Rumänien

EUROPAPARLAMENTET
 






 
1999
2004
Plenarhandling
SLUTLIG VERSION
A5-0190/2002
Par1
24 maj 2002
BETÄNKANDE
om läget i utvidningsförhandlingarna
(KOM(2001) 700 – C5-0024/2002 – 2002/2023(COS))
Del 1: Förslag till resolution
Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och
försvarspolitik
Föredragande: Elmar Brok
Medföredragande: Jacques F. Poos, Jürgen Schröder, Gunilla Carlsson, Luís
Queiró, Elisabeth Schroedter, Ioannis Souladakis, Ursula Stenzel, Jas
Gawronski, Jan Marinus Wiersma, Demetrio Volcic, Geoffrey Van Orden och
Baroness Nicholson of Winterbourne
RR\469983SV.doc
SV
PE 309.662
SV
PE 309.662
SV
2/134
RR\469983SV.doc
INNEHÅLL
Sida
PROTOKOLLSIDA ................................................................................................................... 4
FÖRSLAG TILL RESOLUTION .............................................................................................. 6
Länder som siktar på anslutning 2004 ............................................................................... 10
Cypern (Jacques F. Poos) ................................................................................................... 10
Republiken Tjeckien (Jürgen Schröder) ............................................................................. 12
Estland (Gunilla Carlsson) ................................................................................................. 14
Ungern (Luís Queiró) ......................................................................................................... 15
Lettland (Elisabeth Schroedter) .......................................................................................... 17
Litauen (Ioannis Souladakis) .............................................................................................. 19
Malta (Ursula Stenzel)........................................................................................................ 21
Polen (Jas Gawronski) ........................................................................................................ 22
Slovakien (Jan Marinus Wiersma) ..................................................................................... 24
Slovenien (Demetrio Volcic).............................................................................................. 26
Länder som siktar på anslutning efter 2004....................................................................... 27
Bulgarien (Geoffrey Van Orden) ....................................................................................... 27
Rumänien (Baroness Nicholson Of Winterbourne) ........................................................... 29
Återges separat
MOTIVERING....................................................................................... (Del 2 - A5-0190/2002)
YTTRANDEN FRÅN ANDRA UTSKOTT ......................................... (Del 3 - A5-0190/2002)
RR\469983SV.doc
3/134
PE 309.662
SV
PROTOKOLLSIDA
Med en skrivelse av den 15 november 2001 förelade kommissionen parlamentet sitt
strategidokument och sin rapport om de enskilda kandidatländernas framsteg på vägen mot
anslutning (KOM(2001) 700 – 2002/2023(COS)).
Vid plenarsammanträdet den 4 februari 2002 tillkännagav talmannen att rapporten hänvisats
till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik,
som utsetts till ansvarigt utskott, och till alla övriga berörda utskott som utsetts till rådgivande
utskott (C5-0024/2002).
Vid utskottssammanträdet den 12 december 2001 utsåg utskottet för utrikesfrågor, mänskliga
rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik Elmar Brok till föredragande.
Vid samma sammanträde bekräftades följande som medföredragande: Jacques F. Poos
(Cypern), Jürgen Schröder (Tjeckien), Gunilla Carlsson (Estland), Luís Queiró (Ungern),
Elisabeth Schroedter (Lettland), Ioannis Souladakis (Litauen), Ursula Stenzel (Malta), Jas
Gawronski (Polen), Jan Marinus Wiersma (Slovakien), Demetrio Volcic (Slovenien),
Geoffrey Van Orden (Bulgarien) och Baroness Nicholson of Winterbourne (Rumänien).
Vid utskottssammanträdena den 25 mars och 21-22 maj 2002 behandlade utskottet
kommissionens rapport och förslaget till betänkande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet enhälligt förslaget till resolution.
Följande var närvarande vid omröstningen: Elmar Brok (ordförande och föredragande),
Baroness Nicholson of Winterbourne (medföredragande), Geoffrey Van Orden
(medföredragande), Christos Zacharakis (vice ordförande), Alexandros Baltas, Bastiaan
Belder, Gunilla Carlsson (medföredragande), Michael Cashman (suppleant för Sami Naïr),
Daniel Marc Cohn-Bendit, Paul Coûteaux, Rosa M. Díez González, Andrew Nicholas Duff
(suppleant för Ole Andreasen), Pernille Frahm (suppleant för André Brie), Michael Gahler,
Gerardo Galeote Quecedo, Jas Gawronski (medföredragande), Vitaliano Gemelli (suppleant
för John Walls Cushnahan), José María Gil-Robles Gil-Delgado (suppleant för Alain
Lamassoure i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen), Alfred Gomolka, Vasco Graça
Moura (suppleant för Franco Marini), Ulpu Iivari (suppleant för Magdalene Hoff), Giorgos
Katisuppléantis (suppleant för Glyn Ford), Joost Lagendijk, Catherine Lalumière, Armin
Laschet, Jules Maaten (suppleant för Claudio Martelli), Cecilia Malmström, Pedro Marset
Campos, Miguel Angel Martínez Martínez (suppleant för Véronique De Keyser), Linda
McAvan, Emilio Menéndez del Valle, Philippe Morillon, Pasqualina Napoletano, Arie M.
Oostlander, Doris Pack (suppleant för José Pacheco Pereira), Jacques F. Poos
(medföredragande), Luís Queiró (medföredragande), Jacques Santer, Amalia Sartori, Jürgen
Schröder (medföredragande), Elisabeth Schroedter (medföredragande), Ioannis Souladakis
(medföredragande), Ursula Stenzel (medföredragande), David Sumberg, Ilkka Suominen,
Hannes Swoboda, Charles Tannock, Maj Britt Theorin (suppleant för Klaus Hänsch),
Antonios Trakatellis (suppleant för José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra), Bob van den
Bos, Johan Van Hecke, Paavo Väyrynen, Luigi Vinci, Demetrio Volcic (medföredragande),
Karl von Wogau, Jan Marinus Wiersma (medföredragande) och Matti Wuori.
PE 309.662
SV
4/134
RR\469983SV.doc
Motiveringen återges separat i del 2 (A5-0190/2002).
Yttrandena från budgetkontrollutskottet, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt
rättsliga och inrikes frågor, utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för rättsliga
frågor och den inre marknaden, utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och
energi, utskottet för sysselsättning och socialfrågor, utskottet för miljö, folkhälsa och
konsumentfrågor, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, fiskeriutskottet,
utskottet för regionalpolitik, transport och turism, utskottet för kultur, ungdomsfrågor,
utbildning, medier och idrott, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor och
utskottet för framställningar återges separat i del 3 (A5-0190/2002).
Betänkandet ingavs den 24 maj 2002.
Fristen för att inge ändringsförslag till detta betänkande kommer att anges i förslaget till
föredragningslista för den sammanträdesperiod vid vilken betänkandet skall behandlas.
RR\469983SV.doc
5/134
PE 309.662
SV
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentets resolution om läget i anslutningsförhandlingarna
(KOM(2001) 700 – C5-0024/2002 – 2002/2023(COS))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
-
med beaktande av kommissionens strategidokument och rapport (KOM(2001) 700 –
C5-0024/2002),
-
med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i Laeken i december 2001,
-
med beaktande av de resolutioner och betänkanden som parlamentet hittills antagit
sedan anslutningsförhandlingarna påbörjades,
-
med beaktande av betänkandet av Mendez De Vigo och Seguro om Nicefördraget och
Europeiska unionens framtid1 och betänkandet av Mendez De Vigo och Leinen om den
konstitutionella processen och unionens framtid2,
-
med beaktande av artikel 47.1 i arbetsordningen,
-
med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter,
gemensam säkerhet och försvarspolitik, samt yttrandena från budgetkontrollutskottet,
utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet
för ekonomi och valutafrågor, utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden,
utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi, utskottet för
sysselsättning och socialfrågor, utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor,
utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, fiskeriutskottet, utskottet för
regionalpolitik, transport och turism, utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,
medier och idrott, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor och utskottet
för framställningar (A5-0190/2002), och av följande skäl:
A.
Syftet med detta betänkande är att uppmuntra kommissionen, medlemsstaterna och
kandidatländerna att fullgöra sina åligganden under detta för anslutningsprocessen
avgörande år.
1.
Europaparlamentet understryker det faktum att Europeiska unionens utvidgning är en
historisk nödvändighet för Europas folk för att göra det möjligt att leva tillsammans i
fred och välfärd inom kontinenten Europa och garantera ytterligare ekonomiskt och
socialt framåtskridande. Den noggranna och stadigvarande reformprocess som
kandidatländerna drivit med stöd från EU:s föranslutningsstrategi har fått positiva
effekter för hela kontinentens stabilitet.
2.
Europaparlamentet påpekar att anslutningen för de nya medlemsstaterna innebär ett stort
1
2
Texter antagna under sammanträdet den 31 maj 2001.
Texter antagna under sammanträdet den 29 november 2001.
PE 309.662
SV
6/134
RR\469983SV.doc
politiskt ansvar för EU:s och världens framtid. Samtliga medlemsstater, såväl de
nuvarande som de framtida, måste vara medvetna om att förhållningssätt med ursprung i
förra och förrförra seklet inte får dröja sig kvar i framtiden. För Europaparlamentet står
det klart att EU:s utvidgning innebär att de sår som många historiska konflikter rivit upp
kommer att kunna läkas. Europas folk kommer att delta i uppbyggnaden av det nya
hemmet Europa för att säkra hållbar fred, gemensamma värderingar och Europas folks
välfärd.
3.
Europaparlamentet är helt övertygat om att – precis som i samband med de anslutningar
som ägt rum tidigare – olikartade uppfattningar om historiska händelser inte utgör något
hinder för anslutning, men förväntar sig att alla parter visar sin beredskap att föra en
öppen och ärlig dialog som baseras på viljan att bygga upp ett gemensamt Europa, som
avlöser den ordning som rått sedan andra världskriget.
4.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inte lägga några nya hinder i vägen
för utvidgningen och bekräftar samtidigt att inget kandidatland kommer att tvingas att
gå längre än vad som krävs i de bestämmelser i gemenskapens regelverk som utgör
villkor för EU-medlemskap.
5.
Europaparlamentet betonar att bedömningen av kandidatländerna bör ske på grundval
av deras förtjänster och i enlighet med principen om differentiering samt med strikt
iakttagande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Helsingfors och av
Köpenhamnskriterierna.
6.
Europaparlamentet välkomnar att kandidatländerna aktivt deltar i det konvent som
inrättats för att utarbeta en solid konstitutionell grundval som skall göra det möjligt för
ett utvidgat EU att uppfylla sitt huvudsakliga mål, nämligen ytterligare integration, med
stöd från effektiva, demokratiska och öppna mekanismer. Europaparlamentet uppmanar
kandidatländernas företrädare i konventet att i sina hemländer driva en livaktig debatt
om Europas politiska framtid.
7.
Europaparlamentet bekräftar återigen sin åsikt att samtliga länder med vilka
förhandlingar pågår fortsatt uppfyller de politiska kriterierna. Det är emellertid
nödvändigt att vara ytterst vaksam och nära följa minoriteternas situation, rasism och
främlingsfientlighet, antisemitism och andra former av diskriminering som fortfarande
ger upphov till oro när det gäller vissa länder.
8.
Europaparlamentet uppmanar alla berörda kandidatländer att vidta beslutsammare
åtgärder för att lösa problemen med romska minoriteter, särskilt när det gäller att
avskaffa diskriminerande praxis vid statliga institutioner och offentliga myndigheter
(offentlig förvaltning, polis och rättsväsende, skolor), samt att, innan
anslutningsförhandlingarna slutförs, för parlamentet, kommissionen och rådet lägga
fram en rapport som omfattar tidigare och pågående åtgärder och innehåller bestämda
åtaganden för hur varje land har för avsikt att lösa romernas problem före årtiondets
slut. Europaparlamentet kräver fortsatt EU-stöd för genomförandet av planerade
åtgärder.
9.
Det är viktigt att främja god förvaltningssed, att effektivt bekämpa korruptionen, som
RR\469983SV.doc
7/134
PE 309.662
SV
undergräver insatserna för att befästa rättsstatsprincipen, och att se till att
medborgarsamhället i tillräcklig utsträckning stöder regeringspolitiken.
Europaparlamentet uppmanar samtliga kandidatländer att, innan
anslutningsförhandlingarna slutförs, för parlamentet, kommissionen och rådet lägga
fram en rapport om korruption och organiserad brottslighet som omfattar tidigare och
pågående åtgärder och innehåller bestämda åtaganden för hur varje land har för avsikt
att bekämpa korruptionen och den organiserade brottsligheten i framtiden.
10.
Den stora bredden av ekonomiska, rättsliga och sociala reformer i kandidatländerna
kommer att gynna deras framåtskridande och bör i sinom tid medföra bättre
levnadsstandard och bättre framtidsutsikter för medborgarna i dessa länder.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att dialogen mellan
arbetsmarknadens parter genomförs som en del av gemenskapens regelverk och den
europeiska samhällsmodellen.
11.
Regionalt samarbete mellan kandidatländerna är av yttersta vikt för att lösa centrala
problem i dessa länder. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta fler
åtgärder för att främja utvecklandet av regionalt samarbete mellan kandidatländerna och
att tillhandahålla de finansiella medel som behövs för detta ändamål.
12.
Både kandidatländerna och kommissionen bör koncentrera sina insatser till att bättre
utnyttja föranslutningsmedlen, som erbjuder omfattande stöd för reformprocessen.
Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om att upprätthålla dynamiken i
föranslutningsstrategin och uppmanar kommissionen att underrätta parlamentet om
genomförandet av den särskilda handlingsplan som syftar till att stödja uppbyggnaden
av administrativ kapacitet på central och regional nivå i kandidatländerna.
Europaparlamentet oroas särskilt av de följder det får för kandidatländerna att
genomförandet av Sapardprogrammet försenats avsevärt.
13.
Europaparlamentet understryker att införlivandet och genomförandet av gemenskapens
regelverk inom förvaltning och rättsväsende är en nödvändig förutsättning för ett
framgångsrikt och aktivt medlemskap i EU.
14.
Europaparlamentet erkänner att händelserna den 11 september och den nya dimensionen
på internationella terroristhot även fungerat som katalysatorer för att intensifiera
samarbetet med kandidatländerna i rättsliga och inrikes frågor, vilket så småningom bör
leda till att organiserad brottslighet och internationell terrorism bekämpas mer effektivt.
Det är av avgörande betydelse att strikt tillämpa Schengenbestämmelserna vid EU:s
yttre gränser, och detta område bör i framtiden fullt ut tillhöra gemenskapens
behörighetsområde. Europaparlamentet uppmanar kraftfullt kommissionen att i
samband med EU:s östutvidgning och tillsammans med de berörda länderna försöka nå
en balans mellan, å ena sidan, tillförlitlig säkerhet vid EU:s yttre gränser och, å andra
sidan, behovet av lättnader i viseringsbestämmelserna för de boende i gränsregionerna.
15.
Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att snarast möjligt nå en
tillfredsställande överenskommelse när det gäller den gemensamma ståndpunkten i
fråga om förhandlingskapitlen om jordbruk, regionalpolitik och budgetfrågor, så att
dessa kan slutföras i tillräckligt god tid för att avsluta förhandlingarna i enlighet med
PE 309.662
SV
8/134
RR\469983SV.doc
färdplanen.
16.
Europaparlamentet stöder kommissionen och dess informationsstrategi som syftar till att
öka medborgarnas medvetenhet om utvidgningen i både medlemsstaterna och
kandidatländerna. Europaparlamentet bidrar till dessa insatser genom att planera att
öppna de första av sina informationskontor i fyra av kandidatländerna senare i år samt
stöder strävandena efter att decentralisera genomförandet av informationsstrategin för
varje enskilt land. Dessa informationskontor bör framför allt ha främjande uppgifter,
något som måste skötas med omsorg.
17.
Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionens institutioner och myndigheterna i
berörda kandidatländer och medlemsstater att förstärka den informations- och
kommunikationsstrategi som riktas mot medborgarna och som avser utvidgningens
konsekvenser.
18.
Uppgången för populistiska, främlingsfientliga och antieuropeiska rörelser i
kandidatländerna och medlemsstaterna, och deras eventuella negativa påverkan på
utvidgningsprocessen, är oroväckande. Europaparlamentet uppmanar alla demokratiska
krafter att öka sina insatser för att främja de demokratiska värderingarna som är den
europeiska integrationens grundläggande principer och mål.
19.
Europaparlamentet upprepar sitt fasta åtagande att i detta avgörande skede stödja
kandidatländernas och kommissionens samtliga insatser för att föra förhandlingarna
närmare en framgångsrik avslutning fram till årets slut, så att så många nya medlemmar
som möjligt kan komma att välkomnas 2004.
20.
Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen senare i år lägger fram en uppdaterad
färdplan för de kandidatländer som inte kommer att kunna anslutas i en första omgång
och sätter ett högt värde på utökat politiskt och ekonomiskt stöd till de återstående
kandidatländerna och deras ansträngningar för att ansluta sig till EU.
21.
Europaparlamentet uppmanar de av de nuvarande tolv kandidatländerna som kommer
att vara de första att anslutas till EU att på förhand avstå från att använda sin vetorätt
mot de länder som ansluts i ett senare skede.
22.
Europaparlamentet uppmuntrar Turkiet att fortsätta med de konstitutionella reformer
som är grundläggande för demokratiseringsprocessen och som medfört positiva resultat
sedan de påbörjades i oktober 2001. Europaparlamentet insisterar på att dessa och andra,
mer långtgående reformer måste leda till att relevanta lagar och bestämmelser snarast
möjligt ändras och genomförs på ett korrekt sätt för att verkliga och påtagliga framsteg
skall kunna åstadkommas på området för mänskliga rättigheter och grundläggande
friheter, så att det kvardröjande glappet mellan Turkiets åtagande att uppfylla de
politiska Köpenhamnskriterierna och deras faktiska genomförande kan undanröjas
snarast möjligt i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i Laeken.
RR\469983SV.doc
9/134
PE 309.662
SV
Europaparlamentet uppmanar de berörda parterna att snabbt, effektivt och fullständigt
genomföra föranslutningsstrategin för Turkiet och att utöka EU:s stöd för att påskynda
Turkiets förberedelser inför anslutningen. Turkiet uppmuntras att aktivt stödja de
pågående diskussionerna om Cypernfrågan, så att en rättvis och hållbar lösning kan
uppnås inom en snar framtid.
23.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förstärka dialogen och samarbetet med
de länder som kommer att gränsa till en utvidgad union, särskilt Ukraina.
Länder som siktar på anslutning 2004
Cypern
24.
Europaparlamentet välkomnar att Clerides och Denktash sedan den 16 januari 2002 för
direkta och intensiva förhandlingar. Det hyser goda förhoppningar om att
anslutningsperspektivet skall stärka försöken att finna en ny dynamisk lösning på
Cypernfrågan.
25.
I detta sammanhang uppmanar Europaparlamentet med kraft båda parter att avstå från
offentliga uttalanden, förklaringar och handlingar som skulle kunna äventyra den
samarbetsanda som hittills präglat förhandlingarna.
26.
Anslutningsmöjligheten är bara öppen för en enda självständig cypriotisk stat som – i
enlighet med FN:s säkerhetsråds resolutioner – kan vara uppdelad i två zoner eller två
gemenskaper, men denna stat bör ha full behörighet att agera internationellt och utöva
beslutsbefogenheter. Europaparlamentet är djupt övertygat om att ansvaret för områdena
utrikespolitik, EU-politik, ekonomisk och monetär politik, medborgarskap, säkerhetsoch försvarsfrågor bör utövas gemensamt.
27.
Europaparlamentet betonar att gemenskapens regelverk, de grundläggande friheterna
och de mänskliga rättigheterna bör respekteras till fullo, oavsett vilka konstitutionella
arrangemang som parterna kan komma att besluta om. Undantag från regelverket till
följd av en överenskommelse kan godtas inom ramen för anslutningen, men inga avsteg
kan göras från de grundläggande principerna för Europeiska unionen (exempelvis
mänskliga rättigheter).
28.
Europaparlamentet uppmanar båda parter att fortsätta förhandla i en öppen anda präglad
av kompromissvilja och försoning på grundval av FN:s resolutioner i frågan, och
ansluter sig till det uttalande som gjordes av ordföranden i FN:s säkerhetsråd då denne
angav att rådets medlemmar delar de båda ledarnas uppfattning att målet bör vara att nå
en överenskommelse fram till juni 2002, och att detta mål är realistiskt1.
Europaparlamentet betonar att tidsaspekten inte kan anföras för att försena ett
1
Pressmeddelande SC/7308 av den 26 februari 2002.
PE 309.662
SV
10/134
RR\469983SV.doc
slutförande av förhandlingarna (planerat till utgången av 2002).
29.
Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att slutsatserna från Europeiska rådets möte
i Helsingfors, som parlamentet ställt sig bakom, skall tillämpas fullt ut i händelse av att
man inte skulle kunna komma överens inom utsatt tid. Turkiet måste aktivt stödja de
pågående samtalen om Cypernfrågan för att en rättvis och hållbar uppgörelse skall
kunna nås inom en snar framtid på grundval av de relevanta resolutionerna från
FN:s säkerhetsråd.
30.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att båda sidor får allt
tänkbart stöd för att bli mer välinformerade om vad EU-medlemskapet innebär och
särskilt att förstå på vilket sätt det sammanhang där Cypernfrågan ingår håller på att
förändras till följd av integrationsprocessen.
31.
Glädjande nog har Cyperns makroekonomiska klimat ytterligare förbättrats under de
senaste 18 månaderna. Budgetunderskottet, som tidigare givit anledning till oro, har
minskat. Europaparlamentet noterar även den låga inflationen, de låga
arbetslöshetssiffrorna och den kraftiga BNP-tillväxten.
32.
Europaparlamentet välkomnar det förslag som lades fram i januari 2001, som en del av
kommissionens gemensamma ekonomiska ramar (2004-2006) för
anslutningsförhandlingarna, om att justera ramarna för de medel som är avsedda att
underlätta för Cyperns norra del att komma i kapp med sin utveckling efter anslutningen
inom ramen för en politisk lösning.
33.
Hittills har 27 förhandlingskapitel provisoriskt avslutats, vilket återigen gör Cypern till
ett av de ledande länderna i detta avseende. Framstegen när det gäller att avsluta
förhandlingskapitel måste emellertid bedömas i ett sammanhang där kvaliteten i
införlivandet och genomförandet beaktas. Anpassningprocessen har efterhand gått allt
snabbare. Europaparlamentet uppmanar emellertid med kraft Cypern att ägna hela sin
uppmärksamhet åt att anta det avsevärda antal lagar som ännu återstår.
34.
När det gäller de återstående förhandlingskapitlen är det, om man bortser från dem som
kommer att behandlas på ett övergripande sätt för samtliga kandidatländer (dvs.
jordbruk, finansiella och budgetmässiga villkor), endast konkurrenspolitiken som även
fortsättningsvis innebär avsevärda, men inte oöverstigliga problem. I detta sammanhang
noterar Europaparlamentet Cyperns avsikt att avskaffa den befintliga särskilda
skattelagstiftningen för utlandsbaserade kunder (”offshore”) och andra förmånsregler,
men avråder Cypern från att begära långa övergångsperioder och uppmuntrar landets
regering att fortsätta med sin politik för att bekämpa penningtvätt.
35.
Europaparlamentet är djupt oroat över läget på öns norra del med tanke på
yttrandefriheten, rättegångar och allt större påtryckningar mot vissa oberoende medier.
36.
Europaparlamentet uppmanar Denktash att inte hindra EU-företrädarna i deras arbete,
att erkänna deras diplomatstatus och tillåta dem att resa in i den turkcypriotiska delen,
så att de kan utföra sitt arbete och effektivt bidra till att utveckla projekt som drivs
gemensamt av båda folkgrupper.
RR\469983SV.doc
11/134
PE 309.662
SV
37.
Europaparlamentet upprepar sitt stöd för kontakter, projekt och dialog på alla nivåer
mellan de två befolkningsgrupperna. Detta behövs som förtroendeskapande åtgärder.
Europaparlamentet uppmanar Denktash att ge upp sitt motstånd mot sådana kontakter.
Det nyligen hållna mötet mellan fackföreningar från ömse sidor och genombrottsmötet
mellan politiska partier från båda sidor ger emellertid anledning till optimism.
38.
Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Cyperns regering om att avskaffa de
bestämmelser i brottsbalken som innebär diskriminering av homosexuella.
39.
I detta sammanhang uppskattar Europaparlamentet initiativet att bjuda in företrädare för
båda sidors civilsamhällen till Europaparlamentet för en offentlig diskussion (som ägde
rum den 14 maj 2002) om det nuvarande läget, för att uppmuntra till dialog och
underlätta förtroendeskapande verksamhet.
Tjeckien
40.
Europaparlamentet påminner Tjeckien om att en ändamålsenlig och effektiv offentlig
sektor är en viktig och nödvändig förutsättning för både de politiska kriterierna och
genomförandet och verkställandet av gemenskapens regelverk samt kontrollen av
efterlevnaden. Europaparlamentet uppmanar Tjeckien att fortsätta att genomföra den
omfattande reformen av den offentliga förvaltningen och välkomnar att det tjeckiska
parlamentet under tiden antagit lagstiftning för den offentliga sektorn. Tjeckiens
verksamhet för att bekämpa korruption och ekonomisk brottslighet genom att förstärka
polis- och åklagartjänsterna på dessa områden är berömvärd. I detta sammanhang
välkomnar Europaparlamentet att vissa investerare vågat offentligt brännmärka
befintliga fall av korruption och därigenom hjälpt till att förbättra investeringsklimatet i
Tjeckien.
41.
Europaparlamentet välkomnar den tjeckiska ekonomins relativt goda
återhämtningsförmåga efter den ekonomiska nedgången på landets viktigaste marknader
och betraktar detta som ytterligare belägg för att ekonomin kommer att förmå att stå
emot marknadstrycket efter anslutningen. Regeringen påminns emellertid om att den
bör vara ytterst vaksam i syfte att inte missa sitt djärva planeringsmål för
budgetunderskottet de närmaste två åren.
42.
Det är positivt att Tjeckien gjort ytterligare avsevärda framsteg på många områden inom
gemenskapens regelverk. Europaparlamentet uppmanar regeringen att ta itu med
kvarstående luckor och att särskilt öka sina insatser för anpassning på områden som
offentlig upphandling, ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer,
konkurrenslagstiftning samt lagstiftning och bestämmelser på veterinärområdet.
43.
Europaparlamentet litar på att Tjeckien kommer att fortsätta att öka sin administrativa
PE 309.662
SV
12/134
RR\469983SV.doc
kapacitet för att se till att gemenskapens regelverk efterlevs på samtliga områden,
särskilt när det gäller genomförandet och de behöriga myndigheternas
övervakningsmöjligheter på området för immaterialrätt, exempelvis i fråga om
tullmyndigheter, poliskår samt rätts- och handelsinspektorat. Tjeckien påminns om att
det behövs konkretare framsteg för att se till att skatteförvaltningen fungerar korrekt och
effektivt.
44.
Europaparlamentet uppmanar Tjeckien att fortsätta att förstärka de förvaltningsorgan
som ansvarar för regionalpolitiken på central och regional nivå, så att dessa får
möjlighet att genomföra strukturfonderna efter anslutningen. Europaparlamentet
uppmanar också landet att öka sina insatser för att utveckla ett omfattande
kontrollsystem för att fullt ut genomföra offentlig intern ekonomistyrning och
externrevision.
45.
Både de tjeckiska myndigheterna och kommissionen uppmanas att se till att
EU-finansierade infrastrukturprojekt är helt förenliga med föreskrifterna i
EG:s miljölagstiftning. I detta hänseende är det oroande att kanalprojektet för
Donau-Oder-Elbe allvarligt kan komma att skada flera områden som bör skyddas i
enlighet med EG:s naturskyddslagstiftning. Europaparlamentet önskar en total översyn
av planerna så att de stämmer överens med gemenskapens miljölagstiftning.
46.
Europaparlamentet välkomnar att Tjeckien redan lyckats avsluta 25 förhandlingskapitel
och förväntar sig att förhandlingskapitlen om transport- respektive konkurrenspolitiken
kommer att avslutas under det spanska ordförandeskapet och övriga kapitel fram till
slutet av 2002. Europaparlamentet uppmanar Tjeckien att fullgöra de skyldigheter som
landet åtagit sig i förhandlingskapitlet energi om att uppnå en hög säkerhetsnivå vid
kärnkraftverken Temelin och Dukovany även under tiden före anslutningen.
47.
Europaparlamentet upprepar sin rekommendation om att nuvarande och framtida
medlemsstater med ungefär samma befolkningsmängd bör få samma antal platser i
Europaparlamentet och står därför fast vid att Tjeckien bör få 22 platser i
Europaparlamentet, vilket skulle stå i rimlig proportion till landets befolkningsmängd.
48.
Europaparlamentet välkomnar Tjeckiens åtagande att genomföra gemenskapens
regelverk på området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
49.
Europaparlamentet välkomnar regeringens avsevärda insatser för att förbättra romernas
situation och stöder regeringens fortsatta genomförande av strategin för romerna med
hjälp av utökat samråd och förstärkt partnerskap med den berörda befolkningsgruppen,
särskilt när det gäller att förbättra läget i fråga om bostäder, utbildning och
sysselsättning.
50.
Det tjeckiska parlamentet (den 24 april 2002) och regeringen har förklarat att
presidentens dekret inte kan skapa några nya rättsverkningar. Europaparlamentet noterar
premiärminister Zemans och kommissionsledamot Verheugens gemensamma uttalande
och förväntar sig att Tjeckien skall ha avskaffat eventuella diskriminerande
bestämmelser senast vid EU-anslutningen, om den tjeckiska lagstiftningen – exempelvis
på grundval av presidentdekret – fortfarande skulle innehålla sådana bestämmelser.
RR\469983SV.doc
13/134
PE 309.662
SV
Europaparlamentet kommer att inta sin slutgiltiga ställning i denna fråga efter att ha
mottagit det externa juridiska yttrande som begärts.
51.
När förhandlingarna och den interna reformprocessen avslutats förväntar sig
Europaparlamentet att målet om EU-anslutning i den första utvidgningsomgången
kommer att uppnås.
Estland
52.
Takten i Estlands anslutningsförhandlingar var mycket hög fram till, men inte under,
förra året. Genom sökandet efter bästa möjliga lösningar, i stället för en rask avslutning
av fler förhandlingskapitel, skulle största möjliga stöd inom landet kunna uppnås.
Europaparlamentet delar kommissionens slutsatser att Estland har gjort fortsatt goda
framsteg i både antagande och genomförande av gemenskapens regelverk och att också
landets administrativa kapacitet håller på att utvecklas på ett positivt sätt. Icke desto
mindre betonar Europaparlamentet behovet av att effektivt hantera de återstående
utmaningar som kommissionen pekat på och som Estland erkänt. I detta sammanhang
skall uppmärksamheten riktas mot områdena energi och regionalpolitik.
53.
Det regeringsskifte som ägde rum nyligen skedde helt i enlighet med demokratisk
standard. Europaparlamentet välkomnar den nya regeringens EU-politiska förklaringar,
i vilka kontinuiteten betonades, och även det faktum att den nya regeringen valt att inte
göra några viktiga förändringar i förhandlingsdelegationen eller i den offentliga
förvaltningen. Detta kommer att underlätta en framgångsrik och i tiden anpassad
avslutning av förhandlingarna. Vidare utgör det ytterligare ett belägg för den estniska
offentliga förvaltningens integritet, och denna integritet är den huvudsakliga
förklaringen till den låga korruptionsnivån i landet.
54.
Det är med tillfredsställelse som Europaparlamentet konstaterar att den rättsliga miljö
och den åsiktsmiljö som utgör ramarna för förbindelserna mellan de etniska
minoriteterna och det estniska samhället i stort fortsätter att utvecklas positivt. Efter
översynen av vallagen beslutade OSSE att stänga sitt kontor i Tallinn, eftersom Estland
gjort tillräckliga framsteg. Europaparlamentet välkomnar regeringens avsikt att se till att
kostnadsfri undervisning på ryska på gymnasienivå skall tillhandahållas även efter 2007
och är övertygat om att de nuvarande positiva tendenserna med avseende på integration
av minoriteter i det estniska samhället måste upprätthållas under ett antal år och stödjas
med lämpliga medel och arrangemang för utbildning i det estniska språket och andra
åtgärder. Estland uppmuntras att gå vidare med utvecklingen av en effektiv ickediskriminerande lagstiftning i samarbete med de icke-statliga organisationer som berörs
och att uppge sina avsikter för åren efter det att det nuvarande statliga programmet löper
ut 2007.
55.
Den ekonomiska tillväxttakten och de flesta övriga makroekonomiska indikatorer
fortsätter att inge förtroende. Tack vare egna insatser har Estland redan lyckats minska
PE 309.662
SV
14/134
RR\469983SV.doc
den stora klyftan mellan sin och Europeiska unionens BNP per capita med några
procentenheter. Europaparlamentet är medvetet om de utmaningar Estland möter i sina
försök att åstadkomma en statsbudget som är i balans, samtidigt som landet måste
hantera både sociala behov och enorma investeringsbehov på miljöområdet och på
andra områden som står i allmänt samband med gemenskapens regelverk.
56.
Europaparlamentet är medvetet om skillnaderna mellan regionerna när det gäller
ekonomisk utveckling, utbildningsnivå och levnadsstandard. Arbetslösheten är ett
ihållande och långvarigt problem, särskilt för etniska minoriteter, kvinnor,
funktionshindrade och äldre. De geografiska avstånden i Estland är inte stora, och
huvudstaden Tallinn fungerar som motor för Estland och är av avgörande betydelse för
att erbjuda arbetstillfällen och tillväxt för hela landet.
57.
Europaparlamentet önskar Estland framgång i landets insatser för att uppnå ytterligare
integration i internationella organisationer och strukturer, däribland Nato, och
uppmuntrar till ytterligare samarbete mellan de baltiska länderna och inom hela
Östersjöområdet. Europaparlamentet välkomnar den senaste tidens ansträngningar från
Estlands och Rysslands sida för att förbättra de bilaterala förbindelserna och hoppas att
detta kommer att medföra att den avsevärda potential för ömsesidigt givande samarbete
som finns på de flesta områden, inbegripet säkerhetsområdet i vid bemärkelse, kommer
att utnyttjas mycket effektivare än tidigare.
58.
Europaparlamentet noterar att det är viktigt att befolkningen stöder medlemskapet i
Europeiska unionen. Det ligger även i EU:s nuvarande medlemsstaters intresse att
understryka att Europeiska unionens utvidgning ger fördelar på båda sidor.
59.
Estlands problematiska beroende av oljeskiffer för energiproduktion kan minskas endast
på längre sikt. Under tiden måste det göras avsevärda investeringar för att minska
oljeskifferindustrins skadliga miljöpåverkan, och insatserna för att få fram ny
ekonomisk verksamhet i problemområdet Ida-Virumaa måste intensifieras.
Europaparlamentet anser att stöd från EU spelar en viktig roll i detta sammanhang.
Ungern
60.
Ungern uppfyller de politiska Köpenhamnskriterierna, och vad gäller de ekonomiska
kriterierna välkomnar Europaparlamentet landets goda ekonomiska resultat, präglade av
varaktig tillväxt, överskott i handelsbalansen, många utländska investeringar och relativt
låg arbetslöshet. Alla dessa parametrar gör att det går att hoppas på en smidig
integration i EU:s inre marknad. Europaparlamentet uppmanar de ungerska
myndigheterna att koncentrera sina insatser på att bekämpa inflationen, hålla en sträng
budgetdisciplin och se till att minska det antal medborgare som lever på
existensminimum eller till och med på en nivå under existensminimum.
61.
Europaparlamentet uppmanar den nya regeringen att se till att den ungerska lagen av
den 19 juni 2002 avseende förmåner och hjälp till personer av ungerskt ursprung som
inte är medborgare och som lever i grannländerna tillämpas i en anda av öppenhet och
RR\469983SV.doc
15/134
PE 309.662
SV
samförstånd. I detta sammanhang är det glädjande att den ungerska regeringen och den
rumänska regeringen undertecknade ett samförståndsavtal den 22 december 2001, som
visar att de båda parterna kommit överens om hur man skall tillämpa denna lag.
Europaparlamentet uppmanar Ungern och Slovakien att gemensamt finna en liknande
lösning som båda parter är nöjda med, vilket är nödvändigt för fortsatta välfungerande
relationer mellan grannländerna och stabiliteten i hela regionen.
62.
Europaparlamentet erkänner regeringens ansträngningar för att försöka förbättra
situationen för den romska befolkningsminoriteten, trots frågans omfattande och
problematiska karaktär, och upprepar att romerna i allt högre grad bör få medverka i
arbetet med att planera, genomföra och utvärdera projekt och konkreta åtgärder som
syftar till att stödja deras integrering. Till följd av det nyligen genomförda valet är
befolkningsgruppen glädjande nog nu representerad i landets parlament.
63.
Ungern har nyligen gjort vissa invändningar mot kommissionens förslag till finansiering
av utvidgningen, och Europaparlamentet hoppas att EU och Ungern skall finna en
lösning på problemet som båda parter kan acceptera. Lösningen måste även respektera
principerna om differentiering och meriter vid kandidatländernas anslutning till
unionen, och se till att det råder rättvisa konkurrensvillkor mellan de nuvarande och de
framtida medlemsstaterna på en fungerande inre marknad.
64.
Europaparlamentet upprepar sin rekommendation om att nuvarande och framtida
medlemsstater med ungefär samma befolkningsmängd bör få samma antal platser i
Europaparlamentet och står därför fast vid att Ungern bör få 22 platser i
Europaparlamentet, vilket skulle stå i rimlig proportion till landets befolkningsmängd.
65.
Strategin för Ungerns utveckling välkomnas av Europaparlamentet, som hoppas att
genomförandet av strategin skall göra det möjligt att minska de regionala skillnader som
konstaterats. Europaparlamentet uppmanar den ungerska regeringen att kraftfullt stödja
skapande och utveckling av små och medelstora företag i de minst gynnade områdena,
bland annat genom skatteinitiativ som stimulerar ett gynnsamt investeringsklimat och
uppkomsten av en dynamisk grupp av företagare i små och medelstora företag. I detta
sammanhang vill Europaparlamentet fästa uppmärksamheten på hur viktigt det är med
samarbete över gränserna för att främja den ungerska ekonomiska och den sociala
sammanhållningen.
66.
Europaparlamentet framhåller regeringens beslutsamhet i fråga om att bekämpa den
korruption som hindrat förvaltningen från att fungera och gett upphov till en känsla av
att något var fel i det ungerska samhället. Betydelsen av en oberoende och effektiv
offentlig förvaltning som kan se till att myndigheter på alla nivåer fungerar på bästa sätt
kan inte nog betonas, framför allt när det gäller frågor som statligt stöd, konkurrens,
konsumentskydd och skydd för immaterialrätten. Europaparlamentet uppmanar de
ungerska myndigheterna att skynda på godkännandet av lagstiftningsbestämmelser om
offentlig upphandling som anpassats efter gemenskapens regelverk, och att se till att
denna lagstiftning genomförs så snart som möjligt, så att man undviker att den praxis
som tillämpas på vissa områden, till exempel när det gäller byggande av motorvägar,
kan strida mot Europaavtalet och gemenskapen regelverk.
PE 309.662
SV
16/134
RR\469983SV.doc
67.
Ungerns åtaganden för att bekämpa terrorism förtjänar att framhävas, till exempel
godkännandet den 27 november 2001 av ett lagstiftningspaket som syftar till att
bekämpa penningtvätt i enlighet med rekommendationerna från OECD:s arbetsgrupp
och Europarådet, och som bland annat innebär att anonyma konton skall avskaffas.
Europaparlamentet anser att en noggrann tillämpning av bestämmelserna borde leda till
att detta problem som nu är kraftigt utbrett i regionen undanröjs.
68.
Europaparlamentet hoppas att det nya ungerska parlamentet kommer att finna en
lämplig lösning på problemet med representation i medienämnden, vars oberoende
ställning är grundläggande för att trygga informationens objektivitet och trovärdighet
och för att befästa mediernas roll i det demokratiska samhället. Europaparlamentet
uppmanar därför med kraft de ungerska myndigheterna att öka sina ansträngningar för
att se till att medielagen antas, så att Ungerns lagstiftning på det audiovisuella området
anpassas till EU:s på samma område.
69.
Europaparlamentet kan urskilja framsteg på det socialpolitiska området till följd av att
reviderade arbetsregler nu trätt i kraft, men insisterar ändå på hur viktigt det är att
utveckla den ännu otillräckliga dialogen mellan arbetsmarknadens parter, särskilt på
branschnivå, för att hitta förtroendeskapande åtgärder för fackföreningar och företagare.
70.
Den nya lagen om medicinsk vård kommer troligen att bidra till bättre kvalitet på
vården och förbättra situationen för vårdpersonalen, men Europaparlamentet betonar
behovet av fortsatta investeringar på detta område och hur viktigt det är att regeringens
handlingsprogram för 2001-2010 verkligen genomförs, så att man kan komma till rätta
med bristerna inom denna för medborgarna så viktiga sektor.
Lettland
71.
När det gäller antalet avslutade förhandlingskapitel har Lettland nu helt hunnit i fatt den
grupp av länder med vilka förhandlingar påbörjades 15 månader tidigare. Icke desto
mindre återstår på många områden viktiga förberedelser inför EU-medlemskapet, vilket
redovisats av kommissionen och erkänts av Lettland. När det planerade
anslutningsdatumet nu närmar sig anser Europaparlamentet att både Lettland och EU
gagnas mest av en rättvis och öppen dialog om utmaningar och svårigheter, som
grundas på ett kraftfullt och gemensamt åtagande om att slutföra
föranslutningsprocessen i rätt tid och framgångsrikt.
72.
På senare tid har åtgärder vidtagits för att underlätta för de många utländska medborgare
som bor i Lettland att få lettiskt medborgarskap. Det är positivt att fonden för social
integration nu påbörjat sin verksamhet, men fondens nuvarande blygsamma budget bör
ökas och koncentreras till projekt för integration mellan etniska grupper. Det är
tillfredsställande att OSSE stängt sitt kontor i Riga, då Lettland har gjort tillräckliga
framsteg. Europaparlamentet föreslår att Lettland undersöker möjligheten att erbjuda
fortsatt tillgång till undervisning på ryska på gymnasienivå även efter 2004 och är
övertygat om att insatserna för att uppnå ökad integration av den rysktalande
minoriteten måste upprätthållas under ett antal år. Av denna anledning uppmuntrar
RR\469983SV.doc
17/134
PE 309.662
SV
Europaparlamentet Lettland att uppge sina långsiktiga avsikter och ger uttryck för sin
förhoppning att Lettland omgående skall ratificera Europarådets ramkonvention för
skydd av nationella minoriteter.
73.
Det är med oro som Europaparlamentet noterar de kvarstående problemen inom
rättsväsendet, inbegripet eftersläpningen när det gäller mål vid domstolarna, de långa
frihetsberövandena i väntan på rättegång och de ofta mycket dåliga fängelsevillkoren.
Arbetet med att förbereda en ny straffprocessordning bör välkomnas, och
Europaparlamentet rekommenderar att stödåtgärderna intensifieras. En ny
asyllagstiftning har införts, och Europaparlamentet uppmanar den lettiska regeringen att
se till att den tillämpas på ett sådant sätt att asylsökande garanteras ett ordentligt skydd
mot avvisning, särskilt i samband med ”snabbförfarandet”. Gränsvakterna måste
utbildas i asylfrågor.
74.
Lettland bör berömmas för sina goda ekonomiska resultat för 2001, då landets
BNP-tillväxt uppgick till 7,6 procent, vilket innebar att Lettland hade den högsta
tillväxttakten av länderna i Central- och Östeuropa. Denna höga tillväxttakt väntas
fortsätta, men det finns stora skillnader mellan regionerna och utbredd fattigdom, och
trycket på statsbudgeten, som uppvisar ett begränsat underskott, är stort. Mot denna
bakgrund begär Europaparlamentet därför att EU:s stöd till den regionala och sociala
sammanhållningen införs så fort som möjligt.
75.
Europaparlamentet välkomnar att de flesta delar av de nya rättsliga ramar som behövs
för en reform av den offentliga förvaltningen nu antagits och hoppas att det kommer att
bli möjligt att öka takten i genomförandet av det nya lönesystemet, som är ett avgörande
inslag i denna reform.
76.
Oroväckande nog fortsätter Lettland av forskare att pekas ut som ett land som verkar ha
avsevärda problem med korruption. Europaparlamentet är övertygat om att en tydlig
åtskillnad mellan näringslivet och den politiska ledningen, och frånvaron av otillbörligt
beroende av regeringsstrukturerna från utredningsorganens och domstolarnas sida, är
nyckelelement i en institutionell uppbyggnad som främjar en låg korruptionsnivå.
Förhoppningsvis kommer lagstiftning om förebyggande av intressekonflikter för
statsanställda samt om politiska partiers ekonomiska redovisningsskyldighet snart att
antas.
77.
Det är viktigt att genomföra alla förberedelser som behövs för att genomföra EU:s
strukturfonder. Lettland bör fortsätta att stärka de administrativa organ som ansvarar för
regionalpolitik på central och regional nivå. I detta sammanhang uppmuntrar
Europaparlamentet Lettland att avsluta den lokala markreformen och påpekar behovet
av att anta öppna och bindande bestämmelser för att låta arbetsmarknadens parter delta i
planeringsprocessen på ett effektivt sätt.
78.
Dialogen mellan arbetsmarknadens parter är svag i Lettland, vilket bland annat
återspeglas av det låga antalet kollektivavtal. Europaparlamentet understryker att
genomförandet av gemenskapens regelverk på det sociala området till stor del är
grundat på förutsättningen att det finns verksamma fackföreningar och
arbetsgivarorganisationer.
PE 309.662
SV
18/134
RR\469983SV.doc
79.
Det är positivt att ett utbetalningsställe för Sapard ackrediterats. När de behöriga
myndigheterna i Lettland utvärderar förslag till Sapardprojekt vore det klokt av dem att
ägna särskild uppmärksamhet åt utveckling av landsbygdsområden, åtgärder på
jordbruks- och miljöområdena och inkomstdiversifiering för småjordbrukare.
Europaparlamentet uppmärksammar den avsevärda potential för miljövänliga
produktionsmetoder som finns i Lettlands jordbruk.
80.
Det är Europaparlamentets åsikt att EU bör tillhandahålla lämpligt ekonomiskt stöd till
de mycket stora investeringar som Lettland måste göra under kommande år för att
uppfylla gemenskapens regelverk på miljöområdet. Investeringar i miljöinfrastruktur
måste grundas på korrekta kostnads-nyttoanalyser för att kunna beakta de lokala
behoven. Europaparlamentet uppmanar till korrekt övervakning och påminner om att
miljööverväganden bör integreras i samtliga politikområden, bland annat i samband
med anpassningen till gemenskapens regelverk på områden som transport och
regionalpolitik.
Litauen
81.
När det gäller antalet avslutade förhandlingskapitel har Litauen nu helt hunnit i fatt den
grupp av länder med vilka förhandlingar påbörjades 15 månader tidigare. På många
områden återstår viktiga förberedelser inför EU-medlemskapet, vilket redovisats av
kommissionen och erkänts av Litauen. När det planerade anslutningsdatumet nu närmar
sig anser Europaparlamentet att både Litauen och EU gagnas mest av en öppen dialog
om utmaningar och svårigheter, som grundas på ett kraftfullt och gemensamt åtagande
om att slutföra föranslutningsprocessen i rätt tid och framgångsrikt.
82.
Europaparlamentet upprepar sitt förtroende för att de demokratiska förfarandena i
Litauen fungerar, men konstaterar att rättsväsendet däremot fortfarande är i behov av
omfattande förbättringar och anser att de pågående insatserna bör intensifieras.
Europaparlamentet välkomnar den nyligen antagna lagen om domstolsväsendet och
hoppas att lagens ikraftträdande kommer att stärka rättsväsendets integritet, underlätta
dess verksamhet och förbättra dess ställning. Det behövs investeringar i större
omfattning för att förbättra arbetsförhållanden, utbildning och löneläget för domare och
övriga anställda. Europaparlamentet litar på att straffprocessordningen snart kommer att
antas, men beklagar att endast begränsade framsteg gjorts när det gäller att förkorta
frihetsberövandena i väntan på rättegång och att förbättra fängelsevillkoren.
83.
Europaparlamentet betonar behovet av att upprätthålla nuvarande insatser för att
förstärka den administrativa kapaciteten och uppmuntrar Litauen att slutföra arbetet med
att skapa nya rättsliga och institutionella ramar för att förhindra, upptäcka och hantera
korruption och se till att dessa ramar fungerar.
84.
Europaparlamentet gratulerar Litauen till en hög ekonomisk tillväxt under 2001 och till
en positiv utveckling när det gäller de flesta makroekonomiska indikatorer och
konstaterar att det fungerade smidigt när den nationella valutan, litas, knöts till euron i
början av året. Europaparlamentet uppmuntrar Litauen att ytterligare förbättra
RR\469983SV.doc
19/134
PE 309.662
SV
företagsklimatet och pekar på den potential som finns för ökade utländska
direktinvesteringar.
85.
Arbetslöshetsproblemen är fortsatt allvarliga. Europaparlamentet välkomnar att det nu
förs en aktivare arbetsmarknadspolitik som överensstämmer med EU:s politik och
återspeglas i den nyligen undertecknade gemensamma bedömningen av Litauens
sysselsättningspolitik.
86.
Europaparlamentet erkänner svårighetsgraden hos de val som måste göras när
välgrundade krav på utgiftsökningar skall sammanjämkas med nödvändigheten av att
säkra den makroekonomiska stabiliteten, som skulle kunna hotas av alltför stora
underskott i statsbudgeten. Denna stabilitet är en av Litauens stora landvinningar under
de senaste åren.
87.
Europaparlamentet välkomnar att Litauen gjort framsteg med att reformera sina
jordbruksmyndigheter genom att införa ett organ för jordbruk och livsmedelsprodukter
och genom att införa gemensamma organisationer för marknaderna, till exempel ett
system för socker. Europaparlamentet konstaterar emellertid i detta sammanhang att
åtgärder på viktiga punkter alltjämt måste vidtas i synnerhet i syfte att ytterligare stärka
systemet för identifiering av jordlotter, faktiskt genomföra och i praktiken tillämpa
förvaltningsmekanismerna för den gemensamma jordbrukspolitiken.
88.
Europaparlamentet konstaterar att Litauen har gjort ytterligare framsteg när det gäller
livsmedelssäkerheten genom att anta en strategi för livsmedelssäkerhet och när det
gäller veterinär- och växtskyddsfrågor, framför allt genom att landet har börjat införliva
befintliga bestämmelser och inrättat ett växtskyddsregister. Ytterligare ansträngningar
måste emellertid göras för att modernisera inspektionsförfarandena inom
veterinärsektorn vid gränserna.
89.
Europaparlamentet välkomnar den kraftigt försenade ackrediteringen av
utbetalningsstället för Sapard och hoppas att Litauens stora potential på området för
ekologiskt och miljövänligt jordbruk fullt ut kommer att beaktas genom att man snabbt
godkänner de åtgärder som föreslagits för denna verksamhet och väljer ut flera
försöksområden.
90.
Europaparlamentet uppmanar Litauen att påskynda förberedelserna inför landets
deltagande i EU:s struktur- och sammanhållningspolitik, särskilt med tanke på det akuta
behovet av att bekämpa fattigdom på landsbygden, där EU skulle kunna bidra på ett
betydelsefullt sätt.
91.
Det förs en debatt i Litauen om huruvida landet bör acceptera EU:s begäran om att det
skall åta sig att slutgiltigt stänga kärnkraftverket i Ignalina senast 2009.
Europaparlamentet rekommenderar Litauen att göra ett sådant åtagande nu för att
undvika att denna fråga blir en stötesten i förhandlingarna om energikapitlet.
92.
Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att avsätta totalt
245 miljoner euro till stöd för en avveckling av kärnkraftverket i Ignalina under
perioden 2004 till 2006 och medger att fortsatt stora kostnader för avvecklingen
PE 309.662
SV
20/134
RR\469983SV.doc
kommer att uppstå även efter 2006. Litauen måste tillhandahålla en sund grund i form
av ett realistiskt program och effektiva institutioner för att kunna förvalta detta stöd.
Malta
93.
Europaparlamentet välkomnar att Malta fortsätter att uppfylla de politiska
Köpenhamnskriterierna och att situationen med tanke på de politiska och medborgerliga
rättigheterna samt de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna är
tillfredsställande, men påminner Malta om att landet bör driva på reformen av den
offentliga förvaltningen.
94.
Europaparlamentet instämmer i kommissionens åsikt att Malta har en fungerande
marknadsekonomi och därmed torde ha möjlighet att stå emot konkurrenstrycket och
marknadskrafterna inom EU.
95.
Europaparlamentet beklagar att Maltas arbetarparti, som är landets största
oppositionsparti, inte stöder Maltas anslutning till Europeiska unionen, men välkomnar
Maltas aktiva deltagande i konventet om Europas framtid efter det enhälliga beslutet i
Maltas representanthus.
96.
Europaparlamentet upprepar sin rekommendation att Malta bör få sex platser i
Europaparlamentet, vilket skulle stå i rimlig proportion till landets befolkningsmängd.
97.
Europaparlamentet uppmanar Malta att öka takten i sin tidsplan för när landet skall
lägga fram sin första nationella utvecklingsplan för kommissionen. Med denna
utvecklingsplan som underlag kommer det att framgå exakt hur mycket stöd Malta kan
förvänta sig i form av strukturmedel från EU.
98.
Europaparlamentet välkomnar Maltas beslutsamhet när det gäller att minska sitt stora
budgetunderskott och samtidigt bevara den sociala dimensionen för att förbättra de
allmänna ramarna för den ekonomiska utvecklingen.
99.
Europaparlamentet rekommenderar regeringen att öka ansträngningarna för att avskaffa
de återstående priskontrollerna och kraftigare driva på omstruktureringen av de
offentliga organen och de statsägda företag som går med underskott.
100. Europaparlamentet välkomnar att Malta under det gångna året gjort tydligare framsteg
när det gäller gemenskapens regelverk, särskilt på områdena telekommunikation,
beskattning, fri rörlighet för varor, kapital och tjänster samt rättsliga och inrikes frågor.
Vidare rekommenderar Europaparlamentet att det utvecklas ett ändamålsenligt system
för kontroll av statligt stöd och av genomförandet av gemenskapslagstiftningen, särskilt
på områdena arbetsrätt, hälsa och säkerhet på arbetsplatserna.
RR\469983SV.doc
21/134
PE 309.662
SV
101. Europaparlamentet understryker sin rekommendation till Malta att tillnärma
bestämmelserna på områdena miljöskydd, jordbruks- och regionalpolitik, eftersom
dessa tre områden i budgethänseende utgör kärnpunkterna i den europeiska
integrationen och ger de största möjligheterna att dra nytta av EU-medlemskapet. Det är
oroande att EU-direktiven om naturskydd ännu inte fullständigt införlivats i den
nationella lagstiftningen.
102. Europaparlamentet välkomnar den avsevärda förbättringen av den administrativa
kapaciteten på områdena statistik och ekonomistyrning och uppmanar regeringen att
utöka dessa insatser till att omfatta alla områden inom förvaltningen, särskilt genom
åtgärder för omstrukturering och fortbildning, samt att i detta sammanhang ägna ökad
uppmärksamhet åt områdena sjösäkerhet och veterinär- och växtskydd.
Polen
103. Europaparlamentet välkomnar den nya regeringens beslutsamhet att oförtrutet fortsätta
arbeta mot det strategiska anslutningsmålet som varit det samma sedan demokratin
infördes. Europaparlamentet stöder den polska regeringens ansträngningar för att
slutföra förhandlingarna vid utgången av 2002, och insisterar på att förhandlingarna inte
är ett mål i sig och att den verkliga utmaningen består i att förbereda de ekonomiska
aktörerna och det civila samhället väl på den inre marknadens villkor, så att de både
kollektivt och individuellt kan dra nytta av den snarast möjligt.
104. De avsevärda framsteg som gjorts när det gäller att anta gemenskapens regelverk är
positiva. Europaparlamentet betonar emellertid att det är viktigt att se till att regelverket
verkligen genomförs, och för att göra detta, påskynda förbättringen av förvaltningens
kapacitet till nödvändig nivå inom de institutioner och organ som skall tillämpa
regelverket genom att använda möjligheterna i kommissionens handlingsplan.
Europaparlamentet uppmuntrar till förstärkt och ytterligare samarbete med det civila
samhället när det gäller att genomföra regelverket.
105. Polen har gjort avsevärda framsteg när det gäller införlivande av regelverket om
jämställdhet mellan könen, men lagstiftningen skall enligt planerna tyvärr inte träda i
kraft före anslutningen. Polen har fortfarande inte skaffat nödvändig institutionell
kapacitet för att säkra verklig jämställdhet mellan könen. Europaparlamentet erkänner
emellertid att Polen under premiärministern inrättat ett sekretariat för mäns och
kvinnors lika ställning.
106. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts när det gäller att anpassa
lagstiftningen om statligt stöd. Det betonar emellertid att det är nödvändigt att införa en
effektiv kontroll av dessa stöd och att snarast hitta en tillfredsställande lösning på
problemet med skattelättnader för särskilda ekonomiska zoner för att undvika
snedvridning av konkurrensen och bidra till att detta förhandlingskapitel kan avslutas.
107. Europaparlamentet beklagar de försenade utbetalningarna av föranslutningsmedel,
särskilt från Sapard, vilka beror på svårigheter – som inledningsvis underskattades av
PE 309.662
SV
22/134
RR\469983SV.doc
kommissionen – att inrätta de förvaltnings- och kontrollstrukturer som krävs för att
garantera öppenhet och spårningsmöjligheter i fråga om medlen. Den erfarenhet som de
polska myndigheterna fått genom detta kommer att vara mycket användbar vid
förvaltningen av de gemenskapsmedel (strukturfonderna och Sammanhållningsfonden)
som Polen kommer att vara berättigat till som EU-medlem.
108. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta en gemensam ståndpunkt som
gör det möjligt att inleda förhandlingar om jordbrukskapitlet i en anda av öppenhet och
att erbjuda de polska bönderna möjlighet att fortsätta vara konkurrenskraftiga på
EU-marknaden och utvecklingsinstrument för landsbygden som ett mycket viktigt sätt
att bevara arbetstillfällen och främja inkomstdiversifiering på landsbygden.
Europaparlamentet uppmanar kraftfullt regeringen att samtidigt påskynda
strukturreformerna inom denna viktiga del av den polska ekonomin, och stöder även de
ansträngningar som görs på båda sidor för att nå en balanserad överenskommelse med
tanke på att en enda sektors intressen inte bör få väga tyngre än det allmänna intresset.
109. Det är viktigt att informationen om utvidgningen förbättras och att den är så objektiv
och uttömmande som möjligt. Informationen bör dessutom rikta sig till alla
befolkningskategorier så att allmänheten i Polen på goda grunder kan bilda sig en åsikt
om anslutningens fördelar och förpliktelser inför folkomröstningen om EU.
Europaparlamentet uppmanar de polska myndigheterna att samordna det verkliga
genomförandet av informationsstrategin med kommissionen.
110. Det är mycket oroande att arbetslösheten är så hög (18,1 procent av den
yrkesverksamma befolkningen i mars 2002 och avsevärt högre bland funktionshindrade
och andra minoritetsgrupper), vilket riskerar att förstärka utarmningen i det polska
samhället och äventyra den ekonomiska och sociala sammanhållningen.
Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som den polska regeringen aviserade
den 29 januari 2002 i sitt nya ekonomiska program med nya stimulansåtgärder för de
små och medelstora företagen och främjande av anställning av unga nyutexaminerade.
Det skulle också vara önskvärt om fackföreningarna och regeringen kunde komma
överens om en ändring av arbetsrätten så att arbetsmarknaden blir flexiblare.
111. Det stora budgetunderskottet och den avstannande tillväxten kräver justeringar i den
makroekonomiska politiken. Europaparlamentet betonar emellertid de utmärkta
resultaten beträffande utrikeshandel och det sjunkande underskottet i handelsbalansen
med EU, vilket visar att den polska exportens konkurrenskraft förbättrats.
112. Det är viktigt med en stabil och klar rättslig ram för att stimulera utländska
direktinvesteringar. Europaparlamentet uppmanar de polska myndigheterna att fullborda
hithörande lagstiftning genom att förbättra rättssäkerheten.
113. Det är viktigt att ha en kompetent och oberoende offentlig förvaltning.
Europaparlamentet uppmanar därför de polska myndigheterna att gå vidare med
nödvändiga utbildningsinsatser för offentliga tjänstemän och påskynda genomförandet
av lagen om offentlig förvaltning samtidigt som man i möjligaste mån försöker undvika
undantagsåtgärder som kan äventyra det som redan gjorts på området, i syfte att se till
att det snarast finns ett tillräckligt stort antal kvalificerade tjänstemän inom
RR\469983SV.doc
23/134
PE 309.662
SV
förvaltningen.
114. Några kontroversiella aspekter av det nya lagförslaget om radio och TV som för
närvarande behandlas i det polska parlamentet är oroande. Presidenten har kritiserat
förslaget ,som kan leda till ett överdrivet stort medieinflytande från regeringens sida.
Europaparlamentet uppmanar de polska lagstiftarna att se till att den nya lagen innebär
att mediernas oberoende och mångfald bevaras fullt ut.
115. Europaparlamentet välkomnar den polske presidentens och den polska diplomatins
internationella initiativ för att bekämpa terrorism (konferenser mellan presidenterna i
länderna i Central- och Östeuropa i november 2001 och uppföljning av dem), Polens
aktiva deltagande i regionala samarbetsorgan (Visegrad, Östersjöstaternas råd,
centraleuropeiska initiativet), dess stöd för EU:s ståndpunkter inom ramen för GUSP
och landets ansträngningar för att ha goda förbindelser med grannarna i öster, vilket
konkretiserats genom det närmare politiska och ekonomiska samarbetet med Ryssland
och Ukraina, något som i sin tur kan ge en första bild av det utvidgade EU:s östliga
dimension.
Slovakien
116. Med nuvarande förhandlingstakt kan Slovakien ingå i den första utvidgningsomgången.
Europaparlamentet uppmuntrar därför alla politiska krafter att ge regeringen sitt stöd när
den försöker upprätthålla tempot så att takten inte avtar på grund av valkampanjen.
Europaparlamentet hoppas att valresultatet kommer att göra det möjligt att snabbt bilda
en ny regering som kan samarbeta med EU på samma goda sätt som den nuvarande
regeringen, och stöder de icke-statliga organisationernas åtgärder för att mobilisera
väljarna inför det kommande parlamentsvalet.
117. Europaparlamentet beklagar därför attityden hos några oppositionspartier som fortsätter
att bojkotta parlamentsuppdrag, såsom utskottsordförandeposter, som de tilldelats enligt
ordinarie parlamentariska förfaranden.
118. De konstitutionella åtgärder som vidtagits för att öka rättsväsendets oberoende och
effektivitet och insynen i förfaranden samt för att ta fram bestämmelser som underlättar
införlivandet av EU:s lagstiftning är välkomna. Europaparlamentet efterlyser kraftfullt
ytterligare åtgärder på det rättsliga området för att snabbt genomföra reformerna så att
Slovakien får det moderna rättsväsende som landet behöver.
119. Regeringens beslutsamhet att ta itu med den fortsatt utbredda korruptionen, bland annat
antagandet av en lagstiftning om intressekonflikter, är positiv. Europaparlamentet
lovordar de rättsliga och administrativa reformer som redan genomförts och uppmanar
med kraft Slovakien att förbättra genomförandet av denna politik på alla nivåer.
Europaparlamentet välkomnar också Slovakiens lyckosamma deltagande i
Europarådets grupp av stater mot korruption (GRECO).
120. Det är positivt att Slovakien de senaste åren infört nödvändiga rättsliga instrument för
PE 309.662
SV
24/134
RR\469983SV.doc
att skydda och främja minoriteternas rättigheter på alla statsnivåer. Europaparlamentet
ger Slovakien sitt stöd när det gäller att se till att dessa instrument verkligen tillämpas
och stöder regeringens fortsatta genomförande av strategin för den romska minoriteten i
närmare samarbete med och deltagande av den befolkning som berörs, särskilt när det
gäller ökade insatser för att förbättra bostads- och utbildningssituationen.
121. Europaparlamentet uppmanar romerna att bli aktiva och framåtblickande och fullt
involverade i fastställandet av processens detaljer och att förbättra den egna kapaciteten
att organisera sig för att effektivt kanalisera gruppens politiska krav.
122. Europaparlamentet uppmanar regeringen att göra en plan för hur språklagen från 1999
skall tillämpas bättre, enligt vilken ekonomiskt stöd bör ges till minoritetsgrupper som
utgör 20 procent eller mer för att informera medborgarna om deras språkrättigheter.
123. Det råder brist på behöriga lärare i minoritetsspråken. Europaparlamentet anser därför
att regeringen bör öka insatserna för lärarutbildning, till exempel genom att genomföra
befintliga förslag om att inrätta en institution för utbildning av lärare i ungerska vid
Constantin-universitetet i Nitra.
124. Slovakiens regering har vidtagit nya åtgärder för att förhindra polisbrutalitet, bland
annat obligatoriska psykologiska tester vid anställning av personal inom
brottsbekämpande organ, striktare krav för anställning och förbättrade kursplaner inom
utbildningen, inklusive bättre utbildning om användning av tvångsåtgärder.
Europaparlamentet uppmanar emellertid Slovakiens regering att se till att dessa åtgärder
verkligen tillämpas för att förhindra fler fall av förnedrande behandling från polisens
sida, särskilt mot personer tillhörande minoritetsgrupper.
125. Det är beklagligt att införandet av lagen om ungrarnas ställning lett till att Slovakiens
relationer till Ungern försämrats. Europaparlamentet anser det oroande att samrådet i
inledningsskedet var bristfälligt, vilket lett till en stämning som inte bidrar till sökandet
efter en kompromiss. Europaparlamentet är också övertygat om att frågan inte har
någon ensidig lösning och att de ungrare som lever i Slovakien först och främst är
slovakiska medborgare.
126. Europaparlamentet instämmer i kommissionens bedömning att Slovakien är en
fungerande marknadsekonomi och stöder den slovakiska regeringens
omstruktureringsprogram. Europaparlamentet välkomnar särskilt den pågående
privatiseringen av banksektorn, vilken är viktig för att förbättra den slovakiska
ekonomins finansieringsbas. Europaparlamentet uppmanar också regeringen att stärka
sin försiktiga finanspolitik för att hålla det nuvarande bytesbalansunderskottet i schack,
och att vidta åtgärder för att förbättra rörligheten på arbetsmarknaden så att
arbetslösheten och de regionala skillnaderna i andelen arbetslösa kan minskas.
127. Europaparlamentet välkomnar de goda framsteg som gjorts gällande Slovakiens
anpassning till gemenskapens regelverk på det flesta områden, men särskilt i fråga om
fri rörlighet för varor, bolagsrätt, konsumentskydd, socialpolitik, sysselsättning och
ekonomistyrning. Europaparlamentet uppmanar också Slovakiens regering och
parlament att öka anpassningen när det gäller ömsesidigt erkännande av
RR\469983SV.doc
25/134
PE 309.662
SV
yrkeskvalifikationer, etableringsrätt, jordbruksfrågor och rättsliga och inrikes frågor.
128. Europaparlamentet uppmanar Slovakiens regering att garantera en bra och säker gräns
till Ukraina i enlighet med Schengenavtalet.
129. Framstegen när det gäller att reformera den offentliga förvaltningen är positiva. Det har
då handlat om antagande av en rättslig ram med en territoriell uppdelning av Slovakien,
inrättande av självförvaltande regioner, decentralisering och överflyttning av
befogenheter från den statliga till den regionala nivån. Europaparlamentet uppmanar
Slovakiens regering att verkligen ge de regionala och lokala förvaltningarna nödvändiga
medel så att deras arbete underlättas, men upprepar emellertid att det för att öka
absorptionskapaciteten är avgörande att det i god tid före anslutningen görs ytterligare
framsteg när det gäller att skapa lämpliga förberedelse- och genomförandestrukturer för
strukturfonderna och Sammanhållningsfonden. Det är positivt att regeringen har lovat
att rekrytera fler än 1 000 nyanställda inom alla områden som är relaterade till
gemenskapens regelverk. Europaparlamentet stöder också regeringens fortsatta arbete i
syfte att stärka förvaltningskapaciteten, särskilt inom områdena övervakning av
finansiella tjänster, statligt stöd, miljö, transport, rättsliga och inrikes frågor.
Europaparlamentet uppmuntrar Slovakiens regering att öka genomförandekapaciteten,
särskilt beträffande konkurrenspolitik och bolagsrätt.
130. Europaparlamentet uppmanar både de slovakiska myndigheterna och kommissionen att
se till att EU-finansierade infrastrukturprojekt är helt förenliga med föreskrifterna i
EG:s miljölagstiftning.
131. Europaparlamentet uppmuntrar regeringen att öka sina ansträngningar för att minska
regionala skillnader, i synnerhet mellan landets östra och västra delar.
Europaparlamentet uppmanar regeringen att på nytt se över planer och projekt i
anslutning till infrastrukturen, inklusive transportinfrastrukturen, för att på ett bättre sätt
kunna ta itu med dessa skillnader på ett kostnadseffektivt och miljövänligt sätt, i
enlighet med målsättningarna för EU:s regionalpolitik.
Slovenien
132. Den slovenska regeringens politiska beslutsamhet att gå vidare med förberedelserna för
en EU-anslutning är positiv. Europaparlamentet förväntar sig att Sloveniens
ansträngningar kommer att leda till snarast möjliga EU-anslutning, och välkomnar de
avsevärda förhandlingsframsteg som Slovenien gjort, då man redan avslutat 26 kapitel.
133. Sloveniens framsteg rörande moderniseringen av rättsväsendet och särskilt arbetet med
att åtgärda eftersläpningen i fråga om domstolsärenden bör välkomnas.
Europaparlamentet uppmanar med kraft landets regering att reformera förfarandena för
jord- och fastighetsregistret i syfte att nå liknande framsteg på detta område.
134. Europaparlamentet uppmanar Slovenien att som planerat anta nödvändig
ramlagstiftning för att skapa en oberoende, professionell och ansvarsskyldig offentlig
PE 309.662
SV
26/134
RR\469983SV.doc
förvaltning.
135. Regeringens framsteg i fråga om privatiseringen inom banksektorn är välkommen.
Europaparlamentet uppmanar regeringen att påskynda privatiseringen av
försäkringssektorn och att genom privatiseringar fortsätta minska statens övergripande
och framskjutande ägarroll i ekonomin. Europaparlamentet uppmanar regeringen att
klart och tydligt fastställa de verkliga beslutsbefogenheterna i privatiserade banker.
136. Europaparlamentet uppmanar de slovenska myndigheterna att finna hållbara lösningar
för att förse företagen med verkliga och effektiva förfaranden för marknadsinträde och
marknadsutträde genom att ytterligare förbättra tillämpningen av konkurslagstiftningen.
137. Europaparlamentet välkomnar Sloveniens regelbundna framsteg när det gäller att anta
gemenskapens regelverk på nästan alla områden, men betonar att framsteg fortfarande
bör göras på områdena socialpolitik, inklusive åtgärder mot diskriminering och social
utslagning, posttjänster och interna ekonomisk kontroll av de offentliga finanserna.
138. Europaparlamentet uppmanar regeringen att göra avsevärda ansträngningar för att
förbättra lagstiftningsanpassningen och den administrativa kapaciteten inom
regionalpolitiken och samordningen av strukturella instrument. Slovenien påminns om
att det måste införa nödvändiga strukturer snarast möjligt om det skall kunna dra fördel
av EU-medel och se till att de förvaltas korrekt och omfattas av ekonomistyrning.
Europaparlamentet uppmanar emellertid medlemsstaterna att ge prov på flexibilitet i
förhandlingarna så att Slovenien kan få den effektivaste och mest obyråkratiska
lösningen för sin regionala territorieförvaltning, även om Slovenien beslutar sig för att
införa en enda statistisk region.
139. Genomförandet av gemenskapens regelverk har kommit långt men måste fortfarande
förbättras inom jordbruksområdet. Europaparlamentet anser därför att kommissionens
förslag till jordbrukskvoter för Slovenien bör övervägas på nytt.
140. Europaparlamentet uppmanar Slovenien att söka en överenskommelse med Kroatien om
alla olösta frågor, i enlighet med punkt 4 i slutsatserna från Europeiska rådets möte i
Helsingfors. De framsteg som gjorts det senaste året är glädjande.
141. Europaparlamentet stöder de större slovenska parlamentspartiernas ansträngningar för
att gå med i Nato, och välkomnar den positiva utvärdering som chefen för Natos
expertgrupp gjort av Sloveniens beredskap att gå med i Nato.
Länder som siktar på anslutning efter 2004
Bulgarien
142. Bulgariens regering är värd beröm för de kontinuerliga framsteg den gör mot
EU-medlemskap. Europaparlamentet välkomnar att regeringen lägger tyngdpunkten på
RR\469983SV.doc
27/134
PE 309.662
SV
ekonomin, har strategier för reformer av förvaltning och rättsväsende och för
korruptionsbekämpning samt inför effektivare gränskontroller som en indikation på dess
starka föresatser. Presidentens och premiärministerns utfästelser om nära och
konstruktiva arbetskontakter är välkomna.
143. Bulgariens regering överlämnade nyligen en påskyndad strategi för ett tidigt avslutande
av EU-förhandlingarna till landets parlamentet. Strategin är en klar indikation på att
landet seriöst strävar efter EU-medlemskap. Bulgarien oroar sig för att hamna ”på
efterkälken” i anslutningsprocessen. Europaparlamentet stöder tanken på att en klar
signal från EU, i form av en entydig färdplan uppbackad av ett generöst tilltaget
föranslutningsstöd, bör ges vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn i december 2002.
144. Bulgarien är värt beröm för den roll landet fortsätter att spela när det gäller att garantera
stabilitet i regionen, särskilt dess bidrag till Kfor och Sfor, och Europaparlamentet
stöder dess ansökan om Nato-medlemskap. Landets roll i kampen mot terrorismen efter
den 11 september, med exempelvis dess bidrag till den internationella styrkan i
Afghanistan (ISAF), bör erkännas.
145. Bulgarien har bibehållit en nivå av makroekonomisk stabilitet och dessutom uppnått en
viss ekonomisk framgång det senaste året med en BNP-tillväxt på 4,5 procent och en
prognos som talar om en ökning på 4 procent för 2002. Europaparlamentet konstaterar
med tillfredsställelse att Bulgarien är attraktivt för utländska direktinvesteringar.
Privatiseringsorganet rapporterar att 80 procent av den statsägda egendomen kommer att
vara utsåld till slutet av 2003. Europaparlamentet välkomnar antagandet av den ändrade
privatiseringslagen och efterlyser större öppenhet och bättre kvalitet vad gäller
privatiseringsprogrammet.
146. Bulgarien klassas som tredje största mottagare av föranslutningsstöd från EU.
Europaparlamentet noterar med oro att en del av de tillgängliga medlen inte används
och att byråkratiska hinder från kommissionens eller de bulgariska myndigheternas sida
för förberedelser av projekt måste övervinnas. Europaparlamentet vill se att
förvaltningsresurserna för dessa medel förstärks i Bulgarien, och rekommenderar att
tyngdpunkten för stödet läggs på infrastrukturprojekt som är viktiga på lång sikt för
Bulgarien. Som svar på dessa punkter begär Europaparlamentet en mer detaljerad
redogörelse från kommissionen av hur medlen använts på projekt och program.
147. Europaparlamentet välkomnar den bulgariska regeringens antagande av den länge
emotsedda energistrategin och litar på att den kommer att motsvara landets ekonomiska,
industriella och miljömässiga behov. Europaparlamentet vill se att denna strategi
genomförs tidigt och att den beaktar den studie som Världsbanken offentliggjorde i
november 2001 och den stora energibesparingspotentialen. Europaparlamentet erkänner
också att kärnkraftssektorn för närvarande är viktigast för Bulgariens elförsörjning,
vilken gör det möjligt för landet att inte bara klara det egna elbehovet, utan också att
med vinst exportera el.
148. Europaparlamentet förstår att stängningen av reaktorblocken vid kärnkraftverket i
Kozloduj är långt kommen i linje med den gemensamma avsiktsförklaringen från
november 1999. Reaktorblock 1 och 2 skall stängas i slutet av 2002, men det finns
PE 309.662
SV
28/134
RR\469983SV.doc
starka åsikter i Bulgarien – även hos experter – om att livslängden för reaktoblock 3 och
4 bör förlängas, särskilt med tanke på investeringarna i bättre säkerhetsåtgärder och på
konsekvenserna av en stängning för den lokala sysselsättningen, intäkterna i utländsk
valuta och den generella energikapaciteten. Europaparlamentet uppmanar därför
kommissionen och Bulgarien att förutsättningslöst försöka nå en slutlig
överenskommelse om framtiden för dessa reaktorblock, vilken beaktar anmärkningarna
och rekommendationerna till följd av IAEA:s nära förestående inspektioner samtidigt
som störst vikt läggs vid verkliga säkerhetsöverväganden. Europaparlamentet erkänner
behovet av ökat stöd för en modernisering av reaktorblock 5 och 6 och uppmanar i alla
händelser Bulgarien att inrätta ett helt oberoende kontrollorgan för kärnkraftsektorn med
tillräckliga medel och att i detalj redogöra för sina åtgärder för att ersätta förlorad
kapacitet.
149. Europaparlamentet riktar på nytt en uppmaning till den bulgariska regeringen om att den
skall avskaffa de bestämmelser i strafflagen som diskriminerar homosexuella, i
synnerhet artikel 157, som Europeiska kommissionen för mänskliga rättigheter har
förklarat strider mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter.
150. Det är positivt att regeringen föreslår att det skall utarbetas en övergripande
diskrimineringslag före utgången av 2002. Europaparlamentet rekommenderar
emellertid att särskild uppmärksamhet ges behovet av en målinriktad strategi och en ram
som täcker alla områden (exempelvis barnens rättigheter på institutioner, homosexuellas
och funktionshindrades rättigheter) angående vilka EU och Europaparlamentet nyligen i
olika rapporter och betänkanden uttryckt farhågor. Europaparlamentet efterlyser
avsevärda framsteg när det gäller att genomföra ramprogrammet för integrering av
romer och att genomförandet blir mer än en tom gest som förverkligas genom ett
närmare samråd och i partnerskap med befolkningsgruppen i fråga.
151. Vid förhandlingarna med Bulgarien har nu alla förhandlingskapitel påbörjats och
17 kapitel har preliminärt avslutats. Europaparlamentet förstår att Bulgarien står inför
utmaningar inom ramen för anslutningsprocessen och noterar att det fortfarande är svårt
att upprätthålla det bulgariska folkets förtroende och stöd för de nödvändiga
reformåtgärderna. Man bör därför betona det akuta behovet av makroekonomiska
framsteg som kan överföras till konkreta ekonomiska fördelar och ökad social välfärd
för befolkningen. För detta är det nödvändigt att öka antalet åtgärder som syftar till
jämlikhet, kamp mot arbetslöshet, fattigdom och utslagning, genom konkreta
sysselsättningsåtgärder och höjda bidrags- och socialförsäkringsnivåer.
152. Europaparlamentet erkänner att många nödvändiga strategier och handlingsplaner för att
underlätta EU-anslutningsprocessen redan finns, men att de nu måste underbyggas med
lagstiftning och ett snabbt och verkligt genomförande.
Rumänien
153. Europaparlamentet välkomnar Rumäniens politiska åtagande, som fick stöd vid
Europeiska rådets möte i Laeken, att skapa de nödvändiga villkoren för att alla
RR\469983SV.doc
29/134
PE 309.662
SV
återstående förhandlingskapitel skall kunna påbörjas under 2002, samt landets
målsättning att avsluta alla kapitel för att kunna slutföra förhandlingarna före utgången
av 2003 eller i alla händelser före juni 2004. Denna lovvärda målsättning är en mycket
stor utmaning för Rumänien, som därför uppmanas att påskynda den viktiga processen
med anpassning till Europeiska unionens politiska, ekonomiska och sociala normer som
landets befolkning önskar. Europaparlamentet välkomnar regeringens särskilda program
för att påskynda anslutningen och förhandlingsförberedelserna.
154. Dessa utmaningar kan snabbast uppnås i nära partnerskap med EU:s institutioner, och
Europaparlamentet har en viktig roll att spela för att överbrygga ”glappet” mellan den
första och andra utvidgningsomgången då den rumänska befolkningen riskerar att tappa
modet. Europaparlamentet anser att det bör överväga särskilda övergångsåtgärder i syfte
att hjälpa Rumänien att ta de sista stegen mot anslutning.
155. Europaparlamentet välkomnar de framsteg Rumänien gjort och som nämndes i
kommissionens återkommande rapport i november 2001, särskilt den nya lagstiftningen
om offentlig upphandling, diskriminering av sexuella minoriteter, återlämnande av
egendom och behandling av asylsökande och flyktingar samt de första privatiseringarna
och justeringarna av energipriset.
156. Europaparlamentet uppmuntrar regeringen att genomföra strategin för romerna, särskilt
när det gäller att förbättra läget i fråga om bostäder och utbildning, i nära partnerskap
med romska företrädare och befolkningsgruppen i fråga.
157. Europaparlamentet noterar emellertid att kommissionen – i linje med parlamentets
resolution av den 5 september 2001 – i denna rapport betonar att Rumäniens
förvaltningskapacitet omgående måste förbättras avsevärt, att det inhemska
korruptionsproblemet måste lösas, att den offentliga förvaltningen omgående måste
genomgå en strategisk reformering och avpolitiseras samt att en övergripande policyram
måste utarbetas för intern ekonomistyrning av offentliga medel och sedan genomföras,
även för de medel som förvaltas som föranslutningsstöd (räkenskaps- och
redovisningssystem).
158. Europaparlamentet understryker att det, trots de framsteg som gjorts i kampen mot
korruptionen, fortfarande förekommer förfarandemässiga brister i rättssystemet som
främjar korruption och som innebär att domare inte är straffbara. Europaparlamentet
noterar en ökning av de offentliga åklagarnas makt som skulle kunna komma att stå i
strid med rättsstatsprincipen, och konstaterar med oro att i Rumänien kan flertalet
invånare inte leva enbart på sin lön, vilket främjar korruption.
159. Europaparlamentet tror att den rumänska allmänheten kommer att ge regeringen sitt
fulla stöd för de långtgående och svåra reformerna för att åtgärda korruptionen,
eftersom denna påverkar alla nivåer inom den offentliga sektorn negativt, exempelvis
vård och utbildning, och deras förmåga att tillhandahålla viktiga tjänster. Det är därför
positivt att det i januari 2002 inrättades en nationell åklagarmyndighet för att bekämpa
korruption, vilket är ett viktigt steg i rätt riktning.
160. En överenskommelse med IMF om ekonomisk stabilisering har nåtts.
PE 309.662
SV
30/134
RR\469983SV.doc
Europaparlamentet anser att uppfyllnad av denna kommer att bli en stor börda för
allmänheten trots de stora ansträngningarna för att minska inflationstakten och den
faktiska privatiseringen. Europaparlamentet väntar sig emellertid att den rumänska
regeringen både har den politiska vilja och det starka ledarskap som behövs för att få till
stånd nödvändig ekonomisk disciplin inom energisektorn och andra förlustdrabbade
statsägda företag, och att den andra avbetalningen enligt IMF-överenskommelsen
kommer att äga rum som planerat.
161. Den fortsatta bristen på oberoende och opartiskhet inom rättsväsendet är oroande, och
den rumänska allmänheten hyser också föga tilltro till det. Europaparlamentet delar
kommissionens oro med anledning av utvidgningen av allmänna åklagarens rätt att föra
talan mot domar genom anlitande av extraordinära rättsmedel, en rätt som till och med
utnyttjats i civilmål. Europaparlamentet insisterar på att reformen av strafflagstiftningen
och vapenexportkontrollen omgående skall genomföras och att polisen skall få ökad
allmän ansvarsskyldighet. Det är djupt oroande att det fortsätter att komma in rapporter
om övervåld från polisens sida och om otillräckliga myndighetsinsatser för att tackla
våld i hemmet och handel med kvinnor och barn. Europaparlamentet uppmanar
regeringen att intensifiera sina ansträngningar för att förbättra polisens utbildning och
ställning och påföljdssystem. Europaparlamentet beklagar djupt ingreppen i mediernas
frihet.
162. Europaparlamentet uppmanar enträget Rumäniens regering att verksamt garantera
religionsfrihet och vidta åtgärder mot illegala ockupationer och förstörelse av kyrkor
som tillhör den grekisk-ortodoxa minoriteten.
163. Europaparlamentet välkomnar Rumäniens fortsatta framsteg när det gäller att reformera
systemet för att skydda barn, och bekräftar överenskommelsen om
anslutningspartnerskap från 2001 i denna viktiga fråga. Europaparlamentet noterar och
stöder att regeringen ställt sig bakom rapporten av den 18 april 2002 från den oberoende
gruppen för internationella adoptionsanalyser, och efterlyser snarast lösningar på de
pågående fall som inte kunnat klaras upp på grund av moratoriet. Europaparlamentet
efterlyser en nationell strategi för vuxna med funktionshinder, särskilt för dem som
vistas på vårdinrättningar. Landets tydliga framsteg vad gäller andra
människorättsfrågor bör mottas positivt.
164. Rumäniens aktiva deltagande i fredsansträngningarna i Afghanistan och dess bidrag till
stabiliteten i södra Östeuropa och Svartahavsområdet bör välkomnas. Lagen om
ungrarnas ställning kan få negativa effekter för de rumänska medborgarnas rättigheter.
Rumäniens och Ungerns regeringar ingick en överenskommelse i december 2001.
Europaparlamentet ser fram emot den utvärdering av hur överenskommelsen fungerar
som skall genomföras av parterna.
165. Europaparlamentet erkänner att Rumäniens program för viktiga reformer fortfarande är
omfattande och svårt att uppfylla utan hjälp utifrån, och uppmanar alla EU-institutioner
att förstärka sina ansträngningar och samarbeta för att garantera ett lyckat resultat.
166. Vid Europeiska rådets möte i Göteborg gjordes en förklaring om extra
föranslutningsstöd till Rumänien. Europaparlamentet uppmanar rådet att snarast möjligt
RR\469983SV.doc
31/134
PE 309.662
SV
ställa dessa medel till förfogande och ser fram emot en tydlig och uppnåelig färdplan för
Rumäniens anslutning.
167. Europaparlamentet betonar det akuta behovet av att förbättra kontrollsystemen för
veterinär- och växtskydd.
168. Europaparlamentet rekommenderar att ett effektivt producentgruppsystem skall byggas
upp för att bidra till att lösa de återstående problemen beträffande jordbruksmark.
* * *
169. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet,
kommissionen och till medlemsstaternas och kandidatländernas parlament och
regeringar.
PE 309.662
SV
32/134
RR\469983SV.doc
EUROPAPARLAMENTET
 






 
1999
2004
Plenarhandling
SLUTLIG VERSION
A5-0190/2002
Par2
24 maj 2002
BETÄNKANDE
om läget i utvidgningsförhandlingarna
(KOM(2001) 700 – C5-0024/2002 – 2002/2023(COS))
Del 2: Motivering
Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och
försvarspolitik
Föredragande: Elmar Brok
Medföredragande: Jacques F. Poos, Jürgen Schröder, Gunilla Carlsson,
Luís Queiró, Elisabeth Schroedter, Ioannis Souladakis, Ursula Stenzel,
Jas Gawronski, Jan Marinus Wiersma, Demetrio Volcic, Geoffrey Van Orden,
Baroness Nicholson of Winterbourne
RR\469983SV.doc
33/134
PE 309.662
SV
PE 309.662
SV
34/134
RR\469983SV.doc
INNEHÅLL
Sida
MOTIVERING......................................................................................................................... 37
Länder som siktar på anslutning efter 2004
Cypern (Jacques F. Poos).................................................................................................. 5
Tjeckien (Jürgen Schröder) ............................................................................................... 7
Estland (Gunilla Carlsson) ................................................................................................ 8
Ungern (Luís Queiró)...................................................................................................... 10
Lettland (Elisabeth Schroedter) ...................................................................................... 12
Litauen (Ioannis Souladakis) .......................................................................................... 14
Malta (Ursula Stenzel) .................................................................................................... 16
Polen (Jas Gawronski) .................................................................................................... 17
Slovakien (Jan Marinus Wiersma) .................................................................................. 19
Slovenien (Demetrio Volcic) .......................................................................................... 21
Länder som siktar på anslutning efter 2004
Bulgarien (Geoffrey Van Orden) .................................................................................... 23
Rumänien (Baroness Nicholson of Winterbourne) ......................................................... 25
Återges separat
FÖRSLAG TILL RESOLUTION .......................................................... (Del 1 - A5-0190/2002)
YTTRANDEN FRÅN ANDRA UTSKOTT ......................................... (Del 3 - A5-0190/2002)
RR\469983SV.doc
35/134
PE 309.662
SV
PE 309.662
SV
36/134
RR\469983SV.doc
MOTIVERING
Den utvidgning av Europeiska unionen som för närvarande förhandlas fram är förmodligen en
av de största för att inte säga den allra största utmaning som EU hittills ställts inför. För att
klara denna utmaning är det nödvändigt med omfattande förberedelser. Europaparlamentet har
sedan flera år bedrivit ett intensivt politiskt arbete i denna fråga. Eftersom innevarande år är
avgörande för att anslutningsförhandlingarna skall kunna slutföras på ett framgångsrikt sätt,
lägger utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och
försvarspolitik fram detta betänkande om läget i anslutningsförhandlingarna med
tolv kandidatländer, i god tid före Europeiska rådet i Sevilla den 21-22 juni 2002. I
betänkandet granskas kandidatländernas förberedelser kritiskt och grundligt och uttrycks
parlamentets förväntningar och rekommendationer med adress till både kandidatländerna och
de andra aktörerna i anslutningsprocessen.
Betänkandet inleds med de övergripande aspekterna av utvidgningsprocessen och går sedan i
detalj igenom alla de kandidatländer som nu för förhandlingar med EU. I framställningen
behandlas medvetet de länder som siktar på anslutning år 2004 åtskilt från de länder som
siktar på anslutning efter 2004.
I betänkandet försöker vi täcka de viktigaste politiska frågorna och uppmuntra alla aktörer att
öka sina politiska ansträngningar för att föra utvidgningsprocessen framåt. Det är nödvändigt
eftersom de viktigaste och politiskt besvärligaste kapitlen kommer att behandlas under de
kommande månaderna, som troligen blir avslutande för förhandlingarna.
Dessa tre kapitel, jordbruk, budget och regionalpolitik (struktur- och
sammanhållningsfonderna), berör områden som tar 80 procent av gemenskapsbudgeten i
anspråk. Föredraganden menar att kommissionens förslag om finansieringspaket är väl
avvägda och utgör en bra utgångspunkt för förhandlingarna. De blivande medlemsstaternas
konkurrensläge på den gemensamma marknaden får inte skadas. Likaså måste de nya
medlemsstaterna vara säkra på att få en bättre ekonomi än före sin anslutning.
Föredraganden uppmanar därför alla inblandade att energiskt ta itu också med svåra och stora
problem och försöka finna tillfredsställande lösningar, med målet att skapa ett gemensamt
Europa. För detta måste alla ekonomiska och sociala aktörer i de nuvarande och blivande
medlemsstaterna delta aktivt i arbetet för att finna en rättvis och balanserad lösning på alla
problem för alla inblandade. Denna ansträngning kommer att förena den största delen av den
europeiska kontinenten och bidra till att våra folk i detta förenade Europa kan leva i varaktig
fred och välstånd och tillsammans kan anta denna världs utmaningar på bästa sätt.
Länder som siktar på anslutning 2004
Cypern
I kommissionens återkommande rapport 2001 om Cyperns framsteg på vägen mot anslutning
(13 november 2001) står följande:
”Cypern fortsätter att uppfylla de politiska kriterier som fastställdes i Köpenhamn. Ytterligare
ansträngningar har gjorts för att förbereda förvaltningen för att verka inom EU, och
RR\469983SV.doc
37/134
PE 309.662
SV
myndigheternas resultat när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter är fortfarande
allmänt sett goda.
Cypern är en fungerande marknadsekonomi som bör kunna hantera konkurrens och
marknadskrafter inom unionen.
Den makroekonomiska situationen är fortsatt stabil med hög BNP-tillväxt, låg inflation och
låg arbetslöshet.
Under det gångna året har Cypern genomfört prioriteringarna på kort sikt i sitt partnerskap för
anslutning när det gäller fri rörlighet för kapital, miljö och finansiell kontroll. På de flesta
andra områden har prioriteringarna delvis genomförts. Cypern har fortsatt att göra framsteg
vad gäller prioriteringarna på medellång sikt i partnerskapet och har delvis genomfört ett antal
av dem. Detta gäller bland annat rättsliga och inrikes frågor, regionalpolitik och samordning
av strukturinstrument samt frågor i anslutning till den inre marknaden.”
När det gäller anslutningsförhandlingarnas finansieringsram för 2004–2006 föreslår
kommissionen i sitt meddelande av den 30 januari 2002 att man måste ta hänsyn till den norra
delen av Cypern. Detta område är ett av kandidatländernas fattigaste och måste få adekvat
hjälp för att komma ikapp utvecklingen. Ett belopp på 206 miljoner euro kommer att avsättas
för detta ändamål under budgetåret 2004–2006.
Utsikterna till en politisk lösning av Cypernfrågan gör denna optimism befogad. Sedan mitten
av januari har företrädare för öns båda delar deltagit i direkta förhandlingar. Eftersom de
bägge parterna kommit överens om ett ”informationsembargo” gentemot omvärlden – även
om det ofta brutits genom läckor till vissa målgrupper – är det alltför tidigt för föredraganden
att göra en bedömning. I vilket fall som helst kan man säga att ”inget har uppnåtts förrän allt
har uppnåtts”.
Europaparlamentet kan i det nuvarande läget bara uppmuntra Clerides och Denktash till att
föra uppriktiga förhandlingar i en sann kompromissanda: det står i alla händelser klart att
anslutningen till Europeiska unionen kommer att innebära en nystart för Cypern och att det
inte leder någonvart att fortsätta beskylla varandra för misstag som begåtts i det förgångna.
Det är bråttom, eftersom anslutningsförhandlingarna måste avslutas senast 2002. Om
förhandlingarna skulle stranda, kommer rådet inte att nöja sig med en politisk
överenskommelse för att fatta beslut om anslutningen.
Enbart det faktum att direkta förhandlingar inletts kan betraktas som en seger för
Europeiska unionen, som i sin beslutsamhet och i den anslutningsprocess som inleddes 1997
slutligen spelat en roll som katalysator i fredsansträngningarna.
Utan att blanda sig i förhandlingarna måste man här påminna om de anslutningsvillkor som
fastställdes redan i början av processen: det kan inte bli tal om anslutning för två cypriotiska
stater och inte heller om separata förhandlingar eller ett uppskjutande av Cyperns anslutning
tills förhandlingarna med Turkiet slutförts.
Cypern måste på samma sätt som alla de andra medlemsstaterna ha full handlingskraft, vilket
PE 309.662
SV
38/134
RR\469983SV.doc
innebär att det måste ha ställning internationellt som en enda juridisk person. Det gäller främst
att sammanföra alla europeiska behörighetsområden som är nödvändiga för att delta i
institutionernas arbete och i den gemensamma politiken.
Gemenskapens regelverk måste få en strikt tillämpning på hela ön, även om man i
anslutningsfördraget kan planera för en särskild övergångsperiod för införlivandet av
regelverket i norr.
Det får inte heller råda något tvivel om respekten för de grundläggande friheterna och
mänskliga rättigheterna någonstans på landets territorium. Tråkigt nog har händelser den
senaste tiden (konfiskering av material från en oppositionstidning, avskedande av en lärare för
åsiktsbrott, etc.) kommit att påminna om de påtagliga brister som finns på den ockuperade
delen av ön, vilka kommissionens återkommande rapport från 2001 vittnar om.
Europaparlamentet kommer liksom tidigare att fortsätta uppmana de berörda myndigheterna
att rätta sig efter de europeiska normerna på detta område.
Sammanfattningsvis ansluter sig föredraganden till det tudelade budskapet från
kommissionens ordförande och den kommissionsledamot som ansvarar för förhandlingarna
vid deras besök i Nicosia nyligen: för turkcyprioterna går vägen till Europeiska unionen via
en politisk lösning på Cypernfrågan och det är otänkbart att Cypern inte kommer att tillhöra
den första omgången av anslutande länder.
Tjeckien
Tjeckiens tillväxt förväntas vara stabil under de kommande åren. År 2000 uppgick den reala
BNP-tillväxten till 2,9 procent. De första tre kvartalen 2001 nådde den 3,6 procent på
årsbasis, pådriven av inhemsk efterfrågan, fasta investeringar och ökande konsumtion från
hushållens sida. Produktionskapaciteten stärktes genom stora inflöden av utländska
direktinvesteringar. Valutan har stärkts betydligt mot euron och dollarn efter regeringens
beslut i december 2001 att börja privatisera strategiska företag i gas-, kemi- och
elektricitetssektorerna, vilket kommer att ge statskassan ett tillskott på upp till 300 miljarder
tjeckiska kronor (9 miljarder euro). Även om denna stärkning av valutan troligen kommer att
vara positiv för den tjeckiska ekonomin på kort sikt, kommer påverkan av den på landets
konkurrenskraft säkerligen på längre sikt att leda till ett växande underskott i handelsbalansen.
Den tjeckiska regeringen och den tjeckiska nationalbanken har därför enats om en gemensam
strategi för att förhindra att valutan blir alltför stark i framtiden.
På grund av landets höga grad av handelsintegrering med EU, särskilt Tyskland, är den
tjeckiska ekonomin starkt exponerad för den ekonomiska utvecklingen i EU. Nedgången i
Tjeckiens utrikeshandel har dock hittills inte varit så dramatisk som man hade kunnat förvänta
sig med tanke på uppbromsningen inom EU. År 2001 växte exporten med 13 procent på
årsbasis, medan importen ökade med 11,7 procent. (I termer av fasta priser skulle importen ha
växt fortare än exporten.) Utrikeshandeln påverkades, särskilt under andra halvåret 2001, av
en nedgång i råvarupriserna. Utvecklingen av handeln och av den allt starkare tjeckiska
kronan hade en gynnsam inverkan på handelsbalansen som resulterade i ett underskott på
119 miljarder tjeckiska kronor, alltså något mindre än året innan. Bytesbalansen, som
uppvisade ett underskott på 4,5 procent av BNP år 2000, beräknas ligga på samma nivå för
2001. Liksom tidigare år kan underskottet lätt finansieras genom utländskt kapitalinflöde.
RR\469983SV.doc
39/134
PE 309.662
SV
Situationen på arbetsmarknaden kommer att förbli besvärlig. Den försämrades till och med
mot slutet av förra året. I slutet av januari 2002 var arbetslösheten 9,4 procent. Trots att det
uppkom nya arbetstillfällen under första halvåret 2001 till följd av den ekonomiska
återhämtningen, kunde dessa inte helt uppväga friställningar orsakade av den snabba
strukturomvandlingen, särskilt i sektorer som gruv- och stålindustrin och annan tung industri.
Eftersom omstruktureringen av stora och ineffektiva företag väntas fortsätta, kommer
arbetslösheten sannolikt att ligga kvar på omkring 9 procent.
I december 2001 låg den årliga totala inflationen på 4,7 procent jämfört med 3,9 procent
år 2000.
De tjeckiska statsinkomsterna har försämrats och kommer troligen att vara pressade ett bra
tag. År 2000 uppvisade statsbudgeten ett underskott på 4,2 procent (enligt Eurostats
beräkningsmetod 95). För 2001 planerade myndigheterna att öka underskottet till hela
7 procent, men de hoppas gradvis kunna minska denna siffra till under 4 procent före
utgången av 2004. Det stora underskottet beror huvudsakligen på två omständigheter:
kostnaderna för att städa upp i banksektorn och strukturera om företagssektorn och den höga
nivån på obligatoriska utgifter. I detta sammanhang förväntas inkomsterna från
privatiseringsprojekt komma att ge ett betydande bidrag till finansieringen av den offentliga
sektorn till 2003.
Offentlig upphandling
Enligt uppgifter i pressen och uttalanden från kommissionen tycks Tjeckien fortfarande ha
stora problem med att hantera offentliga upphandlingsförfaranden på ett rättvist och öppet
sätt: regeringen utsåg t.ex. i början av januari konsulter för inköp av Jas-39 Gripen-plan till
tjeckiska armén utan någon anbudsinfordran.
Giltigheten av presidentdekret
Den senaste tidens meningsskiljaktigheter om den rättsliga giltigheten, politiska betydelsen
och historiska innebörden av en del av de presidentdekret som utfärdades av den förre
tjeckoslovakiske presidenten Beneš är inte överståndna. Europaparlamentet klargör att det
förväntar sig att frågan om rättslig giltighet skall vara avgjord vid anslutningen och att det inte
avger något omdöme i frågan förrän det har fått tillgång till den rättsliga expertis som det har
begärt.
Estland
Inledning
Estland är ett exempel på hur snabbt ett land, som har befriat sig från en lång ockupation,
återfått sitt oberoende och återinfört demokrati, också kan lyckas med att fullständigt lägga
om sin politik och bygga upp en stark marknadsorienterad ekonomi, omfattande internationell
frihandel och väl fungerande sociala institutioner. Med 20 av 31 kapitel färdigförhandlade har
Estland goda förutsättningar att bli medlem av Europeiska unionen i januari 2004.
Kommissionen ser bara två större problem, skifferindustrin och den administrativa
kapaciteten. Här söker och behöver Estland hjälp. Estland är ett litet land med god ekonomi
PE 309.662
SV
40/134
RR\469983SV.doc
och en sund demokrati och kommer att bli en tillgång för Europeiska unionen på många sätt.
Skiffer
I landets nordöstra del finns det fortfarande många problem som rör skifferindustrin. Denna
industri står för praktiskt taget hela Estlands elförsörjning. De alternativa energikällor som för
närvarande finns innebär ett starkt beroende av antingen Ryssland eller kärnkraftverket i
Ignalina i Litauen, vars stängning drivs på av EU. Så småningom kan en anslutning till det
finländska elnätet förbättra läget. Tanken att bygga ett kärnkraftverk har också väckts men
detta innebär ingen lösning på kort eller medellång sikt.
Skiffer är Estlands enda naturresurs och används trots ekonomiska effektivitetsproblem och
miljöproblem. Den sociala aspekten är viktig eftersom gruvorna och kraftverken är belägna i
Ida-Virumaa, den region som har den högsta arbetslösheten och den största andelen etniska
ryssar. Estland är väl medvetet om problemet och är helt inställt på att finna en lösning.
Situationen är unik och detta måste beaktas vid förhandlingarna.
Ekonomi
Tillväxten i världen är svag i år, men Estland berörs relativt lite av detta. I Estland drivs
tillväxten för närvarande uppåt av privat konsumtion och privata investeringar. För
innevarande år försöker Estland balansera budgeten. Den offentliga sektorns underskott är
mycket litet, 5,9 procent av BNP. I år är det också tio år sedan den estniska kronan bands till
euron, med en fast växelkurs om en euro på 15,6466 estniska kronor. Estland kan bli det
första kandidatlandet som deltar fullt ut i EMU. Telekomsektorn i Estland är numera
fullständigt avreglerad. Arbetslösheten går ner, men det finns fortfarande stora variationer
mellan regionerna. Detta beror mer på skillnader i utbildningsnivå än på geografiska problem.
Långtidsarbetslösheten är också ett problem, som är ett arv från sovjettiden, på samma sätt
som i andra f.d. sovjetrepubliker.
Politik
I januari i år avgick premiärminister Mart Laar. Siim Kallas bildade en ny minoritetsregering
tillsammans med reformpartiet och centerpartiet. Övergången gick smidigt, som man kan
förvänta sig i en mogen demokrati. Den nya regeringen planerar inga större förändringar av
processen för medlemskap i EU och Nato. Den inbjudan till alla de baltiska staterna att gå
med i Nato som de nuvarande medlemmarna av alliansen väntas utfärda i november 2002
kommer att innebära en välkommen process för att öka säkerheten i Östersjöområdet.
Integrering
Estland kan sägas ha gjort allt som landet ombetts att göra för att skydda sina minoriteter.
Den 21 november 2001 röstade parlamentet, riigikogu, igenom en ändring av vallagarna.
Den 1 januari 2002 avslutades OSSE:s uppdrag sedan det fullgjorts. Estland kan vara stolt
över sina resultat, men måste komma ihåg att integrering är en fortgående process.
RR\469983SV.doc
41/134
PE 309.662
SV
Ungern
Den politiska och ekonomiska situationen – den senaste utvecklingen
Den största händelsen i politiken är utan tvekan det parlamentsval som hölls den 7 och
21 april i år. Socialistpartiet (MSzP) tog tillsammans med det liberala partiet (SzDSz) hem
segern med 51,3 procent av rösterna och fick på så sätt 198 platser i parlamentet mot
48,7 procent av rösterna, alltså 188 platser, för Orbans parti (Fidesz) och hans allierade i
ungerskt demokratiskt forum (MDF).
Extremhögern (Miep) under ledning av Istvan Csurka förpassades till periferin i den
utomparlamentariska oppositionen. Det som drar analytikernas uppmärksamhet till sig är dels
den politiska blockbildningen som inneburit att små partier som J. Torgyans parti (för första
gången på tolv år) sopats undan från parlamentet, dels valdeltagandet som är det högsta sedan
demokratin infördes (71 procent vid den första valomgången och 73,5 procent vid den andra).
Premiärminister Orban grundade sin valkampanj på regeringens framgångsrika ekonomiska
politik och på löften om att inom kort avsluta anslutningsförhandlingarna. Han spelade i stor
utsträckning på de nationalistiska strängarna och drev bland annat igenom ett lagförslag om
ungrare som lever i grannländerna genom ett antal initiativ för att stärka identitetskänslan och
den ungerska nationella stoltheten. Hans motståndare, det ungerska socialistpartiets ledare,
riktade en hätsk kritik mot regeringsstyret som fläckats av korruptionsskandaler och oförmåga
att utnyttja den ekonomiska stabiliteten för att genomföra hett eftertraktade hälsovårds- och
skattereformer.
En ny regering, förmodligen ledd av Peter Medgyessy, kommer att bildas i mitten av
maj 2002.
Det tycks stå klart att regeringsskiftet inte kommer att påverka Ungerns strategiska mål, som
är anslutning till Europeiska unionen. Socialistpartiet har alltid stått bakom denna strävan.
Men med hänsyn till de olika åsikter som finns mellan den avgående regeringen och valets
vinnare inom ett antal områden (t.ex. lagen om rättslig ställning, den sociala dialogen och
offentlig upphandling), kan man inte utesluta eventuella förändringar när det gäller Ungerns
position i förberedelseprocessen inför anslutningen.
Man kan ur ekonomisk synvinkel slå fast att Ungern är en livskraftig marknadsekonomi och
att dess ekonomiska resultat är bland de bästa i området. Det visar sig genom en stadig tillväxt
på ungefär 4,5 procent, på ett handelsöverskott och på en mycket hög andel utländska
direktinvesteringar. Det ungerska ekonomiska systemet är stabilt, relativt reglerat och
övervakat. Den makroekonomiska situationen är fortsatt sund och arbetslöshetsnivån relativt
låg. Med sådana parametrar och under förutsättning att de ungerska myndigheterna
upprätthåller budgetdisciplinen och fortsätter att bekämpa inflationen, kan man hoppas på en
smärtfri integration i den inre marknaden.
Framsteg i anslutningsförhandlingarna
Fram till idag har Ungern preliminärt slutförhandlat om 24 kapitel och återfinns bland de
kandidater som kommit längst i förhandlingarna. Kapitlen om fri rörlighet för arbetstagare
PE 309.662
SV
42/134
RR\469983SV.doc
och om fri rörlighet för kapital, som visat sig vara mycket känsliga och svåra i
förhandlingarna med andra kandidatländer, avslutades med Ungern redan i juni 2001. Enligt
det avtal som slöts beträffande kapitlet om fri rörlighet för kapital blir övergångsperioden för
utlänningars köp av jordbruksmark sju år räknat från anslutningsdagen. Denna
förhandlingsposition har kritiserats av oppositionspartiet och riskerar att ifrågasättas om detta
parti bildar nästa regering. Vid den senaste förhandlingsomgången i december i fjol
avslutades kapitlen om rättsliga och inrikes frågor och transporter. När det gäller det
audiovisuella området har däremot inga framsteg gjorts sedan vår senaste rapport.
Utöver de rent tekniska aspekterna av förhandlingarna som fortlöper i oförändrad takt skulle
föredraganden vilja erinra om några politiska realiteter och lyfta fram några företeelser av
socio-psykologiskt slag som enligt honom kan påverka förhandlingsklimatet.
-
Den debatt som uppstått kring Beneš-dekreten efter den ungerske premiärministern
V. Orbans uttalanden under diskussionen i Europaparlamentets utskott för utrikesfrågor
raserade förtroendeklimatet bland kandidatländerna i Visegradgruppen. Deras
sammanträde, som hade planerats till dagen efter, ställdes in och hätska uttalanden som
bitvis var rena brandtal avlöste varandra. Orban öppnade avsiktligt vad man skulle
kunna kalla Pandoras ask med spöken från det förflutna. Det är ett nytt och oroväckande
fenomen, som om man inte ser upp skulle kunna ”exportera” gamla konflikter till
gemenskapens territorium och samtidigt skada den grundläggande tanken om europeisk
integration, som går ut på att leva och bygga upp tillsammans utan att uppehålla sig vid
gamla konflikter. Välfungerande relationer mellan grannländerna är ytterst nödvändigt
för att detta projekt skall kunna fullföljas. De sår man river upp riskerar att aldrig läkas.
-
Lagen om ungrare som lever i grannländerna, som antogs i juni i fjol och som trädde i
kraft den första januari i år, fortsätter att uppfattas som mycket kontroversiell av den
rumänska och slovakiska befolkningen. Den rättsliga analys som gjorts av Europeiska
kommissionen och Europaparlamentet visar att den varken strider mot Europaavtalet
eller, enligt Venedigkommissionen, mot den internationella rätten på området. Men det
finns ändå skäl att för de ungerska myndigheterna framhålla att det är nödvändigt med
samråd innan man genomför tillämpningsbestämmelser. Man skulle också behöva
främja en djupare studie om inverkan av denna lag på de socio-ekonomiska villkoren
för befolkningarna i de berörda länderna för att se till att relationerna mellan
grannländerna inte störs och för att undvika eventuella konflikter eller spänningar. Här
måste man också vara på sin vakt.
-
När det gäller behandlingen av frågan om romerna som tagits upp av parlamentet i den
senaste resolutionen om Ungern har ett flertal välkomna åtgärder vidtagits av regeringen
(särskilt inom områdena utbildning och sysselsättning) med stöd av ökade budgetanslag.
Men romernas situation är fortfarande mycket bräcklig och det ungerska samhället
fortsätter att ha en negativ uppfattning om dem. På detta område måste fortsatta
ansträngningar göras, inte minst genom att man främjar ett aktivt deltagande av
företrädare från denna minoritet i politiken, för att förstärka deras känsla av medansvar
för landets utveckling och för att främja deras integration.
Romerna måste bli mer delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av de
RR\469983SV.doc
43/134
PE 309.662
SV
program som är avsedda för dem.
-
Den sista punkt som bör framhållas rör de ungerska offentliga upphandlingarna där man
nyligen har konstaterat vissa brister. Det är viktigt att påminna de ungerska
myndigheterna om nödvändigheten av att de följer sina åtaganden inom detta område
enligt Europaavtalet. Iakttagande av spelreglerna är ett grundläggande villkor för att
säkerställa att den utvidgade unionens inre marknad fungerar under de bästa
förutsättningarna.
Slutsatser
Med hänsyn till de framsteg som gjorts av Ungern när det gäller att införliva och genomföra
gemenskapens regelverk samt de dynamiska förberedelserna för att slutföra resterande
reformer, anser föredraganden att Ungern ligger bra till för att avsluta förhandlingarna enligt
den tidsplan som fastställdes i Laeken.
Lettland
Demokrati, mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter
Lettland är en pluralistisk demokrati med ett stabilt parlamentariskt statsskick. Under 2001
har man vidtagit åtgärder för att förenkla naturaliseringsförfarandet för utländska invånare.
Med tanke på att antalet utländska invånare fortfarande är stort måste ansträngningarna
fortsätta, särskilt i fråga om förtroendeskapande åtgärder och förberedande språkundervisning
för personer som vill ansöka om medborgarskap. Ett viktigt bidrag i denna fråga kommer
troligen att komma när man genomför programmet för integrering i det lettiska samhället,
som förvaltas av fonden för social integrering, inrättad i slutet av 2001. För närvarande går ca
50 procent av fondens medel till projekt för att integrera etniska minoriteter.
Avslutandet av OSSE:s uppdrag i Lettland, som inleddes 1993, vittnar om de framsteg som
gjorts ifråga om att skapa ett regelverk för att skydda minoriteter och mänskliga rättigheter i
Lettland. Det återstår dock några internationella rekommendationer att uppfylla, t.ex.
avskaffandet av kravet på full behärskning av lettiska språket för personer som vill ställa upp i
val och ratificeringen av Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter.
Bristen på ekonomiska och mänskliga resurser för översättning och den rysktalande
befolkningens dåliga kunskaper i lettiska kan leda till att denna befolkning i praktiken
diskrimineras av de offentliga myndigheterna.
Fördröjda domstolsförfaranden, långa häktningstider i avvaktan på rättegång och
förhållandena i häktena förblir allvarliga problem. En del förbättringar har gjorts när det gäller
alternativa straff för ungdomsbrottslingar, men andelen ungdomar i den totala
fängelsepopulationen, särskilt när det gäller dem som väntar på rättegång, ligger över
EU-genomsnittet. Lettland har visat att man verkligen är engagerat i att reformera
domstolsväsendet genom att utbilda domare, förbättra förvaltningens kapacitet och investera i
infrastruktur. Arbetet på att skapa en ny lag om straffrättsliga förfaranden och att parlamentet,
saeima, skall anta nya ändringar till den gällande lagen måste påskyndas.
Den nya asyllagen fyller ut många av luckorna i förhållande till EU:s regelverk och närmar
PE 309.662
SV
44/134
RR\469983SV.doc
sig internationell standard. Betänkligheter kvarstår när det gäller frånvaron av en ansvarig
myndighet för att skydda personer som skall avvisas, de snäva tidsramarna för beslut och
överklagande enligt det brådskande förfarandet samt den begränsade tillgången till rättshjälp
för ansökande.
Administrationens kapacitet
Ett centralt inslag i lagen om anställning i statlig tjänst, som antogs 2001, är införandet av ett
enhetligt lönesystem som, tillsammans med öppet redovisade kvalifikationsnivåer och
befordringsgångar, förväntas garantera den offentliga förvaltningens konkurrenskraft på
arbetsmarknaden och öka allmänhetens förtroende för den statliga förvaltningen. Det är därför
ytterst viktigt att påskynda genomförandet av reformeringen av betalningssystemet. Samma
sak gäller för genomförandet av en lag för att förbättra insynen i och ansvarsskyldigheten för
offentliga organ.
När det gäller förebyggandet av korruption väntas en rad mycket viktiga lagar antas under
2002, bl.a. när det gäller politiska partiers ansvarsskyldighet. Lagförslagen gäller
förebyggande av intressekonflikter i statstjänstemäns verksamhet, om fastställande av
ursprunglig egendom och om finansiering av politiska partier.
Strukturfondspolitik
Den lettiska regeringen har antagit en regionalpolitisk plan som skall genomföras före
utgången av 2003. Den innebär bl.a. att myndigheter för förvaltning och betalning skall
inrättas vid finansministeriet, att en tidsplan skall införas för att delegera uppgifter till socialoch jordbruksministerierna, att partnerskapsprincipen skall genomföras och att förfaranden för
övervakning och finansiell kontroll skall skapas. Som förberedelse för det samlade
programdokumentet bör man lägga särskild vikt vid att förbättra planeringskapaciteten och
förfarandena på både central och regional nivå.
Lettland närmar sig långsamt EU-genomsnittet när det gäller inkomst per capita, även om
skillnaderna fortfarande är stora, särskilt på regional nivå och när det gäller fördelningen av
inkomster. Det är beklagligt att Europeiska kommissionens återkommande rapport inte
redovisar uppgifter om inkomstfördelning och graden av fattigdom. För närvarande använder
Lettland bara ca 11 miljoner euro av EU:s anslutningsstöd för åtgärder enligt Europeiska
regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). Genomförandet av
Sapard har visat att det krävs ansenliga administrativa insatser från kandidatländerna för att
organisera systemet för utbetalning av medel från strukturfonderna. Det är därför också
angeläget att man påskyndar det etappvisa införandet av ERUF- och ESF-åtgärder i god tid
före anslutningen.
Sociala frågor och arbetsrätt
Lettland har införlivat den största delen av EU:s arbetsrättsliga bestämmelser. Nya lagar om
arbetarskydd och medbestämmande på arbetsplatsen har trätt i kraft och en ny arbetsrättslig
lagstiftning kommer att träda i kraft i juni 2002. Hur väl dessa lagar genomförs kommer till
stor del att bero på handlingskraften hos den statliga arbetsmarknadsinspektionen och på att
det förs en dialog mellan arbetsmarknadens parter, särskilt på bilateral nivå. Att denna dialog
RR\469983SV.doc
45/134
PE 309.662
SV
är svagt utvecklad märks på att bara 25 procent av landets arbetstagare omfattas av kollektiva
löneavtal. Förutom de historiska skälen till detta tycks det också som om utländska företag
inte är intresserade av att delta i kollektiva förhandlingar på nationell och sektoriell nivå.
Jordbrukspolitik och landsbygdens utveckling
Lettland har gjort ytterligare framsteg i förberedelserna för att delta i den gemensamma
jordbrukspolitiken. Sedan Sapard-betalningskontoret ackrediterats utfärdades en första
förslagsinbjudan i januari 2002. Vid utvärderingen av dessa förslag bör de behöriga nationella
myndigheterna fästa särskild vikt vid landsbygdens utveckling, miljöåtgärder för jordbruket och
framtidsorienterad inkomstdiversifiering för småjordbrukare, eftersom dessa mål är i linje med
både hållbar utveckling och jordbrukspolitikens ändrade inriktning. Anslutningsförhandlingarna
om Lettlands deltagande i den gemensamma jordbrukspolitiken måste ta hänsyn till det lettiska
jordbrukets utvecklingspotential, särskilt när det gäller miljövänliga produktionsmetoder men
också till den nuvarande obalansen i handeln med jordbruksprodukter till EU:s fördel.
Miljö
Lettland har preliminärt avslutat förhandlingarna om gemenskapens miljölagstiftning med ett
avtal om tio övergångsperioder. Genomförandet av miljölagstiftningen kräver investeringar
och uppbyggnaden av institutionell kapacitet långt efter anslutningsdagen. Det är därför
viktigt att EU ger tillräckligt finansiellt stöd på detta område och garanterar fortlöpande
övervakning. EU:s miljöpolitik begränsar sig dock inte till genomförandet av
miljölagstiftningen. De principer som fastställs i Amsterdamfördraget om hållbar utveckling
och kravet att miljön skall införlivas i alla politikområden måste också efterlevas när nya
gemenskapsbestämmelser antas på andra områden, t.ex. transportpolitik (TEN),
regionalpolitik (användningen av strukturfonder) och budgetbestämmelser.
Litauen
Att bli fullt integrerad i EU är ingen liten uppgift för ett land som för inte så länge sedan
återuppstod ur den sönderfallande Sovjetunionen, och som därefter har genomlevt en
besvärlig övergångsperiod och som är många gånger fattigare än de fattigaste av de nuvarande
medlemsstaterna.
Litauen har nu kommit mycket långt på väg i denna mödosamma process. Landet har blivit
bekant med EU:s politik och omfattande regelverk och har antagit egna lagar för att rätta sig
efter EU:s lagar, skapat nya strukturer och skaffat sig de kunskaper som krävs för att kunna
genomföra bestämmelserna på ett korrekt sätt. I kommissionens senaste återkommande
rapport redovisas i detalj hur långt Litauen hunnit i denna process. Litauen anser att denna
bild är rättvis och riktig och har inga invändningar.
Litauen uppfyller de politiska kriterierna för EU-medlemskap och är nära att även uppfylla de
ekonomiska. Det har hunnit längre än två av länderna i den tidigare ”första gruppen” när det
gäller antalet kapitel som preliminärt har färdigförhandlats. Och landets mål, att vara redo för
medlemskap år 2004, uppfattas inte längre som alltför djärvt. Det betraktas numera som
realistiskt, förutsatt att Litauen gör en extra ansträngning på de områden där de kvarvarande
största utmaningarna finns, däribland jordbruks- och energisektorerna och den administrativa
PE 309.662
SV
46/134
RR\469983SV.doc
kapaciteten. Den 1 januari 2004 är nu också det datum för anslutning som satts upp av EU.
Litauen förtjänar ett erkännande för sitt hårda arbete, som vittnar om det stora värde landet
fäster vid ett EU-medlemskap. I detta sammanhang är det dock viktigt att komma ihåg att
stora delar av dessa förberedelser i praktiken är de sista stegen i landets omvandlingsprocess.
Om EU inte fanns, eller om Litauen hade valt att inte söka medlemskap, skulle det i likhet
med andra kandidatländer i Central- och Östeuropa ändå varit tvunget att anta nya lagar och
förfaranden, förbättra sina institutioner och gå igenom en svår ekonomisk
omställningsprocess. I stor utsträckning har anslutningsprocessen till EU faktiskt begränsat
sig till att bidra med en särskild ram för ett stort antal åtgärder som under alla omständigheter
är nödvändiga för att skapa välfungerande marknader, adekvat arbetarskydd och skydd för
konsumenter och andra intressen, förmågan att fullt ut delta i internationell handel och dra
fördel av detta, etc. Denna punkt är viktig i den dialog som EU och regeringarna i
övergångsländerna ämnar föra med befolkningen i dessa länder.
På andra områden leder EU:s bestämmelser och ställningstaganden till ett visst tryck på
Litauen när det gäller dess rörelseriktning och den takt som måste hållas. Kravet på stängning
av kärnkraftverket Ignalina, som anses osäkert och omöjligt att anpassa till internationell
standard, är ett sådant fall. Det måste dock anmärkas att det första folk som skulle drabbas vid
en eventuell olycka skulle vara litauerna själva och att stängningen av denna anläggning
därför gagnar det litauiska folkets säkerhet mer än något annat folks. Likaså innebär en snabb
anpassning till EU-standarder och gränser för föroreningar, avfallshantering,
livsmedelssäkerhet och dricksvatten i första hand att levnadsförhållandena förbättras i
Litauen, även om denna anpassning är dyr och svår.
För att underlätta dessa och andra uppgifter bidrar EU med hjälp. Denna tar sig många olika
former. Ekonomiskt stöd blir allt viktigare och de använda förfarandena blir alltmer lika dem
som EU använder för sin interna utvecklingspolitik för jordbruket och regionerna. Detta
underlättar naturligtvis för Litauen att i framtiden delta i denna politik, men det har varit
svårare än väntat att skapa de nödvändiga strukturerna och förfarandena.
Litauen måste öka sina ansträngningar i detta avseende. Det faktum att ett misslyckande
normalt skulle leda till att EU:s erbjudanden om ekonomiskt stöd inte kan tas upp bör vara en
tillräcklig sporre. För Litauen är Sapard-programmet för landsbygdens utveckling av särskilt
intresse på grund av landet geografi och den svåra strukturomvandlingsprocess som har inletts
i landets stora jordbrukssektor. Ändå har detta program, för vilket pengar anslogs redan i EUbudgeten för 2000, först nu börjat fungera effektivt. Sapard-programmet är uppbyggt på
samma sätt som stödet till landsbygdens utveckling inom EU. Att alla kandidatländerna har
misslyckats med att få Sapard operativt inom rimlig tid tyder på att vissa av mekanismerna är
mycket komplicerade.
Det är självfallet särskilt viktigt att dra maximal nytta av EU-stödet för ett land som Litauen,
vars egna resurser kommer att förbli begränsade även om den nuvarande höga ekonomiska
tillväxttakten kan bibehållas.
Det är bara naturligt att de anslutningskriterier som har att göra med EU:s regelverk är
centrala i diskussionerna om Litauens anslutningsprocess. De politiska kriterierna anses har
uppfyllts och de ekonomiska kriterierna utgör inget större problem. Det finns dock betydande
RR\469983SV.doc
47/134
PE 309.662
SV
problem när det gäller rättsväsendets funktion och förhållandena för personer som är häktade i
avvaktan på rättegång eller sitter i fängelse. Dessa problem är väl kända av Litauen. Det skall
sägas att problemet med överbelagda fängelser och häkten har minskat som ett resultat av
beviljandet av amnesti. Litauen har trots detta en lång väg att gå innan dess domstolsväsende
och dess fängelser kan avföras från dagordningen.
Malta
Politiska kriterier
Malta uppfyller fortfarande de politiska Köpenhamnskriterierna.
Ekonomisk utveckling
Malta har en fungerande marknadsekonomi. Denna måste vara i stånd att stå emot
konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom EU, när Malta fortsätter att omstrukturera sina
ineffektiva statliga företag.
BNP-tillväxten, inflationen och arbetslösheten utvecklas i rätt riktning. Dessutom har man
avsevärt kunnat minska budgetunderskottet.
Omstruktureringen och privatiseringen av offentliga verksamheter och företag går långsamt.
Det krävs ett snabbare genomförande av strukturreformer och en fortsatt avreglering för att
säkra stabilitet i betalningsbalansen och konkurrensförmågan på den internationella
marknaden.
Anpassning till och genomförande av gemenskapsrätten
Kommissionen har konstaterat att Malta förra året gjorde framsteg på området fri rörlighet för
varor, särskilt när det gäller föreskrifter för den nya helhetsmetoden. Malta måste dock
fortsätta sina ansträngningar i fråga om standardisering, certifiering och
marknadsövervakning och anpassa sin lagstiftning om offentlig upphandling till EU:s
bestämmelser.
På konkurrensområdet kan man notera vissa framsteg, men det krävs ytterligare
ansträngningar för att stärka den administrativa kapaciteten på detta område och för att se till
att offentliga företag omfattas av konkurrensrätten i enlighet med vad som föreskrivs i
gemenskapsrätten.
På socialpolitikens område har Malta gjort avsevärda framsteg, huvudsakligen när det gäller
arbetsrätt, hälsoskydd och arbetarskydd. Det krävs dock ytterligare ansträngningar på
jämställdhetsområdet och för att göra det möjligt att genomföra föreskrifterna om hälsoskydd
och säkerhet på arbetsplatsen.
På beskattningsområdet har några framsteg gjorts. Malta har gått framåt på
telekommunikationsområdet liksom på området kultur och audiovisuella medier. Det är
särskilt viktigt för Malta att införa en lämplig rättslig ram för utvecklingen av investeringar
och omstruktureringen av små och medelstora företag. Några framsteg har gjorts inom
regionalpolitiken genom att de nödvändiga bestämmelserna för struktur- och
PE 309.662
SV
48/134
RR\469983SV.doc
sammanhållningsfonderna har genomförts och förstärkts. Genom slutbehandling och
godkännande av en nationell utvecklingsplan i år kan förberedelserna på detta område
intensifieras.
På området samarbete om rättsliga och inrikes frågor har bara små framsteg gjorts i
lagstiftningen. Också på jordbruksområdet är framstegen små. Fortfarande återstår att
genomföra den största delen av gemenskapens omfattande jordbrukslagstiftning och att
förbereda det maltesiska jordbruket för den gemensamma jordbrukspolitiken.
I fråga om miljöpolitiken påpekade parlamentet redan i fjol att det var nödvändigt att göra
snabba framsteg på detta område. Särskilt måste en övergripande strategi utarbetas för att
införliva och genomföra gemenskapens miljöbestämmelser. Även om införlivandet av
miljöbestämmelserna och utfärdandet av genomförandeföreskrifter skulle vara ett betydande
framsteg, har dock Malta långt ifrån fullständigt anpassat sig till gemenskapsrätten. Landets
förmåga att genomföra gemenskapsrätten på detta område inger fortfarande allvarliga
farhågor. Malta måste också väsentligt förbättra sin administrativa kapacitet på
jordbruksområdet – särskilt bestämmelserna om veterinär- och växtskyddsinspektioner.
Polen
Inrikesfrågor
Sedan det senaste valet i september 2001 har Polen letts av en koalition bestående av den
demokratiska vänsteralliansen (SLD), arbetarunionen (UP) och det polska jordbrukarpartiet
(PSL). Den nya regeringen har en stark ställning i parlamentet med en svag och splittrad
moderat högeropposition. Valet var inte bara en betydande seger för vänsterkoalitionen
SLD-UP och ett nederlag för den avgående regeringen (AWS and UW lyckades inte komma
över valtröskeln) utan innebar också att populistiska och euroskeptiska partier, t.ex. polska
familjers förbund (LPR) och ”självförsvar” tog plats parlamentet, sejmen, med tillsammans
mer än en fjärdedel av mandaten.
Den nya koalitionsregeringen fortsätter förberedelserna inför EU-medlemskapet men måste
samtidigt hantera en mycket ömtålig ekonomisk situation, som kännetecknas av en relativt låg
tillväxt (1,1 procent år 2001), hög arbetslöshet (18 procent) och ett stort budgetunderskott.
I slutet av januari antog regeringen ett nytt ekonomiskt program för tiden fram till 2005
(företag-utveckling-sysselsättning). Det går ut på att skapa bättre betingelser för små och
medelstora företag, förbättra sysselsättningen genom att erbjuda förmåner för arbetsgivare
som anställer nyutexaminerade (”första anställning”) och att vidta åtgärder för att öka
investeringarna i infrastruktur, särskilt bostadsbyggande. Den 23 mars lade regeringen fram
ett lagförslag om ändring av Polens arbetsrättsliga lagstiftning i riktning mot större flexibilitet
på arbetsmarknaden. Den nya lagstiftningen motarbetas av fackföreningarna.
Framsteg i förhandlingarna
Till dags dato har Polen förhandlat färdigt om 23 av de 31 kapitlen. Två särskilt viktiga
kapitel, om fri rörlighet för kapital (inklusive den känsliga frågan om försäljning av polsk
jordbruksmark) och beskattning avslutades den 21 mars. Avtalet medger en övergångsperiod
RR\469983SV.doc
49/134
PE 309.662
SV
på tolv år efter anslutningen under vilken EU-medborgares förvärv av jordbruksmark måste
godkännas av de polska myndigheterna. Befintliga jordbrukarkollektiv i Polen som har
arrenderat mark kommer att få möjlighet att köpa marken efter en övergångsperiod på tre eller
sju år (beroende på region: den längre perioden gäller för regionerna i nord och väst). Att
dessa kapitel kunnat avslutas är ett verkligt genombrott i förhandlingarna eftersom det innebär
en kompromisslösning av särskilt ömtåliga frågor som markköp och sekundär bosättning,
vilka på grund av sina politiska och psykologiska aspekter var en verklig utmaning för
förhandlarna.
Den polska tidsplanen för förhandlingarna de kommande tre månaderna under det spanska
ordförandeskapet är mycket ambitiös. Den siktar på att preliminärt avsluta fyra andra kapitel:
konkurrens och transport, som är särskilt komplicerade och kräver ett antal viktiga lösningar,
t.ex. i fråga om statusen som särskild ekonomisk zon och heltäckande planer för att
omstrukturera järn- och stålindustrin. Förhandlingarna om fiske samt om rättsliga och inrikes
frågor har kommit långt och kommer troligen att kunna avslutas inom kort.
Enligt tidtabellen kommer förhandlingarna om de svåraste kapitlen, som jordbruk,
regionalpolitik och budgetbestämmelser om finansiering, att behandlas under andra
halvåret 2002.
Den polska regeringen har uttryckt sin besvikelse över kommissionens meddelande om de
finansiella aspekterna av utvidgningen när det gäller jordbruket, och understryker behovet av
att finna lösningar som fullt kompenserar för det differentierade stödets negativa verkningar
på det polska jordbrukets konkurrensläge, liksom nödvändigheten av likabehandling. Polska
jordbrukare måste få konkurrera på lika villkor på den gemensamma marknaden.
Premiärministern har bett en expertgrupp göra en grundlig analys av EU:s förslag så att
Polens förhandlingsläge i denna fråga kan formuleras.
Utöver förhandlingarnas tekniska aspekter skulle föredraganden vilja framhålla tre aspekter
som enligt honom förtjänar särskild uppmärksamhet.
För det första utgör förhandlingarna inte ett mål i sig. Den verkliga utmaningen består i att
modernisera landet, att förbereda de ekonomiska aktörerna och det civila samhället på bästa
möjliga sätt för förhållandena på den inre marknaden, så att de kan dra nytta av den under de
bästa förutsättningarna. Följaktligen är det viktigt att det polska samhället under den pågående
anpassningsprocessen satsar helhjärtat och att det finns en medvetenhet om det berättigade i
alla dessa reformer, trots den direkta samhällskostnad det till en början innebär för
befolkningen.
En annan viktig aspekt som bör framhållas är nödvändigheten att i så hög grad som möjligt
”avpolitisera” förberedelseprocessen inför anslutningen, för att dess dynamik skall kunna
upprätthållas oberoende av den inhemska politiska utvecklingen och för att respekten för det
övergripande målet skall kunna garanteras i hela landets intresse. Den ”integrationspakt” som
ingicks före valet och den verksamhet som bedrevs av nationella rådet för europeisk
integration är initiativ i rätt riktning. Detta är särskilt viktigt i den stundande sista
förhandlingsfasen, då man skall behandla så invecklade och känsliga områden som jordbruk
och finanspolitik. Man måste se till att viljan att finna en vettig kompromisslösning, med
nödvändigt stöd från allmänheten, inte bryts ner av demagogiska och populistiska röster som
PE 309.662
SV
50/134
RR\469983SV.doc
företräder en ekonomisk grupps eller sektors särskilda intressen, eller av ogrundad fruktan.
Den tredje viktiga punkten är att säkerställa ett effektivt genomförande av gemenskapens
regelverk och att fortsätta ansträngningarna för att förbättra den polska administrationens
effektivitet. Medan införlivandet av regelverket fortskrider på ett tillfredsställande sätt
fortsätter genomförandet av den, i brist på nödvändiga administrativa resurser, att stöta på
hinder och det leder till förseningar. De extra finansiella medel som föreskrevs i
kommissionens handlingsplan är ett försök att hjälpa polackerna att komma till rätta med
denna obalans. Det är en huvudpunkt i anslutningsförberedelserna och en av de främsta
förutsättningarna för att lyckas efter anslutningen.
I detta sammanhang skulle föredraganden vilja understryka betydelsen av en kompetent och
oberoende offentlig förvaltning, som har förmågan att fullgöra de uppgifter som åligger den i
medborgarnas intresse.
Slutsatser
Ända sedan förändringsprocessen inleddes och fram till idag har Polen gjort oomtvistliga
politiska och ekonomiska framsteg genom att med beslutsamhet och trots regeringsskiften
sträva mot målet att ansluta sig till Europeiska unionen. Uppgiften har varit mycket svår,
eftersom det funnits såväl med- som motgångar. Det polska samhället, som är hårt drabbat av
arbetslöshet (mer än 18 procent av den aktiva befolkningen i februari), fortsätter att uppvisa
kostnaden för de reformer som krävs för att modernisera landet och uppfylla kraven för en
marknadsekonomi. Känslan av den historiska möjlighet som anslutningen till
Europeiska unionen innebär gör emellertid att krafter mobiliseras och att man accepterar
övergångsproblemen. Det återstår en sista rak linje.
Innan vår senaste resolution om Polen antogs i oktober i fjol fanns det en stark oro för att
landet skulle hamna sist i klungan i förhandlingsprocessen. Vissa kandidatländer fruktade till
och med att Polens eftersläpning beträffande antalet slutförhandlade kapitel skulle påverka
utvidgningen negativt. Man måste dock konstatera att förhandlingstakten under de senaste
månaderna har ökats genom avslutandet av så pass komplicerade kapitel som fri rörlighet för
kapital och personer samt beskattningspolitik. Förhandlingarna om andra känsliga kapitel som
t.ex. konkurrens fortskrider i förhoppningen om att man skall finna lösningar för de särskilda
ekonomiska zonernas ställning och omstruktureringen av stålindustrin. Polens eftersläpning i
förhållande till andra kandidatländer har således avsevärt minskat och idag tycks den oro som
fanns i början ha skingrats.
Därmed har problemen inte försvunnit. Genom sin storlek har Polen (som representerar
40 procent av kandidatländernas totala befolkning) storleksproblem och dess förberedelser för
att ansluta sig till unionen på bästa tänkbara sätt är verklig utmaning, såväl för de styrande och
samhället som helhet som för unionen.
Men föredraganden är förhoppningsfull. Det polska samhällets kapacitet, vilken de framsteg
som gjorts vittnar om, dess mänskliga och materiella potential samt kontinuiteten i de
politiska beslutsfattarnas åtagande på ömse sidor inger förhoppningar om att Polen kan
komma att avsluta förhandlingarna före årsskiftet och bli unionsmedlem år 2004.
RR\469983SV.doc
51/134
PE 309.662
SV
Slovakien
Parlamentets funktionsduglighet
Liksom under tidigare år har arbetet i parlamentets utskott och tillsynsorgan hindrats av att
oppositionspartierna fortsätter att vägra att besätta de ordförandeposter som tilldelats dem.
Parlamentet oroas av att denna vägran är ett tecken på ett djupgående avståndstagande från
demokratiskt accepterade förfaranden. Ett så grundläggande attitydproblem kan, om det
påverkar regeringspolitiken, äventyra de politiska framsteg som Slovakien gjort under de
senaste åren.
Den tomma ordförandeposten i den särskilda tillsynskommittén för den slovakiska
underrättelsetjänsten har tillsatts med en parlamentsledamot från koalitionen.
Ordförandeposterna i parlamentets utskott för sociala frågor och bostäder, kultur och media,
hälsovård, intressekonflikter samt den speciella tillsynskommittén för militär
underrättelseverksamhet är fortsatt obesatta.
Domstolsväsendet
Det senaste året har Slovakien vidtagit viktiga åtgärder för att stärka domstolarnas
självständighet, särskilt genom konstitutionella reformer (avskaffande av domarnas
provtjänstgöringstid) och administrativa förändringar som inrättandet av ett domstolsråd.
Minoriteter
Situationen för den ungerska minoriteten är i stort sett tillfredsställande. Den stora romska
minoriteten har dock en fortsatt svår situation.
Ekonomi
Slovakien har under 2001 haft problem med att upprätthålla sin makroekonomiska stabilitet,
vilket beror på ett åtstramningspaket som antogs i början av 1999. Slovakiens underskott i
bytesbalansen steg kraftigt under 2001 till ca 8,5 procent av BNP (mer än en fördubbling
jämfört med 3,7 procent år 2000). Detta berodde på en ökning av underskottet i
handelsbalansen med ca 10,5 procent av BNP på grund av minskande export (huvudsakligen
under det fjärde kvartalet) och en stor ökning av importen, dvs. inte bara en större import av
investeringsvaror utan också av konsumentvaror. Arbetslösheten har fortsatt att stiga, delvis
beroende på en allt snabbare omstrukturering av företag men också till följd av att
arbetsmarknaden är hårt reglerad. Den uppgick till 19,3 procent de tre första kvartalen 2001
(enligt ILO:s definition). Däremot gick den totala inflationen enligt konsumentprisindex ner
till 7,3 procent (genomsnitt för perioden) under 2001.
Mot denna bakgrund är det ytterst viktigt att Slovakiens ekonomiska politik bidrar till en
minskning av underskottet i bytesbalansen och att Slovakien strikt uppfyller sina åtaganden
när det gäller budgetsanering (som de t.ex. kommer till uttryck i Slovakiens ekonomiska
program inför anslutningen som lades fram för kommissionen förra året). Enligt de
preliminära budgetsiffrorna, uppfyllde Slovakien under 2001 sina åtaganden i fråga om
balanserade statsfinanser, nämligen att hålla det generella budgetunderskottet på 3,9 procent
PE 309.662
SV
52/134
RR\469983SV.doc
av BNP (på GFS-basis, utan kostnaderna för omstrukturering av bankerna och ianspråktagna
garantier). Om landet vill uppnå sina mål att nå ett allmänt statligt budgetunderskott på
3,5 procent av BNP (fortfarande utan kostnaderna för omstrukturering av bankerna och
ianspråktagna garantier) år 2002 måste Slovakien vara berett att vidta ytterligare
statsfinansiella åtgärder om bytesbalansen inte förbättras (eller t.o.m. försämras) under 2002.
Stora framsteg har gjorts när det gäller privatiseringen av bank- och försäkringssektorerna.
Utförsäljningen av 87 procent av den största statsägda banken, den slovakiska sparbanken
(SLSP), genomfördes i början av detta år. Dessutom privatiserades den allmänna kreditbanken
(VUB), den näst största statsägda banken, genom försäljningen av ca 95 procent av aktierna
till en utländsk investerare under 2001. Försäljningen av den tredje statsägda banken,
investerings- och utvecklingsbanken (IRB), har också slutförts. Utvecklingen har också förts
framåt genom privatiseringen av övriga statsägda små och medelstora banker.
Omstruktureringen och privatiseringen av det slovakiska försäkringsbolaget, Slovenska
Poistovna, som fortfarande år 2000 hade en marknadsandel på nästan 50 procent, har också
slutförts. Som ett resultat av denna process har situationen i den slovakiska banksektorn
väsentligt förbättrats.
Förhandlingarna
Förhandlingarna med Slovakien inleddes först år 2000, men Slovakien har genomfört dessa på
ett föredömligt snabbt sätt. Landet har redan slutförhandlat 22 kapitel av EU:s lagstiftning.
Förhandlingen om fyra kapitel – transporter, skatter, rättsliga och inrikes frågor samt
konkurrens – som överlämnades av det belgiska ordförandeskapet kan troligen avslutas vid
halvårsskiftet.
Strategi inför anslutningen
Slovakien får bidrag från tre håll: för 2000–2002 uppgår det totala finansiella stödet till
Slovakien årligen till 78 miljoner euro från Phare och 18,6 miljoner euro från Sapard.
Stödbeloppet från ISPA varierar eftersom det bygger på projektförslag och ligger på mellan
3,5 procent och 5,5 procent av ISPA:s totala budget. För 2002 har Slovakien tagit emot
42,4 miljoner euro i stöd.
Slovenien
Slovenien är fast beslutet att slutförhandla om gemenskapens regelverk före årets slut. De tre
kapitel som fortfarande återstår har ett nära samband med varandra och bör behandlas mer
eller mindre parallellt. Jordbruksfonderna är beroende av beslutet om regionalpolitiken; också
frågan om statsbudgeten har att göra med dessa problem. Slovenien har alltid ansetts som ett
av de kandidatländer som nått längst i sina förberedelser. Den kritik som framförts av
Europeiska kommissionen har rört och rör förseningar när det gäller vissa kapitel som redan
är avslutade.
När det gäller de ännu oavslutade kapitlen har de flesta slovenska talesmän som vi har haft
möjlighet att samtala med beskrivit situationen på följande sätt:
a.
Inom några månader och före sommaren bör parlamentet ha antagit en
RR\469983SV.doc
53/134
PE 309.662
SV
författningsändring som rör landets regionindelning. Efter långdragna diskussioner
återstår två alternativ. Det första är förslaget från kommissionsledamoten Barnier och
går ut på att ha en enda statistisk region för att på så sätt slippa överdriven byråkrati. I
andra länder anses mellan 1 700 000 och 1 900 000 invånare vara en idealisk storlek för
en europeisk region. Slovenien lutar åt att inrätta tre regioner eftersom man fruktar att
gå miste om strukturfonderna efter 2006. Författningsändringen kommer att formuleras
så att olika lösningar är möjliga.
b.
I fråga om jordbrukskapitlet menar Slovenien att kommissionen har använt gammal
statistik och inte siffrorna från 2000 och 2001, vilket har gett upphov till två felaktiga
bedömningar. Landet vill undvika att bli nettobetalare i samma ögonblick som det
kommer med i gemenskapen och kräver att bli behandlat för sig och inte i gruppen av
tio kandidatländer, där t.ex. Polen uppenbart uppvisar ett mycket mera svårlöst problem.
Slovenien hoppas att de godkända produktionskvoterna åtminstone skall täcka det
inhemska behovet. I sista hand har man en nödlösning som innebär att medlemsländerna
skall delta i finansieringsprogrammen först 2013. Kapitlet har just börjat förhandlas och
Slovenien hoppas kunna få stöd för några av sin egna förslag.
I de olika frågor som släpar efter kommer man att anstränga sig att snabbt komma ikapp.
Slovenien vill uppfylla de fyra Maastrichtkriterierna år 2004. Den största svårigheten är att få
ner inflationen, som i år enligt regeringen kommer att ligga på 6,4 procent. Den slovenska
nationalbanken har utarbetat en plan för att nå 2,5 procent inom ett par år och få bort
underskottet i handelsbalansen. Slovenien hoppas kunna gå med i EMU 2006 eller 2007.
När det gäller medlemskapet i EU och i Nato är det stora flertalet positiva, med något högre
siffror för EU än för militäralliansen. Av 90 parlamentsledamöter har 86 förklarat sig för EU,
även om tidningarna ger en bild av en mycket större skepsis. I fråga om inträdet i Nato
förväntar man sig en inbjudan till nästa toppmöte i höst. Om Slovenien erbjuds bli medlem
kommer det troligen att bli en nationell folkomröstning i frågan. De två anslutningarna har
givetvis egentligen inget med varandra att göra, men det finns en informell koppling. I
Ljubljana upprepar man gärna det gamla talesättet: utanför Europa är det mörkare och det
regnar mera. För Slovenien erbjuder konventet ett välkommet tillfälle att för första gången
delta på lika villkor med de länder som redan ingår i unionen. Den slovenska regeringen
håller på att upprätta en grupp som inledningsvis skall diskutera konstitutionella och
institutionella problem i konventet, men som sedan skall utvidga diskussionerna till generella
problem i det slovenska samhället och landets plats i den internationella gemenskapen.
Gruppen skall vara sammansatt av mellan 40 och 50 företrädare för parlamentet, regeringen,
fackföreningarna, universitetsvärlden och icke statliga organisationer. Gruppens uppgift är
bl.a. att öka populariteten för den europeiska tanken och att övertyga slovenerna om att
kollektiv säkerhet är det bästa sättet för små länder att skydda sig.
Slovenien är den enda regionen i f.d. Jugoslavien som deltar med en armébataljon och en
specialiserad polisstyrka i fredsarbetet på Balkan, bl.a. i Kosovo och Makedonien.
När det gäller de olösta frågorna med Kroatien inväntar Slovenien ombildningen av den
kroatiska regeringen. De två presidenterna har avslutat förhandlingarna och från slovensk sida
anser man det inte nödvändigt att återuppta diskussionerna eftersom det kroatiska parlamentet
hittills inte har ratificerat dokumenten.
PE 309.662
SV
54/134
RR\469983SV.doc
Datoriseringen av jordregistren går framåt: i mars i fjol hade 10 procent av materialet
bearbetats, i december nästan 30 procent. Arbetet bör kunna vara avslutat 2003, vilket torde
bidra till att minska antalet civila mål till följd av avnationaliseringen. På detta område har
hittills 66 procent av ärendena avgjorts. Bland dem som återstår finns de viktigaste i fråga om
yta och värde. Även dessa bör vara avslutade före 2003.
De organ som skall förbättra statsförvaltningens effektivitet håller på att inrättas efter en
försening jämfört med planerna. Förseningen berodde delvis på att de internationella
konsulterna hade olika uppfattning. Nu finns det dock en allmänt samförstånd i parlamentet om
att statsförvaltningen måste reformeras. Lagen om statstjänstemän behandlas för närvarande för
andra gången i parlamentet och kommer troligen att antas före sommaren. Det finns också en
allmän enighet om att man efter 2004 bara skall ha en enda politiskt utsedd statssekreterare.
Privatiseringen av bankerna har lagfästs och redovisas i mitt betänkande. Staten behåller en
andel på 25 procent i Ljubljanas centralbank och har beslutat sälja 65 procent (minus en aktie)
av Mariborbanken. 34 procent av centralbanken är reserverade för huvudinvesterarna. Under
de kommande månaderna skall man bestämma om deltagandet av utländska investerare.
Allmänheten är inte särskilt förtjust i försäljningen av de båda bankerna, som har varit
motorer i den nationella ekonomin, eftersom man fruktar att på nytt få en underordnad roll i
den internationella arbetskraften. Alla nationella företag kräver att försäljningen skall
granskas utifrån tre parametrar: bidrar utländska förvärv till att avskaffa eventuell konkurrens
eller är det en bra affär, och i så fall uppstår frågan: varför inte driva den med nationella
medel? Eller kanske handlar det om politiska mål förklädda i ekonomiska argument.
Länder som siktar på anslutning efter 2004
Bulgarien
Bulgarien fortsätter att uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna, vilket har påpekats i
flera färska rapporter. Koalitionsregeringen med Simeon II:s nationella rörelse (NMS II) och
rörelsen för rättigheter och friheter, som kom till makten i juni 2001, anstränger sig för att
genomföra det ekonomiska och administrativa reformprogrammet i snabbare takt. I
november 2001 valdes Georgi Parvanov till president. De enda val som nu är i sikte är de
lokala valen hösten 2003.
Regeringen betraktar Bulgariens anslutning till EU och medlemskapet i Nato som prioriterade
frågor. Det råder stor enighet både i parlamentet och bland allmänheten om dessa mål.
Regeringen har visat att den menar allvar med hanteringen av envisa problem, t.ex. behovet
av att reformera förvaltningen och domstolsväsendet. Man har lagt fram strategier för att
tackla dessa frågor och dessa skall följas upp genom handlingsplaner. Också planer för
bekämpning av korruption och grov brottslighet skall utarbetas. Dessa strategier är en
välkommen utveckling, men den bulgariska regeringen måste också visa att den följer upp
sina goda avsikter med den nödvändiga sekundärlagstiftningen och att åtgärder vidtas.
I maj 2001 slopades visumtvånget för bulgariska medborgare vid inresa till EU. Bulgarien har
gjort stora framsteg när det gäller gränskontroll, särskilt vid de gränser som en dag kan
RR\469983SV.doc
55/134
PE 309.662
SV
komma att utgöra EU:s yttre gränser. Gränspolisen består inte längre övervägande av
värnpliktiga och har ökat i antal. Modern utrustning har anskaffats och nya pass som är svåra
att förfalska har införts. Det råder ett gott samarbete mellan gränspolisen och de
drogbekämpande myndigheterna, vilket bekräftas av beslaget av 1 400 kg heroin år 2001.
Inrättandet av en byrå och ett nationellt rådgivande råd för skydd av barns intressen är steg i
rätt riktning, men de måste följas upp så att byrån kan börja fungera.
På området behandling av minoriteter har enligt föredraganden vissa framsteg gjorts när det
gäller att integrera den turkiska etniska minoriteten. Däremot är det beklagligt att den romska
befolkningen fortfarande diskrimineras i stor utsträckning. Föredraganden understryker att det
ramprogram som har inrättats snabbt måste omsättas i praktiken. Detta får konsekvenser inte
bara för det bulgariska samhället utan också för en del av EU:s medlemsstater.
Korruptionen är fortfarande ett problem i många offentliga och privata sektorer. I 2001 års
länderrapport om mänskliga rättigheter från USA:s utrikesdepartement påpekas också att inga
betydande förbättringar har skett i kampen mot brottslighet och korruption inom
domstolsväsendet. Det finns dock uppmuntrande tecken på att den nya regeringen är
medveten om problemet. Den har förbundit sig att bekämpa korruption och lade i
oktober 2001 fram en nationell strategi för korruptionsbekämpning, som täcker alla nivåer av
förvaltningen och domstolsväsendet samt privatiseringsprocessen och tar hänsyn till
nödvändigheten av samarbete mellan regeringsinstitutioner, icke-statliga organisationer och
media. Den nyligen inrättade kommissionen för korruptionsbekämpning i det bulgariska
regeringskansliet har bestämt att alla ministrar skall lägga fram rapporter om kampen mot
korruption i sina respektive ministerier. Det nyligen framförhandlade lånet på
520 miljoner euro från Världsbanken är avsett att hjälpa Bulgarien att förbereda sig för
anslutning till EU, genom att finansiera inte bara marknadsreformer utan också reformeringen
av domstolsväsendet och kampen mot korruption.
Det finns tydliga tecken på att Bulgariens ekonomi är sund på makroekonomisk nivå –
tillväxttakten har ökat – men inflationen steg under 2002 och arbetslösheten är fortfarande
mycket hög (19,4 procent andra kvartalet 2001) även om den har sjunkit något jämfört med
tidigare. Av Bulgariens åtta miljoner invånare är en fjärdedel pensionärer med inkomster som
ligger på existensminimum. En färsk opinionsundersökning visar att regeringens popularitet
har sjunkit, vilket är ett tecken på att allmänheten är besviken över att förändringarna inte går
snabbare och är mera genomgripande. Regeringen gör framsteg när det gäller den ekonomiska
strukturomvandlingen, och privatiseringen går snabbt framåt (den senaste åtgärden är
planerna på att sälja upp till 80 procent av det statliga tobaksmonopolet Bulgartabac). Det
nyligen framlagda lagförslaget om privatisering avvisades emellertid (den 7 mars 2002) av
president Parvanov och gick tillbaka till parlamentet för ytterligare behandling. Ett antal skäl
har anförts för denna åtgärd, men det finns farhågor för att avbrottet kan avskräcka potentiella
investerare.
Sedan attacken mot USA den 11 september har Bulgarien hela tiden varit en pålitlig partner,
som väl har spelat sin roll i FN:s säkerhetsråd och tillsammans med sina europeiska och
amerikanska allierade ställt upp för att möta hotet från terrorismen. Bulgarien rättar sig efter
GUSP. Landet fortsätter att agera som en stabiliserande faktor i sydöstra Europa och har givit
bidrag till Kfor och Sfor. När det gäller Afghanistan tillät Bulgarien i ett tidigt skede
PE 309.662
SV
56/134
RR\469983SV.doc
överflygningar av sitt territorium och upplät en del flygbaser. På senaste tid har Bulgarien
ökat sitt stöd till Kfor och har också erbjudit ISAF logistiskt stöd.
Bulgarien väntar nu på en inbjudan att gå med i Nato vid alliansens toppmöte i Prag i
november. Som en del av förberedelserna inför ett Nato-medlemskap går landet nu in för att
träna och utrusta sina väpnade styrkor så att de skall kunna fungera tillsammans med övriga
Nato-medlemmars styrkor. Ordföranden i parlamentets utskott för utrikesfrågor, säkerhet och
försvar, Stanimir Ilchev, uttryckte dock nyligen farhågor över nivån på de anslag som krävs
för dessa åtgärder. Regeringen har svarat med att påpeka att ett anslag på 80 miljoner lev
(41 miljoner euro) har avsatts särskilt för militära reformer.
Den 29 november 1999 undertecknade den dåvarande premiärministern Ivan Kostov och
Gunter Verheugen, kommissionsledamot med ansvar för utvidgningen, ett samförståndsavtal
som innehöll följande åtaganden: reaktor 1 och 2 vid kärnkraftverket Kozloduj skulle stängas
före utgången av 2002 ; reaktor 3 och 4 skulle stängas före 2008 respektive 2010. Det
avtalades också att reaktorerna 5 och 6 skulle byggas om och göras säkrare med hjälp av ett
Euratomlån. Kommissionens uppfattning var att reaktorerna 3 och 4 skulle stängas slutgiltigt
senast under 2006. Ett slutligt beslut om dessa stängningsdatum väntas i slutet av året.
Bulgarien vill helst utsträcka tidsfristen bortom 2006.
Det förs i många EU-medlemsstater en debatt om användningen av kärnkraft. I Bulgarien står
det klart att det finns ekonomiska, politiska och miljörelaterade faktorer som måste beaktas
innan det slutliga beslutet tas om stängning av reaktorerna 3 och 4. Det finns övertygande
argument för att de skall få finnas kvar efter 2006. Kozlodujanläggningen svarar inte bara för
44 procent av Bulgariens energiproduktion, utan den exporterar energi till Turkiet, Serbien,
Montenegro, Albanien och Grekland. Det beräknas att stängningen av reaktorerna 1–4 skulle
medföra en minskning av Bulgariens BNP med 5 procent (178 miljoner dollar,
205 miljoner euro); man räknar också med att elpriset skulle stiga med mellan 5,8 och
40 procent som ett resultat av stängningen.
Det finns också argument som talar för en stängning av reaktorerna 3 och 4 vid tidsfristen
2006. Dessa handlar huvudsakligen om säkerhet, vilket naturligtvis är en central fråga.
Bulgarien och kommissionen måste fatta ett definitivt beslut om Kozloduy, på grundval av en
förutsättningslös analys, med hänsyn tagen till alla relevanta faktorer. Man bör t.ex. beakta
slutsatserna från IAEA:s resa till Bulgarien, som är planerad till 24 – 28 juni 2002, och
synpunkterna från WENRA (Western European Nuclear Regulatory Authority) innan detta
beslut fattas.
Bulgarien är den tredje största mottagaren av EU-stöd inför anslutningen med ett årligt bidrag
på ca 300 miljoner euro. Landet har haft problem med att omsätta stödet i praktiken, men det
verkar som om läget har förbättrats. Vi är dock angelägna att få veta hur målinriktade och väl
förvaltade de olika programmen och projekten under Phare, ISPA och Sapard är, och
föredraganden väntar på närmare information från kommissionen i denna fråga.
RR\469983SV.doc
57/134
PE 309.662
SV
Rumänien
I sin resolution av den 5 september 20011 om Rumäniens medlemskapsansökan och läget i
förhandlingarna fastställde Europaparlamentet skälen till att ett relativt litet antal kapitel
dittills hade färdigförhandlats av Rumänien och kommissionen, och föreslog åtgärder för att
vända trenden. Sedan dess har betydande framsteg gjorts och Europeiska rådet i Laeken
godkände Rumäniens mål att börja förhandla om samtliga kapitel under 2002.
Det finns politiska och ekonomiska tecken som tyder på att detta mål kommer att uppnås,
särskilt det handlingsprogram för att intensifiera förberedelserna för anslutningen som den
rumänska regeringen antog i januari 2002.
Det ytterligare mål som den rumänska regeringen uppställde efter Laeken, att slutföra
förhandlingarna före slutet av 2003 eller i vart fall före juni 2004, är ett nytt och berömvärt
mål, som dock kommer att kräva en djupgående inhemsk anpassning till EU:s politiska,
ekonomiska och sociala normer.
Detta mål kommer inte att kunna uppnås annat än om de förväntningar på Europeiska unionen
som uttalats av den rumänska regeringen kompletteras av en ny färdplan och en omarbetad
strategi för anslutningen vid Europeiska rådets kommande möte i Köpenhamn. Rumänien
behöver stöd för att kunna påskynda sina förberedelser, och Europeiska rådets beslut i
Göteborg om extra ekonomiskt och annat stöd till Rumänien och Bulgarien under mellantiden
måste genomföras.
Man bör också ha Rumäniens uttalande i åtanke om att Europeiska rådets beslut i Berlin 1999
– alla medel som frigörs genom anslutningen av den grupp stater som blir medlemsstater i
juni 2004 skall omfördelas till de återstående kandidatländerna – strikt måste respekteras.
De institutionella och finansiella åtgärder som Europeiska unionen måste vidta för att uppfylla
dessa åtaganden kommer också att i hög grad bidra till att motverka att den rumänska
allmänhetens stöd minskar på grund av den utdragna anslutningsprocessen.
De rumänska myndigheterna har i detta sammanhang föreslagit att Europaparlamentet skall
undersöka om det är politiskt och institutionellt möjligt att inrätta en särskild
observatörsstatus för det rumänska parlamentet. Europaparlamentet bör överväga om man kan
införa särskilda åtgärder som erbjuder en ny och stark institutionell ”bro” på parlamentarisk
nivå.
I kommissionens återkommande rapport från november 2001 sammanfattas följande viktiga
framsteg som gjorts av Rumänien på de områden som Europaparlamentet utpekade i det
betänkande som bilades parlamentets resolution från september 20011: den nya lagen om
offentlig upphandling som kommer att spela en viktig roll i kampen mot korruption, framsteg
när det gäller de mänskliga rättigheterna, bl.a. reformering av barnhemssystemet och
avkriminalisering av homosexualitet, antagande av lagar om återställande av egendom och
behandlingen av asylsökande och flyktingar, utveckling mot makroekonomisk stabilitet med
ökad tillväxt och växande export samt påbörjade privatiseringsåtgärder och anpassning av
1
EGT C 72 E, 21.3.2002, s. 200.
PE 309.662
SV
58/134
RR\469983SV.doc
energipriserna.
I kommissionens rapport anges också, i enlighet med Europaparlamentets resolution1, de
områden där det fortfarande krävs beslutsamma åtgärder och politiskt engagemang. Särskilt
uppmärksammas kampen mot korruption, misslyckandet med att reformera den offentliga
förvaltningen och den omständigheten att införlivandet av lagstiftning inte har lett till att den
administrativa förmågan har förbättrats, särskilt när det gäller förvaltningen av EU-medel.
Vidare avsaknaden av nya lagar om dataskydd och förbättring av gränskontrollens kapacitet
och infrastruktur. I rapporten nämns också det överhängande behovet att skapa ett omfattande
regelverk för intern finansiell kontroll av offentliga medel och öka förvaltningens kapacitet
(inkl. medel från EU).
Det understryks också att det saknas garantier för domstolsväsendets oberoende, behövs
reformer för att modernisera strafflagen och öka polisens ansvarsskyldighet samt
proportionaliteten hos dess agerande. Det bristfälliga genomförandet av den nationella
strategin för den romska befolkningen för att bekämpa utbredd diskriminering och förbättra
levnadsförhållandena framhålls, liksom behovet av att komma tillrätta med ekonomiska
obalanser och inflation samt bristen på medel för att förbättra en dålig social miljö och vikten
av att förbättra övervakningen av finansiella tjänster utöver den nya lagstiftning som antagits
om penningtvätt.
En delegation från utrikesutskottet besökte Rumänien den 24–25 november 2001 och fick ett
välkommet tillfälle att understryka den vikt som Europaparlamentet fäster vid att Rumänien
blir medlem av EU samt att undersöka de utmaningar som politiker, förvaltning och det civila
samhället fortfarande står inför.
De omfattande reformer som behövs och det systematiska genomförandet av dessa kräver
betydande och allvarliga ansträngningar under lång tid. Särskilt gäller detta den intensiva
kampen med den djupt rotade korruption som rumänerna möter i sitt dagliga liv liksom den
omfattande och oförminskade handeln med narkotika, vapen, män, kvinnor och barn,
cigaretter och alkohol. Inrättandet i januari 2002 av ett riksåklagarämbete för att bekämpa
korruption var ett viktigt steg men mycket mera återstår att göra. Om inte välkända
lagöverträdare ställs inför rätta kommer det att bli svårt att återupprätta allmänhetens
förtroende för parlamentet och rättsväsendet.
Den tunga börda som IMF-avtalet innebär för Rumänien kräver också utomordentlig politisk
vilja och ledarskap för att se till att den nödvändiga finansiella och ekonomiska disciplinen
iakttas, särskilt inom energisektorn och andra förlustbringande statsägda företag. Dålig
administrativ kapacitet och avsaknad av annan sakkunskap innebär att antagna lagar inte kan
omsättas i praktiken eftersom det saknas kompetenta statstjänstemän och andra
befattningshavare.
I det gemensamma uttalande som antogs av Europeiska unionen och Rumänien vid det
åttonde mötet i associeringsrådet den 12 mars 2002 återges de flesta av dessa problemfrågor
och en del av de förslag som framställdes i Europaparlamentets resolution från november
Europaparlamentets resolution om Rumäniens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen och läget i
förhandlingarna, EGT C 72 E, 21.3.2002, s. 200.
1
RR\469983SV.doc
59/134
PE 309.662
SV
förra året. Det uttrycks också förhoppningar som ligger i linje med det budskap som
formuleras idag.
PE 309.662
SV
60/134
RR\469983SV.doc
EUROPAPARLAMENTET
 






 
1999
2004
Plenarhandling
SLUTLIG VERSION
A5-0190/2002
Par3
24 maj 2002
BETÄNKANDE
om läget i utvidgningsförhandlingarna
(KOM(2001) 700 – C5-0024/2002 – 2002/2023(COS))
Del 3: Yttranden från andra utskott
Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och
försvarspolitik
Föredragande: Elmar Brok
Medföredragande: Jacques F. Poos, Jürgen Schröder, Gunilla Carlsson,
Luís Queiró, Elisabeth Schroedter, Ioannis Souladakis, Ursula Stenzel,
Jas Gawronski, Jan Marinus Wiersma, Demetrio Volcic, Geoffrey Van Orden
och Baroness Nicholson of Winterbourne
RR\469983SV.doc
61/134
PE 309.662
SV
PE 309.662
SV
62/134
RR\469983SV.doc
INNEHÅLL
Sida
YTTRANDE FRÅN BUDGETKONTROLLUTSKOTTET .................................................... 4
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER
SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR ................................................................... 68
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR EKONOMI OCH VALUTAFRÅGOR ................ 74
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR OCH DEN INRE
MARKNADEN ....................................................................................................................... 79
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, UTRIKESHANDEL,
FORSKNING OCH ENERGI ................................................................................................. 82
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALFRÅGOR .. 87
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH
KONSUMENTFRÅGOR........................................................................................................ 90
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR JORDBRUK OCH LANDSBYGDENS
UTVECKLING ....................................................................................................................... 97
YTTRANDE FRÅN FISKERIUTSKOTTET ...................................................................... 109
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR REGIONALPOLITIK, TRANSPORT OCH
TURISM ................................................................................................................................ 113
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KULTUR, UNGDOMSFRÅGOR, UTBILDNING,
MEDIER OCH IDROTT ...................................................................................................... 118
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER OCH
JÄMSTÄLLDHETSFRÅGOR ............................................................................................. 125
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR FRAMSTÄLLNINGAR .................................... 130
Återges separat
FÖRSLAG TILL RESOLUTION .......................................................... (Del 1 - A5-0190/2002)
MOTIVERING....................................................................................... (Del 2 - A5-0190/2002)
RR\469983SV.doc
63/134
PE 309.662
SV
16 april 2002
YTTRANDE FRÅN BUDGETKONTROLLUTSKOTTET
till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik
över läget i utvidgningsförhandlingarna
(KOM(2001) 700 – C5-0024/2002 – 2002/2023(COS))
Föredragande: Michel-Ange Scarbonchi
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 21 februari 2002 utsåg budgetkontrollutskottet
Michel-Ange Scarbonchi till föredragande.
Vid utskottssammanträdet den 15 april 2002 behandlade utskottet förslaget till yttrande.
Vid detta sammanträde godkände utskottet nedanstående slutsatser med 12 röster för och
1 röst emot.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Herbert Bösch (ordförande för
sammanträdet), Michel-Ange Scarbonchi (föredragande), María Antonia Avilés Perea, JeanLouis Bourlanges, Christopher Heaton-Harris, Michiel van Hulten, Renzo Imbeni (suppleant
för Paulo Casaca), Helmut Kuhne, Emmanouil Mastorakis (suppleant för Eluned Morgan),
John Joseph McCartin, Jan Mulder (suppleant för Antonio Di Pietro), Heide Rühle (suppleant
för Bart Staes) och Gabriele Stauner.
PE 309.662
SV
64/134
RR\469983SV.doc
KORTFATTAD MOTIVERING
Utvidgningen med tio länder i Central- och Östeuropa utgör en politisk, social och ekonomisk
utmaning för Europeiska unionen. För de berörda länderna utgör utvidgningen en ännu större
utmaning, på så vis att de under loppet av en relativt kort tidsperiod måste anpassa sina
system, som är ett arv från kommunistregimerna, till de europeiska normerna inom alla
sektorer inom gemenskapens regelverk. Europeiska unionens ekonomiska och tekniska stöd
skall hjälpa länderna med denna anpassning. Ur budgetkontrollutskottets synpunkt är det
väsentligt att stödet tjänar budgetmyndighetens syften och att det används under goda
förvaltnings- och insynsförhållanden.
Syftet med Phare-, Sapard- och Ispa-programmen är att förbereda kandidatländerna för
anslutningen. Instrumenten Sapard (för stöd till åtgärder inom jordbruk och
landsbygdsutveckling) och Ispa (för stöd till infrastruktur inom området för transporter och
miljön) har införts genom nya bestämmelser, som trädde i kraft den 1 januari 2000 och som
gäller fram till och med 2006.
Sapard-programmets decentraliserade förvaltning har krävt en lämplig rättslig ram inom
kandidatländerna. År 2000 ägnades åt ”institution building”, och kommissionen godkände i
slutet av november samma år tio program som lagts fram av kandidatländerna.
Sapard-bestämmelsernas komplexitet, som kommissionen underskattat, liksom de krav som
dessa medförde i kandidatländerna (en nationell utbetalningsmyndighet), har dock lett till ett
försenat budgetgenomförande, och praktiskt taget inga utbetalningar gjordes under 2000
och 2001. Fram till slutet av 2002 kommer endast hälften av kandidatländerna att kunna
tillämpa programmen. När det gäller Ispa har endast mycket små summor utbetalats för
åren 2000 och 2001. Även kandidatländernas förmåga att utnyttja stödet utgör ett problem,
och det är viktigt att dessa länder fortsätter sina ansträngningar att bygga upp nödvändig
administrativ kapacitet för att snabbt och effektivt kunna förverkliga olika projekt. Tekniskt
stöd från kommissionen är i detta syfte en absolut nödvändighet.
Budgetkontrollutskottet anser, som det redan påpekat vid ett flertal tillfällen, att ett öppet
utnyttjande av gemenskapsstödet bör säkerställas i kandidatländerna, genom ett system för
intern och extern kontroll som är förenligt med gemenskapsnormerna. Av detta skäl anser
utskottet att det är oerhört viktigt att skydda de ekonomiska intressena i kandidatländerna, och
att upprätta en enhet för bedrägeribekämpning i samarbete med Europeiska byrån för
bedrägeribekämpning (OLAF), samt att redan nu förbereda inrättandet av en europeisk
åklagarmyndighet, i syfte att föregripa nödvändiga förändringar när det gäller lagstiftningen.
SLUTSATSER
Budgetkontrollutskottet uppmanar utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam
säkerhet och försvarspolitik att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1.
Parlamentet konstaterar att komplexiteten i bestämmelserna om det nya
Sapard-programmet (instrument för jordbruk och landsbygdsutveckling) och
RR\469983SV.doc
65/134
PE 309.662
SV
Ispa-programmet (infrastruktur och miljö) för kandidatländerna dels har underskattats
av kommissionen, dels har utgjort en verklig utmaning för kandidatländerna.
2.
Parlamentet noterar följaktligen att budgetgenomförandet för programmen försenats
efter att dessa bestämmelser trätt i kraft, och beklagar särskilt att endast hälften av
kandidatländerna kommer att kunna genomföra programmen, tidigast under år 2002.
3.
Parlamentet noterar dock de ansträngningar som kommissionen gjort när det gäller
”institutionsbyggande”, vilket krävts på grund av införandet av dessa nya
föranslutningsstöd, och noterar också kandidatländernas problem med att tillgodogöra
sig medlen, vilket även kommissionen är medveten om. Parlamentet anser att unionens
tekniska och ekonomiska stöd särskilt måste inriktas på förbättringen av dessa länders
administrativa förmåga. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens
förslag i meddelandet om den gemensamma finansieringsramen 2004-2006
(SEK(2002) 102) om att inrätta en övergångsordning för institutionell uppbyggnad.
Parlamentet betonar emellertid att det belopp som anslås till denna ordning skall
bedömas mot bakgrund av den samlade finansieringsramen och att användningen av
ordningen bör fastställas noggrant för att undvika möjlig överlappning och
dubbelfinansiering.
4.
Parlamentet konstaterar att anslutningsförhandlingarna avseende kapitel 28 för samtliga
kandidatländer, utom Rumänien och Bulgarien, avslutades preliminärt
den 20 december 2001 utan några övergångsarrangemang.
5.
Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att göra en särskild ansträngning
för att se till att samtliga kandidatländer har infört effektiva kontrollsystem på området
för gemensam förvaltning av gemenskapsmedel före anslutningen i syfte att säkerställa
en nivå för skydd av gemenskapens finansiella intressen som är jämförbar med nivån i
de nuvarande medlemsstaterna.
6.
Parlamentet anser att kommissionen, liksom revisionsrätten, genom mer noggranna
kontroller måste försäkra sig om att dessa länder förfogar över interna och externa
bokförings-, revisions- och kontrollsystem som är förenliga med gemenskapsnormerna,
och att en rapport i ärendet skall lämnas till parlamentets budgetkontrollutskott.
7.
Parlamentet anser även att de åtgärder som kommissionen vidtagit för att utvärdera
kandidatländernas administrativa och rättsliga ram när det gäller egna medel skall
granskas av revisionsrätten, och att en rapport i ärendet skall lämnas till parlamentets
budgetkontrollutskott.
8.
Parlamentet anser att skyddet av gemenskapernas ekonomiska intressen måste ha
mycket hög prioritet inom ramen för utvidgningen, vilket budgetkontrollutskottet har
betonat, och att detta också skall återspeglas i kandidatländernas avsevärda
ansträngningar när det gäller inrättandet av enheter för bekämpning av bedrägerier som
är riktade mot gemenskapernas intressen, vilka skulle bedriva ett verkligt samarbete
med OLAF, och enheter för effektiv bekämpning av korruption. Parlamentet anser att
det är oumbärligt att göra allmänheten i kandidatländerna medveten om denna fråga,
också inför inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet.
PE 309.662
SV
66/134
RR\469983SV.doc
9.
Parlamentet upprepar sin begäran till konventet att beakta frågan om inrättandet av en
europeisk åklagarmyndighet, i syfte att den skall kunna införas i fördraget i god tid före
utvidgningen.
10.
Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet informera parlamentet om de
förhandlingar som sker inom ramen för kapitel 28, vilket skall ske utöver de
regelbundna rapporter om kandidatländernas framsteg på vägen mot anslutning som
offentliggörs en gång om året.
RR\469983SV.doc
67/134
PE 309.662
SV
19 april 2002
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MEDBORGERLIGA FRI- OCH
RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR
till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik
över läget i utvidgningsförhandlingarna
(KOM(2001) 700 – C5-0024/2002 – 2002/2023(COS))
Föredragande: Arie M. Oostlander och Maria Berger
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 18 december 2001 utsåg utskottet för medborgerliga fri- och
rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor Arie M. Oostlander och Maria Berger till
föredragande.
Vid utskottssammanträdena den 18-19 mars och 17-18 april 2002 behandlade utskottet
förslaget till yttrande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet nedanstående slutsatser med 33 röster
för och 1 röst emot.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Ana Palacio Vallelersundi
(ordförande), Lousewies van der Laan och Giacomo Santini (vice ordförande), Arie M.
Oostlander och Maria Berger (föredragande), Hans Blokland (suppleant för Ole Krarup i
enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen), Alima Boumediene-Thiery, Kathalijne Maria
Buitenweg (suppleant för Heide Rühle), Michael Cashman, Ozan Ceyhun, Carlos Coelho,
Gérard M.J. Deprez, Francesco Fiori (suppleant för Marcello Dell'Utri i enlighet med artikel
153.2 i arbetsordningen), Pernille Frahm (suppleant för Giuseppe Di Lello Finuoli i enlighet
med artikel 153.2 i arbetsordningen), Pierre Jonckheer, Eva Klamt, Jean Lambert (suppleant
för Patsy Sörensen), Baroness Sarah Ludford, Hartmut Nassauer, William Francis Newton
Dunn, Elena Ornella Paciotti, Paolo Pastorelli (suppleant för Jorge Salvador Hernández
Mollar), Hubert Pirker, Martine Roure, Gerhard Schmid, Olle Schmidt (suppleant för
Francesco Rutelli), Ilka Schröder, Sérgio Sousa Pinto, The Earl of Stockton (suppleant för
Timothy Kirkhope), Joke Swiebel, Anna Terrón i Cusí, Gianni Vattimo (suppleant för Valter
Veltroni), Christian Ulrik von Boetticher och Christos Zacharakis (suppleant för Thierry
Cornillet).
PE 309.662
SV
68/134
RR\469983SV.doc
KORTFATTAD MOTIVERING
Kommissionen tar i sin senaste rapport om kandidatländernas framsteg utförligt upp de
aspekter som faller inom utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och
inrikes frågors behörighet. Dessutom föreligger det en omfattande undersökning av
rättssystemets oberoende och om minoriteternas situation i kandidatländerna (utom i Turkiet)
som gjorts av ”Open Society Institute”. Båda dessa rapporter pekar på visserligen delvis
betydande framsteg och insatser, framförallt i de av kandidatländerna som gjort mest
framsteg, men å andra sidan framkommer här och genom andra källor fortfarande en bild som
ger anledning till oro. Man kan för närvarande inte om något av kandidatländerna säga att det
uppfyller samtliga berättigade förväntningar. Eftersom den beräknade tidsfristen fram till
anslutningen inte är särskilt lång måste insatserna på detta område ökas avsevärt. Detsamma
gäller för det stöd som EU och medlemsstaterna skall tillhandahålla i detta avseende. Med
hänsyn till de knapphändiga instruktioner som de rådgivande utskotten erhållit från det
ansvariga utskottet angående sina yttranden kommer endast de mest iögonfallande problemen
att än en gång lyftas fram i detta senaste yttrande.
SLUTSATSER
Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar
utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik att
som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som görs i kandidatländerna vad gäller att
anpassa sin lagstiftning till EG:s regelverk på området för rättsliga och inrikes frågor.
Välkomnar att Cypern, Tjeckien, Ungern och Slovenien har slutfört kapitel 24 om rättsliga
och inrikes frågor. Parlamentet uppmanar samtliga dessa stater att ytterligare förbättra sin
förvaltningskapacitet, sin rättsliga organisation, och kapaciteten vad gäller genomförande
och verkställighet inom de olika områden som berör rättsliga och inrikes frågor.
2. Europaparlamentet ger uttryck för sin oro när det gäller kandidatländernas förmåga att på
kort tid och på ett verkningsfullt sätt genomföra det snabbt växande regelverket på
området för rättsliga och inrikes frågor, då de ställs inför den hastiga utvecklingen (efter
den 11 september 2001) och med hänsyn till att denna del av de rättsliga och inrikes
frågorna gäller samhällets mest angelägna områden som rättsstaten och medborgarnas
förtroende för en utvidgad union; betonar därför betydelsen av att särskilt prioritera detta
område.
3. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att kommissionen kommer att
tillhandahålla ytterligare ekonomiskt stöd för att främja institutionell uppbyggnad och för
att förbättra den administrativa kapaciteten. Parlamentet uppmanar kommissionen och
medlemsstaterna att tillhandahålla ytterligare tekniskt bistånd om detta är nödvändigt.
4. Europaparlamentet välkomnar det erbjudande om ekonomiskt stöd för norra Cypern som
kommissionen föreslagit för perioden 2004 till 2006 och konstaterar att utvecklingen av
förvaltningen, rättssystemet och institutionerna inom det civila samhället på norra Cypern
i hög grad förtjänar att uppmärksammas, liksom fastställandet av minoriteternas
RR\469983SV.doc
69/134
PE 309.662
SV
rättigheter inom ett framtida enat Cypern.
5. Europaparlamentet appellerar till de av de tretton nuvarande kandidatländerna som först
kommer att erhålla medlemskap i unionen om att dessa, i förväg avstår från rätten att
inlägga veto mot anslutningen av länder som därefter kommer att bli medlemmar.
Respekterande av grundläggande rättigheter
-
rättssystemet
6. Europaparlamentet konstaterar att trots de framsteg som kunde iakttas under 2001,
kännetecknas rättskipningen i flera kandidatländer fortfarande av:
- en alltför inskränkt tillgång till rättvisa för vissa befolkningsgrupper beroende på en
otillräcklig rättshjälp,
- förhållanden i fängelserna som ofta är förnedrande.
- olösta problem i samband med häktning i väntan på rättegång.
7. Europaparlamentet betonar att när det gäller frågor rörande kandidatländernas efterlevnad
av krav som gäller grundläggande fri- och rättigheter bör dessa tilldelas samma politiska
betydelse som ekonomiska frågor och frågor rörande fred och säkerhet, inte i första hand
för att det här rör sig om tillämpningen av ”högtidliga” principer, utan för att det faktiskt
gäller medborgarnas vardagliga trygghet.
-
polis
8. Europaparlamentet konstaterar att det i flera kandidatländer förekommer alltför många fall
av polisvåld och att gärningsmännen undgår straff, och parlamentet uppmanar de berörda
staterna att öka sina ansträngningar för att förbättra utbildningen, polisens
anställningsvillkor samt vad gäller mekanismerna för bestraffning.
-
minoriteter
9. Europaparlamentet noterar att i snart sagt samtliga kandidatländer där dessa förekommer
utsätts minoriteten romer fortfarande för allvarlig diskriminering vad gäller tillgången till
utbildning, bostäder och sysselsättning, och alltför ofta förekommer det att de utsätts de
för rasistiskt våld. Parlamentet uppmanar följaktligen de berörda kandidatländerna inte
endast att utveckla strategier för att bekämpa diskrimineringen av romerna, utan att också
se till att dessa tillämpas på ett verkningsfullt sätt.
10. Europaparlamentet uppmanar de Baltiska staterna att fortsätta med sina program för
språkutbildning och att främja naturaliseringsprocessen för de ryska minoriteterna,
i synnerhet genom att göra förfarandet för naturalisering mindre betungande.
11. Europaparlamentet uppmanar enträget Rumäniens regering att verksamt garantera
religionsfrihet och göra slut på illegala ockupationer och förstörelse av kyrkor som tillhör
den grekisk-ortodoxa minoriteten.
PE 309.662
SV
70/134
RR\469983SV.doc
12. Europaparlamentet uppmanar de berörda regeringarna att fortsätta sina insatser vad gäller:
- att genomföra ett verksamt skydd för barn, särskilt i Bulgarien och Rumänien,
- förbättra villkoren för personer med funktionshinder,
- upphäva lagstiftning som innebär diskriminering av homosexuella (i Bulgarien,
Ungern och på Cypern) respektive snarast låta redan beslutade förändringar träda
ikraft (Estland och Litauen),
- generellt och effektivt bekämpa alla slags diskriminering i enlighet med artikel 13 i
fördraget om Europeiska unionen.
Annars kommer deras uppfyllande av Köpenhamnskriterierna att på nytt ifrågasättas.
-
människohandel
13. Europaparlamentet noterar att flera av kandidatländerna fortsätter att vara knutpunkter för
människohandel, och då särskilt handel med kvinnor. Följaktligen uppmanar parlamentet
dessa stater att mera effektivt bekämpa detta fenomen, särskilt genom åtgärder som
motverkar dess sociala orsaker, och då detta blir aktuellt ratificera de internationella
konventioner som hänför sig till problemet, samt straffa dem som utövar den brottsliga
verksamheten (särskilt Bulgarien, Rumänien och Lettland).
-
yttrandefrihet
14. Europaparlamentet konstaterar med oro att det i flera av kandidatländerna (Bulgarien,
Tjeckien, Ungern och Rumänien), bland annat genom det sätt på vilket den statliga
kontrollen genomförs, förekommer att journalisters yttrandefrihet och mediernas
oberoende ställning ifrågasätts.
-
asylfrågor
15. Europaparlamentet lägger märke till att det i flera kandidatländer (särskilt i de
Baltiska staterna och Slovakien) vad gäller det asylförfarande som tillämpas, att det
förekommer allt för långa väntetider och otillräckliga möjligheter till överklaganden, att
det finns stora brister när det gäller förvar av flyktingar, och Europaparlamentet uppmanar
dessa stater att vidta de åtgärder som krävs för att anpassa sina förfaranden och sin praxis
på området till de internationella och europeiska normerna.
Rättsligt samarbete och polissamarbete
16. Europaparlamentet betonar att det krävs mycket kraftfulla insatser vad gäller
fortbildningen av personal, i synnerhet för bekämpningen av ekonomisk brottslighet,
penningtvätt, databrott och korruption; i synnerhet för att bekämpa den organiserade
brottsligheten behövs erfaren personal, utrustning och fortbildning. Parlamentet vill
uppmuntra inrättandet av särskilda professurer i EG-rätt vid universiteten (så kallade
Monnet-professurer).
RR\469983SV.doc
71/134
PE 309.662
SV
17. Europaparlamentet uttrycker sin oro för den låga utbildningsnivån för domare och poliser
i flertalet av kandidatländerna, samt för de strukturella bristerna vad gäller tillgången på
erfaren och välutbildad personal vid de rättsliga myndigheterna och inom polisen och den
höga personalomsättningen när det gäller högre tjänstegrader beroende på låga löner;
särskilt i Rumänien är arbetsbelastningen hög beroende på att det fattas personal vid
domstolarna och att det finns för få domstolar.
18. Europaparlamentet betonar att de flesta kandidatländerna i sin kamp att övervinna
kvarlevorna från en tid utan ett oberoende, pålitligt och effektivt rättssystem och
avsaknaden av en modern polisorganisation och ett modernt system för gränskontroll, nu
ställs inför ekonomiska hinder och att några fortfarande hämmas av effekterna av deras
bristfälliga ekonomiska utveckling.
Gränskontroll
19. Europaparlamentet betonar att problemen vid gränsen Litauen-Polen-Kaliningrad orsakas
av brister och ineffektivitet inom förvaltningen från rysk sida, och parlamentet konstaterar
att, å ena sidan behöver Litauen och Polen förstärka gränskontrollen, och å andra sidan
måste de underlätta trafiken till och från Kaliningrad-enklaven.
20. Europaparlamentet betonar att en flexibel viseringsordning måste utvecklas för invånare i
gränsområdena (Kaliningrad, Ukraina), i synnerhet då Schengenavtalet träder ikraft i de
berörda staterna.
21. Europaparlamentet konstaterar att det vid många gränsövergångar förekommer att den
personal som ansvarar för gränskontrollen arbetar ineffektivt. Parlamentet uppmanar till
ökad effektivitet beträffande gränskontroller genom fortbildning av personalen och
förenklade administrativa förfaranden vid gränspassage.
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att ansvaret för de yttre gränserna
tillfaller gemenskapen, liksom ett delat ansvar för finansiering och personal.
Bekämpning av korruption
23. Europaparlamentet betonar att ett öppet samhälle (och då särskilt oberoende medier) och
ett oberoende domstolsväsen är absolut nödvändiga i kampen mot korruption; särskilt bör
domstolsförfaranden vara kännetecknade av öppenhet och insyn och de bör effektivt
granskas av medierna och av särskilda icke statliga organisationer (watchdog groups).
24. Europaparlamentet konstaterar att i synnerhet beroende på arvet från det förflutna och på
det strukturella problemet med underbetalda tjänstemän är korruption vanligen
förekommande i offentliga organisationer (med undantag för Slovenien och Estland och
Malta). Europaparlamentet konstaterar att denna underbetalning kan öka kunskapsflykten
till den privata sektorn och följaktligen försvaga den offentliga förvaltningen.
PE 309.662
SV
72/134
RR\469983SV.doc
25. Europaparlamentet understryker att, det trots de framsteg som görs i Rumänien (och
Bulgarien), i kampen mot korruptionen fortfarande förekommer förfarandemässiga brister
i rättssystemet som främjar korruption och som innebär att domare inte är straffbara.
Europaparlamentet noterar en ökning av de offentliga åklagarnas makt som skulle kunna
komma att stå i strid med rättsstatsprincipen, och konstaterar med oro att i Rumänien kan
flertalet invånare inte leva enbart på sin lön, vilket främjar korruption.
Skydd av personuppgifter
26. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som görs i flera kandidatländer vad gäller att
inrätta tillsynsmyndigheter för hanteringen av personuppgifter.
Kampen mot terrorism
27. Europaparlamentet uppmanar enträget de av kandidatländerna som ännu inte ratificerat de
konventioner som är nödvändiga för bekämpning av terrorism som FN-konventionen om
förhindrande av finansieringen av terrorism (1999) och EU-konventionen av
den 29 maj 2000 om ömsesidigt bistånd i brottmål att omedelbart underteckna och
ratificera dem.
28. Europaparlamentet påminner om att Europeiska rådet i Köpenhamn förklarade att
medlemskap kräver att kandidatländerna bygger upp stabila institutioner som en garant för
demokrati, rättsstaten, mänskliga rättigheter och respekterande och skydd av minoriteter,
vilket implicerar att övergångsperioder inte kan medges vad gäller dessa kriterier.
Europaparlamentet anser därför att de stater som inte löst problem i samband med vad
som angivits ovan, inbegripet grundläggande rättigheter, korruption, yttrandefrihet och
häktning i väntan på rättegång inte kan erhålla medlemskap i EU.
RR\469983SV.doc
73/134
PE 309.662
SV
17 april 2002
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR EKONOMI OCH VALUTAFRÅGOR
till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik
över läget i utvidgningsförhandlingarna
(KOM(2001) 700 – C5-0024/2002 – 2002/2023(COS))
Föredragande: Harald Ettl
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 23 januari 2002 utsåg utskottet för ekonomi och valutafrågor
Harald Ettl till föredragande.
Vid utskottssammanträdena den 25 februari, 19 mars och 16 april 2002 behandlade utskottet
förslaget till yttrande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet enhälligt nedanstående slutsatser.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Christa Randzio-Plath (ordförande),
John Purvis (vice ordförande), Harald Ettl (föredragande)(suppleant för David W. Martin),
Generoso Andria, Luis Berenguer Fuster (suppleant för Pervenche Berès), Hans Blokland,
Hans Udo Bullmann, Jonathan Evans, Carles-Alfred Gasòliba i Böhm, Robert Goebbels,
Lisbeth Grönfeldt Bergman, Mary Honeyball, Brice Hortefeux, Othmar Karas, Piia-Noora
Kauppi, Astrid Lulling, Thomas Mann (suppleant för Ingo Friedrich), Ioannis Marinos,
Helmuth Markov (suppleant för Philippe A.R. Herzog), Hans-Peter Mayer, Ioannis Patakis,
Fernando Pérez Royo, Mikko Pesälä (suppleant för Christopher Huhne), Elly Plooij-van
Gorsel (suppleant för Karin Riis-Jørgensen), Bernhard Rapkay, Olle Schmidt, Peter William
Skinner, Charles Tannock (suppleant för Theresa Villiers), Helena Torres Marques, Bruno
Trentin och Ieke van den Burg (suppleant för Giorgos Katiforis).
PE 309.662
SV
74/134
RR\469983SV.doc
KORTFATTAD MOTIVERING
Kandidatländerna hade från början kommit mycket olika långt i sina förberedelser, men
bilden av de framsteg som görs har redan nu blivit mycket mer homogen. Det verkar nu vara
möjligt att ta emot upp till tio länder. Endast Bulgarien och Rumänien kommer att behöva
längre tid för att förbereda sig. Bulgarien har emellertid gjort väsentligt större framsteg än
Rumänien när det gäller att reformera sin ekonomi.
Generellt kan emellertid konstateras att det ännu inte finns en tillräcklig regleringskapacitet
för att säkerställa att den inre marknaden fungerar friktionsfritt. Den säkerhet som är
nödvändig, särskilt för investerare, men även för exportörer, motsvarar ännu inte den standard
som krävs i EU. Det finns fortfarande stora skillnader mellan det teoretiska genomförandet av
lagstiftningen och praxis. Grundpelare i vår marknadsekonomi såsom konkurrens- och
konsumentskyddsbestämmelser samt tekniska standarder motsvarar ännu inte EU:s krav.
Utvecklingen av finansmarknaderna visar i hög grad att utvecklingen av ekonomin ännu inte
är tillfredsställande. På det tillsynsrättsliga området finns det fortfarande mycket att göra. Den
stora mängd osäkra lån som fortfarande finns i kandidatländerna bekräftar det ytterligare
behov som finns när det gäller att omstrukturera kostnaderna, vilka inte är obetydliga i
förhållande till BNP.
Ett av EU:s centrala instrument, konkurrenspolitiken, medför fortfarande stora problem för de
baltiska staterna, Slovakien och Slovenien.
För att en bro skall kunna byggas mellan den nuvarande, och nödvändiga,
subventionspolitiken och EU:s regelverk är det nödvändigt att EU själv visar större
inlevelseförmåga.
Den långsamma omstruktureringen av industrin, framför allt den tunga industrin, begränsar i
hög grad konkurrensförmågan. Den främsta orsaken till detta är kostnaderna för åtföljande
åtgärder för att säkra sysselsättningen under omstruktureringsprocessen. Den höga
arbetslösheten, särskilt den höga ungdomsarbetslösheten på över 35 procent, innebär att den
gamla strukturen bibehålls, både inom industrin och på landsbygden.
Detta medför att det i många viktiga regioner i kandidatländerna uppstår flaskhalsar i
reformprocessen, och det är på kort sikt nödvändigt att öka stödet till integrationen för att
förhindra en katastrofal utveckling på sysselsättningsområdet och därmed även på det sociala
området.
En sådan utveckling är en signal till EU om att Europeiska unionen inte längre kommer att
kunna upprätthålla sin ekonomiska dragningskraft på en hög nivå om det inte genomförs en
kvalitativ och kvantitativ förbättring av strukturfonderna.
RR\469983SV.doc
75/134
PE 309.662
SV
SLUTSATSER
Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för utrikesfrågor, mänskliga
rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik att som ansvarigt utskott infoga följande i
sitt resolutionsförslag:
1.
Parlamentet konstaterar med anledning av kommissionens rapport om framstegen på
vägen mot anslutning, som lades fram i november 2001, med tillfredsställelse att
utvecklingen i kandidatländerna kännetecknas av en tilltagande homogenitet när det
gäller processen att anpassa sig till Europeiska unionen.
2.
Parlamentet påpekar att regleringskapaciteten ännu inte är tillräcklig för att den inre
marknaden skall kunna fungera friktionsfritt, vilket också understryker behovet av att
man undviker att överbelasta EU:s lagstiftning med alltför omfattande och alltför
detaljerade bestämmelser, så att kandidatländerna lättare kan anta EU:s regelverk
samtidigt som det skapas en gynnsam miljö för företagen.
3.
Parlamentet begär att kandidatländerna i snabbare takt genomför
konkurrensbestämmelserna, och i synnerhet EU:s stödordning, för att på så sätt
förhindra en ödeläggande konkurrens när det gäller lokaliseringen, som kan påverka
omröstningen om utvidgningen negativt, och begär att de offentliga tjänsterna
moderniseras samt att de tillsynsrättsliga bestämmelserna, särskilt inom banksektorn,
utökas för att möjliggöra en öppen och reglerad utveckling av finansmarknaderna.
4.
Parlamentet betonar att kandidatländerna inte får beviljas några eftergifter i fråga om
skattefrihet och skatteförmåner, som kan ligga till hinder för en smidigt fungerande
inre marknad, och uppmanar kommissionen att utan dröjsmål överlämna en detaljerad
och omfattande rapport om anslutningsförhandlingarnas skattekapitel till
Europaparlamentet.
5.
Parlamentet påminner om att det i sin resolution av den 13 november 2001 om
meddelandet från kommissionen om tjänster i allmänhetens intresse, uppmanade
kommissionen att utarbeta en bedömningsrapport om situationen och behoven när det
gäller tjänster i allmänhetens intresse i kandidatländerna.
6.
Parlamentet välkomnar dock de framsteg i form av till exempel avregleringar som
flera kandidatländer kan uppvisa.
7.
Parlamentet betonar vikten av finansiell stabilitet och ett fungerande banksystem i
kandidatländerna, och begär att man utökar de reglerande och tillsynsrättsliga
bestämmelserna för finansmarknaderna.
8.
Parlamentet betonar vikten av konsumentskydd och begär att bestämmelserna på detta
område genomförs i snabbare takt än hittills.
PE 309.662
SV
76/134
RR\469983SV.doc
9.
Parlamentet anser att för att den ekonomiska utvecklingen skall lyckas måste
säkerheten för samtliga ekonomiska aktörer garanteras genom genomförandet av
EU:s regelverk. Det påpekar även att detta hänger nära samman med bekämpandet av
korruption och främjandet av rättsstatliga principer.
10.
Parlamentet påpekar att på grund av den generella ekonomiska politiska utvecklingen i
de flesta kandidatländer i Central- och Östeuropa skulle en alltför snabb anslutning till
den ekonomiska och monetära unionen kunna medföra problem för eurons stabilitet,
liksom för den sysselsättningsmässiga och socialpolitiska utvecklingen. Det
understryker i detta sammanhang det ekonomiska och politiska värdet i att samtliga
medlemsstater i full utsträckning deltar i den ekonomiska och monetära unionen.
11.
Parlamentet noterar att det krävs en viss ekonomisk och monetär flexibilitet och en
stabil ekonomisk tillväxt för att kandidatländerna skall kunna genomföra en hållbar
övergång till en sund marknadsekonomi.
12.
Parlamentet konstaterar att kandidatländernas budgetsituation har försämrats på sista
tiden, i synnerhet på grund av ökade kostnader för omstruktureringen av ekonomin
och förberedelsen av anslutningen till EU. Parlamentet oroar sig över att man i vissa
länder på nytt börjat tillämpa budgetförfaranden som inte tillåter insyn.
13.
Parlamentet anser att en förutsättning för kandidatländernas anslutning måste vara att
deras lagstiftning stämmer överens med rekommendationerna från FATF
(arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt) i fråga om bekämpning av
penningtvätt och skatteparadis.
14.
Parlamentet uppmanar därför kandidatländerna att fastställa tydliga prioriteringar för
utgifterna och förbättra förvaltningen av den offentliga ekonomin, och effektivisera
förvaltningen på finanskontrollområdet i syfte att avslöja och bekämpa bedrägerier.
15.
Parlamentet anser att det är absolut nödvändigt att reformen av de befintliga
EU-institutionerna måste ske snabbare än hittills varit fallet, för att på så sätt se till att
upp till tio nya medlemsstater kan anslutas, och att ett EU 25+ kan fungera
tillfredsställande.
16.
Parlamentet anser att övergångsperioder är nödvändiga på vissa områden för att
möjliggöra en rättvis konkurrens och en stegvis integration, men anser att dessa
övergångsperioder bör vara så korta och begränsade som möjligt med tanke på målet
att skapa sammanhållning.
17.
Parlamentet konstaterar också att det är absolut nödvändigt att kandidatländerna
snabbt inrättar en fungerande tomt-, bostads- och byggnadsmarknad för att inte hindra
utvecklingen på arbetsmarknaden.
18.
Parlamentet anser att det i allmänt ekonomiskt avseende är absolut nödvändigt att
reformen av socialförsäkringssystemet påskyndas i kandidatländerna.
RR\469983SV.doc
77/134
PE 309.662
SV
19.
Parlamentet uppmanar Europeiska unionen och kandidatländerna att intensifiera sitt
utbyte av information och erfarenheter. Dessutom uppmanas kommissionen att främja
det regionala samarbetet mellan kandidatländerna och att anslå finansiella medel för
detta syfte.
20.
Parlamentet anser dock att denna kritik inte får förta den i grunden positiva inställning
parlamentet har till utvidgningsprocessen och vikten av att länderna i Öst- och
Centraleuropa blir fullvärdiga medlemmar i Europeiska gemenskapen. Parlamentet
understryker att kandidatländernas omställning inför EU-medlemskapet är en mycket
omfattande process, och att unionen måste balansera sin kritik mot långsamma
reformer med förståelse för omställningsprocessen och stöd till denna, till exempel via
de existerande gemenskapsprogrammen.
21.
Parlamentet understryker också att medlemskap i sig gör det lättare för
kandidatländerna att uppnå de mål som unionen eftersträvar.
PE 309.662
SV
78/134
RR\469983SV.doc
23 april 2002
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR OCH DEN INRE
MARKNADEN
till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik
över läget i utvidgningsförhandlingarna
(KOM(2001) 700 – C5-0024/2002 – 2002/2023(COS))
Föredragande: Joachim Wuermeling
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 19 februari 2002 utsåg utskottet för rättsliga frågor och den
inre marknaden Joachim Wuermeling till föredragande.
Vid utskottssammanträdena den 27 mars och 23 april 2002 behandlade utskottet förslaget till
yttrande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet nedanstående slutsatser med 25 röster
för och 1 nedlagd röst.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Willi Rothley (ordförande för
sammanträdet), Ioannis Koukiadis och Bill Miller (vice ordförande), Joachim Wuermeling
(föredragande), Paolo Bartolozzi, Maria Berger, Ward Beysen, Philip Charles Bradbourn
(suppleant för Nicole Fontaine), Bert Doorn, Raina A. Mercedes Echerer (suppleant),
Marie-Françoise Garaud, Evelyne Gebhardt, Fiorella Ghilardotti, Malcolm Harbour, Heidi
Anneli Hautala, The Lord Inglewood, Piia-Noora Kauppi (suppleant för Janelly Fourtou),
Kurt Lechner, Klaus-Heiner Lehne, Neil MacCormick, Toine Manders, Arlene McCarthy,
Manuel Medina Ortega, Elena Ornella Paciotti (suppleant för Carlos Candal), Rijk van Dam
(suppleant för Ole Krarup), Rainer Wieland och Stefano Zappalà.
RR\469983SV.doc
79/134
PE 309.662
SV
SLUTSATSER
Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden uppmanar utskottet för utrikesfrågor,
mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik att som ansvarigt utskott infoga
följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet välkomnar det faktum att anslutningsförhandlingarna om de kapitel
som rör den inre marknaden, inbegripet kapitlen om miljö och socialfrågor, preliminärt
har kunnat avslutas och anser att de övergångsbestämmelser man kommit överens om
utgör en rättvis och förnuftig väg mot en stegvis marknadsintegration.
2. Europaparlamentet anser, liksom kommissionen, att de framsteg som några av
kandidatländerna hittills gjort i fråga om att inrätta effektiva förvaltningar och
rättsväsenden ännu inte är tillräckliga för att uppfylla Köpenhamnskriterierna (förmåga att
uppfylla de åtaganden som ett medlemskap innebär), och fruktar att kandidatländerna inte
kan uppfylla de åtaganden som gemenskapslagstiftningen fastställer, i synnerhet när det
gäller konsumentskydd, miljö, hälsa, socialfrågor och konkurrens. Parlamentet begär
därför att det görs ytterligare ansträngningar för att organisera administrationen, utbilda
statstjänstemän, förbättra statstjänstemännens ställning, skynda på förfarandena samt
bekämpa korruption.
3. I fråga om rättsliga frågor och den inre marknaden kan Europaparlamentet inte gå med på
några eftergifter från Köpenhamnskriterierna, och hänvisar till sambandet mellan en allt
öppnare marknad å ena sidan, och miljö-, social- och konkurrensbestämmelserna å andra
sidan, vilka är rättigheter och åtaganden som motsvarar varandra och måste gå hand i
hand.
4. Europaparlamentet påminner om vikten av att man erkänner minoriteternas kulturella och
språkliga rättigheter och, i synnerhet, behovet av att de romska minoriteterna i de olika
kandidatländerna behandlas separat, med aktivt deltagande från romerna själva.
5. Eftersom Europaparlamentet delar kommissionens uppfattning om att denna förutsättning
för en anslutning inte uppfylls förbehåller det sig rätten att göra en ny utvärdering om ett
slutgiltigt beslut måste fattas om de länder som är klara att ansluta sig.
6. Europaparlamentet uppmanar anslutningsländerna att skoningslöst bekämpa
pirattillverkning och olaglig kopiering, eftersom det annars kan bli nödvändigt att stoppa
avskaffandet av gränskontroller för varor.
7. Europaparlamentet upprepar sitt krav på fortsatt stöd till de små och medelstora företagen
i gränsregionerna, eftersom de efter utvidgningen kommer att utsättas för illojal
konkurrens genom låga löner, låga miljökrav och låga sociala krav, och skillnader i fråga
om subventioner. Parlamentet anser att en utökning av Interreg-stödet inte är någon
lösning för dessa små och medelstora företag, eftersom gränsöverskridande initiativ
knappast underlättar den omstrukturering som krävs.
PE 309.662
SV
80/134
RR\469983SV.doc
8. Trots att det bevisligen gjorts framsteg är Europaparlamentet fortfarande bekymrat över
att den offentliga förvaltningen och rättsväsendet inte stärkts i tillräckligt hög grad, och
hoppas därför att den handlingsplan som kommissionen föreslår lyckas.
Ungern
9. Europaparlamentet påminner om vikten av icke-diskriminering med tanke på att den
ungerska befolkningen ökat genom medborgare av annan nationalitet, och hoppas att de
ungerska bestämmelserna kommer att anpassas till gemenskapslagstiftningen på detta
område.
10. Europaparlamentet uppmanar den ungerska regeringen att snabbt vidta omfattande
åtgärder för att se till att medialagar antas som gör att de ungerska lagarna till EU:s
föreskrifter på det audiovisuella området.
Tjeckien och Slovakien
11. Europaparlamentet betonar att Europeiska unionen inte bara är en politisk union utan även
en rättslig gemenskap, och kräver därför att man undersöker om vissa delar av det så
kallade Beneš-dekretet fortfarande tillämpas och om detta strider mot EU-rätten eller den
allmänna folkrätten.
Estland, Lettland och Litauen
12. Europaparlamentet betonar vikten av att Europeiska unionen bekräftar att alla människor
är jämlika oavsett deras etniska, språkliga eller kulturella tillhörighet, så att
unionsmedborgarskapet inte begränsas av några sådana kriterier.
RR\469983SV.doc
81/134
PE 309.662
SV
25 april 2002
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, UTRIKESHANDEL,
FORSKNING OCH ENERGI
till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik
över läget i utvidgningsförhandlingarna
(KOM(2001) 700 – C5-0024/2002 – 2002/2023(COS))
Föredragande: Norbert Glante
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 19 februari 2002 utsåg utskottet för industrifrågor,
utrikeshandel, forskning och energi Norbert Glante till föredragande.
Vid utskottssammanträdet den 19 mars, 16 och 23 april 2002 behandlade utskottet förslaget
till yttrande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet nedanstående slutsatser med 41 röster
för och 5 röster emot.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Carlos Westendorp y Cabeza
(ordförande), Peter Michael Mombaur, Yves Piétrasanta och Jaime Valdivielso de Cué (vice
ordförande), Norbert Glante (föredragande), Gordon J. Adam, Nuala Ahern, Konstantinos
Alyssandrakis, Sir Robert Atkins, Luis Berenguer Fuster, Freddy Blak, Guido Bodrato, Marco
Cappato, Gérard Caudron, Giles Bryan Chichester, Nicholas Clegg, Concepció Ferrer, Michel
Hansenne, Malcolm Harbour, Hans Karlsson, Bashir Khanbhai, Werner Langen, Peter Liese,
Rolf Linkohr, Caroline Lucas, Erika Mann, Hans-Peter Martin, Marjo Matikainen-Kallström,
Eryl Margaret McNally, William Francis Newton Dunn, Josu Ortuondo Larrea, Paolo
Pastorelli, Elly Plooij-van Gorsel, Samuli Pohjamo, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Daniela
Raschhofer, Mechtild Rothe, Christian Foldberg Rovsing, Paul Rübig, Konrad K. Schwaiger,
Esko Olavi Seppänen, Gary Titley, W.G. van Velzen, Alejo Vidal-Quadras Roca, Dominique
Vlasto och Olga Zrihen Zaari.
PE 309.662
SV
82/134
RR\469983SV.doc
KORTFATTAD MOTIVERING
2002 är ett avgörande år för utvidgningen av Europeiska unionen. I slutet av året kan man
räkna med att anslutningsförhandlingarna med de första tio kandidatländerna har avslutats.
Med tanke på vårt yttrandes övergripande karaktär har vi bemödat oss om att innehållet skall
vara relevant för samtliga 13 kandidatländer.
Med vårt yttrande vill vi inte upprepa Europeiska kommissionens rapporter om framstegen
utan utgå från EU-rättens gemenskapslagstiftning (acquis communautaire), som skall
genomföras av kandidatländerna. Därför består artiklarna i detta yttrande av viktiga punkter
som vi - i egenskap av behörigt utskott - tycker är relevanta med tanke på det aktuella läget i
anslutningsförhandlingarna och den senaste utvecklingen av gemenskapslagstiftningen.
Industri
Den utvidgade inre europeiska marknaden kommer att bli världens största inre marknad. Med
13 nya medlemsländer kommer EU:s befolkning att öka med 31 procent. Utvidgningen gör
det möjligt för hela det europeiska näringslivet att befästa sin ställning i den globala
konkurrensen och att utöka den på lång sikt. För att EU skall kunna förverkliga den
ekonomiska enigheten bör tyngdpunkten för EU:s bidragspolitik ligga på
gränsöverskridande samarbete mellan näringslivets företag och organisationer. Särskilt i
gränsområdena måste samarbetet mellan företagen främjas så att utvidgningen går så snabbt
och smidigt som möjligt och för att långa övergångsfrister skall kunna undvikas.
I det yttrande som vi avgav förra året uppmärksammade vi hur viktigt ett instrument som
BEST (Business Environment Simplification Task Force) är. Detta koncept erbjuder två
huvudsakliga fördelar: en mycket konkret utvärdering av det ekonomiska läget och en
förbättrad samordning mellan de ekonomiska aktörerna. Därmed bidrar BEST-förfarandet till
förmedlande och utbyte av föredömliga förfaranden och till att optimera kapaciteten.
Den 11 januari 2002 offentliggjordes rapporten ”Candidate Countries (CC) BEST Report”. I
rapporten konstateras de ständiga framstegen i kandidatländerna företagspolitik. Två
betydande svagheter framhålls emellertid också: svårtillgängligheten vad gäller finansiella
medel (krediter och stödmöjligheter) och uppfinningar, särskilt för små och medelstora
företag. Med tanke på den förestående utvidgningen rekommenderar vi också ett enda
BEST-förfarande för företagen i medlemsstaterna och kandidatländerna.
Finanssystemen och kapitalmarknaderna i kandidatländerna är fortfarande för svaga för att
innebära ett tillräckligt stöd för den ekonomiska utvecklingen. En viktig faktor vad gäller
kandidatländernas ekonomiska utveckling är de utländska direktinvesteringarna. De ger
kandidatländerna möjlighet att återupprätta sin ekonomi finansiellt och strukturellt – även ny
teknik och ny kunskap importeras – och att hävda sig på ett internationellt plan. Även om det
årliga bidraget i form av utländska direktinvesteringar är mycket högt i många kandidatländer
är dessa investeringar huvudsakligen koncentrerade till huvudstäderna. Följaktligen måste
man vara mycket uppmärksam på att det inte uppstår skillnader mellan regionerna eller att
dessa skillnader avskaffas.
Stålindustrin är fortfarande en kritisk industrisektor. Kandidatländernas stålindustri måste
omstruktureras på ett drastiskt och snabbt sätt. De fastställda fristerna i de tidigare
associationsavtalen för utveckling har för länge sedan löpt ut. Man måste snarast besluta om
acceptabla omstruktureringsplaner som motsvarar protokoll 2 i Europaavtalet och de
bestämmelser för stöd och övergångsfaser som finns i detta. Om det behövs måste planerna
RR\469983SV.doc
83/134
PE 309.662
SV
genomföras.
Telekommunikation och informationssamhället
Informationssamhället öppnar en ny marknad där små och medelstora företag i
kandidatländerna genast kommer att kunna konkurrera. Dessa möjligheter (t.ex. elektronisk
handel) skulle kunna innebära ett uppsving för den tredje sektorn och därmed förbättra
kandidatländernas generellt sett dåliga betalningsbalans.
Nästan alla kandidatländer har avslutat kapitlet telekommunikation. Sedan dess har
gemenskapens lagstiftning emellertid utvecklats ytterligare med det så kallade
telekompaketet. Följaktligen måste man se till att genomförandet av lagstiftningen inte skjuts
upp på grund av EU:s utvidgning och att det blir möjligt för kandidatländerna att anpassa sig
till den senaste utvecklingen.
Energi
Energiområdet är ett problematiskt område. Här är det också viktigt att kandidatländerna inte
bara övertar gemenskapslagstiftningen, utan att de även förbereder sig på ytterligare
utveckling på området. Vår uppgift är också att utforma gemenskapslagstiftningen på ett
sådant sätt att kandidatländerna kan genomföra den inom tidsfristen så att antalet
övergångsfrister inte exploderar. Kandidatländerna måste i synnerhet förbereda sig på den
senaste utvecklingen vad gäller liberaliseringen av el- och gasmarknaden, produktionen av
förnybar energi, problemet i fråga om försörjningssäkerhet och begränsningen av
koldioxidutsläppen. Man måste inte bara gå vidare med liberaliseringen utan även med
moderniseringen av kraftverken. Vi tror att handeln med utsläppstillstånd är en effektiv
lösning på det stora investeringsbehov som finns. Den nya lagstiftningen på området måste
förberedas även med tanke på utvidgningen.
I fråga om kärnenergi kräver vi att man måste efterleva fristerna för avstängning och att man
löser säkerhetsproblemen. Ett annat problem, som också berör medlemsstaterna, är
återanvändning och lagring av kärnavfall. I juni 2001 antog rådet en rapport om kärnsäkerhet i
samband med utvidgningen. I rapporten rekommenderas varje kandidatland att utarbeta ett
nationellt program för säker behandling av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall samt att
utveckla och fortsätta arbetet med säkerheten i sina forskningsreaktorer.
Forskning
Kandidatländernas nuvarande ekonomiska situation är sådan att det inte finns mycket
utrymme för forskning i deras budget. Förhållandet mellan ekonomi och forskning å ena sidan
och vetenskap (universitet och högskolor) och forskning å andra sidan måste stärkas. Man bör
även främja en bättre samverkan mellan forskningsresultat och företagsgrundande. Därmed
bör innovativa företag kunna grundas, som motsvarar behovet på utveckling i den tredje
sektorn.
Kandidatländerna bör redan idag när de fattar beslut ta stor hänsyn till särskilda program och
genomförandet av det sjätte ramprogrammet för forskning. Kandidatländerna och särskilt
deras små och medelstora företag bör i full utsträckning kunna använda samtliga tre
instrument i det nya programmet.
PE 309.662
SV
84/134
RR\469983SV.doc
SLUTSATSER
Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi uppmanar utskottet för
utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik att som ansvarigt
utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet upprepar sin åsikt om att ett effektivt genomförande och tillämpande
av lagstiftningen om den inre marknaden är en av de viktiga grunderna för en
framgångsrik utvidgning.
2. Europaparlamentet är övertygat om att ett intensivare samarbete mellan företagen i
medlemsstaterna och kandidatländerna bidrar till en problemlös utvidgning av EU.
Europaparlamentet kräver därför att Europeiska kommissionen särskilt skall stödja
gränsområdena och se till att i synnerhet små och medelstora företag informeras bättre om
gemenskapslagstiftningen och stödmöjligheterna. Europaparlamentet är övertygat om att
kandidatländerna måste fortsätta att stödja utländska direktinvesteringar, i synnerhet
genom att se till att det finns en rättslig ram som garanterar investerarnas rättigheter, och
genom att vidta ytterligare åtgärder mot korruption.
3. Europaparlamentet anser att kandidatländerna måste förenkla sin lagstiftning för att främja
de utländska direktinvesteringarna. Europaparlamentet anser dessutom att man måste
arbeta för att uppnå liknande konkurrensvillkor och samtidigt öka effektiviteten inom de
offentliga myndigheterna. Europaparlamentet konstaterar även att det fortfarande finns
vissa handelshinder i kandidatländerna, närmare bestämt vid deras gränser, vilka till
största delen beror på tullpersonalens svårigheter att tillämpa gemenskapens
tullagstiftning. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att ta upp detta
problem vid de kommande förhandlingarna.
4. Europaparlamentet pekar på resultaten av rapporten ”Candidate Countries BEST Report”
av den 11 januari 2002, i vilken det fastslås att tillgången till finansiering och innovation
måste förbättras särskilt för små och medelstora företag. Europaparlamentet
rekommenderar med tanke på den kommande utvidgningen att det skall finnas en enda
BEST-process för företagen i medlemsstaterna och kandidatländerna.
5. Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att omstruktureringsprogram är ytterst viktiga
för stålindustrin i kandidatländerna och genomförandet av dessa samt att stålindustrin
behöver en ”genomtänkt politik”, som skall omfatta subventionsåtgärder på kort sikt för
att upprätthålla industrin, strukturanpassningsåtgärder på lång sikt, samt rationalisering
och specialisering på stålprodukter med högt mervärde.
6. Europaparlamentet anser att telekommunikationssektorn, som hör tätt samman med
informationssamhället och inrättandet av ett gemensamt informationsområde, kan bli ett
centrum för tillväxt och ett instrument för förstärkt industriell anpassning och att
kandidatländernas i allmänhet mycket dåliga betalningsbalans därigenom kan förbättras
genom att de konsumtionsorienterade sektorerna förstärks. Europaparlamentet uppmanar
kommissionen att tillsammans med kandidatländerna hitta vägar för en så snabb och enkel
anpassning till den nya lagstiftningen på telekommunikationsområdet (telekompaketet)
RR\469983SV.doc
85/134
PE 309.662
SV
som möjligt.
7. Europaparlamentet betonar att energisektorn är en mycket viktig sektor i samband med
anslutningen och att kandidatländerna redan idag måste vidta konkreta åtgärder för att
genomföra den nya lagstiftningen i fråga om liberalisering av el- och gasmarknaden,
förnybar energi, försörjningssäkerhet och EU:s åtaganden att minska koldioxidutsläppen.
Europaparlamentet kräver dessutom att Europeiska kommissionen i fråga om handeln med
utsläppstillstånd skall ta hänsyn till situationen i kandidatländerna på grundval av
Kyotoprotokollet.
8. Europaparlamentet är medvetet om att kandidatländerna har gjort viktiga framsteg på
kärnenergiområdet. Trots det understryker Europaparlamentet än en gång att de berörda
kärnkraftverkens avstängningsfrister måste efterlevas och att kärnkraftverkens
säkerhetsnivå måste nå upp till medlemsstaternas. Europaparlamentet anser att man måste
komma fram till en gemensam lösning för medlemsstaterna och kandidatländerna vad
gäller lagring av kärnavfall.
9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att under förhandlingarna se till att
uppfyllandet av miljöbestämmelserna inte leder till störningar i kandidatländernas
gränsöverskridande handel.
10. Europaparlamentet rekommenderar att kandidatländernas ståndpunkt beaktas vid
utarbetandet av det sjätte ramprogrammet för forskning och de särskilda programmen.
Europaparlamentet uppmuntrar kandidatländerna att engagera sig i uppbyggandet av de
integrerade projekten och expertnätverken och att särskilt möjliggöra för sina små och
medelstora företag att till fullo utnyttja det instrument som utgörs av tillgången till
experter med kunskap på olika områden.
PE 309.662
SV
86/134
RR\469983SV.doc
17 april 2002
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALFRÅGOR
till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik
över läget i utvidgningsförhandlingarna
(KOM(2001) 700 – C5-0024/2002 – 2002/2023(COS))
Föredragande: Miet Smet och Harald Ettl
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 12 december 2001 utsåg utskottet för sysselsättning och
socialfrågor Miet Smet och Harald Ettl till föredragande.
Vid utskottssammanträdena den 19 mars och 16-17 april 2002 behandlade utskottet förslaget
till yttrande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet enhälligt nedanstående slutsatser.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Marie-Hélène Gillig (ordförande för
sammanträdet), Winfried Menrad och Marie-Thérèse Hermange (vice ordförande), Miet Smet
och Harald Ettl (föredragande), Sylviane H. Ainardi, Jan Andersson, Elspeth Attwooll,
Regina Bastos, Hans Udo Bullmann (suppleant för Enrico Boselli), Philip Bushill-Matthews,
Alejandro Cercas, Luigi Cocilovo, Jillian Evans, Carlo Fatuzzo, Ilda Figueiredo, Fiorella
Ghilardotti (suppleant för Elisa Maria Damião), Anne-Karin Glase, Lisbeth Grönfeldt
Bergman (suppleant för Enrico Ferri), Richard Howitt (suppleant för Proinsias De Rossa),
Stephen Hughes, Dieter-Lebrecht Koch (suppleant för Roger Helmer), Ioannis Koukiadis
(suppleant för Karin Jöns), Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Jean Lambert, Elizabeth Lynne,
Thomas Mann, Mario Mantovani, Helmuth Markov (suppleant för Arlette Laguiller i enlighet
med artikel 153.2 i arbetsordningen)), Claude Moraes, Gérard Onesta (suppleant för Hélène
Flautrei enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen), Manuel Pérez Álvarez, Bartho Pronk,
Lennart Sacrédeus, Herman Schmid, Helle Thorning-Schmidt, Ieke van den Burg och Barbara
Weiler.
RR\469983SV.doc
87/134
PE 309.662
SV
SLUTSATSER
Utskottet för sysselsättning och socialfrågor uppmanar utskottet för utrikesfrågor, mänskliga
rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik att som ansvarigt utskott infoga följande i
sitt resolutionsförslag:
Sysselsättning
1. Parlamentet välkomnar den gemensamma bedömning av sysselsättningspolitiska
prioriteringar som undertecknats av kommissionen och de flesta av kandidatländerna och
som är ett viktigt led i förberedelserna för deras deltagande i Luxemburgprocessen.
Parlamentet uppmanar nu till en effektiv uppföljning av dess prioriteringar mot bakgrund
av den stigande arbetslösheten, särskilt bland ungdomar och de mest utsatta grupperna i
samhället, i kandidatländerna. Parlamentet kräver därför att nödvändiga åtgärder vidtas för
att skapa nya sysselsättningstillfällen och ta itu med den bristande flexibilitet på
arbetsmarknaden och den dåliga överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan i
kompetenshänseende som även kommissionen har konstaterat.
2. Parlamentet uppmanar privata investerare i EU att öronmärka en del av sina investeringar
i kandidatländerna för såväl utbildning och fortbildning av sina anställda som
gränsöverskridande samarbete, och därmed stödja arbetstagare i händelse av svårigheter
med anpassningen till nya, avreglerade arbetsmarknader.
3. Med hänsyn till att vissa regioner i kandidatländerna har särskilda svårigheter, till exempel
landsbygdsområden och områden med tung industri, som befinner sig i omvälvning och
därför behöver bättre krishantering för att åtgärda sociala och ekonomiska problem, kräver
parlamentet antingen tidsbegränsade direkta utbetalningar för omstrukturering av den
tunga industrin eller förbättrade metoder för strukturella reformer i syfte att förebygga
ytterligare oproportionerliga nedgångar i sysselsättningen.
4. Parlamentet betonar vikten av att fortsätta utveckla ett demokratiskt system med socialt
och ekonomiskt partnerskap i kandidatländerna, eftersom detta är en viktig förutsättning
för den sociala sammanhållningen och dialogen mellan arbetsmarknadens parter. Vidare
anser parlamentet att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt utvecklandet av en social
dialog på sektors- och branschnivå samt kräver ytterligare åtgärder för att på företagsnivå
trygga effektiva och relevanta strukturer och processer för information till och samråd
med arbetstagarna.
5. Parlamentet kräver målinriktade åtgärder för att uppgradera kompetensen bland utsatta
grupper av arbetstagare i EU:s gränsområden, åtföljande åtgärder mot illegalt arbete för att
skydda arbetstagarna och effektiv kontroll av företagens tillämpning av och respekt för
gällande social- och handelslagstiftning, särskilt sådan som konsoliderar principerna för
och bildar den europeiska sociala modellen.
6. Parlamentet uppmanar kandidatländerna att anpassa sina system för insamling av
statistiska uppgifter om sysselsättning och arbetslöshet för att göra den begriplig.
PE 309.662
SV
88/134
RR\469983SV.doc
7. Parlamentet påminner kommissionen om att medlemsstaterna ensamma är behöriga att på
nationell nivå utforma sociala trygghetssystem. Parlamentet begär därför förnyade
ansträngningar i kampen mot illegalt arbete, eftersom dess utbredda förekomst minskar
det antal personer som bidrar till systemen och kan hindra det praktiska genomförandet av
ett pensionssystem.
Hälsa och säkerhet i arbetet
8. Parlamentet påpekar att en del sekundärlagstiftning på området hälsa och säkerhet i
arbetet redan har genomförts och uppmanar till fortsatt genomförande av gemenskapens
regelverk. Parlamentet är medvetet om de enorma kostnader som är förenade med
införlivandet av gemenskapens regelverk på det här området och de svårigheter som
hänger samman med att säkra den praktiska tillämpningen av bestämmelser om hälsa och
säkerhet i arbetet, liksom behovet av att förstärka yrkesinspektionerna. Parlamentet
uppmanar därför kandidatländerna att för kommissionen lägga fram en realistisk
bedömning av svårigheterna med att i praktiken genomföra gemenskapens regelverk om
hälsa och säkerhet i arbetet, i syfte att förbättra levnads- och arbetsvillkoren.
Sociallagstiftning
9. Parlamentet uppmärksammar att sociallagstiftningen är en lika viktig del av
gemenskapens regelverk som exempelvis konkurrenslagstiftningen. Inte bara
lagstiftningen om hälsa och säkerhet utan även arbetstagarnas rätt till information och
samråd, arbetstidsreglering och lika möjligheter måste tillämpas till fullo.
Diskriminering
10. Parlamentet välkomnar den positiva utveckling som skett när det gäller minoriteters
situation. Parlamentet konstaterar att alla länder med stora romska befolkningsgrupper nu
har infört nationella handlingsplaner för att komma till rätta med diskrimineringen och
förbättra levnadsvillkoren. Parlamentet uppmanar till ytterligare ansträngningar för att
garantera en anpassning till gemenskapens lagstiftning mot diskriminering grundad på
artikel 13 i EG-fördraget. Parlamentet betonar den betydelse som icke-statliga
organisationer har när det gäller att tillhandahålla sociala tjänster för etniska minoriteter
och personer med funktionshinder.
Social utslagning
11. Parlamentet påpekar att fattigdom är ett omfattande problem i kandidatländerna, framför
allt beroende på arbetslöshet men också på att de tidigare sociala trygghetssystemen
kollapsat och på oförmågan att bygga upp nya. Parlamentet uppmanar kandidatländerna
att delta aktivt i den europeiska öppna samordningsmetoden för social integration och att
upprätta egna nationella handlingsplaner.
RR\469983SV.doc
89/134
PE 309.662
SV
24 april 2002
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH
KONSUMENTFRÅGOR
till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik
över läget i utvidgningsförhandlingarna
(KOM(2001) 700 – C5-0024/2002 – 2002/2023(COS))
Föredragande: Caroline F. Jackson
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 23 april 2002 utsåg utskottet för miljö, folkhälsa och
konsumentfrågor Caroline F. Jackson till föredragande.
Vid utskottssammanträdet den 23 april 2002 behandlade utskottet förslaget till yttrande.
Vid detta sammanträde godkände utskottet nedanstående slutsatser med 44 röster för och
1 röst emot.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Caroline F. Jackson (ordförande och
föredragande), Mauro Nobilia, Alexander de Roo och Anneli Hulthén (vice ordförande), JeanLouis Bernié, Hans Blokland, David Robert Bowe, John Bowis, Martin Callanan, Dorette
Corbey, Chris Davies, Jillian Evans, (suppleant för Patricia McKenna), Marialiese Flemming,
Cristina García-Orcoyen Tormo, Robert Goodwill, Cristina Gutiérrez Cortines, Jutta D. Haug
(suppleant för Rosemarie Müller), Christa Klaß, Eija-Riitta Anneli Korhola, Bernd Lange,
Paul A.A.J.G. Lannoye (suppleant för Marie Anne Isler Béguin), Peter Liese, Torben Lund,
Jules Maaten, Miguel Angel Martínez Martínez (suppleant för Phillip Whitehead i enlighet
med artikel 153.2 i arbetsordningen), Minerva Melpomeni Malliori, Erik Meijer (suppleant
för Jonas Sjöstedt), Jorge Moreira da Silva, Riitta Myller, Ria G.H.C. Oomen-Ruijten, Neil
Parish (suppleant för Avril Doyle), Béatrice Patrie, Encarnación Redondo Jiménez (suppleant
för Françoise Grossetête), Frédérique Ries, Dagmar Roth-Behrendt, Guido Sacconi, Karin
Scheele, Ursula Schleicher (suppleant för Emilia Franziska Müller), Inger Schörling, Renate
Sommer (suppleant för Giuseppe Nisticò), Catherine Stihler, Astrid Thors, Antonios
Trakatellis, Kathleen Van Brempt och Rainer Wieland (suppleant för Horst Schnellhardt).
PE 309.662
SV
90/134
RR\469983SV.doc
SLUTSATSER
Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor uppmanar utskottet för utrikesfrågor,
mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik att som ansvarigt utskott infoga
följande i sitt resolutionsförslag:
6a.
Säkerheten vid kärnkraftverken i kandidatländerna måste vara hög och
Europaparlamentet betonar att stängningen av de kärnreaktorer som inte kan
moderniseras till en rimlig kostnad och som är i drift i Bulgarien, Litauen och
Slovakien måste ske i enlighet med överenskommelserna i anslutningspartnerskapet
och därtill hörande samförståndsavtal. EU:s krav på en tidig stängning av dessa
reaktorer har blivit en del av unionens gemensamma ståndpunkt i samband med
anslutningskonferensens förhandlingar om energikapitlet, och Europaparlamentet
upprepar vad gäller övriga reaktorer att EU flera gånger betonat vikten av en hög
säkerhetsnivå i överensstämmelse med de krav och den praxis som tillämpas på de
flesta håll i EU.
6b.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att förstöra de
lager av föråldrade bekämpningsmedel som finns i kandidatländerna, vilket
bekräftas av nya rapporter (Helcom, Dancee) och att etablera samarbetsformer för
att skapa en internationell strategi för regionen med de internationella aktörer som
nu arbetar för att POP-konventionen om svårnedbrytbara organiska föroreningar
skall genomföras (GEF, UNIDO, UNEP Chemicals).
6c.
Förhoppningsvis får kandidatländerna teknisk och vetenskaplig hjälp av
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och kan snarast möjligt delta i
arbetet i denna myndighets rådgivande forum, så att all mat som erbjuds
konsumenterna i EU och i kandidatländerna uppfyller samma hälsokrav.
6d.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vara mycket vaksam i samband
med de pågående förhandlingarna om kapitel 7 (jordbruk) och framför allt
avseende veterinärärenden och fytosanitära frågor, i syfte att undgå smittsamma
djursjukdomar med katastrofala följder för kreatursbeståndet på den
europeiska kontinenten och för alla européers hälsa.
6e.
Det är glädjande att man inte begärt några övergångsbestämmelser gällande
kapitel 23 om konsumentskydd.
6f.
Europaparlamentet betonar att EU:s utvidgning inte får betyda att man tar risker
som skulle kunna leda till mindre stränga livsmedelsregler eller till några risker
över huvud taget för de europeiska konsumenterna. Därför kräver parlamentet i
fråga om de kommande förhandlingarna om kapitel 7 om jordbruk inte bara att
gällande gemenskapsregler skall införlivas i de nationella lagstiftningarna, utan
även att vissa åtgärder skall vidtas, såsom
- kontroll vid de yttre gränserna,
RR\469983SV.doc
91/134
PE 309.662
SV
6g.
Kommissionen uppmanas att främja effektiv konsumentrepresentation genom att
bidra till att föreningar bildas och genom att ge dessa möjligheter att åstadkomma
en oberoende representation som kan fungera som ”motvikt” till
konsumentpolitiksansvariga officiella myndigheter och stå för tillfredsställande
konsumentupplysning.
8a.
Det är viktigt att kandidatländernas naturrikedomar och unika naturmiljöer
bevaras, och Europaparlamentet betonar behovet av att förbättra de relevanta
ministeriernas och organens administrativa kapacitet.
8b.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen, EIB och kandidatländerna att se till
att alla infrastrukturprojekt som finansieras genom föranslutningsstöden är i
enlighet med EG:s miljölagstiftning. Det är oroande att föranslutningsstöd och lån
kan användas i kandidatländerna för projekt som kan innebära att platser som
skulle ges status som skyddsområde enligt EG:s naturskyddslagstiftning förstörs.
Europaparlamentet betonar behovet av öppenhet i beslutsprocessen i fråga om
användningen av föranslutningsstöden i kandidatländerna.
8c.
Europaparlamentet vädjar om främjande av miljövänliga jordbruksmetoder inom
det särskilda anslutningsprogrammet för jordbruk och landsbygdsutveckling
(Sapard), vilket ännu inte är allmänt erkänt i något av länderna. Kandidatländerna
uppmanas att göra en strategisk miljöbedömning av Sapard-planerna för
landsbygdsutveckling för att bedöma programmens inverkan på miljön.
10.
Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att snarast möjligt nå en
tillfredsställande överenskommelse när det gäller den gemensamma ståndpunkten i
fråga om förhandlingskapitlen om jordbruk, regionalpolitik och budgetfrågor, så att
dessa kan slutföras i tillräckligt god tid för att avsluta förhandlingarna i
överensstämmelse med tidsplanen, och att se till att detta görs i överensstämmelse
med förpliktelserna enligt Amsterdamfördraget (artikel 6) där det krävs att
miljöfrågorna skall beaktas inom alla politikområden.
11.
Europaparlamentet stöder kommissionen och dess informationsstrategi som syftar till
att öka medborgarnas medvetenhet om utvidgningen i både medlemsstaterna och
kandidatländerna, och uppmuntrar öppenhet, tillgång till viktig information och
allmänhetens deltagande då reglerna skall införlivas i den nationella lagstiftningen
och tillämpas och under de begärda övergångsperioderna. Även organisationer från
det civila samhället bör medverka. Europaparlamentet bidrar till dessa insatser genom
att planera att öppna de första av sina informationskontor i fyra av kandidatländerna
senare i år samt stöder strävandena efter att decentralisera genomförandet av
kommunikationsstrategin för varje enskilt land.
PE 309.662
SV
skyddsbestämmelser gällande BSE,
normer för livsmedelsberedningsverksamhet,
djurskyddsregler.
92/134
RR\469983SV.doc
Cypern
22.
Hittills har 24 förhandlingskapitel provisoriskt stängts, vilket återigen gör Cypern till
ett av de ledande länderna i detta avseende. Framstegen när det gäller att stänga
förhandlingskapitel måste emellertid bedömas i ett sammanhang där kvaliteten i
införlivandet och genomförandet beaktas. Hastigheten i anpassningsprocessen har
efterhand ökat. Europaparlamentet uppmanar emellertid med kraft Cypern att ägna
hela sin uppmärksamhet åt att anta det avsevärda antal lagar som ännu återstår och
uttrycker oro över att EU:s naturskyddsdirektiv ännu inte fullt införlivats i den
nationella lagstiftningen. Cypern uppmanas dessutom se till att landets
jaktlagstiftning överensstämmer med direktivet om vilda fåglar.
Republiken Tjeckien
30a.
Europaparlamentet välkomnar att ett organ för genomförandet av det särskilda
anslutningsprogrammet för jordbruk och landsbygdsutveckling (Sapard) inrättats,
men beklagar att någon finansiering ännu inte beviljats miljöinriktade
jordbruksåtgärder på försöksområden, och uttrycker sin oro över att det lokala
stödet för sådana projekt kommer att minska om finansieringen inte är tillräcklig.
38a.
Både de tjeckiska myndigheterna och kommissionen uppmanas att se till att
EU-finansierade infrastrukturprojekt är helt förenliga med föreskrifterna i
EG:s miljölagstiftning. I detta hänseende är det oroande att kanalprojektet för
Donau-Oder-Elbe allvarligt kan komma att skada flera områden som bör skyddas i
enlighet med EG:s naturskyddslagstiftning, och Europaparlamentet önskar en total
översyn av planerna så att de stämmer överens med gemenskapens miljölagstiftning.
Ungern
54a.
Europaparlamentet välkomnar regeringens avsikt att presentera en fullständig
förteckning över Natura 2000-områden före EU-anslutningen, och vill att de
nuvarande listorna skall göras tillgängliga för allmänheten. Det växande problemet
med illegal fågeljakt och handel med fåglar är oroande.
54b.
Europaparlamentet välkomnar genomförandet av det nationella ungerska
miljöprogrammet för jordbruket, men noterar förseningarna i genomförandet av det
särskilda anslutningsprogrammet för jordbruk och landsbygdsutveckling (Sapard).
Oroande är också att det skogsplanteringsprogram som genomförs till följd av
förändringarna inom det ungerska jordbruket kan få negativa följder för områden
av högt bevarandevärde.
Litauen
73.
Europaparlamentet välkomnar den kraftigt försenade ackrediteringen av
utbetalningsstället för Sapard och hoppas att Litauens stora potential på området för
RR\469983SV.doc
93/134
PE 309.662
SV
ekologiskt och miljövänligt jordbruk fullt ut kommer att beaktas genom ett snabbt
godkännande av de åtgärder som föreslagits för denna verksamhet och genom urval
av flera försöksområden.
76a.
De ansträngningar som gjorts i Litauen för att genomföra Habitat-direktivet och
direktivet om vilda fåglar är glädjande, liksom det nyligen genomförda urvalet av
omkring 300 Natura 2000-områden. De litauiska myndigheterna och kommissionen
uppmanas se till att all EU-finansierad infrastrukturutveckling överensstämmer
med EU:s miljöregler. Europaparlamentet uppmanar dessutom Litauen att lägga
fram ytterligare förslag på miljöprojekt som kan finansieras med hjälp av Ispa, för
att skapa balans mellan finansieringen av transportprojekt och miljöprojekt.
Malta
84.
Europaparlamentet understryker sin rekommendation till Malta att anpassa
bestämmelserna på områdena miljöskydd, jordbruk och regionalpolitik, eftersom dessa
tre områden i budgethänseende utgör kärnpunkterna i den europeiska integrationen
och de bästa förutsättningarna för en positiv nytta med EU-medlemskapet finns på just
dessa områden. EU-direktiven om naturskydd måste införlivas i sin helhet i den
nationella lagstiftningen, och Malta uppmanas att se till att landets jaktlagstiftning
överensstämmer med direktivet om vilda fåglar.
Polen
89.
Europaparlamentet beklagar de försenade utbetalningarna av föranslutningsmedel,
särskilt från Sapard, vilka beror på svårigheter – som inledningsvis underskattades av
kommissionen – att inrätta de förvaltnings- och kontrollstrukturer som krävs för att
garantera öppenhet och spårningsmöjligheter i fråga om medlen. Den erfarenhet som
förvaltningarna får genom detta kommer att vara mycket användbar vid förvaltning av
de gemenskapsmedel (strukturfonderna och Sammanhållningsfonden) som Polen
kommer att vara berättigat till som EU-medlem. Ackreditering av miljöinriktade
jordbruksåtgärder bör därför ges prioritet inom Sapard, som komplement till
gemenskapens bestämmelser om landsbygdsutveckling.
90a.
Europaparlamentet uppmanar Polens regering att tillsammans med kommissionen
diskutera en handlingsplan för att besluta hur de 50 000-60 000 ton föråldrade
bekämpningsmedel som finns i landet skall kunna elimineras.
90b.
Både de polska myndigheterna och kommissionen uppmanas att se till att
EU-finansierade infrastrukturprojekt är helt förenliga med föreskrifterna i EG:s
miljölagstiftning. I detta hänseende är det oroande att kanalprojektet för
Donau-Oder-Elbe allvarligt kan komma att skada flera områden som bör skyddas i
enlighet med EG:s naturskyddslagstiftning. Europaparlamentet önskar en total
översyn av planerna så att de stämmer överens med gemenskapens miljölagstiftning.
PE 309.662
SV
94/134
RR\469983SV.doc
95a.
Europaparlamentet är oroat över hur EG:s naturskyddslagar har införlivats i den
nationella lagstiftningen, eftersom kommande Natura 2000-områden inte fått
tillräckligt rättsligt skydd.
Slovakien
105a. Stängningen av reaktor 1 och reaktor 2 vid kärnkraftverket Bohunice V 1 måste ske
i enlighet med den slovakiska regeringens beslut från september 1999, vilket
bekräftades i juni 2001 vid förhandlingarna om energikapitlet, och med
partnerskapsavtalen inför anslutningen. Europaparlamentet påpekar därför att
reaktor 1 måste stängas för gott år senast 2006 och reaktor 2 senast 2008.
106a. Både de slovakiska myndigheterna och kommissionen uppmanas att se till att
EU-finansierade infrastrukturprojekt är helt förenliga med föreskrifterna i EG:s
miljölagstiftning. I detta hänseende är det oroande att kanalprojektet för
Donau-Oder-Elbe allvarligt kan komma att skada flera områden som bör skyddas i
enlighet med EG:s naturskyddslagstiftning, och Europaparlamentet önskar en total
översyn av planerna så att de stämmer överens med gemenskapens miljölagstiftning.
106b. Europaparlamentet beklagar förseningen i ackrediteringen av organet för
genomförandet av Sapard-programmet, eftersom den hindrat genomförandet av
miljöinriktade jordbruksprogram. Tyvärr kommer nu miljöinriktade
jordbruksåtgärder inom försöksområden inte att vidtas före 2003.
Slovenien
113a. Europaparlamentet betonar behovet av ytterligare framsteg genom att
Habitat-direktivet och direktivet om vilda fåglar införlivas i den nationella
lagstiftningen.
Bulgarien
122.
Regeringen behöver lägga fram en övergripande energistrategi som motsvarar landets
ekonomiska, industriella och miljömässiga behov. Europaparlamentet vill se att denna
strategi genomförs tidigt och att den beaktar den studie som Världsbanken
offentliggjorde i november 2001. Parlamentet erkänner också att för närvarande spelar
kärnkraftsektorn en viktig roll för Bulgariens elförsörjning, vilken gör det möjligt för
landet att inte bara klara det egna elbehovet, utan också att med vinst exportera el.
122a. Europaparlamentet uppmanar de bulgariska myndigheterna och kommissionen att
se till att föranslutningsmedel inte används för projekt som strider mot
gemenskapens miljölagstiftning. I detta hänseende är det oroande att den
föreslagna motorvägen genom Kresna Gorge allvarligt kan komma att skada ett
område som skulle skyddas i enlighet med EG:s naturskyddslagstiftning. En
fullständig bedömning av planens inverkan på miljön bör göras, i enlighet med
Habitat-direktivet och miljöeffektsdirektivet, och alternativ som skulle innebära att
man undviker skador på området måste studeras på nytt.
RR\469983SV.doc
95/134
PE 309.662
SV
123.
Europaparlamentet förstår att stängningen av reaktorerna vid kärnkraftverket i
Kozloduy är långt kommen i linje med Bulgariens åtaganden i samband med den
gemensamma avsiktsförklaringen från november 1999. Reaktor 1 och 2 skall stängas i
slutet av 2002, och reaktor 3 och 4 skall stängas senast 2006. Parlamentet uppmanar i
alla händelser Bulgarien att inrätta ett helt oberoende kontrollorgan för
kärnkraftsektorn och att i detalj redogöra för sina åtgärder för att ersätta förlorad
kapacitet.
126a. Det är glädjande att ett organ för genomförandet av Sapard-programmet inrättats,
men Europaparlamentet är oroat över att förseningarna vad gäller att inrätta detta
organ har hindrat genomförandet av miljöinriktade jordbruksåtgärder, vilka inte
endast underlättar utveckling av miljövänliga jordbruksmetoder utan även innebär
möjligheter att bidra till förvaltning av skyddade områden.
Rumänien
137a. Rumäniens deltagande i viktiga internationella miljöavtal välkomnas, särskilt
konventionen om biologisk mångfald. Det råder dock brist på framsteg vad gäller
införlivandet av gemenskapens viktigaste miljölagstiftning i den nationella
lagstiftningen. Europaparlamentet önskar att ökade medel skall ställas till
förfogande för att tillämpningen av gemenskapen regelverk skall underlättas.
PE 309.662
SV
96/134
RR\469983SV.doc
19 april 2002
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR JORDBRUK OCH LANDSBYGDENS
UTVECKLING
till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik
över läget i utvidgningsförhandlingarna
(KOM(2001) 700 – C5-0024/2002 – 2002/2023(COS))
Föredragande: Willi Görlach
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 8 januari 2002 utsåg utskottet för jordbruk och landsbygdens
utveckling Willi Görlach till föredragande.
Vid utskottssammanträdena den 18 februari, 19 mars, 15 april och 17 april 2002 behandlade
utskottet förslaget till yttrande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet enhälligt nedanstående slutsatser.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Joseph Daul (ordförande), FriedrichWilhelm Graefe zu Baringdorf, Albert Jan Maat och María Rodríguez Ramos (vice
ordförande), Willi Görlach (föredragande), Gordon J. Adam, Danielle Auroi, Alexandros
Baltas (suppleant för Vincenzo Lavarra), Carlos Bautista Ojeda, Sergio Berlato, Niels Busk,
Arlindo Cunha, Michl Ebner, Francesco Fiori, Jean-Claude Fruteau, Georges Garot, Lutz
Goepel, Elisabeth Jeggle, Salvador Jové Peres, Hedwig Keppelhoff-Wiechert, Heinz
Kindermann, Astrid Lulling (suppleant för Christos Folias), Jean-Claude Martinez, Xaver
Mayer, Jan Mulder (suppleant för Giovanni Procacci), Karl Erik Olsson, Neil Parish, Ioannis
Patakis (suppleant för Dimitrios Koulourianos), Mikko Pesälä, Christa Prets (suppleant för
María Izquierdo Rojo), Encarnación Redondo Jiménez, Agnes Schierhuber, Dominique F.C.
Souchet, Robert William Sturdy och Eurig Wyn (suppleant för Giorgio Celli).
RR\469983SV.doc
97/134
PE 309.662
SV
KORTFATTAD MOTIVERING
Utgångsläget
År 2002 är en viktig etapp i EU:s utvidgning mot ost och sydost. Europaparlamentet och
Europeiska rådet har som ett allmänt mål att förhandlingarna med de kandidatländer som är
tillräckligt förberedda på anslutningen skall vara avslutade före slutet av 2002, förutsatt att
framstegen för att uppfylla anslutningskriterierna fortsätter som tidigare. På så sätt skall man
kunna garantera att de här staterna kan delta som medlemsstater i valet till
Europaparlamentet 2004.
För närvarande förhandlar EU med tio länder om kapitel 7, jordbruk. Förhandlingarna med
Cypern, Estland, Polen, Slovenien, Tjeckien och Ungern inleddes i juni 2000, förhandlingarna
med Lettland, Litauen och Slovakien i juni 2001 och förhandlingarna med Malta i
december 2001. Bulgarien och Rumänien har redan lagt fram sina jordbruksförslag, men det
finns inga uppgifter om när förhandlingarna kommer att inledas. Inget jordbrukskapitel har
ännu kunnat avslutas, men redan i december 2001 nådde EU och Slovenien enighet i
veterinär- och växtskyddsfrågor.
Strategidokumentet och kommissionens framstegsrapporter
Av kommissionens strategidokument (KOM(2001) 700 och rapporter om framstegen i de
enskilda kandidatländerna och det aktuella förhandlingsläget på jordbruksområdet 2001
(SEK(2001)1744 ff.) framgår det att kandidatländerna ännu måste göra stora ansträngningar
för att införliva gemenskapens regelverk på jordbruksområdet.
Vad gäller handelsaspekterna ger kommissionens rapporter en positiv bild av handeln med
primärprodukter från jordbruket mellan kandidatländerna i Central- och Östeuropa.
I juli 2000 (i januari 2001 i fråga om Litauen) kom man med länderna i Central- och
Östeuropa överens om att avskaffa handelshindren inom särskilda sektorer på autonom och
ömsesidig basis. Förhandlingar förbereds med dessa länder för att utvidga
tillämpningsområdet för handelsmedgivanden på jordbruksområdet, och motsvarande
förhandlingar förbereds med Cypern och Malta. Samtidigt trädde ytterligare
handelsmedgivanden om bearbetade jordbruksprodukter i kraft i september 2001 för Estland
och i november 2001 för Slovenien. Beslutsprocessen för ytterligare handelsmedgivanden för
dessa produkter pågår med Bulgarien, Lettland, Litauen, Slovakien och Ungern.
I förklaringarna till kapitel 7 ”jordbruk” betonas det däremot särskilt att det är viktigt att
kandidatländerna utarbetar en strategi för fullständigt införlivande av gemenskapens
regelverk för att länderna skall kunna använda mekanismerna inom den gemensamma
jordbrukspolitiken på ett effektivt sätt efter anslutningen. Det är i allmänhet svårt att införa
fungerande administrations- och kontrollsystem, och många gånger också svårt att skapa ett
funktionsklart utbetalningsställe. Hur viktigt stället är beskrevs redan utförligt i
kommissionens årsrapport om Sapard (KOM(2001) 341) och i betänkandet från utskottet för
jordbruk och landsbygdens utveckling (PE 307.211). Det behövs utbildning och
vidareutbildning för att särskilda kontrollsystem skall kunna införas, för att garantera
överensstämmelse med gemenskapens rättsliga grunder och för att normer för och
kontroller av veterinär- och växtskyddsfrågor samt kvalitetsnormer för EU:s
PE 309.662
SV
98/134
RR\469983SV.doc
livsmedelssäkerhet skall kunna respekteras.
Ytterligare ett problem som är gemensamt för kandidatländerna är att de är tvungna att införa
fungerande jordlagar och göra en successiv omstrukturering av sitt jordbruk. Många av
jordbruksföretagen i kandidatländerna kommer inte längre att vara konkurrenskraftiga efter
anslutningen och måste läggas ned, med ökad arbetslöshet som följd. Också om anslutningen
skulle ske i ett makligt tempo kommer dess sociala följder inte att kunna kringgås genom
strukturpolitiska åtgärder, såsom bestämmelser om förtidspension.
Framför allt i samband med föranslutningsstödet Sapard (Special Accession Program for
Agriculture and Rural Development) är det uppenbart att tid gått till spillo under
föranslutningsfasen för att bevilja strukturellt stöd till jordbruket i Central- och Östeuropa.
Redan under åren 2000 och 2001 hade det här EU-programmet till förmån för
landsbygdsutveckling i de tio central- och östeuropeiska länderna ett belopp på över
en miljard euro till förfogande. Fram till slutet av 2001 hade man endast kunnat betala ut
knappt 30 miljoner euro, och förvaltningen av Sapardmedlen hade endast kunnat överföras till
fem stater (Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen och Slovenien). Nu är det hög tid att sätta in
tillgängliga EU-medel så snabbt och så produktivt som möjligt för att redan före anslutningen
stödja jordbrukssektorerna i kandidatländerna och deras anpassning till den kommande
ekonomiska verkligheten.
I synnerhet i dessa stater spelar jordbruket fortsättningsvis en alldeles central roll inom
landsbygden. Efter anslutningen måste därför jordbruket och människorna på landsbygden i
dessa länder fortfarande ha kvar de ekonomiska förutsättningarna för fortlevnad. En
gemensam jordbrukspolitik, som i mindre grad är inriktad på prisstöd och i högre grad på
direkta inkomststöd som skulle vara oberoende av produktionen, en landsbygdsutveckling
med många olika funktioner samt miljö- och kvalitetspolitik skulle främja
strukturanpassningsprocessen i kandidatländerna, eftersom politiken skulle bidra till mindre
prisskillnader. Föredraganden föreslår därför att de medel som hittills avsatts för andra
pelaren skall utökas avsevärt på EU-15-nivå redan innan de nya kandidatländerna ansluter sig.
Förhandlingspositionen inför utvidgningen
Vid sidan av att kommissionen i november 2001 lade fram sina framstegsrapporter lade den i
januari 2002 fram förslag till gemensamma ståndpunkter om kapitlen jordbruk,
regionalpolitik och budgetfrågor på grundval av i hur hög grad gemenskapens regelverk
genomförts och på grundval av de principer som man beslutat om i Berlin (SEK(2002) 95),
där de ovan nämnda punkterna också behandlades. Förslagen skall numera betraktas som
diskussionsunderlag. Medlen, 25 procent till att börja med, skall betalas ut direkt, men
stegvis, till de nya medlemsstaterna efter utvidgningen och de skall beviljas i form av
utbetalningar som är oberoende av produktionen men däremot beroende av arealen. En sådan
strategi för en stegvis föranslutning (en s.k. phasing-in) bör föra med sig att medlen till
program för utveckling av landsbygden ökar tydligt. Samtidigt bör kandidatländerna kunna
göra betalningar på ett enkelt sätt och bevilja tidsbegränsat nationellt stöd i enlighet med
gällande gemenskapsföreskrifter om statligt stöd. Kvoterna bör beräknas utgående från de
referensperioder (1995-1999) som ligger närmast i tid. De nya medlemsstaterna skall från
första början ha fullständig tillgång till marknadsmekanismerna inom den gemensamma
jordbrukspolitiken, till exempel till interventionsåtgärderna för spannmål.
RR\469983SV.doc
99/134
PE 309.662
SV
Föredraganden välkomnar i princip kommissionens förslag till gemensam ståndpunkt om
jordbrukskapitlet. Det är absolut nödvändigt att undvika de fruktade negativa effekterna om
direktbetalningar skulle införas genast och till fullt belopp. Dessutom måste man undvika
att nödvändiga omstruktureringar drar ut på tiden eller stoppas och att låg produktivitet, låga
normkrav och en hög dold arbetslöshet leder till ihållande problem. Omfattande subventioner
skulle förorsaka sociala skillnader i kandidatländerna, eftersom ett alltför högt ekonomiskt
tillskott för en yrkesgrupp på landsbygden skulle leda till stora inkomstskillnader för
befolkningen. Dessutom förefaller det nödvändigt att undvika schablonbetalningar. Varje
kandidatland och varje sektor måste behandlas skilt för sig. Europaparlamentet har upprepade
gånger efterlyst den helhetsbild som kommissionen nu lägger fram, också i ljuset av den
kommande halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken och en mer omfattande
politik för landsbygden som helhet (PE 232.571, PE 286.442).
I enlighet med tidsplanen för det första halvåret 2002 har unionen nu på basis av
kommissionens förslag utarbetat gemensamma ståndpunkter som har som mål att avsluta de
sista kapitlen. Med tanke på förhandlingstakten hittills och de framsteg som tills dags dato
gjorts kan tillfredsställande bestämmelser förhoppningsvis utarbetas både för EU och
kandidatländerna inom de viktigaste områdena som berör direktbetalningar, referensmängder,
införande av administrativa strukturer, främjande av landsbygden och veterinära
bestämmelser, utan att alltför långa övergångsfrister måste tas i bruk.
Slutligen vill föredraganden göra er uppmärksamma på att nya kandidatländers anslutning till
EU absolut måste behandlas tillsammans med frågan om nödvändiga institutionella reformer
inom EU med 15 medlemsstater. Det skulle därför vara rätt och riktigt om parlamentet fick
fullständig medbestämmanderätt i enlighet med artikel 251 i EG-fördraget på ett politiskt
område som rör nästan hälften av EU:s budget, och det ännu innan de nya staterna ansluts till
EU.
SLUTSATSER
Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för utrikesfrågor,
mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik att som ansvarigt utskott infoga
följande i sitt resolutionsförslag:
A.
ÖVERGRIPANDE SLUTSATSER
1.
Parlamentet bekräftar att det är villigt att ta upp ytterligare stater i EU. Det hänvisar i
detta sammanhang till de positiva erfarenheterna med anslutningarna hittills, men anser
att ytterligare ansträngningar måste göras på jordbruksområdet. Dessutom måste de
femton medlemsstaterna förbättra sin förmåga att ta emot nya länder, och
kandidatländerna måste öka sina insatser för att kunna ansluta sig.
2.
Parlamentet välkomnar de ansträngningar som hittills gjorts i de länder som hör till
Luxemburg- och Helsingforsgrupperna och de allmänna framstegen för att försöka
ändra strukturen på deras jordbruk. Parlamentet anser att man måste fortsätta i denna
riktning och hoppas att Sapard-programmet (Special Accession Programme for
PE 309.662
SV
100/134
RR\469983SV.doc
Agriculuture and Rural Development) som inrättades som föranslutningsstöd efter
inledande svårigheter äntligen skall kunna användas på ett effektivt sätt för den uppgift
som det ursprungligen var avsett för, det vill säga, som stöd till central- och
östeuropeiska kandidatländer vid en nödvändig strukturomvandling inom jordbruket.
3.
Parlamentet bekräftar att landsbygden är viktig i hela Europa och kräver i detta
sammanhang att förhandlingsparterna skall se till att de öst- och sydeuropeiska
kandidatländernas anslutning till EU inte medför att landsbygden i dessa länder
nedvärderas socialt genom landsbygdsflykt och arbetslöshet.
4.
Parlamentet bekräftar än en gång att jordbrukets många olika funktioner måste stärkas i
ett utvidgat EU och landsbygden måste främjas mer.
5.
Parlamentet välkomnar de framsteg som gjorts genom stöd som beviljats via
föranslutningsprogrammet Phare på jordbruksområdet till att stärka
förvaltningskapaciteten i kandidatländerna, framför allt med hjälp av projekt för
partnersamverkan mellan 1998 och 2001. Dessa projekt gällde t.ex. utbildningsåtgärder,
utveckling av informationssystem för jordbruket och stöd till inrättandet av ett integrerat
system för förvaltning och kontroll.
6.
Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt utreda i vilken mån ett
Inpard-program (Innovative Participatory Rural Development) skulle kunna
genomföras i kandidatländerna med EU:s Leader-program som förebild och utgå från
ett synsätt där man börjar vid gräsrötterna och arbetar sig uppåt (bottom up-approach).
Parlamentet anser att programmet bör bidra till att skapa ytterligare sysselsättning och
tilläggsinkomster på landsbygden i kandidatländerna. Parlamentet betonar i detta
sammanhang att utbildning och yrkesutbildning skall betonas i dessa nödvändiga
omskolnings- och omstruktureringsprogram.
7.
Parlamentet välkomnar i princip kommissionens nyligen framlagda förslag till sin
gemensamma ståndpunkt om jordbrukskapitlet. Där föreslås det att medel skall betalas
ut direkt till de nya medlemsstaterna efter utvidgningen, till en början gradvis och i form
av betalningar som är oberoende av produktionen men däremot beroende av arealen.
Medlen för produktionsoberoende utvecklingsprogram på landsbygden bör utökas
betydligt. Samtidigt bör det vara tillåtet för de central- och östeuropeiska länderna att
göra betalningar på ett enklare sätt och att bevilja tidsbegränsat nationellt stöd i enlighet
med gällande gemenskapsföreskrifter om statsstöd. Parlamentet uppmanar därför
kommissionen att i förhandlingarna om jordbrukssektorn hålla ett vakande öga på dels
den övergripande ekonomiska jämvikten inom de femton EU-länderna och inom
kandidatländerna, dels de ekonomiska och strukturella riktlinjer som Europeiska rådet
beslutade om i Berlin 1999.
8.
Parlamentet konstaterar att de direkta utbetalningarna till jordbruksproducenterna
kommer att vara ett viktigt och kontroversiellt inslag i anslutningsförhandlingarna.
Parlamentet betonar samtidigt att det är nödvändigt att direkta utbetalningar som skulle
tjäna som en utjämning av inkomsterna och som ursprungligen var ämnade som
kompensation för prissänkningar endast är berättigade efter en anslutning i de fall där
inkomstförluster verkligen är att vänta och en omedelbar strukturomvandling inte kan
RR\469983SV.doc
101/134
PE 309.662
SV
genomföras, men däremot inte där priserna på den inre marknaden ändå har en
uppåtgående trend på grund av en fortlöpande inflation eller på grund av den interna
efterfrågan på jordbruksprodukter. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det
krävs ytterligare medel för att stärka ”den andra pelaren” inom den gemensamma
jordbrukspolitiken.
9.
Parlamentet stöder kommissionens uppfattning om att nivån på kandidatländernas
produktionskvoter för varje produktgrupp bör fastställas på grundval av
produktionsuppgifterna för referensperioden 1995-1999.
10.
Parlamentet kräver att kandidatländerna skall införliva gemenskapens regelverk i dess
helhet, i synnerhet i veterinär- och växtskyddsfrågor samt i fråga om
djurskyddsföreskrifter. Parlamentet noterar dock behovet av isolerade
övergångsbestämmelser som emellertid endast får beviljas inom ytterst restriktiva ramar
och för en så kort tidsperiod som möjligt för varje enskilt fall.
11.
Parlamentet kräver att det skall få full medbeslutanderätt på jordbruksområdet och i
fråga om jordbruksbudgeten innan det är möjligt för de första staterna att ansluta sig till
EU.
B.
SLUTSATSER OM DE ENSKILDA KANDIDATLÄNDERNA
♦
BULGARIEN (SEK(2001)1744)
12.
Parlamentet konstaterar att Bulgarien gjort framsteg med att anpassa sin lagstiftning till
gemenskapens regelverk, men påpekar att landet, trots framstegen, även i fortsättningen
måste göra stora ansträngningar för att utveckla gemensamma organisationer av
marknaderna och för att genomföra jordbruksbestämmelserna.
13.
Parlamentet välkomnar kommissionens beslut från maj 2001 om att överlämna
förvaltningen av det ekonomiska biståndet via Sapard-programmet till Bulgarien. Detta
måste ses som ett stort framsteg, eftersom Bulgarien därmed är det första kandidatland
som kunde övergå till den verksamma delen av Sapard-initiativet. Samtidigt beklagar
parlamentet dock att tid gått till spillo under föranslutningsfasen för att det skulle vara
möjligt att bevilja strukturellt stöd till jordbruket i Bulgarien, vars andel av
bruttoförädlingsvärdet ännu uppgår till nästan 15 procent.
14.
Parlamentet beklagar att privatsektorns investeringar i jordbruket hämmas av att den
bulgariska tomt- och fastighetsmarknaden inte fungerar eller är öppen, eftersom det
hittills varken funnits fastighets- eller jordregister. Parlamentet önskar därför att det
program som den bulgariska regeringen utarbetade 2001 skall leda till förbättringar.
15.
Parlamentet välkomnar de framsteg som uppnåtts genom att anta veterinär- och
växtskyddsföreskrifter samt inrätta förvaltningsenheter för dessa ändamål. Införlivandet
av gällande föreskrifter ställer däremot fortfarande till med problem.
PE 309.662
SV
102/134
RR\469983SV.doc
♦
CYPERN (SEK(2001)1745)
16.
Parlamentet påpekar att jordbruket, som sysselsätter nästan 10 procent av befolkningen,
måste omstruktureras, och understryker i detta sammanhang att de statliga monopolen
måste avskaffas i en snabbare takt.
17.
Parlamentet noterar de ansträngningar som gjorts för att anta den gemensamma
jordbrukspolitiken, exempelvis rörande får, getter, vin, ägg och fjäderfä. Däremot måste
arbetet med viktiga element och mekanismer i gemenskapens regelverk ännu fortsätta,
framför allt rörande organisationerna av de gemensamma marknaderna för
jordbruksprodukter samt veterinär- och växtskyddsföreskrifterna.
18.
Parlamentet konstaterar att avsevärda framsteg måste göras på området för
kvalitetspolitik och införande av rättsliga föreskrifter för kvalitetsmärkning.
19.
Parlamentet påpekar att det är problematiskt att två tredjedelar av den tillgängliga
vattenmängden förbrukas i södra delen av Cypern eftersom produktionen av sydfrukter
och grönsaker inom jordbrukssektorn koncentrerats till detta område.
♦
TJECKIEN (SEK(2001)1746)
20.
Parlamentet välkomnar framstegen med ett fortgående införande av gemensamma
organisationer för marknaderna, framför allt för jordbruksprodukter, specialprodukter
och socker samt framstegen med genomförandet av ett system för mjölkkvoter och ett
snabbare genomförande genom inrättandet av en statlig fond för interventioner på
jordbruksmarknaden, en fond som inrättades för att ta över de gemensamma
organisationerna av marknaderna.
21.
Parlamentet noterar de framsteg som gjorts för att skapa och utarbeta en politik för att
utveckla landsbygden.
22.
Parlamentet konstaterar att ytterligare ansträngningar måste göras innan landet till fullo
anpassat sin lagstiftning till gemenskapens regelverk på veterinärområdet, till exempel i
fråga om djurskydd, bestämmelser om import från länder utanför EU samt
veterinärkontroller. Parlamentet välkomnar de stora framsteg som gjorts för att anpassa
de rättsliga bestämmelserna om växtskydd och livsmedelssäkerhet.
23.
Parlamentet noterar de ansträngningar som gjorts för att inrätta och godkänna ett
utbetalningsställe för Sapard. Parlamentet beklagar dock samtidigt att de svårigheter
som redan kunde skönjas 2000 och som främst rörde programmens innehåll men också
inrättandet och godkännandet av ett utbetalningsställe, ännu inte övervunnits, och
konstaterar att utvecklingen har en negativ effekt på den strukturomvandling som
behövs i Tjeckien före anslutningen.
♦
ESTLAND (SEK(2001)1747)
24.
Parlamentet välkomnar att Estland i det stora hela gjort framsteg för att tillämpa
lagstiftningen och utveckla nödvändig förvaltningskapacitet inom jordbruket.
RR\469983SV.doc
103/134
PE 309.662
SV
Parlamentet välkomnar därför framför allt införandet av lagar om landsbygdsutveckling,
reglering av jordbruksmarknaderna samt ekologiskt jordbruk. Däremot anser
parlamentet att jordreformen måste fortsätta.
25.
Parlamentet understryker att avsevärda ansträngningar ännu måste göras, i synnerhet på
veterinärområdet, för att anpassa landets lagstiftning till gemenskapens regelverk.
26.
Parlamentet välkomnar de stora framsteg som gjorts med att anpassa bestämmelserna på
växtskyddsområdet genom den växtskyddslag som trädde i kraft i september 2000.
27.
Parlamentet välkomnar att förvaltningen av Sapardmedlen kunde överlämnas till
Estland i juni 2001 då Sapardorganet ackrediterades, så att de första medlen kunde
betalas ut till jordbrukarna i september 2001. Parlamentet beklagar i detta sammanhang
att de svårigheter som redan kunde skönjas 2000 och som främst rörde programmens
innehåll men också inrättandet och godkännandet av ett utbetalningsställe haft en
negativ effekt på den strukturomvandling som behövs i Estland före anslutningen.
28.
Parlamentet hoppas att strukturella framsteg i producentgrupperna skall kunna främjas
och gruppernas produkter marknadsföras på ett bättre sätt genom de stödprogram för
producentorganisationer som redan finns och som håller på att utvecklas.
♦
UNGERN (SEK(2001)1748)
29.
Parlamentet välkomnar de framsteg Ungern gjort på området för livsmedelssäkerhet,
djur- och växtskydd, samt för att upprätta ett boskapsregister och ett register över
vinodlingsarealerna.
30.
Parlamentet beklagar att framstegen inom landsbygdsutvecklingen och på skogsområdet
endast varit små till följd av att det statliga programmet för jordbruk och miljö från
1999 skjutits upp.
31.
Parlamentet betonar att Ungern måste intensifiera sina ansträngningar för att i tid införa
de förfaranden och strukturer som landet absolut behöver för att kunna delta i den
gemensamma jordbrukspolitiken. I detta sammanhang påpekar parlamentet att Ungern
ännu inte fattat några formella beslut om att införa nödvändiga strukturer för förvaltning
av EUGFJ, och att man heller inte uppnått någon lösning på de frågor som rör
marknaden för markområden som används för jordbruk och sammanläggning av skiften.
32.
Parlamentet noterar de ansträngningar som gjorts för att inrätta och godkänna ett
utbetalningsställe för Sapard. Parlamentet beklagar dock samtidigt att de svårigheter
som redan kunde skönjas 2000 och som främst rörde programmens innehåll men också
inrättandet och godkännandet av ett utbetalningsställe, ännu inte övervunnits, och
konstaterar att utvecklingen har en negativ effekt på den strukturomvandling som
behövs i Ungern före anslutningen.
♦
LETTLAND (SEK(2001)1749)
33.
Parlamentet välkomnar att Lettland i synnerhet strategiskt sett gjort framsteg med
PE 309.662
SV
104/134
RR\469983SV.doc
förberedelserna att införa de gemensamma organisationerna för marknaderna genom att
dra upp riktlinjer för genomförandet av de gemensamma organisationerna för
marknaderna vilka legat som grund för en utförlig genomförandeplan.
34.
Parlamentet välkomnar framstegen i veterinär-, växtskydds- samt
livsmedelssäkerhetsfrågor. En lag om veterinärmedicin har trätt i kraft, liksom
bestämmelser om skydd av svin och kalvar, djurtransporter, djuruppfödning samt
omstrukturering och en förbättrad förvaltning.
35.
Parlamentet understryker att ytterligare ansträngningar måste göras för att slutföra
anpassningen och införa och förbättra de nödvändiga strukturerna och mekanismerna,
däribland utbetalningsstället, det integrerade systemet för administration och kontroll,
de gemensamma organisationerna av marknaderna samt inspektionsförfarandena.
36.
Parlamentet välkomnar kommissionens beslut från december 2001 om att överlämna
förvaltningen av det ekonomiska biståndet via Sapard-programmet till Lettland så att
landet kan övergå till den verksamma delen av Sapard-initiativet. Samtidigt beklagar
parlamentet dock att tid gått till spillo under föranslutningsfasen för att det skulle vara
möjligt att bevilja strukturellt stöd till jordbruket i Lettland.
♦
LITAUEN (SEK(2001)1750)
37.
Parlamentet välkomnar att Litauen gjort framsteg med att reformera sina
jordbruksmyndigheter genom att införa ett organ för jordbruk och livsmedelsprodukter
och genom att införa gemensamma organisationer för marknaderna, t.ex. ett system för
socker. Parlamentet konstaterar emellertid i detta sammanhang att åtgärder på viktiga
punkter alltjämt måste vidtas i synnerhet i syfte att ytterligare stärka systemet för
identifiering av jordlotter, faktiskt genomföra och i praktiken tillämpa
förvaltningsmekanismerna för den gemensamma jordbrukspolitiken.
38.
Parlamentet välkomnar kommissionens beslut från november 2001 om att överlämna
förvaltningen av det ekonomiska biståndet via Sapard-programmet till Litauen så att
landet kan övergå till den verksamma delen av Sapard-initiativet. Samtidigt beklagar
parlamentet dock att tid gått till spillo under föranslutningsfasen för att det skulle vara
möjligt att bevilja strukturellt stöd till jordbruket i Litauen, där för närvarande var
femte arbetstagare är sysselsatt.
39.
Parlamentet konstaterar att Litauen har gjort ytterligare framsteg när det gäller
livsmedelssäkerheten genom att anta en strategi för livsmedelssäkerhet och när det
gäller veterinär- och växtskyddsfrågor, framför allt genom att landet har börjat tillämpa
det regelverk som finns och inrätta ett växtskyddsregister. Parlamentet konstaterar
emellertid att ytterligare ansträngningar måste göras för att modernisera
inspektionsförfarandena inom veterinärsektorn vid gränserna.
40.
Parlamentet noterar också de framsteg som gjorts för att främja landsbygden genom att
etablera ytterligare strukturer och inrätta ett stödprogram för landsbygdsutveckling i
början på 2001.
RR\469983SV.doc
105/134
PE 309.662
SV
♦
MALTA (SEK(2001)1751)
41.
Parlamentet konstaterar att framstegen är få och att fler och betydande ansträngningar
måste göras, framför allt för att införliva största delen av gemenskapens omfattande
regelverk på jordbruksområdet.
42.
Parlamentet anser att Malta måste öka sin förvaltningskapacitet avsevärt på samtliga
jordbruksområden.
43.
Parlamentet anser att bestämmelserna om veterinär- och växtskyddsinspektioner vid
gränserna måste förbättras.
♦
POLEN (SEK(2001)1752
44.
Parlamentet välkomnar de framsteg som Polen gjort sedan den senaste återkommande
rapporten med att genomföra EUGFJ-åtgärder, i synnerhet med att stärka den
nödvändiga förvaltningskapaciteten, införliva gemenskapsbestämmelser om den
gemensamma organisationen av marknaden för färska frukter och grönsaker, humle,
tobak, torrfoder och delvis socker i den polska lagstiftningen och att utfärda en lag om
ekologiskt jordbruk.
45.
Parlamentet beklagar att det fortfarande inte gjorts några djupgående ändringar inom
jordbrukspolitiken, lagstiftningen och strukturen på jordbruksområdet, och att det heller
inte införts några instrument för att styra utbudet.
46.
Parlamentet välkomnar att en ramlag för veterinära frågor antogs i september 2001 och
anser att lagen är ett viktigt steg för att tillnärma den polska lagstiftningen till
gemenskapens regelverk på veterinärområdet.
47.
Parlamentet noterar de ansträngningar som gjorts för att inrätta och godkänna ett
utbetalningsställe för Sapard. Parlamentet beklagar dock att de svårigheter som redan
kunde skönjas 2000 och som främst rörde programmens innehåll men också inrättandet
och godkännandet av ett utbetalningsställe, ännu inte övervunnits, och konstaterar att
utvecklingen har en negativ effekt på den strukturomvandling som behövs i Polen före
anslutningen, där nästan var femte person är verksam inom jordbruket.
48.
Parlamentet anser att det finns utrymme att förbättra den praktiska tillämpningen av det
integrerade systemet för administration och kontroll samt inspektionerna i veterinär- och
växtskyddsfrågor
49.
Parlamentet påpekar att man ännu inte antagit en global strategi om livsmedelssäkerhet.
♦
RUMÄNIEN (SEK(2001)1753)
50.
Parlamentet konstaterar att införlivandet av regelverket förbättrats avsevärt på ett
allmänt plan. Samtidigt anser parlamentet att omstruktureringen av jordbrukssektorn
måste påskyndas, och ställer sig därför positivt till att ett effektivt system av
producentsammanslutningar inrättas.
PE 309.662
SV
106/134
RR\469983SV.doc
51.
Parlamentet beklagar att flertalet oklara ägandeförhållanden förhindrar att det uppstår en
fungerande marknad för jordegendomar i synnerhet inom jordbrukssektorn och att
återlämnadet av egendomar fortfarande inte har slutförts.
52.
Parlamentet välkomnar de avsevärda ansträngningar som gjorts för att ta igen
förseningen med att inrätta och ackreditera ett Sapardorgan. Samtidigt beklagar
parlamentet dock att de svårigheter som redan kunde skönjas 2000 och som främst rörde
programmens innehåll men också inrättandet och godkännandet av ett
utbetalningsställe, ännu inte övervunnits, och konstaterar att utvecklingen har en negativ
effekt på den strukturomvandling som behövs i Rumänien före anslutningen.
53.
Parlamentet konstaterar att framsteg gjorts för att införa lagstiftning om växtskydd samt
om kontroller av rester från bekämpningsmedel och skadeorganismer.
54.
Parlamentet påpekar att inga betydande framsteg gjorts för att inrätta ett integrerat
system för administration och kontroll. Parlamentet anser att det finns utrymme att
förbättra kontrollerna i veterinär- och växtskyddsfrågor.
55.
Parlamentet understryker att brådskande åtgärder måste vidtas för att utveckla
förvaltningskapaciteten inom jordbrukssektorn, för att landet skall kunna använda och
kontrollera förvaltningsmekanismerna för den gemensamma jordbrukspolitiken på ett
effektivt sätt efter anslutningen.
♦
SLOVAKIEN (SEK(2001)1754)
56.
Parlamentet konstaterar att få framsteg gjorts för att införliva gemenskapens regelverk
på jordbruksområdet, förutom på veterinärområdet. Parlamentet hoppas därför att
särskilda organisationer för marknaderna skall antas och att tillnärmningen inom
växtskyddssektorn skall påskyndas.
57.
Parlamentet anser att ansträngningarna för att införa ett integrerat system för
administration och kontroll bör effektiviseras.
58.
Parlamentet understryker att det är viktigt att inspektionsmyndigheterna och
förvaltningskapaciteten fungerar vid gränskontrollerna i Slovakien och påpekar att de
måste byggas ut.
59.
Parlamentet noterar de ansträngningar som gjorts för att inrätta och godkänna ett
utbetalningsställe för Sapard. Parlamentet beklagar dock samtidigt att de svårigheter
som redan kunde skönjas 2000 och som främst rörde programmens innehåll men också
inrättandet och godkännandet av ett utbetalningsställe, ännu inte övervunnits, och
konstaterar att utvecklingen har en negativ effekt på den strukturomvandling som
behövs i Slovakien före anslutningen.
♦
SLOVENIEN (SEK(2001)1755)
60.
Parlamentet välkomnar de viktiga framsteg som gjorts, framför allt tack vara att nya
lagar om veterinärtjänster, växthälsa och växtskydd införts.
RR\469983SV.doc
107/134
PE 309.662
SV
61.
Parlamentet understryker att förvaltningskapaciteten måste utvidgas,
förvaltningsmekanismerna för den gemensamma jordbrukspolitiken fullbordas och en
struktur för lämpliga veterinär- och växtskyddskontroller inrättas så snart som möjligt.
62.
Parlamentet välkomnar kommissionens beslut från november 2001 om att överlämna
förvaltningen av det ekonomiska biståndet via Sapard-programmet till Slovenien så att
Slovenien kunde övergå till den verksamma delen av Sapard-initiativet. Samtidigt
beklagar parlamentet att tid gått till spillo under föranslutningsfasen för att det skulle
vara möjligt att bevilja strukturellt stöd till jordbruket i Slovenien.
PE 309.662
SV
108/134
RR\469983SV.doc
17 april 2002
YTTRANDE FRÅN FISKERIUTSKOTTET
till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik
över läget i utvidgningsförhandlingarna
(KOM(2001) 700 – C5-0024/2002 – 2002/2023(COS))
Föredragande: Brigitte Langenhagen
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 28 januari 2002 utsåg fiskeriutskottet Brigitte Langenhagen till
föredragande.
Vid utskottssammanträdena den 20 februari, 20 mars och 16 april 2002 behandlade utskottet
förslaget till yttrande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet enhälligt nedanstående slutsatser.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Struan Stevenson (ordförande), Rosa
Miguélez Ramos (vice ordförande), Brigitte Langenhagen (vice ordförande och
föredragande), Elspeth Attwooll, Arlindo Cunha, Ilda Figueiredo, Ian Stewart Hudghton,
Salvador Jové Peres, Heinz Kindermann, Carlos Lage, Albert Jan Maat, John Joseph
McCartin, Patricia McKenna, James Nicholson, Manuel Pérez Álvarez, Daniel Varela
Suanzes-Carpegna och Herman Vermeer.
RR\469983SV.doc
109/134
PE 309.662
SV
KORTFATTAD MOTIVERING
Europeiska unionens utvidgning kommer att innebära att gemenskapens kuststräcka förlängs
med områden i Östersjön, Adriatiska havet och Svarta havet, medan gemenskapens
fiskeresurser inte kommer att utökas väsentligt. Sammantaget utgör fångstmängderna i
kandidatländerna endast en liten del i jämförelse med EU:s fångster (8 procent samt när det
gäller vattenbruk 6 procent).
I motsats till tidigare utvidgningar av EU har det inte uppstått några särskilda problem på
området för fiskeri i samband med förberedelserna inför den förestående
utvidgningsomgången. Kandidatländerna har förklarat sig vara beredda att rent allmänt
acceptera och genomföra gemenskapens regelverk på fiskeriområdet – inbegripet den
förestående reformen av den gemensamma fiskeripolitiken under 2002. För närvarande har
förhandlingarna med kandidatländerna om kapitel 8 (”fiske”) preliminärt avslutats, med
undantag för kandidatländerna Polen och Malta1. Detta kapitel kommer att öppnas igen när
nyckeltalen för fångstverksamheten inom ramen för den relativa stabiliteten skall fastställas.
Målet måste vara att reducera överkapacitet och se till att fiskeriområdet i kandidatländerna
blir konkurrenskraftigt. I samband med detta kommer det att finnas behov av att stödja
fiskebranschen i de nämnda länderna med strukturfondsmedel. Detta gäller en allmän
förnyelse av industrin, inbegripet skrotning av gamla fartyg och modernisering av fiskeflottan.
Kommissionen kan för närvarande inte uttala sig om hur stora belopp som kommer att krävas
för detta. I detta sammanhang bör det påpekas att fiskeflottorna – särskilt den del som
används för långdistansfiske – i nästan alla kandidatländer under det senaste årtiondet minskat
avsevärt, utan att ha fått några statsbidrag.
Sedan det senaste yttrandet avgavs har man kunnat iaktta framsteg i lagstiftningsprocessen
och positiva ansatser i uppbyggnaden av förvaltningen i kandidatländerna. En principiell fråga
är emellertid om gemenskapens regelverk kan tillämpas effektivt av kandidatländerna. Med
hjälp av partnerskapsprojekt inom Phareprogrammet stöder EU uppbyggnaden av moderna
rättsliga och administrativa strukturer, även på fiskeriområdet. De bristfälliga
personalresurserna vid myndigheterna i vissa kandidatländerna ger emellertid upphov till viss
oro för att man inte skall lyckas med att fram till anslutningen överallt skapa tillförlitliga och
fungerande system för förvaltning av fiskeriområdet i enlighet med regelverkets krav. Vidare
finns delvis avsevärda brister på inspektions- och kontrollområdet. Även i fråga om hygienen
återstår det i vissa länder att åtgärda brister för att uppfylla gemenskapsnormerna. På detta
område ger föranslutningsprogrammet Sapard värdefullt stöd.
I det följande skall några särskilda problem beröras:
Polen
De största problemen finns i förhandlingarna med Polen, som är det kandidatland vars
Förhandlingarna har avslutats enligt följande: Republiken Tjeckien i april 1999, Slovenien och Ungern i maj
1999, Estland och Cypern i april 2000, Republiken Slovakien i oktober 2000, Bulgarien och Litauen i maj 2001,
Rumänien i juni 2001 och Lettland i november 2001. Inledande kontakter har visserligen upprättats med Turkiet,
men förhandlingarna har ännu inte påbörjats.
1
PE 309.662
SV
110/134
RR\469983SV.doc
fiskerisektor är störst. EU kan inte acceptera Polens begäran, som upprepades senast i
oktober 2001, om tillstånd för ett undantag från principen om fri tillgång inom det
polska ekonomiska området.
Vidare finns problem på förvaltnings- och kontrollnivåerna, vilket delvis beror på
fördröjningen i antagandet av den nya fiskerilagen. Motsvarande bestämmelser och normer
för genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken har ännu inte införts på något
tillfredsställande sätt. Detta gäller särskilt förandet av loggböcker, satellitbaserade
fartygsövervakningssystem (VMS) och landningsdeklarationer samt utbildningen av
kontrollpersonal. Samarbetet mellan kontrollmyndigheterna uppvisar brister och personalen
räcker inte till på central och regional nivå. Även på området för anpassning till EU:s
gemensamma organisation av marknaden måste ytterligare framsteg göras. Vidare är det
absolut nödvändigt att det inrättas ett tillförlitligt fartygsregister och att det läggs fram ett
verksamhetsprogram för samfinansiering med fonden för fiskets utveckling (FFU) under
perioden 2004-2006.
Malta
Lagstiftningsåtgärderna i Malta, som har en välstrukturerad fiskeriförvaltning, skall bedömas
positivt. Malta strävar efter att upprätthålla sin zon på 25 sjömil, som inrättades 1970. Även
om man får utgå från en liten fångstmängd i dessa vatten kan detta undantag inte accepteras.
Bulgarien och Rumänien
Den svåra miljösituationen i Svarta havet blir ett ämne som direkt påverkar EU när Bulgarien
och Rumänien ansluts. Svarta havet är allvarligt skadat genom nedsmutsning, vilket förklarar
att fiskeriverksamheten minskat och beståndet reducerats till endast fem arter. Det kommer att
krävas avsevärda EU-medel för åtgärder för att upprätthålla bestånden.
SLUTSATSER
Fiskeriutskottet uppmanar utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam
säkerhet och försvarspolitik att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1.
Europaparlamentet välkomnar de framsteg som kunnat göras på områdena för
lagstiftning och uppbyggnad av förvaltningen i kandidatländerna.
2.
Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att fortsätta att kontrollera
framstegen när det gäller införlivandet av gemenskapens regelverk, utarbeta tidsplaner
och informera Europaparlamentet om resultaten.
3.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med sina insatser för att främja
och stödja kandidatländerna när det gäller att skapa och utveckla kompetenta
förvaltnings- och kontrollstrukturer.
4.
Europaparlamentet anser att problemen i samband med utvidgningen skulle kunna bli
RR\469983SV.doc
111/134
PE 309.662
SV
mer lätthanterliga genom en gemensam europeisk kontrollstruktur.
5.
Europaparlamentet anser att fiskekapitlet inte torde förorsaka några större svårigheter i
samband med förhandlingarna, men understryker behovet av att före anslutningen i
kandidatländerna fullt ut genomföra även de förändringar som reformen av den
gemensamma fiskeripolitiken under 2002 kommer att innebära.
6.
Europaparlamentet anser att strukturfonderna skall öppnas för kandidatländerna i
samband med utvidgningen.
7.
Europaparlamentet anser att de brister i hygien- och miljönormer som råder på
fiskeriområdet i några kandidatländer snarast möjligt måste undanröjas och understryker
att det är nödvändigt att enbart tillåta fiskeriprodukter som motsvarar EU-standard.
8.
Europaparlamentet uppmanar kandidatländerna att tillämpa gemenskapens
bestämmelser i syfte att bekämpa bekvämlighetsflagg och att göra allt som står i deras
makt för att sätta stopp för detta olagliga och farliga bruk.
9.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med aktuella uppgifter som underlag
lägga fram en översikt över situationen inom fisket och fiskeindustrin i
kandidatländerna (antal fartyg, antal sysselsatta, fiskets andel av BNP) för parlamentet.
PE 309.662
SV
112/134
RR\469983SV.doc
23 april 2002
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR REGIONALPOLITIK, TRANSPORT OCH
TURISM
till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik
över läget i utvidgningsförhandlingarna
(KOM(2001) 700 – C5-0024/2002 – 2002/2023(COS))
Föredragande: Samuli Pohjamo
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 21 februari 2002 utsåg utskottet för regionalpolitik, transport
och turism Samuli Pohjamo till föredragande.
Vid utskottssammanträdena den 19 mars och 18 april 2002 behandlade utskottet förslaget till
yttrande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet nedanstående slutsatser med 41 röster
för och 1 nedlagd röst.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Luciano Caveri (ordförande), Rijk van
Dam, Gilles Savary och Helmuth Markov (vice ordförande), Samuli Pohjamo (föredragande),
Carlos Bautista Ojeda (suppleant för Josu Ortuondo Larrea), Luigi Cocilovo, Danielle Darras,
Christine de Veyrac, Garrelt Duin, Giovanni Claudio Fava, Fernando Fernández Martín
(suppleant för Felipe Camisón Asensio i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen),
Jacqueline Foster, Mathieu J.H. Grosch, Konstantinos Hatzidakis, Ewa Hedkvist Petersen,
Georg Jarzembowski, Dieter-Lebrecht Koch, Brigitte Langenhagen (suppleant för Rolf
Berend), Sérgio Marques, Emmanouil Mastorakis, Erik Meijer, Rosa Miguélez Ramos, Bill
Miller (suppleant för John Hume), Francesco Musotto, Wilhelm Ernst Piecyk, Bernard
Poignant, Adriana Poli Bortone, Alonso José Puerta, Reinhard Rack, Carlos Ripoll i Martínez
Bedoya, Isidoro Sánchez García, Marieke Sanders-ten Holte (suppleant för Herman Vermeer),
Ingo Schmitt, Brian Simpson, Renate Sommer, Dirk Sterckx, Ulrich Stockmann, Helena
Torres Marques, Joaquim Vairinhos, Ari Vatanen och Mark Francis Watts.
RR\469983SV.doc
113/134
PE 309.662
SV
KORTFATTAD MOTIVERING
Framsteg inom transport- och regionalpolitiken
Kommissionens rapport 2001 om de enskilda kandidatländernas framsteg på vägen mot
anslutning ger en sammanfattning av det som framkommit i de fjärde årligen återkommande
rapporterna om de olika kandidatländerna. På det hela taget är de framsteg som gjorts av de
tolv länder som för närvarande ligger i förhandlingar med Europeiska unionen rätt
överväldigande. Alla de länder som nu förhandlar med EU fortsätter att uppfylla de politiska
kriterierna, och utvecklingen i fråga om Köpenhamnskriterierna som berör ekonomiska frågor
(att länderna skall ha en fungerande marknadsekonomi och kunna stå emot trycket från
konkurrensen och marknadskrafterna) går framåt i god takt.
Kapitel 21 vid förhandlingarna, nämligen regionalpolitiken och samordningen av de
strukturpolitiska instrumenten innebär en utmaning, inte så mycket i fråga om att länderna
skall anta gemenskapens regelverk utan snarare i fråga om att de skall omsätta detta i
praktiken på vederbörligt sätt och se till att det efterlevs. En adekvat kapacitet inom
förvaltningen är av grundläggande betydelse för att länderna skall kunna ta emot
strukturfondsanslagen på ett effektivt sätt och i deras fulla utsträckning. Med kapacitet menas
då bland annat förmågan att kunna strukturpolitiskt programplanera samt hantera och
övervaka strukturfondsanslagen, vilket av ett flertal anledningar (sammanställningen av
information, kostnads-nyttoförhållandet, ekonomistyrningen osv.) ställer sig ganska
komplicerat. Med tanke på uppbyggnaden av en sådan förvaltningskapacitet har
kommissionen dragit i gång ett flertal initiativ inom ramen för Phare, bland vilka
vänortsprogrammet är det mest kända.
Uttryckt i allmänna ordalag stöder Phare en övergång till strukturfonderna genom att i allt
högre grad gå in för ett programinriktat tillvägagångssätt och förbättra kandidatländernas
förmåga att ta emot och dra nytta av stödet. Dessutom ger ISPA kandidatländerna en
möjlighet att bekanta sig med Sammanhållningsfonden och investerar samtidigt i viktiga
infrastrukturprojekt, även om ISPA:s ekonomiska resurser minst sagt är begränsade. På
motsvarande sätt har Sapard inrättats för att kandidatländerna skall få erfarenheter av att
använda fonderna för landsbygdens utveckling.
Dessa viktiga initiativ som utformats med tanke på förberedelserna inför en hantering av
strukturfonderna har fått en god början. En sakkunskap på det administrativa planet håller på
att vinna insteg, de gränsöverskridande programmen är på god väg och bidrar på sitt sätt till
att skapa erfarenheter av arbete tillsammans med blivande partner inom samma union. De
flesta problemen hänför sig till samordningen på horisontalplanet (mellan olika ministerier)
och vertikalplanet (mellan de nationella och regionala och lokala nivåerna) och till arbetet
med att garantera att det finns effektiva mekanismer för ekonomistyrning. Den tid som
återstår fram till 2004 borde dock vara tillräcklig för att det skall kunna garanteras att sådana
krav uppfylls som kraven på kontrollvägar och inrättandet av effektiva kontrollinrättningar.
För att kandidatländerna så snart de blivit medlemmar skall kunna genomföra
strukturpolitiken utan dröjsmål och utan de nettobetalningsproblem som befarats föreslår
kommissionen att programplaneringsdokumenten skall godkännas med hjälp av förenklade
PE 309.662
SV
114/134
RR\469983SV.doc
rutiner som skall gå så snabbt som möjligt att genomföra. Kommissionen föreslår att
föreslagna tillägg till ett programplaneringsdokument skall kunna godkännas på samma gång
som ett utvecklings- eller åtgärdsprogram (informationsmeddelande från kommissionen den
30 november 2001 om kapitel 21 vid utvidgningsförhandlingarna: Regionalpolitik och
samordning av de strukturpolitiska instrumenten).
Kommissionen föreslog för en kort tid sedan i ett meddelande om den gemensamma
budgetramen 2004-2006 (SEK(2002) 102) apropå de anpassningar som kommer att behöva
göras i budgetplanen att det vore skäl att i högre grad inrikta sig på utgifter från
Sammanhållningsfonden för de nya medlemsstaterna. Detta skulle innebära att stöden från
denna fond skulle ökas upp till en tredjedel (i motsats till de 18 procent som betalas till de
fyra medlemsstater som i dag får stöd ur denna fond). Efter en inledningsfas under 2004 och
2005 skulle de totala anslagen, efter att de nått ett maximum på 4 procent av BNP, såsom det
föreskrivs i den allmänna förordningen om strukturfonderna, uppgå till 137 euro per capita
2006 (jämfört med i medeltal 231 euro per capita för de fyra länder som nu får stöd ur
Sammanhållningsfonden). Detta förslag till en gemensam ståndpunkt för Europeiska unionen
vid förhandlingarna dryftas för närvarande i rådet.
Inom transportpolitiken kommer kandidatländerna att få ta över en viktig del av
gemenskapens regelverk. Denna del står för cirka 10 procent av gemenskapens hela regelverk.
Framstegen på väg mot en anpassning till regelverket på detta område är tillfredsställande,
men man bör dock erinra sig att regelverket här kommer att utökas i takt med att viktig ny
lagstiftning antas, framför allt inom järnvägssektorn. På denna punkt kan vitboken om
transporter tjäna som ett rättesnöre då den kommande transportpolitiken skall fastställas fram
till 2010 och då "ett hållbart europeiskt transportsystem" skall inrättas fram till 2030. Det
finns således skäl som talar för att kandidatländerna skall få medverka i så hög grad som
möjligt vid behandlingen av detta viktiga strategiska dokument.
Den huvudsakliga frågan som ännu väntar på sin lösning är vilka övergångsperioder som
kommer att bli aktuella för de 12 kandidatländerna, framför allt vad gäller tillträdet till de
nationella marknaderna för cabotage i de nuvarande 15 medlemsstaterna. Förhandlingarna om
kapitel 9 om transportpolitik hade provisoriskt slutförts med Cypern och Malta vid den
tidpunkt då kommissionens framstegsrapport framlades. I december 2001 slutförde Ungern,
Lettland, Litauen och Slovenien provisoriskt detta kapitel och accepterade också EU:s förslag
om cabotage. Förhandlingarna pågår fortfarande med Tjeckien, Slovakien och Polen samt
med Bulgarien och Rumänien.
Frågan om investeringar i infrastrukturen är en av de huvudsakliga utmaningarna i samband
med utvidgningen, om man vill undvika ett sammanbrott i Europas transportsystem. På denna
punkt behövs det arbete från vardera partens sida och för detta ändamål behövs det ytterligare
ekonomiskt stöd från Europeiska unionen. Båda avser sammankoppla näten TEN och TINA.
Tillsammans med Phare och ISPA och senare med hjälp av strukturfonderna och
Sammanhållningsfonden kommer ett stort arbete att kunna göras. Detta kommer att bidra till
en förbättring av kandidatländernas infrastruktur som ibland befinner sig i ett bedrövligt skick
och på det sättet också att bidra till att kommissionen kan hålla fast vid sitt åtagande om att
järnvägens andel bland de olika transportsätten skall fortsätta att vara 35 procent 2010.
RR\469983SV.doc
115/134
PE 309.662
SV
Den föreslagna strategin
Kommissionens färdplan som utarbetades i november 2000 och möttes med gillande vid ett
flertal av Europeiska rådets möten skulle innebära att förhandlingarna slutfördes vid utgången
av detta år och att en första utvidgningsomgång skulle äga rum 2004.
Föredraganden ställer helt och fullt upp bakom denna färdplan och uppmuntrar
kandidatländerna att snabbt nå fram till överenskommelse om de transportfrågor som ännu
återstår att lösa (övergångsbestämmelser om cabotage osv). Inom regionalpolitiken kommer
finansieringen att framstå som den stora frågan i samband med att förhandlingarna går in i sitt
slutskede. Då bör det ges företräde åt realistiska bedömningar av vilken förmåga
kandidatländerna har att ta emot det stöd de får. På denna punkt vore det välkommet med en
sådan temporär åtgärd där Sammanhållningsfonden betonas (projektinriktade investeringar i
transporter och miljö) snarare än de programinriktade strukturfonderna.
SLUTSATSER
Utskottet för regionalpolitik, transport och turism uppmanar utskottet för utrikesfrågor,
mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik att som ansvarigt utskott infoga
följande i sitt resolutionsförslag:
1.
Parlamentet konstaterar att det råder stora skillnader i utveckling mellan
kandidatländerna och olika regioner inom dem, och uppmanar kandidatländerna att
framför allt fortsätta inrikta sig på kapacitet inom förvaltningen, mekanismer för
samordning och system för ekonomistyrning, för att tillvarata möjligheterna till
samfinansiering. I detta sammanhang vill parlamentet inte bortse ifrån att också de
regioner som hittills mottagit maximalt stöd på grund av sina, nu liksom tidigare
existerande, strukturproblem också fortsatt måste beaktas på lämpligt sätt.
2.
Parlamentet förutsätter att kandidatländerna och kommissionen sköter
förberedelsearbetet på ett sådant sätt att programmen kan komma i gång utan onödiga
dröjsmål och betonar med tanke på strukturfonderna att det bör skapas så enkla och
effektiva rutiner som möjligt samt att stödet bör inriktas och graderas på ett sådant sätt
att anslagen i så hög grad som möjligt går direkt till lokala och regionala aktörer samt i
första hand till de allra fattigaste regionerna.
3.
Parlamentet betonar att man i samband med strukturfondsåtgärderna bör gå in för ett
successivt växande stöd så att man skall kunna ta hänsyn till den socioekonomiska
situationen i de nya medlemsstaterna samt deras förmåga att dra nytta av anslagen och
bidra med medfinansiering, liksom också inverkningarna på EU:s budget, samt anser
det viktigt att man trots det kategoriska taket på 4 procent i stödsammanhang strävar
efter att alla nya medlemsstater från och med 2006 skall behandlas lika.
4.
Parlamentet poängterar betydelsen av medverkan och välfungerande nätverk mellan
små och medelstora företag och regionala aktörer, för en effektiv regionalpolitik och
för främjande av utvidgningens positiva inverkningar. Kandidatländerna uppmanas att
PE 309.662
SV
116/134
RR\469983SV.doc
aktivt dra nytta också av andra finansieringskällor, vid sidan av
gemenskapsfinansieringen och den nationella egenfinansieringen.
5.
Parlamentet anser att kandidatländerna måste fästa särskild uppmärksamhet vid att
genomföra den del av gemenskapens regelverk som gäller för sociala frågor,
miljöfrågor och säkerhetsfrågor beträffande samtliga transportmedel.
6.
Parlamentet konstaterar att de arrangemang med långa övergångsperioder som genom
EU:s försorg införts för kandidatländerna, inte är en nödvändig utgångspunkt med
tanke på transportsektorns behov. Parlamentet anser dock att det inom
vägtransporterna behövs övergångsbestämmelser för att trygga en rättvis konkurrens
inom sektorn och göra det möjligt för de nationella marknaderna att gradvis integreras
med den europeiska transportmarknaden. Det kan också behövas ett flexibelt system
med övergångstider inom den interna trafiken på grund av problem som icke-önskade
störningar fört med sig för transportföretagen, de hållbara transportmedlen och
säkerhetsfrågorna.
7.
Parlamentet uppmanar enträget kommissionen att skapa lämpliga indikatorer och ett
system för övervakning av marknaden för vägtransporter som omfattar hela unionen,
både de nuvarande och de framtida medlemsstaterna, i syfte att förse beslutsfattarna
med regelbunden information om marknaden i god tid och för att möjliggöra en
fungerande övervakning av hur marknadsöppningen fortskrider i samband med den
aktuella utvidgningsprocessen.
8.
Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kandidatländerna till ökade
ansträngningar för att sammankoppla TEN- och TINA-näten och välkomnar på denna
punkt förslaget om en ökning av gemenskapsfinansieringen upp till 20 procent för
flaskhalsar vid gränserna till kandidatländerna.
9.
Kommissionens förslag om ett synsätt där anslag från Sammanhållningsfonden
betonas är lämpligt i en situation där frågor om mottagningskapacitet och omfattande
investeringar i infrastrukturen fortfarande spelar en viktig roll. Parlamentet betonar att
man principiellt skall prioritera det projektorienterade synsättet samtidigt som de
erfarenheter som hittills framkommit beaktas, utan att man utesluter ett
programorienterat synsätt.
RR\469983SV.doc
117/134
PE 309.662
SV
22 april 2002
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KULTUR, UNGDOMSFRÅGOR,
UTBILDNING, MEDIER OCH IDROTT
till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik
över läget i utvidgningsförhandlingarna
(KOM(2001) 700 – C5-0024/2002 – 2002/2023(COS))
Föredragande: Christopher J.P. Beazley
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 23 januari 2002 utsåg utskottet för kultur, ungdomsfrågor,
utbildning, medier och idrott Christopher J.P. Beazley till föredragande.
Vid utskottssammanträdena den 25-26 mars och 17 april 2002 behandlade utskottet förslaget
till yttrande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet nedanstående slutsatser med 23 röster
för och 1 röst emot.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Michel Rocard (ordförande), Vasco
Graça Moura (vice ordförande), Mario Mauro (vice ordförande), Theresa Zabell (vice
ordförande), Christopher J.P. Beazley (föredragande), Alexandros Alavanos, Konstantinos
Alyssandrakis (suppleant för Lucio Manisco), Ole Andreasen (suppleant för Marieke Sandersten Holte), Pedro Aparicio Sánchez, Christine de Veyrac (suppleant för Francis Decourrière),
Geneviève Fraisse, Cristina Gutiérrez Cortines (suppleant för Ruth Hieronymi), Renzo
Imbeni, Maria Martens, Pietro-Paolo Mennea, Domenico Mennitti, Juan Ojeda Sanz, Barbara
O'Toole, Christa Prets, Giorgio Ruffolo, Gianni Vattimo, Stavros Xarchakos, Sabine Zissener
och Myrsini Zorba (suppleant för Ulpu Iivari).
PE 309.662
SV
118/134
RR\469983SV.doc
KORTFATTAD MOTIVERING
Kapitel 18: Utbildning
1. Lagstiftningen på detta område ligger nu i linje med gemenskapens regelverk, och
deltagandet i gemenskapsprogrammen (Sokrates, Leonardo, Ungdom) fortskrider på ett
tillfredsställande sätt i Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakiska
republiken, Slovenien, Tjeckiska republiken och Ungern.
2. Kommissionen rapporterar att Bulgarien måste förbättra samarbetet mellan
utbildningsministeriet och det nationella organ som är ansvarigt för Sokrates.
Kommissionen konstaterar även att de nationella organen i Malta måste höja sin
administrativa kapacitet och förbättra sin interna organisation.
3. Direktivet om skolgången för migrerande arbetstagares barn har införlivats och
genomförts fullt ut i endast fyra av ansökarländerna: Lettland, Polen, Slovenien och
Ungern. Det är möjligt att flera av de övriga ansökarländerna har införlivat direktivet i sin
nationella lagstiftning. Dessa länder har dock ännu inte genomfört direktivets
bestämmelser på ett tillfredsställande sätt.
Kapitel 20: Kultur och politik på det audiovisuella området
4. Nu när Bulgarien, Estland och Slovenien har upprättat kulturella kontaktpunkter deltar
alla ansökarländer utom Malta och Cypern i Kultur 2000-programmet. Dessa båda länder
bör uppmuntras att delta i programmet så snart detta är praktiskt genomförbart.
5. År 2002 kommer sju ansökarländer (Bulgarien, Cypern, Estland, Lettland, Polen,
Slovakiska republiken och Tjeckiska republiken) att börja delta i Media Plus-programmet.
Litauen och Slovenien kommer inte att delta förrän 2003. Det är för närvarande inte
möjligt att sia om när Malta, Rumänien och Ungern kommer att kunna delta.
6. På det audiovisuella området kan man säga att de nationella lagarna i följande länder mer
eller mindre överensstämmer med den relevanta gemenskapslagstiftningen: Bulgarien,
Cypern, Estland, Litauen, Malta, Slovakiska republiken, Slovenien och Tjeckiska
republiken.
7. I Lettland har många av de nationella lagarna redan anpassats till gemenskapens
regelverk, men radio- och TV-lagen måste till vissa delar revideras så att den
överensstämmer med direktivet ”Television utan gränser”. Detta problem skulle kunna
lösas av det lagstiftningsförslag som framlagts av regeringen, men det är osannolikt att
något händer i denna fråga före valet i vår.
8. Vad som är allvarligare är att Ungerns lagstiftning ännu inte till fullo har anpassats till
gemenskapens regelverk. Parlamentet har fortfarande inte antagit medialagen, och inga
framsteg väntas före parlamentsvalet i april.
9. Polen måste fullfölja anpassningsarbetet, särskilt i frågor som rör: rättskipningsområde,
RR\469983SV.doc
119/134
PE 309.662
SV
definition av europeiska produktioner, främjande av oberoende och europeiska
produktioner samt proportionalitet i de åtgärder som främjar produktioner som
ursprungligen producerats på polska. Det är nödvändigt att avskaffa taket på 33 procent
för den högsta tillåtna andelen utländskt kapital i TV-stationer. Den lagstiftning om TVsändningar som nyligen antogs av Sejm är ett stort steg i rätt riktning. Antagandet av
denna lag och den nya polska regeringens åtaganden om att fortsätta att anpassa den
polska lagen till gemenskapslagstiftningen har lett till att kapitel 20 nu har stängts.
10. I Rumänien har utdragna diskussioner pågått ända sedan 1998 om en ny ramlagstiftning
på det audiovisuella området. Det tycks nu osannolikt att denna ramlagstiftning kommer
att antas inom måldatumet i mars 2002. Rumäniens skyldigheter inom ramen för Gatsavtalet måste fortfarande klargöras.
11. Alla ansökarländer utom Tjeckiska republiken och Rumänien har ratificerat Europarådets
konvention om gränsöverskridande television och det tillhörande protokollet.
Informationspolitik
12. Kommissionen är i färd med att utveckla sin informations- och kommunikationsstrategi på
decentraliserad nivå . Under detta arbete tas hänsyn till alla de särskilda behov och villkor
som finns i de nuvarande medlemsstaterna och ansökarländerna. Kommissionens
representationskontor i de femton medlemsstaterna och de tretton ansökarländerna är
ansvariga för att utarbeta program som är anpassade efter omständigheterna på plats.
13. Den senaste Eurobarometer-undersökningen (december 2001), som baserar sig på studier
från förra hösten, gav vid handen att 51 procent av EU-medborgarna stöder utvidgningen
(+8 procent jämfört med den föregående undersökningen) medan 30 procent (-5 procent)
motsätter sig den. Frankrike var det enda land där de som motsatte sig utvidgningen var
fler än dem som stödde den.
14. När en liknande undersökning utfördes i de tretton ansökarländerna hösten 2001 framkom
att 59 procent av de tillfrågade ansåg att EU-medlemskapet skulle vara bra för deras land.
I sex ansökarländer delades denna uppfattning av mindre än hälften av de tillfrågade
(Tjeckiska republiken 46 procent, Litauen 41 procent, Slovenien 41 procent, Malta 39
procent, Estland 33 procent och Lettland 33 procent). Dessa siffror är oroväckande.
Undersökningen belyste även att EU visserligen var den mest kända internationella
organisationen i ansökarländerna, men att det fanns bristfälliga kunskaperna om de olika
EU-institutionerna. Endast 28 procent ansåg sig vara välinformerade om sina länders
ansökningar, och endast 29 procent om EU:s utvidgning i stort.
Minoriteter
15. Det finns stora etnisk-ryska minoriteter i Lettland (43 procent), Estland (36 procent) och
Litauen (8 procent). Det är angeläget att dessa minoriteter integreras. Det är därför mycket
viktigt att man anordnar språkundervisning och att man respekterar den ryskspråkiga
befolkningens rättigheter. I kommissionens rapport noteras att de ryskspråkigas rättigheter
(oberoende av om de har blivit medborgare i det land där de är bosatta) överlag iakttas och
PE 309.662
SV
120/134
RR\469983SV.doc
skyddas. Estland och Lettland har gjort ytterligare framsteg när det gäller att integrera
icke-medborgare (bland annat genom att anordna språkundervisning) och för att göra dem
naturaliserade. I båda länderna måste man kunna garantera att genomförandet av de
gällande språklagarna är fullt förenligt med principerna om proportionalitet och om
legitimt allmänt intresse. Det är nödvändigt med fortsatta ekonomiska investeringar för att
man skall kunna fullfölja det positiva arbete som redan har utförts. Generellt kan sägas att
det i Litauen alltjämt finns ett tillfredsställande skydd för minoriteter.
16. Det finns mer än 1,6 miljoner etniska ungrare i Rumänien. Bestämmelserna om skydd för
minoriteter är väl utvecklade, och det finns för närvarande vidsträckta rättigheter till
undervisning på minoritetsspråk.
17. I alla länder med förhållandevis stora romska befolkningsgrupper har man nu infört
handlingsplaner för att komma till rätta med den alltjämt utspridda diskrimineringen, och
för att förbättra levnadsvillkoren. I de flesta länderna håller man på att genomföra dessa
handlingsplaner, och i några länder har anslagen ökats. Liksom tidigare ställs medel från
Phare till förfogande. Ytterligare insatser behöver göras för att se till att de olika
programmen genomförs utan avbrott, i nära samarbete med företrädare för romerna.
Tillräckliga anslag måste avsättas i samtliga länder. Detta berör i första hand Bulgarien,
Rumänien och Slovakiska republiken.
SLUTSATSER
Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott uppmanar utskottet för
utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik att som ansvarigt
utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
Allmänt
1. Europaparlamentet konstaterat att det finns anmärkningsvärda svängningar i
folkopinionen i ansökarländerna, och betonar att man inte får ta för givet att folket stöder
ansökningarna om medlemskap i EU. EU-institutionerna och ansökarländernas regeringar
bör, utifrån sina behov, intensifiera sina ansträngningar för att informera medborgarna i
ansökarländerna om Europeiska unionen och anslutningsprocessen. EU-institutionerna
och medlemsstaternas regeringar bör förstärka sina insatser för att informera sina
medborgare om anslutningsprocessen på ett decentraliserat men samordnat sätt.
2. Europaparlamentet erinrar om att artiklarna 21-22 i stadgan om de grundläggande
rättigheterna förbjuder diskriminering mot (bland annat) nationella minoriteter.
Europeiska unionen måste respektera den kulturella, religiösa och språkliga mångfalden.
3. Europaparlamentet välkomnar framstegen i anslutning till deltagandet i
gemenskapsprogrammen. Det är viktigt att stödja initiativen om kulturellt utbyte,
kulturpolitik och kulturprogram.
RR\469983SV.doc
121/134
PE 309.662
SV
Bulgarien
4. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts på utbildningsområdet, men
efterlyser ett fullt införlivande och genomförande av direktivet om skolgången för
migrerande arbetstagares barn. Det är nödvändigt att förbättra samarbetet mellan
utbildningsministeriet och det nationella organ som är ansvarigt för Sokrates.
5. Europaparlamentet betonar vikten av att det, vid genomförandet av de nuvarande
handlingsplanerna, finns ett nära och fortlöpande samarbete med företrädare för den
romska befolkningsgruppen så att man kommer till rätta med diskrimineringen och
förbättrar levnadsvillkoren. Phare-medel står fortfarande till förfogande för att stödja
genomförandet av de nationella handlingsplanerna.
Cypern
6. Europaparlamentet efterlyser ett fullständigt införlivande och genomförande av direktivet
om skolgången för migrerande arbetstagares barn.
7. Europaparlamentet efterlyser de åtgärder som krävs för att möjliggöra ett fullständigt
deltagande i ramprogrammen Media plus och Kultur.
Tjeckiska republiken
8. Europaparlamentet efterlyser ett fullständigt införlivande och genomförande av direktivet
om skolgången för migrerande arbetstagares barn.
9. Europaparlamentet efterlyser ratificering av Europarådets konvention om
gränsöverskridande television och de tillhörande protokollen.
Estland
10. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts när det gäller integreringen av ickemedborgare. Genomförandet av de gällande språklagarna måste vara fullt förenligt med
principerna om proportionalitet och legitimt allmänt intresse. Det är nödvändigt med
ekonomiska investeringar så att det positiva arbete som redan utförts kan fullföljas. Vidare
är det angeläget att fullständigt införliva och genomföra direktivet om skolgången för
migrerande arbetstagares barn.
Ungern
11. Europaparlamentet uppmanar den ungerska regeringen att ta krafttag för att trygga
antagandet av medialagen varigenom den ungerska lagstiftningen anpassas till EU:s
lagstiftning på det audiovisuella området. Den ungerska regeringen bör även vidta de
åtgärder som krävs för att möjliggöra fullt deltagande i Media plus-programmet.
PE 309.662
SV
122/134
RR\469983SV.doc
Lettland
12. Europaparlamentet ser fram emot omarbetningen av radio- och TV-lagen, som innebär att
denna lag fullt ut anpassas till direktivet ”Television utan gränser”.
13. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts när det gäller integrering av ickemedborgare. Genomförandet av de gällande språklagarna måste vara fullt förenligt med
principerna om proportionalitet och legitimt allmänt intresse. Det är nödvändigt med
ekonomiska investeringar så att det positiva arbete som redan utförts kan fullföljas.
Litauen
14. Europaparlamentet efterlyser ett fullständigt införlivande och genomförande av direktivet
om skolgången för migrerande arbetstagares barn.
Malta
15. Europaparlamentet konstaterar att den administrativa kapaciteten måste förbättras i de
nationella organ som är ansvariga för att genomföra programmen Sokrates, Leonardo och
Ungdom. Det är angeläget att fullständigt införliva och genomföra direktivet om
skolgången för migrerande arbetstagares barn.
16. Europaparlamentet efterlyser de åtgärder som krävs för att möjliggöra fullständigt
deltagande i ramprogrammen Media plus och Kultur.
Polen
17. Europaparlamentet välkomnar antagandet av radio- och TV-lagen, och uppmanar
regeringen att så snart som möjligt slutföra arbetet med att anpassa de polska lagarna till
gemenskapslagstiftningen på det audiovisuella området.
Rumänien
18. Europaparlamentet konstaterar att bestämmelserna om rättigheter för minoriteter är
välutvecklade, och att det för närvarande finns vidsträckta rättigheter till undervisning på
minoritetsspråk. Det är angeläget att fullständigt införliva och genomföra direktivet om
skolgången för migrerande arbetstagares barn.
19. Europaparlamentet betonar vikten av att det, vid genomförandet av de nuvarande
handlingsplanerna, finns ett nära och fortlöpande samarbete med företrädare för den
romska befolkningsgruppen så att man kommer till rätta med diskrimineringen och
förbättrar levnadsvillkoren. Phare-medel står fortfarande till förfogande för att stödja
genomförandet av de nationella handlingsplanerna.
20. Europaparlamentet efterlyser ratificering av Europarådets konvention om
gränsöverskridande television och de tillhörande protokollen. Det är viktigt att skapa en
ramlag på det audiovisuella området genom vilken den rumänska lagstiftningen anpassas
RR\469983SV.doc
123/134
PE 309.662
SV
efter gemenskapens regelverk. Dessutom är det viktigt att man vidtar de åtgärder som
krävs för att möjliggöra ett fullständigt deltagande i Media plus-programmet.
Slovakiska republiken
21. Europaparlamentet efterlyser ett fullständigt införlivande och genomförande av direktivet
om skolgången för migrerande arbetstagares barn.
22. Europaparlamentet betonar vikten av att det, vid genomförandet av de nuvarande
handlingsplanerna, finns ett nära och fortlöpande samarbete med företrädare för den
romska befolkningsgruppen så att man kommer till rätta med diskrimineringen och
förbättrar levnadsvillkoren. Phare-medel står fortfarande till förfogande för att stödja
genomförandet av de nationella handlingsplanerna.
Slovenien
23. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts på utbildningsområdet, och noterar
med tillfredsställelse att Slovenien har gjort snabba framsteg med att anpassa sin
lagstiftning till gemenskapens regelverk när det gäller kultur och politik på det
audiovisuella området.
PE 309.662
SV
124/134
RR\469983SV.doc
22 april 2002
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER OCH
JÄMSTÄLLDHETSFRÅGOR
till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik
över läget i utvidgningsförhandlingarna
(KOM(2001) 700 – C5-0024/2002 – 2002/2023(COS))
Föredragande: Lone Dybkjær
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 22 januari 2002 utsåg utskottet för kvinnors rättigheter och
jämställdhetsfrågor Lone Dybkjær till föredragande.
Vid utskottssammanträdena den 27 mars och 18 april 2002 behandlade utskottet förslaget till
yttrande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet enhälligt nedanstående slutsatser.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Anna Karamanou (ordförande),
Marianne Eriksson, Jillian Evans och Olga Zrihen Zaari (vice ordförande), Lone Dybkjær
(föredragande), Regina Bastos, Fiorella Ghilardotti, Koldo Gorostiaga Atxalandabaso, Lissy
Gröner, Heidi Anneli Hautala, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Astrid Lulling, Thomas Mann,
María Izquierdo Rojo (suppleant för María Rodríguez Ramos) och Anne E.M. Van Lancker
(suppleant för Joke Swiebel).
RR\469983SV.doc
125/134
PE 309.662
SV
SLUTSATSER
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor uppmanar utskottet för
utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik att som ansvarigt
utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1.
Parlamentet betonar att antagandet av det gemensamma regelverket på
jämställdhetsområdet är ett oeftergivligt villkor för anslutning eftersom det i grunden är
en fråga om mänskliga rättigheter. Den nödvändiga uppbyggnaden av institutioner eller
stärkandet av den institutionella och administrativa kapaciteten på detta område är en
livsviktig och nödvändig förutsättning för regelverkets genomförande.
2.
Parlamentet understryker att kandidatländerna bör garantera ett fullständigt och effektivt
genomförande av regelverket före anslutningen med avseende på lika behandling av
kvinnor och män.
3.
Parlamentet erkänner det faktum att 2001 var ett slags genomslagsår i vissa länder vad
gäller genomförandet av regelverket med avseende på jämställdhet. Detta gällde i
synnerhet Lettland, Tjeckien, Ungern och Slovakien, och i viss mån även Polen, Litauen
och Estland samt även Cypern. I andra länder, till exempel Bulgarien, Rumänien, Malta
och Slovenien, väntar en hel del av regelverket fortfarande på tillnärmning.
4.
Parlamentet understryker att jämställdhet är en fundamental och integrerad del av den
ekonomiska, sociala och demokratiska utvecklingen, och att anslutningsprocessen, vid
sidan av genomförandet av de åtgärder för icke-diskriminering som ingår i regelverket,
måste ge möjlighet att främja jämställdhetsmål inom livets alla sfärer, enligt
definitionen i gemenskapens ramstrategi för jämställdhet (2001-2005).
5.
Parlamentet konstaterar att man i en rad länder gjort framsteg när det gäller att säkra
jämställdhet i lagstiftning och inom institutionella ramar, men att det dock fortfarande
finns behov av ytterligare insatser för att främja lika villkor för kvinnor i ekonomiska
och sociala sammanhang.
6.
Parlamentet betonar att övergången till marknadsekonomi , vilket är ett krav för
medlemskap i Europeiska unionen, inverkar betungande på sysselsättningssituationen i
många kandidatländer. Det uttrycker särskild oro över övergångsprocessens negativa
följder för kvinnorna, eftersom de allra först drabbas av budgetnedskärningar avseende
barnomsorg och sociala trygghetssystem, vilket försvårar ett förenande av arbets- och
familjelivet.
7.
Parlamentet understryker att den sociala marknadsekonomin har spelat en viktig roll i
främjandet av de ekonomiska och sociala framstegen i Europa och att det kan ha
hämmande effekt på det ekonomiska framåtskridandet om man inte gör ordentliga
offentliga och privata investeringar inom de sociala sektorerna. Det understryker det
särskilda behovet av att, vid sidan av de nio direktiven om jämställdhet, bevara och
förbättra bestämmelserna om barnomsorg och andra sociala tjänster som underlättar en
förening av arbets- och familjeliv.
PE 309.662
SV
126/134
RR\469983SV.doc
8.
Parlamentet vill framför allt framhålla de stora problem som ett antal kandidatländer bland annat Rumänien - har när det gäller gatubarn, vilket är en direkt följd av att de
sociala säkerhetsnäten har försvunnit eller brustit och barnens familjer inte längre är i
stånd att ekonomiskt försörja dem. Kommissionen uppmanas därför att, utöver de
ansträngningar den redan gjort, än en gång försöka verka för en förbättring av
situationen för dessa barn, vilka ofta dras in i en miljö av barnprostitution, knark och
kriminalitet.
9.
Parlamentet understryker behovet av att jämställdhetsperspektivet integreras i de
ekonomiska riktlinjerna för anslutningsprocessen, i syfte att motverka negativa
verkningar med tanke på jämställdheten, till följd av privatiserings- och
liberaliseringsprocessen och nedskärningar i allmänna sociala kostnader.
10.
Parlamentet konstaterar med tillfredsställelse att Cypern nyligen antagit en
lagstiftningsram om a) bekämpning av familjevåld riktat mot kvinnor, med viktiga
bestämmelser för att skydda offren och erbjuda dem ekonomiskt och psykologiskt stöd,
b) lika lön för kvinnor och män och social trygghet. Det noterar det faktum att en
särskild tjänstemannagrupp bildats (med representanter för ministeriet för arbete och
social trygghet, planeringskontoret och lagkontoret) med uppgift att noggrant utreda
vilka nya styrelseformer som är av betydelse för en lika behandling av kvinnor och män.
11.
Parlamentet konstaterar med tillfredsställelse att Lettland, Litauen och Ungern har gjort
stora framsteg när det gällt att anpassa gemenskapsrätten på jämställdhetsområdet till
den nationella lagstiftningen. Det anser att man nu bör fokusera på att säkra den
institutionella och administrativa kapaciteten.
12.
Parlamentet noterar att Tjeckien och Slovakien har gjort väsentliga framsteg i samband
med införlivandet av regelverket om jämställdhet, men konstaterar att länderna
fortfarande måste se till att utvecklingen av effektivt genomförande och
genomförandeåtgärder följer det rättsliga genomförandet.
13.
Parlamentet noterar att Polen har gjort väsentliga framsteg i samband med införlivandet
av regelverket om jämställdhet, men beklagar det faktum att man inte planerat att låta
lagstiftningen träda i kraft före anslutningen. Parlamentet understryker även att Polen
fortfarande inte skapat den institutionella kapacitet som krävs för att garantera
jämställdhet. Det värdesätter att Polen, under sin premiärministers beskydd, har inrättat
ett jämställdhetsministerium.
14.
Parlamentet konstaterar med tillfredsställelse att Estland har godkänt ett förslag till
jämställdhetslag i november 2001 men nödgas påpeka att ytterligare framsteg behövs
när det gäller att anpassa lagstiftningen om jämställdhet innan landet är redo för
utvidgningen.
15.
Parlamentet uppmanar Slovenien och Malta att anta regelverket om jämställdhet och att
se detta som en nödvändighet med tanke på utvidgningen. Parlamentet erkänner att de
institutionella strukturerna finns på Malta och anser att det framtida framåtskridandet
för Maltas del bör kunna ske utan komplikationer.
RR\469983SV.doc
127/134
PE 309.662
SV
16.
Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka sina ansträngningar för att avskaffa alla
former av våld mot kvinnor som en del av dess anslutningsförberedande strategi för att
säkra respekt för kvinnors mänskliga rättigheter. Det insisterar därför på ökat samarbete
mellan EU och kandidatländerna i syfte att förbättra lagstiftningen om våld mot kvinnor
och få till stånd flera åtgärder för att skydda offren, inklusive ett förstärkt samarbete
med de icke-statliga organisationerna.
17.
Parlamentet uppmanar kommissionen att årligen och retroaktivt från och med 1999
informera parlamentet om
-
hur stor procentandel av penningflödet till kandidatländerna som går till projekt
och program inriktade på jämställdhet,
-
vilka konkreta projekt och program det rör sig om, och
-
hur många kvinnor i kandidatländerna som på detta sätt drar nytta av eller deltar i
projekten och programmen.
18.
Parlamentet uppmanar kommissionen att ställa ett tillräckligt finansiellt stöd till
kandidatländernas förfogande för att hjälpa dem att till fullo anpassa sina statistiska
förfaranden och metoder till EG-standarder. Parlamentet uppmanar regeringarna i
kandidatländerna att, där det kan anses relevant, ta fram och sprida könsspecifierad
statistik, jämförbar med den som används inom EG, i syfte att väcka medvetenhet om
problem och främja lösningar av dessa.
19.
Parlamentet uppmanar kommissionen att ägna mer uppmärksamhet åt kunskap om vad
gemenskapslagstiftningen har att säga om lika behandling av män och kvinnor. Detta
bör vara en omistlig del av undervisningen vid utbildningsprogram för jurister och
personer som arbetar inom rättsväsendet och i offentliga myndigheter.
20.
Parlamentet uppmanar kommissionen att utvidga tillämpningsområdet för sitt nätverk
av juridiska experter för tillämpningen av gemenskapens lagstiftning om jämställdhet
till att även omfatta kandidatländerna och att involvera experter från dessa länder i
nätverket.
21.
Parlamentet beklagar att handeln med kvinnor och barn inte minskat sedan förra året
och att flera kandidatländer fortsättningsvis fungerar som ursprungs-, transit- och
destinationsland. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och rådet att förena
utvidgningsprocessen med genomförandet av effektiva instrument för att hindra och
bekämpa kvinnohandel, prostitution, barnprostitution och barnpornografi i
kandidatländerna. Parlamentet kräver att EU erbjuder kandidatländerna adekvat
finansiellt stöd och tekniskt bistånd och uppmanar kommissionen att i samarbete med
medlemsstaterna och kandidatländerna vidta effektiva åtgärder för att främja nätverk
och partnerskap mellan polismyndigheter, rättsliga myndigheter, invandrarmyndigheter
och sociala myndigheter, icke-statliga och internationella organisationer. Parlamentet
uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna och kandidatländerna
vart tredje år avge rapport inför Europaparlamentet om hur bekämpningen av
kvinnohandel, prostitution, barnprostitution och barnpornografi framskrider.
PE 309.662
SV
128/134
RR\469983SV.doc
22.
Parlamentet uppmanar kommissionen att till fullo främja kandidatländernas deltagande i
gemenskapens program, något som kan stärka jämställdheten, i synnerhet i programmet
som hänför sig till gemenskapens ramstrategi för jämställdhet (2001-2005), och i Stop II
och Daphne-programmen. Parlamentet uppmanar även kommissionen att säkra flera
jämställdhetsprojekt än tidigare i Phare- och Accessprogrammen.
23.
Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra kandidatländerna till att inrätta
utbildningsprogram för kvinnliga politiker och kandidater, och bistå dem med detta, för
att säkra deras förberedelse inför EU-institutionerna och valet, och att stödja kampanjer
för att placera kvinnor på lämpliga poster, för att anta och ändra gällande valordningar
och partistrukturer som diskriminerar kvinnor och att sponsra kampanjer som uppmanar
kvinnor att ställa upp i Europavalen 2004, i syfte att nå målet med minst 1/3 invalda
kvinnor från hela Europa.
24.
Parlamentet påminner kommissionen om behovet av att utveckla integrerade strategier
och positiva åtgärder för kandidatländerna i syfte att uppmuntra ett balanserat
deltagande från kvinnors sida i beslutsfattandet.
25.
Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra kandidatländerna att inrätta
utbildningsprogram för kvinnliga tjänstemän, och bistå dem med detta, i syfte att främja
kvinnligt deltagande på alla nivåer i den offentliga sektorn i kandidatländerna, och för
att garantera kandidatländernas kvinnor en plats i EU:s förvaltning.
26.
För att kunna vara ett gott föredöme för kandidatländerna uppmanar parlamentet
kommissionen att verka för jämställdhet även inom Europeiska unionen.
RR\469983SV.doc
129/134
PE 309.662
SV
22 april 2002
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR FRAMSTÄLLNINGAR
till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik
över läget i utvidgningsförhandlingarna
(KOM(2001) 700 – C5-0024/2002 – 2002/2023(COS))
Föredragande: Luciana Sbarbati
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 22 november 2001 utsåg utskottet för framställningar
Luciana Sbarbati till föredragande.
Vid utskottssammanträdet den 18 april 2002 behandlade utskottet förslaget till yttrande.
Vid detta sammanträde godkände utskottet enhälligt nedanstående slutsatser.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Vitaliano Gemelli (ordförande), Roy
Perry (vice ordförande), Janelly Fourtou, Laura González Álvarez, Ioannis Koukiadis, Ioannis
Marinos, Guido Sacconi och María Sornosa Martínez.
PE 309.662
SV
130/134
RR\469983SV.doc
KORTFATTAD MOTIVERING
1. Den nära förestående utvidgningen av gemenskapen som kommer att innebära en
fördubbling av unionens nuvarande medlemsantal, är en historisk händelse i Europa och
världen med svåröverblickbara konsekvenser såväl på det politiska och sociala planet som
på det ekonomiska och budgetära. Utskottet för framställningar kan inte annat än glädja
sig åt händelsen och önska att den blir framgångsrik i alla avseenden, även i dess
väsentliga och grundläggande delar, nämligen reformeringen av den utvidgade
unionens institutionella struktur.
Kraftfulla åtgärder för att förverkliga rätten att inge framställningar i den utvidgade
unionen
2. Utskottet för framställningar uttrycker sin djupa övertygelse om att ”utvidgningen
kommer att lyckas” men uttrycker samtidigt sina farhågor för att unionens utvidgning kan
komma att få vissa negativa konsekvenser för institutionen för framställningar om
stödåtgärder inte vidtas, både när det gäller konstitutionen och regelverket men också på
det administrativa området.
Utskottet för framställningar anser först och främst att fördragets nuvarande bestämmelser
är otillräckliga och kräver en grundlig översyn. Gemenskapsmedborgarnas rätt att inge
framställningar måste åtföljas av adekvata bestämmelser som ger vår institution möjlighet
att i nära samarbete med kommissionen och rådet ta hand om de medborgare som vänder
sig hit och ge dem ett snabbt och tillfredsställande svar.
3. Utskottet anser därför att bestämmelserna i fördraget måste förstärkas, särskilt när det av
framställningarna framgår att det har skett en systematisk överträdelse av
gemenskapsrätten eller att den har tillämpats på ett oklart sätt, vilket för övrigt är fallet
inom flera områden, inte minst när det gäller miljöfrågor. Europaparlamentet har för
övrigt uttalat sig i denna fråga i betänkandet om ”de europeiska medborgarnas rätt att inge
framställningar: en förstärkning genom en översyn av EG-fördraget” av vår ordförande
Gemelli.
4. Utskottet för framställningar förväntar sig således att det i konventionen om
Europas framtid lämnas klarsynta, tydliga och långtgående förslag när det gäller
rätten att inge framställningar och att vända sig till europeiska ombudsmannen.
Utskottet åtar sig för egen del att bidra med sina synpunkter och förslag i ärendet.
En förutsebar mångdubbling av framställningar från medborgarna i de nya tillträdande
länderna
5. Man bör ta hänsyn till att kandidatländerna just kommit ur åratal av totalitärt styre och en
ekonomisk struktur av kollektivistiskt slag. De håller fortfarande på att fullborda sin
övergång till marknadsekonomi och sin omställning till rättsstater, och det förflutna kan
för en lång tid framöver komma att spöka. Det kan för vår del innebära att de nya
RR\469983SV.doc
131/134
PE 309.662
SV
unionsmedborgarna vänder sig till Europa för att ”råda bot på orättvisor” i det förgångna,
lösa tvister med staten och vidta rättsliga åtgärder med jämna mellanrum för att göra sitt
demokratiska deltagande i den utvidgade unionen så effektivt som möjligt.
Det finns knappast någon som inte vet att medborgarna i dessa länder alltefter
omständigheterna har enorma tvisteproblem med de statliga myndigheterna (man behöver
bara tänka på problemen med konfiskerad eller nationaliserad egendom) och som de med
sina framställningar vill få en lösning på med hjälp av vårt parlament.
Man kan inte utesluta att det kommer att välla in en ström av framställningar över
vår institution med klagomål på ”åsidosättande” eller ”allvarliga kränkningar” av
de grundläggande rättigheter och friheter som genom den europeiska stadgan
tillerkänns unionsmedborgarna.
6. Många medborgare i medlemsländerna och i kandidatländerna har redan vänt sig till vårt
utskott med klagomål om påstådda kränkningar av deras grundläggande rättigheter. Man
kan alltså hysa farhågor för att vårt utskott till följd av utvidgningen blir något slags
”utskott för mänskliga rättigheter”, dock utan någon verklig förmåga att egentligen gå
våra medborgare till mötes. Det är inte uteslutet att det efter den förmodade "euforiska
fas" som följer på anslutningen kommer motgångar och att därmed en besvikelse över att
framstegen låter vänta på sig infinner sig hos allmänheten och att andra framställningar
kommer att vittna om detta.
Språkproblemet
7. Er föredragande anser inte att han behöver uppehålla sig vid vilka interna ändringar av
regelverket som behöver göras när det gäller framställningar. De är till stor del avhängiga
bestämmelserna i fördraget och/eller i de interinstitutionella avtalen med rådet och
kommissionen.
8. Utskottet för framställningar önskar däremot – om än i förbigående – ta upp
språkproblemet som riskerar att bli mycket allvarligt med tanke på att framställaren har
rätt att göra framställningen på sitt eget språk. Härav kommer frågan som, trots olika
studier, planer och åtaganden, oroar oss i allra högsta grad:
Är våra institutioners mottagandesystem anpassat för att på det språkliga planet ta
hand om alla framställningar från medborgarna i de nya medlemsstaterna så snart
utvidgningen skett?
Rumäniens anslutning och problemen för minderåriga och föräldralösa
9. Vårt utskott kommer inte här att ta upp problemet med Turkiets eventuella framtida
anslutning mot bakgrund av de redan ingivna framställningarna. Dessa framställningar
lyfter fram det välkända problemet med landets kränkning av de mänskliga rättigheterna
och situationen för den kurdiska minoriteten.
PE 309.662
SV
132/134
RR\469983SV.doc
10. Utskottet föredrar att rikta uppmärksamheten mot de minderårigas problem i Rumänien,
trots medvetenheten om att landet är föremål för en särskild rapport av utskottet för
utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik.
Utskottet gör det kortfattat liksom föredraganden för det ansvariga utskottet i sitt
betänkande om läget i anslutningsförhandlingarna med hänsyn till att Europaparlamentet
har tagit emot många framställningar och redan har yttrat sig i frågan.
Utskottet för framställningar kan således endast önska att:
Europaparlamentet
-
än en gång beklagar situationen för de föräldralösa och övergivna rumänska
barn som adopterats av gemenskapsmedborgare och som hindras från att förena
sig med sina adoptivfamiljer.
SLUTSATSER
Utskottet för framställningar uppmanar utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter,
gemensam säkerhet och försvarspolitik att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt
resolutionsförslag:
Ändringsförslag 1
Punkt 3
3. Parlamentet slår på nytt fast att alla förhandlande länder enligt parlamentet måste fortsätta
att uppfylla de politiska kriterierna. Parlamentet anser dock att det är nödvändigt att vara
mycket uppmärksam och på nära håll följa situationen när det gäller minoriteter, rasistiska
och främlingsfientliga fenomen samt andra former av diskriminering som fortfarande
utgör orosmoment i vissa länder och som tagits upp i ett flertal framställningar till
Europaparlamentet.
Ändringsförslag 2
Punkt 11
11. Parlamentet stöder kommissionen i dess kommunikationsstrategi som går ut på att öka
medvetenheten om utvidgningen hos de medborgare, såväl i medlemsstaterna som i
kandidatländerna, som redan genom framställningar till parlamentet visat sitt intresse
för en öppen, stadig och varaktig kontakt med en direktvald institution som företräder
dem. Parlamentet har för att bidra till detta planerat ett öppnande redan i år av sina första
informationskontor i fyra kandidatländer och stödjer ansträngningarna att decentralisera
genomförandet av kommunikationsstrategin till varje land.
RR\469983SV.doc
133/134
PE 309.662
SV
Ändringsförslag 3
Punkt 134
134.
Parlamentet välkomnar Rumäniens fortsatta framsteg när det gäller landets översyn av
sitt system för att skydda barndomen, också mot bakgrund av de många resolutioner
som antagits av Europaparlamentet om förhållandena på de rumänska
barnhemmen och om förmyndarskap och adoption av minderåriga i Rumänien.
Parlamentet erinrar om att partnerskapet för anslutning år 2001 lägger vikt vid denna
grundläggande fråga och välkomnar de tydliga framsteg som gjorts av Rumänien på
andra områden som har att göra med mänskliga rättigheter.
PE 309.662
SV
134/134
RR\469983SV.doc