikrodata och att en känd total fördelas ut
bioackumulering = en process där miljögifter
ansamlas i levande organismer
ekoeffektivitet = förhållandet mellan ekonomiskt
och miljömässigt värde
ekologiskt fotavtryck = mått på hur mycket av
jordens biologiskt produktiva yta som människan
tar i anspråk för att upprätthålla konsumtionen
av varor och tjänster
EKU-verktyget = verktyget för ekologiskt hållbar
upphandling
biodiversitet = biologisk mångfald
biokapacitet = biologisk produktionsförmåga
blått vatten = yt- och grundvatten som utvinns
för att odla en gröda och som inte återförs till
vattendraget
bottom-up-metoden = data för lokala verksamhetsenheter summeras till regional nivå, som i
nästa steg summeras upp till en total för riket
bredspektrum­antibiotikum = verkar på många
olika sorters bakterier
bromerad = en substans som innehåller brom
cerradon = savann i centrala Brasilien som täcker
mer än 3 miljoner kvadratkilometer
ciprofloxacin = ett svårnedbrytbart bredspektrum­
antibiotikum
CO2 = koldioxid
CO2e = koldioxidekvivalent, det vill säga mängd
av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan; till exempel
ekvivalensfaktor = här: faktor som omvandlar ett
lands hektar av en viss marktyp till globalhektar;
ekvivalensfaktorerna är lika för alla länder men
varierar från år till år på grund av förändringar i
produktiviteten i ekosystem eller marktyper
emissionsfaktor = anger utsläpp av något visst
ämne per fysisk eller ekonomisk enhet
E/MSY = extinctions per million species per year,
det vill säga antal arter av en miljon arter som dör
ut på ett år
evapotranspiration = summan av avdunstning
från mark och ytvatten samt avgivande av vattenånga (transpiration) från växterna
foodprint = mått på resurser, främst markareal
och ekosystemstjänster, som tas i anspråk för att
upprätthålla vår livsmedelskonsumtion
funktionskemikalie = här: kemikalie vars syfte är
att uppnå en funktion, som till exempel impregnering eller flamskydd
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 97 geobiosfär = den del av jordskorpan där både de
geologiska och biologiska processerna äger rum
och samverkar (exempelvis när fossil olja bildades av biologiskt liv under flera miljoner år under
geologiska förhållanden som inte finns i dag)
globalhektar, gha = en hektar av biologiskt produktiv yta med en genomsnittlig global produktivitet under ett visst år
Gm3 = gigakubikmeter, det vill säga tusen miljarder liter, 1 000 000 000 000 liter
grått vatten = indikator på den förorening av sötvatten som kan kopplas till produktionen av en
produkt
grönt vatten = volymen regnvatten som avdunstar och lagras i jorden vid odling
imputation = statistikterm, innebär att saknade
värden i en statistisk undersökning ersätts med
antagna värden så att det går att göra en statistisk
analys av hela materialet
indata = otolkad information som matas in i ett
system, ofta för någon typ av databehandling som
producerar utdata
input-output-analys = en nationalekonomisk
beräkningsmodell som gör det möjligt att beräkna
hur konsumtion och produktion hänger samman
koefficient = termen används inom bland annat
matematik och fysik för att beteckna en faktor i
en produkt i sammanhang där övriga faktorer
anses bestämma produktens “karaktär”, medan
koefficienten påverkar dess “storlek”
koldioxidekvivalent = se CO2e
kolinlagring = exempel på kolinlagring är när
växter tar upp koldioxid under fotosyntesen och
binder denna i form av kol i sin biomassa och i
mull, som består av växtrester
98 materialflödesanalys = en analys av vilka material
som används och hur mycket i en viss process
eller för ett lands produktion eller konsumtion
miljöexpanderad = med tillägg av miljödata
Mton = 1 miljon ton
nationalräkenskaperna = sammanfattar och
beskriver i form av ett slutet kontosystem Sveriges
ekonomiska aktiviteter och utveckling på ett konsistent och överskådligt sätt
nettoimport = importen är större än exporten
per capita-utsläpp = utsläpp som anges per person
perfluorerad = beskriver ämnen där kolatomernas samtliga väten är utbytta mot fluor
proaktiv = inriktad på förutsebara framtida situationer
rekyleffekt = till exempel att bränslesnålare bilar
kan leda till lägre körkostnader och därmed mer
körande och i slutänden kanske till och med
ökade utsläpp
resursbas = de resurser som behövs för att göra en
aktivitet
substansflödesanalys = en beräkning av hur en
viss substans används i samhället
substitutionsprincipen = skyldighet att inte
använda eller sälja skadliga kemiska produkter
(kemiska ämnen eller beredningar) om det finns
mindre riskabla alternativ som är likvärdiga för
ändamålet
systemvillkor = begrepp som används av stiftelsen
Det Naturliga Steget för att beteckna villkor som
måste vara uppfyllda för att långsiktigt upprätthålla liv på vår planet
tillväxtland = land som befinner sig i övergången
mellan utvecklingsland och industrialiserat land
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
top-down-metoden = används när man fördelar ut
nationella siffror på regioner med hjälp av någon
form av indikator (som så nära som möjligt ska
samvariera regionalt med den variabel som ska
fördelas)
topografi = terrängens höjdförhållanden med
mera
toxisk = giftig
transparens = här: tydlig beskrivning som gör det
lätt att förstå vad som har gjorts
utsläppsintensitet = mängd utsläpp per funktion
utsläppskoefficient = mängd utsläpp per enhet av
något
virtuellt vatteninnehåll = den volym sötvatten
som finns ”inbyggd” i en produkt genom att vattnet konsumeras eller förorenas när produkten
produceras, och sett till hela produktionskedjan
återexport = varor som har importerats till ett
land och sedan exporteras därifrån
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 99 12
Bilagor
Bilaga 1
Metodbeskrivning för att ta fram
svensk statistik över import av varor
Data över importen kommer från SCB. Data finns
tillgängliga på SCB:s webbplats (Utrikeshandel
med varor), www.scb.se. Data är sekretessrensade men ej bortfallsjusterade. För beskrivning av
statistiken, se http://www.scb.se/Pages/ProductDocumentations____17842.aspx. Jämförelser av
importen med det totala inflödet har skett genom
att jämföra värdet av importen med värdet av Sveriges inhemska produktion. Statistiken över den
inhemska produktionen finns på SCB:s webbplats
(Näringsverksamhet). För beskrivning av statistiken se Industrins varuproduktion, http://www.
scb.se/Pages/ProductDocumentations____19165.
aspx. Både Utrikeshandel med varor och Industrins varuproduktion är en del av Sveriges officiella statistik (SOS).
Data presenteras som importen i kilo per person.
Denna enhet har valts för att läsaren ska få en
känsla för siffrorna. Befolkningsdata för de olika
åren har hämtats från SCB:s webbplats, Befolkning, se http://www.scb.se/Pages/SubjectArea
____1954.aspx.
Den kombinerade nomenklaturen (KN)
För information om den kombinerade nomenklaturen, se http://www.scb.se/Pages/Standard____
277730.aspx.
Med alla varor menas alla varor som ingår i den kombinerade nomenklaturen (KN), kapitel 01–kapitel
97. Här ingår allt från livsmedel till elektronik.
100 Med elektronik och elektriska produkter menas
alla varukoder som börjar med 85 i den kombinerade nomenklaturen (KN) och definieras som
”Elektriska maskiner och apparater, elektrisk
materiel samt delar till sådana varor; apparater
för inspelning eller återgivning av ljud, apparater
för inspelning eller återgivning av bilder och ljud
för television samt delar och tillbehör till sådana
apparater”.
Med textilier menas alla varukoder som börjar
med 50–63 ”Textilvaror” i den kombinerade
nomenklaturen (KN). Med t-tröjor och tröjor
avses alla varukoder som börjar med 6109 och
6110, med tröjor och byxor avses alla varukoder
som börjar med 6203 och 6204, med sänglinne,
dukar och handdukar avses alla varukoder som
börjar med 6302. Med ackumulatorer avses alla
varukoder som börjar med 8507, med kablar
avses alla varukoder som börjar med 8544, med
olika typer av TV-apparater avses alla varukoder
som börjar med 8528, med ugnar, spisar med
mera avses alla varukoder som börjar med 8516.
För mer information om vad som ingår i de olika
kapitlen och respektive varukoder, se Tullverket;
http://taric.tullverket.se/taric/bin/tagAvdelningar.cgi.
Med fordon menas alla varukoder som börjar
med 87 i den kombinerade nomenklaturen (KN),
med gummi och gummivaror alla varukoder som
börjar med 40, plaster och plastvaror alla varukoder som börjar med 39, tvättmedel, kroppsvård
och läkemedel alla varukoder som börjar med 30,
33 eller 34.
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
Bilaga 2
Underlag för inledande intryck och
analys av de undersökta metoderna
Naturvårdsverkets och Kemikalieinspektionens
bedömningar bygger på information som framkommit i samband med utarbetandet av denna
rapport samt på svar på ett antal frågor som
ställts till personer med sakkunskap om respektive metod. Samma frågor har ställts beträffande
alla metoder. Frågorna har ställts per telefon, därefter har kontaktpersonerna fått granska och
komma med synpunkter på frågor och svar i
skriftlig form. I vissa fall har svaren kompletterats
genom telefonsamtal och e-post.
Används metoden av andra aktörer än initiativtagaren, vilka
Innehåller metoden värderingar som kan ifrågasättas (Ja, Nej, Kommentar)
Kan metoden användas för areellt olika stora
områden, till exempel globalt, region, land,
stad, kommun et cetera (Ja, Nej, Kommentar)
Passar metoden som kommunikationsverktyg för
en bred publik (Ja, Nej, Kommentar)
Vilka miljömål täcker metoden?
Frågor som ställts beträffande metoderna
Namn på metoden
Eventuell bakomliggande metod för att ta fram
resultat (Namn)
Vad mäter metoden
Omfattar metodens resultat fler hållbarhetsdimensioner än miljö (Ekonomi, Socialt)
Initiativtagare till metoden
Anses metoden vara färdigutvecklad (Ja, Nej,
Kommentar)
Finns tillgängliga data och tidsserier (Ja, Nej,
Kommentar)
Hur är kvaliteten på data som används i metoden
(Hög, Låg, Varierar, Kommentar)
Passar metoden för kontinuerlig uppföljning (Ja,
Nej, Kommentar)
Kan metoden användas av andra aktörer än initiativtagaren (Ja, Nej, Kommentar)
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 101 Bilaga 3
Historik – konsumtionens globala
miljöpåverkan
Följande historiebeskrivning har uppkommit genom intervjuer med ett antal insatta personer på
myndigheter och inom miljörörelsen. Beskrivningen gör inte anspråk på att vara fullständig
utan ska ses som resultatet av personliga minnesbilder av vad som haft inverkan på samhällets syn
på den svenska konsumtionen och dess påverkan
på miljön i Sverige och globalt. En sammanfattning av denna historik presenteras i avsnitt 8.1.
Konsumtionens betydelse för människors
försörjning uppmärksammades tidigt
Frågan om konsumtionens betydelse för människors försörjning och miljön är inte ny. Redan
1798 uppmärksammade Thomas Robert Malthus i An Essay on the Principle of Population
problematiken att en växande mänsklig befolkning kräver att allt större ytor natur finns tillgängliga för människan – vilket kan leda till att jordens bärkraft överskrids.275 Frågan fångades upp
på 1950-talet av professor Georg Borgström som
förde debatter om bland annat gränserna för världens livsmedelsförsörjning.276 Under 1960-talet
utvecklade Borgström konceptet ”spökareal” för
att beskriva den area som krävs för att tillgodose
en definierad population med jordbruksprodukter.277
År 1940 inleddes den statliga konsumentinformationsverksamheten i Sverige genom att upplysningsbyrån Aktiv hushållning inrättades. Syftet
var att rationalisera husmödrarnas arbetsvillkor i
folkhemmet. Efter en serie avvecklingar och sammanslagningar bildades den statliga myndigheten
Konsumentverket 1973 med uppgift att ta tillvara konsumenternas intressen.278 Men det var först
på 1990-talet som miljöfrågorna kom in i konsumentpolitiken.279
Miljödebatter och avfall präglade 1970-talet
År 1970 skrev Georg Borgström boken Mat för
miljarder i vilken han debatterar fördelningen
mellan fattiga och rika i världen, människans
rovdrift på naturen och risken för global brist
på livsmedel.280 På 1970-talet uppstod också ett
antal andra debatter. Exempel är Björn Gillberg
som visade att det gick att tvätta kläder i gräddersättningsmedel, BT Kemi-skandalen som kom
av att företaget hade grävt ned tunnor med bland
annat fenoxisyror i marken, och den klordebatt
som uppstod i samband med pappersproduktion.
Dessa debatter ökade sannolikt miljömedvetandet i samhället, och konsumentmakten började
så mått uppmärksammas som ett verktyg för att
påverka miljöproblem. Dock dröjde det ända till
1991 innan den första tidningen trycktes på klorfritt papper.281
Genom FN:s miljökonferens i Stockholm år
1972 placerades miljöfrågorna högt på den nationella och internationella politiska dagordningen.
FN:s miljöprogram (UNEP, United Nations Environment Programme) inrättades, och FN:s medlemsländer blev alltmer engagerade i miljöarbetet.282 FN-konferensen i Stockholm 1972 brukar
också ses som ett avstamp för den nya miljörörel-
275. Johansson, B. (2006).
276. Miljöförbundet Jordens Vänner (2007).
277. Johansson, B. (2006).
278. Projekt Mercurius, Konsumentpolitik. (Webb.)
279. Elenius, B. (e-brev 2010-02-17).
280. Borgström, G. (1970).
281. Svenska Naturskyddsföreningen, Klor – miljöbov på väg tillbaka. (Webb.)
282. SOU 2003:31.
102 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
sen i Sverige. Friends of the Earth International
bildades i Sverige 1971. Då startade också Björn
Gillberg med flera Miljöcentrum.283
År 1975 gav framtidsforskarna Göran Bäckstrand och Lars Ingelstam ut rapporten How
much is enough. I den angavs fem områden där
konsumenterna behöver hålla igen för att utvecklingen ska vara förenlig med en ”ny ekonomisk
världsordning”. De fem områdena var köttkonsumtionen, oljeanvändningen, byggnadsytan,
konsumtionen av förbrukningsvaror och privatbilismen.284 Grovt sett är det områden som än i
dag utpekas som centrala för att minska miljöbelastningen från konsumtion.
På 1970-talet började myndigheterna uppmärksamma avfallsfrågorna. Det gjorde att fokus riktades mot varors innehåll, resursslöseri
och den så kallade förpackningshysterin. Kanske kan denna tid ses som en slags vattendelare.
Miljömyndigheterna arbetade med avfall och så
småningom varors innehåll och materialflöden,
medan frivilligorganisationerna inom miljörörelsen jobbade med storskaliga beräkningar, till exempel globala resursbalanser.
1980-talet medför globalisering,
och konsumentverktygen utvecklas
På 1980-talet startade en globaliseringsvåg som
innebar inte bara ökad kommunikation och ökade varu-, person- och valutaflöden, utan också att
svensk industri flyttade sin produktion till länder
med billigare arbetskraft.285 Förändringen ledde
bland annat till att också utsläppen från produktionen vid svenska fabriker flyttade till andra länder. Denna så kallade export av miljöproblem har
gynnat den svenska miljön, men missgynnat den
utländska. Därtill medför produktion i fattiga
länder ofta större miljöpåverkan än den skulle ha
gjort i Sverige, där miljölagstiftning och kontroll
är relativt sett goda.
I början av 1980-talet gav Jordens Vänner ut
den första Mudi-Mums-guiden (Mat Utan Djurindustri – Mat Utan Multinationella Storföretag).
Den innehöll rekommendationer om vilka livsmedelsproducenter organisationen ansåg att man
som konsument borde undvika. Kriterierna prioriterade lokalt producerade varor, småskalig produktion och svenskägda småföretag och avrådde
från varor från transnationella storföretag. Efter
hand som nya utgåvor publicerats har nya kriterier tillkommit, till exempel sådana som främjar
produkter från ekologiskt jordbruk och avråder
från genetiskt modifierade produkter (GMO-produkter). Mudi-Mums-guiden kan ha varit en av
de första miljöorienterade guider som var helt inriktade på privata konsumenter.
Det ökade intresset för alternativ mat lade grunden för föreningen KRAV, som bildades 1985.
KRAV ville åstadkomma en trovärdig märkning
av ekologiska livsmedel och förenkla för konsumenter att göra en miljöinsats genom sina dagliga
inköp.286
Vid denna tid utvecklades förståelsen för kopplingen mellan innehållet i varor och spridning av
miljöfarliga ämnen via användning och avfall. År
1986 inrättades Kemikalieinspektionen, som ersatte Produktkontrollnämnden vid Naturvårdsverket och Enheten för toxikologisk informationsservice vid Karolinska institutet. Den nya
myndigheten fick förstärkta resurser; dåvarande
statsministern Olof Palme ville koncentrera och
samordna resurserna för att ge kemikaliekontrollen ökad slagkraft och effektivitet.287
283. Mattsson, A. (e-brev 2010-03-25).
284. Miljöförbundet Jordens Vänner (2007).
285. Ekonomifakta, Om globalisering. (Webb.)
286. KRAV, KRAV främjar ekologiskt. (Webb.)
287. Sveriges riksdag. Regeringens proposition 1985/86:19 om lokalisering av kemikalieinspektionen. (Webb.)
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 103 Sedan slutet av 1970-talet hade miljörörelsen
drivit frågan om riskerna med klorblekning av
papper, och det första papperet baserat på mindre
del klorblekt massa kom 1986.288 Året därpå presenterade vetenskapsmännen dioxinerna – miljögifter som är svårnedbrytbara och fettlösliga och
därför lagras under lång tid, huvudsakligen i fettvävnaden hos människor och djur.289 Dioxiner
bildades bland annat av det klor som släpptes ut
från massablekerierna. Nu kunde forskarna visa
att dioxiner hittats i organismer långt bort från
själva utsläppet. Fortplantningen hos organismerna var störd, och ämnet anrikades allt högre
upp i näringskedjorna. Reaktionen från miljörörelsen blev omedelbar. I en enkätundersökning
om vad bra miljö är svarade en överlägsen majoritet av svenska folket klorfritt papper. Samhället
ställde allt hårdare miljökrav, människor ville ha
en produkt som inte fanns, och massaindustrins
rykte rasade i botten.290
I Sverige upphörde användningen av klorgas
vid pappersmassetillverkning under perioden
1988–1994. I världen totalt finns dock fortfarande pappersbruk som använder klorgas, i första
hand i utvecklingsländer.291
I slutet av 1980-talet inträffade också det första
utbrottet av säldöd. Från början trodde forskarna
att det kunde vara orsakat av miljögifter, men senare visade det sig vara frågan om ett virus. Den
så kallade säldöden fungerade dock sannolikt
som en viktig miljöväckarklocka för många människor, och 1988 röstades Miljöpartiet de gröna
för första gången in i Sveriges riksdag.
År 1987 kom Brundtlandrapporten. Många
bedömare anser att den var banbrytande och av
oerhört stor betydelse – bland annat därför att
den förde fram de globala solidaritetsfrågorna.
Brundtlandrapporten utarbetades av Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag
av FN, under ordförandeskap av norskan Gro
Harlem Brundtland. Rapporten publicerades
på svenska 1988 under titeln Vår gemensamma
framtid.292,293 Den försöker ta ett helhetsgrepp
på världens resurs- och miljöproblem och deras
lösning genom “hållbar utveckling”.294 Brundtlandkommissionens ursprungliga definition av
begreppet hållbar utveckling från 1987 lyder:
“En hållbar utveckling är en utveckling som
tillfredsställer dagens behov utan att äventyra
kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.”295
I slutet av 1980-talet hade konsumentmakten
på allvar börjat ses som ett verktyg. De kommunala konsumentvägledarna gav signaler om att
konsumenterna behövde råd i miljöfrågor.296 Den
första upplagan av Svenska Naturskyddsföreningens konsumentguide Handla Miljövänligt svarade därför på ett direkt behov från konsumenterna när den kom 1988. Handla Miljövänligt såldes
totalt, med revideringar, i över 400 000 exemplar.
Boken kom samtidigt som Naturskyddsföreningens medlemstal kraftigt ökade. Föreningen som
tidigare haft mest manliga medlemmar utvecklades till en organisation med en övervägande andel
kvinnliga medlemmar. Den förändrade medlems-
288. Mattsson, A. (e-brev 2010-03-08).
289. Regeringskansliet, Dioxin och PCB:er i livsmedel. (Webb.)
290. Svenska Naturskyddsföreningen, Klor – miljöbov på väg tillbaka. (Webb.)
291. Jansson, B. (e-brev 2010-02-25).
292. World Commission on Environment and Development (1988).
293. Engelsk titel: Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future.
294. Nationalencyklopedin, Brundtlandrapporten. (Webb.)
295. Lunds universitet, Definition av hållbar utveckling. (Webb.)
296. Elenius, B. (e-brev 2010-02-17).
104 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
sammansättningen ledde till ett bredare verksamhetsfält och nya arbetssätt.297
Förhoppningar fanns om att miljöfrågorna
skulle uppmärksammas brett av konsumenterna.
Med stöd från kung Carl XVI Gustaf fick därför varje hushåll och skola år 1989 en försändelse
från stiftelsen Det Naturliga Steget. Brevet innehöll ett kassettband och ett dokument om vilka
systemvillkor som skulle vara uppfyllda för att
långsiktigt upprätthålla liv på jorden. Materialet
hade på uppdrag av cancerforskaren Karl-Henrik
Robèrt utarbetats av en tvärvetenskaplig grupp
forskare. Systemvillkoren ledde till omfattande
diskussioner i samhället.298
1990-talet kom med Riokonferens,
kretslopp och miljömärkning
År 1989 startade Naturskyddsföreningens miljömärkning som än i dag heter Bra Miljöval. Samma år beslutade Nordiska ministerrådet att införa
den gemensamma officiella miljömärkningen Svanen i Norden, och 1991 kom EU:s märkning av
jordbruksprodukter.299, 300
År 1989 beskrev E.P. Odum termen ”skuggareal”, som avser den ytterligare yta av ekosystem
som tas i anspråk av en viss population utöver
den yta som finns inom regionen.301, 302 Men det
är först under 1990-talet som denna arealbaserade kvantifiering började kallas för ekologiskt
fotavtryck.303, 304 Efter det att begreppet ekologiskt fotavtryck myntades i början av 1990-talet
och metoden för beräkningarna utvecklades har
användningen av ekologiskt fotavtryck varit van-
ligt förekommande.305 Ekologiskt fotavtryck har
också inspirerat till beräkningar av andra typer
av fotavtryck, till exempel för koldioxid, mat och
vatten.
Rättvist miljöutrymme lanserades av nederländska Jordens vänner inför Riokonferensen
1992. Tyska Wuppertalinstitutet gjorde på uppdrag av Europeiska Jordens Vänner en studie av
miljöutrymmet för Europa, särskilt inriktad på de
dåvarande EU-länderna. Det unika med rättvist
miljöutrymme var att beräkningar gjordes i ett
globalt perspektiv men med hänsyn till regionala
skillnader och förutsättningar för hur resurserna
skulle kunna brukas och fördelas. Två tidsaspekter användes: 2010 och 2050.306
Efter intensiva förberedelser, där Sverige deltog
aktivt, arrangerades den numera klassiska FNkonferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992. Riokonferensen var på flera olika
sätt annorlunda jämfört med tidigare FN-konferenser. Det mest framträdande var kanske det
breda deltagandet. Vid konferensen medverkade
såväl regeringsföreträdare som representanter för
kommuner, näringsliv och ideella organisationer.
Detta var något nytt och bidrog till att vitalisera
processen. Mötet utmärkte sig också genom det
breda ämnesområdet och genom att miljö- och
utvecklingsfrågor kopplades ihop. Vid konferensen antogs tre grundläggande dokument:
• Riodeklarationen om miljö och utveckling,
som innehåller 27 grundläggande principer för
miljö- och utvecklingsarbete, bland andra prin-
297. Eiderström, E. (e-brev 2010-05-21).
298. Det Naturliga Steget, Vår historia. (Webb.)
299. Miljömärkning Sverige AB, Svanens historia. (Webb.)
300. EU-kommissionen, Lagstiftning, Ny lagstiftning – kortfattad översikt. (Webb.)
301. Odum, E.P. (1989).
302. Johansson, B. (2006).
303. Rees, W.E. (1992).
304. Wackernagel, M. & Rees, W. (1996).
305. Johansson, B. (2006).
306. Miljöförbundet Jordens Vänner (2007).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 105 cipen att förorenaren ska betala, försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen
• handlingsprogrammet Agenda 21, som innehåller 40 kapitel uppdelade på fyra olika avsnitt
• skogsprinciperna, som anger grundläggande
riktlinjer för ett hållbart utnyttjande av världens skogar.307
Behovet av större helhetssyn på hur jordens resurser används framträdde tydligt efter Riokonferensen. Både på internationell, nationell och lokal
nivå vidtog ett intensivt arbete. Inom myndighetsoch forskarvärlden kom arbetet att fokusera på
att hitta bra metoder för att till exempel mäta och
analysera resurs-, material- och ämnesflöden.308
År 1992 kom departementsskrivelsen Varor som
faror.309 Den pekade ut varor som stora spridningskällor av kemikalier. Tidigare hade det mest
talats om punktkällor. Inom näringslivet startade
ett frivilligt standardiseringsarbete för miljöanpassat företagande, till exempel miljöledningssystemet ISO 14001.
År 1992 tog Naturvårdsverket fram den långsiktiga studien Hur ska Sverige må år 2020? Den
visade vad som skulle kunna hända med miljön
om de avtal och beslut som var aktuella i början
på 1990-talet skulle fullföljas. Det framgick att
de flesta avtal var otillräckliga för att tillståndet
i miljön skulle bli bättre, och att gapet till acceptabla nivåer var stort. Studien visade till exempel att utsläppen behövde reduceras på lång sikt,
men den gav inga konkreta lösningar på åtgärder
i samhället. Nästa steg, projektet Sverige år 2021,
gav en bild av hur det hållbara samhället kunde
se ut.310
Vid denna tid (1992, 1993) fanns i Sverige ett
politiskt tryck om att ta till vara och hushålla med
naturresurser, och begreppet kretslopp användes
ofta. Regeringens Kretsloppsdelegation, som verkade 1993–1997, presenterade i sin framtidsbild
ett samhälle där människors behov tillgodoses
utan att naturens kretslopp och den biologiska
mångfalden hotas eller resursbasen förstörs. En
viktig utgångspunkt var rättvis tillgång till resurserna globalt, nationellt och mellan generationer.311 Propositionen Om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling lade grunden
för statsmakternas arbete med kretslopp för olika
materialslag.312 Propositionen resulterade bland
annat i att förordningen om producentansvar
började gälla för däck, returpapper och förpackningar 1994. Två linjer fanns i arbetet med producentansvaret. Dels avfallslinjen, dels att påverka varor ”uppströms”, det vill säga att inte bygga
in farliga ämnen i varorna. Varors miljöpåverkan
i ett livscykelperspektiv lyftes fram, liksom miljökonsekvenser av våra produktions- och konsumtionsmönster.313
Nu inträdde en period i Sverige då fokus kom
att riktas mer mot hushållens konsumtion. År
1992 instiftades EU-blomman, EU-ländernas
gemensamma miljömärkning.314 Konsumentverket fick 1995 för första gången ett konsumentpolitiskt mål som innebar att sådana konsumtions- och produktionsmönster utvecklas som
minskar påfrestningarna på miljön och bidrar
307. SOU 2003:31.
308. Naturvårdsverket & Kemikalieinspektionen (1999).
309. Ds 1992:58 samt Ds 1992:82.
310. Naturvårdsverket (2003b).
311. Naturvårdsverket (2004).
312. Regeringen (1993).
313. Naturvårdsverket, Integrerad produktpolitik inom EU. (Webb.)
314. Nationalencyklopedin, EU-blomman. (Webb.)
106 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
till en långsiktigt hållbar utveckling.315 Mistras
forskningsprogram Utvägar (1996–2001) undersökte ”varför gör vi som vi gör och inte som vi
borde göra”, och vilka faktorer som ytterst styr
våra vanor, val och handlingar.316 Naturvårdsverket gav 1996 ut rapporten Biff och Bil?317 Den
diskuterade hushållens miljöval och pekade ut de
miljöområden som är viktigast för hushållen: bilen, biffen (mat), bostaden, varorna och avfallet.
Konsumentverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket gav tillsammans ut den miljöanpassade kokboken Mat med känsla för miljö.318 Konsumentverket fick i slutet av 1990-talet särskilda
medel för att förstärka miljörelaterad information
på sin webbplats och utvecklade då den mycket välbesökta Köpguiden med miljö- och energirelaterad
information och råd om bland annat vitvaror.
År 1997 kom den svenska studien Mål och
beräkningar för ett hållbart Sverige från Miljöförbundet Jordens Vänner. I den sågs energi och
råvaror i ett globalt perspektiv, och konsumtionen skulle fördelas rättvist. Miljöutrymmet begränsades för energi av utsläpp och tillgång. För
råvarorna gällde grovt att uttaget inte fick överstiga omsättningstakten i jordens inre.319 Konsumentverket gav samma år ut Koll på klotet eller
Direktkontakt med tredje världen som handlar
om konsumtionsrelaterade samband mellan uländer och i-länder. Året efter, 1998, gjorde Miljöförbundet Jordens Vänner beräkningar baserade
på metoden rättvist miljöutrymme för tre stycken
hushåll i studiecirkelmaterialet Hållbare Svensson, förnyelsebare Persson och rättvise Hansson:
tre hushåll på 1990-talet och 2010.
Parallellt med och i fotspåren av rättvist miljöutrymme utvecklades även andra begrepp med
liknande synsätt, till exempel ekologisk ryggsäck,
ekologiskt fotavtryck, faktor 10 och ekologisk
skuld. Ekologisk skuld beräknar rika länders ekologiska skuld till fattiga och omfattar även överutnyttjande av resurser bakåt i tiden. Faktor 10 var
kanske det begrepp som väckte störst gehör bland
politiker och näringsliv. Det kan ha berott på att
det var helt inriktat på effektivitetshöjning, och i
mycket liten grad räknade med livsstilsförändringar, till exempel vad gällde transporter och konsumtion.320 Faktor 10 lanserades av tyska Wuppertalinstitutet och är ett mått på hur mycket de rika
länderna måste minska sitt uttag av naturresurser
för att nå en hållbar utveckling.
I slutet av 1990-talet uppmärksammades även
miljöpåverkan från den offentliga konsumtionen.
Naturvårdsverket tog fram den första rapporten om offentlig upphandling år 1995.321 Mellan 1998 och 2001 utvecklades EKU-verktyget i
Delegationen för ekologiskt hållbar upphandling.
Verktyget var till för att hjälpa inköpare att ställa
miljökrav vid offentlig upphandling. I dag förvaltas verktyget av Miljöstyrningsrådet.
2000-talet medförde arbete och forskning
kring hållbar utveckling och hållbara
konsumtions- och produktionsmönster
I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet
kom fokus att riktas mer mot varor och tjänster
samt mot avfall. Det konstaterades att en stor
mängd farliga ämnen fanns ackumulerade i samhället, och att diffus spridning av ämnen skedde
315. Sveriges riksdag, Regeringens skrivelse 1995/96:181. (Webb.)
316. Mistra, UTVÄGAR – Vägar till uthållig utveckling – beteenden, organisationer, strukturer. (Webb.)
317. Naturvårdsverket (1996).
318. Brinck, L. (1998).
319. Miljöförbundet Jordens Vänner (2007).
320. Miljöförbundet Jordens Vänner (2007).
321. Naturvårdsverket (1995).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 107 kontinuerligt från olika led.322 År 1999 redovisade Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket
en översiktlig studie av upplagring och flöden av
farliga kemikalier i samhället.323
I regeringens skrivelse från år 2000 om en miljöorienterad produktpolitik redovisas en samlad
strategi för att stärka drivkrafterna för att producera och konsumera mer miljöanpassat i Sverige
och internationellt.324, 325 Syftet med den miljöorienterade produktpolitiken var att förebygga
och minska produkters negativa påverkan på
miljön och på människors hälsa under produktens hela livscykel. För att åstadkomma detta
krävs att alla aktörer tar ansvar. Administrativa,
ekonomiska och marknadsdrivna styrmedel och
näringslivets och andra aktörers initiativ måste
kombineras på ett effektivt sätt.
I stället för miljöorienterad produktpolitik började efter några år begreppet integrerad produktpolitik, IPP, användas.326 Inom ramen för Nordiska ministerrådet startades 1999 en särkskild
tvärsektoriell grupp (Produktorienterad miljöstrategigruppen, POMS-gruppen) som skulle arbeta med att till gagn för internationellt arbete
ena de nordiska länderna runt en så kallad produktorienterad miljöstrategi.327 Arbetet med integrerad produktpolitik pågår fortfarande nationellt och internationellt, men nu under rubriken
hållbar konsumtion och produktion.
I början av 2000-talet kom en rad nya lagar om
omhändertagande av avfall i Sverige. Skatt på deponering av avfall infördes år 2000. Från 2002
blev det förbjudet att deponera brännbart avfall,
och möjlighet till källsortering krävdes. Från 2005
förbjöds deponering av organiskt avfall.328
Tio år efter Riokonferensen hölls världstoppmötet om hållbar utveckling, i Johannesburg år
2002. Toppmötet bekräftade att Agenda 21 och
hållbar utveckling med dess ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner ska ligga till
grund för det fortsatta internationella, nationella
och lokala utvecklingsarbetet. Toppmötet fattade
även beslut om att utveckla ett tioårigt ramverk
av program för hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Bland nya utmaningar märktes
globalisering och handel.329
På myndighets- och regeringsnivå ledde mötet i Johannesburg till ett intensivt arbete kring
bland annat hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Som exempel tog Konsumentverket
fram stora mängder information om hur hushållen på olika sätt kunde miljöanpassa sin konsumtion, inte minst då det gällde ekologisk och ”klimatsmart” mat. Naturvårdsverket arbetade mer
med inriktning mot styrmedel, verktyg och livscykeldata. Inom miljörörelsen började till exempel
Svenska Naturskyddsföreningen med jämförande
produktundersökningar, och WWF utvecklade
olika typer av underlag kring ekologiskt fotavtryck.
Runt 2003 kom en rad forskningsarbeten i gång
med fokus på hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Naturvårdsverket tog fram rapporten Att handla rätt från början, som ställde
frågorna ”Hur ska vi kunna ändra vårt ohållbara produktions- och konsumtionsmönster?” och
322. Naturvårdsverket (2002a).
323. Naturvårdsverket & Kemikalieinspektionen (1999).
324. Sveriges riksdag, Regeringens skrivelse 1999/2000:114. (Webb.)
325. Naturvårdsverket, Integrerad produktpolitik inom EU. (Webb.)
326. Naturvårdsverket (2002b).
327. Arbetsgruppen arbetar i dag under namnet Arbetsgruppen för Hållbar Konsumtion och Produktion (HKP). Referens: Nordiska ministerrådet, Arbetsgruppen för Hållbar Konsumtion och Produktion (HKP). (Webb.)
328. Naturvårdsverket, Styrmedel för en hållbar avfallshantering. (Webb.)
329. SOU 2003:31.
108 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
”Hur kan vi kombinera ekonomisk utveckling
med ekologisk balans och rättvisa?”330 Rapporten
sammanfattade de resultat som kommit fram inom
den samhällsvetenskapliga miljöforskningen.
År 2003 startade också de två stora forskningsprogrammen Furthering Lifecycle Considerations
through Integrated Product Policy (FLIPP) och
Sustainable Households – Attitudes Resources &
Policy (SHARP) med delfinansiering av Naturvårdsverket och med fokus på hushåll och produkter. Forskningsprogrammet SHARP kallades också Hållbara hushåll.331 Det bestod av sex
samhällsvetenskapliga delprojekt och ställde frågor som: ”Hur uppfattas miljöpolitiska strävanden bland svenska hushåll?”, ”Vilka är svårigheterna att handla miljövänligt i vardagen?” och
”Vad underlättar en effektiv och legitim miljöpolitik?” Forskningsprogrammet FLIPP, på svenska Förutsättningar för livscykelhänsyn i integrerad produktpolitik, visade hur lagar, skatter och
miljömärkning påverkar olika grupper av människor.332 Båda programmen avslutades 2008. I
slutet av det första årtiondet på 2000-talet hade
mycket av framför allt Naturvårdsverkets och
Konsumentverkets arbete kring hållbar konsumtion och produktion lagts ned, varför resultaten
från SHARP och FLIPP tyvärr inte fann någon
riktig mottagare.
År 2004 tillsatte jordbruks- och konsumentminister Ann-Christin Nykvist en särskild utredare, Stefan Edman, med uppdrag att precisera
begreppet hållbar konsumtion när det gäller hushållen. Han skulle också föreslå en handlingsplan
med åtgärder för hur ekologiskt, socialt och eko-
nomiskt hållbar konsumtion ska uppnås. Året
därpå kom betänkandet Bilen, Biffen, Bostaden
– Hållbara laster, smartare konsumtion.333 Våren
2006 beslutade riksdagen om en ny konsumentpolitisk strategi. Miljömålet liksom övriga fyra
mål i konsumentpolitiken ersattes med ett mål:
”Trygga konsumenter som handlar hållbart”.
Den nämnda handlingsplanen utgjorde ett komplement till strategin. Den fick dock liten påverkan på grund av regeringsbytet år 2006. Det konsumentpolitiska målet omformulerades senare till
”Konsumenter har makt och möjlighet att göra
aktiva val”.
År 1999 beslutade Sveriges riksdag att anta 15
miljökvalitetsmål för att nå en bättre miljö. Något år senare tillkom ett 16:e mål. Strävan var att
kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Miljökvalitetsmålen är nationella i sin utformning, och
delmål och åtgärder är oftast inriktade på det som
händer inom landets gränser. Miljöförbundet Jordens Vänner föreslog därför att miljömålssystemet skulle kompletteras med ytterligare ett miljökvalitetsmål: Begränsad/minskad miljöpåverkan i
andra länder.334 Miljövårdsberedningen beskrev
också denna fråga i sin rapport Tillväxt och miljö i globalt perspektiv.335 I den såg beredningen
behov av ett övergripande mål om att minska de
internationella sociala och miljömässiga kostnaderna av svenska konsumtions- och produktionsmönster samt investeringar. Miljövårdsberedningen ansåg att det var tänkbart men inte
självklart att miljömålssystemet vore en lämplig
hemvist för ett sådant mål.336
330. Naturvårdsverket (2003a).
331. Naturvårdsverket, Hållbara hushåll. (Webb.)
332. Naturvårdsverket, Livscykelhänsyn i integrerad produktpolitik. (Webb.)
333. SOU 2005:51.
334. Möllersten, B. (2004).
335. Miljövårdsberedningen (2007).
336. Naturvårdsverket (2008a).
DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 109 År 2009 föreslog Utredningen om miljömålssystemet att det övergripande generationsmålet skulle
få sex stycken strecksatser, varav en skulle lyda:337
”– konsumtionen av varor och tjänster i Sverige orsakar så små miljö- och hälsoproblem som
möjligt oberoende av var i världen den motsvarande produktionen är lokaliserad.”
I mars 2010 skrev regeringen i sin proposition
Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete:338
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är
att till nästa generation lämna över ett samhälle
där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta,
utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem
utanför Sveriges gränser (generationsmålet).”
”Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken ska inriktas mot att:”
(så här lyder en av sju strecksatser:)
”– konsumtionsmönstren av varor och tjänster
orsakar så små miljö- och hälsoproblem som
möjligt.”
I juni 2010 behandlade riksdagen propositionen,
och generationsmålet fastställdes.339 Målet slår
fast den övergripande inriktningen för miljöpolitiken och för den samhällsordning som bör råda.
337. SOU 2009:83.
338. Regeringen (2010).
339. Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2009/10:MJU25. (Webb.)
110 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN
Varor och tjänster ger upphov till olika typer av miljöpåverkan under hela sin
livscykel – inte bara där varor och tjänster konsumeras. Miljön påverkas också där
råvaran utvinns, där varan produceras, och då varan används och slutligen blir
avfall. Även transporterna i alla led påverkar miljön.
Ökad internationell handel bidrar till att den totala miljöpåverkan av konsumtionen
blir allt svårare att fastställa. Det medför också att det är omöjligt att ha en snäv
nationell syn i globala miljöfrågor.
De svenska miljömålens internationella koppling har hittills inte varit tydlig.
Genom det reviderade miljömålssystemet kommer miljöarbetet i Sverige att ta
hänsyn även till landets globala miljöpåverkan. Som ett första steg i denna riktning
har Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen tagit fram denna rapport om den
svenska konsumtionens påverkan på miljön i andra länder.
Syftet med rapporten är att den ska utgöra kunskapsunderlag för det fortsatta
arbetet med frågan om Sveriges globala negativa miljöpåverkan i ett konsumtionsperspektiv. Detta synsätt ska vara ett komplement till de uppföljningar som görs
av Sveriges sexton nationella miljökvalitetsmål.
Fem områden behandlas i rapporten: klimat, luft, vatten, mark och kemikalier.
ISBN 978-91-620-1284-7
ISSN 1654-4641
KEMIKALIEINSPEKTIONEN Box 2, 172 13 Sundbyberg, tel: 08-519 41 100, fax: 08-735 76 98, e-post: [email protected]
NATURVÅRDSVERKET 106 48 Stockholm, tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25, e-post: [email protected]
Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan
Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan
Den svenska konsumtionens
globala miljöpåverkan