Hur påverkar krigsskador/trauma inlärning och koncentration?
Ett seminarium för lärare och kommunikatörer som möter nyanlända
Onsdag 11 november, kl.11.30 – 16.00 (inkl lunch)
Nalen, David Bagares gata 17, lokal: Stacken
Program
11.30 – 12.15
Lunch
12.15 – 13.30
Hur påverkar krigstrauma minne, koncentration och inlärning?
Psykologen Frida Johansson Metso, Röda Korsets Center för
torterade flyktingar, beskriver hur hjärnan påverkas av
krigsupplevelser och hur möten med nyanlända kan bli bättre.
13.30 – 14.15
Att lära sig andraspråk som hörselskadad
Marianne Rogell Ekelund (intressepolitiskt ansvarig), Anders
Nordström (ombudsman) och Agneta Österman (förtroendevald)
berättar hur Hörselskadades Riksförbund arbetar med frågan.
14.15 – 14.30
Fika
14.30 – 16.00
Praktiska erfarenheter av anpassad SFI för traumatiserade
Jenny Svensson & Ewa Pawlowska, SFI-lärare i Göteborg,
berättar om framgångsrika pedagogiska metoder för att inspirera
till nya former för lättare lärande.
Målgrupp
Lärare inom SFI och svenska som andra språk, samt kommunikatörer inom
samhällsorienteringen.
Deltagandet är kostnadsfritt.
Anmälan via följande länk, senast den 3 november
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/kalender/2015/Pages/hur-paverkar-krigsskadorinlarning-och-koncentration.aspx
eller via hemsidan www.fhie.se under fliken ”Aktuellt”.
Seminariet anordnas inom ramen för projektet Funktionshinder i etableringen, ett
samverkansprojekt i Stockholms län som handlar om att säkerställa att nyanlända med
funktionsnedsättning och/eller trauma får samma möjligheter till en god etablering som övriga
nyanlända.
För mer information kontakta:
Erica Stensson, projektassistent SIOS, [email protected]
Anne Öster, utvecklingsledare Länsstyrelsen i Stockholm, [email protected]
Dokumentation från seminariedagen 11 november 2015
Hur påverkar krigsskador/trauma inlärning och koncentration?
Julio Fuentes från SIOS hälsar alla välkomna till seminariedagen och berättar kort om
projektet Funktionshinder i etableringen. Därefter lämnar han över till Anne Öster från
Länsstyrelsen i Stockholm och medlem i styrgruppen för projektet som presenterar
programmet för dagen.
Hur påverkar krigstrauma minne, koncentration och inlärning?
Frida Johansson Metso arbetar som psykolog på Röda korset center för torterade flyktingar.
De tar emot flyktingar som har flera trauman. Ofta handlar det om personer som kommer
ifrån regellösa samhällen och hela familjer kan vara traumatiserade. Frida berättar att en
person inte lämnar sitt hem och land vid första händelsen. Utan flera händelser gör att man
till slut känner sig tvingad att fly. Flykten kan sedan ta många år och man kan under vägen
mötas av mycket våld och diskriminering. Om man sedan kommer till Sverige så blir man
ifrågasatt genom den asylprövning som görs av Migrationsverket och som i sitt sammanhang
kan spä på eller leda till ett nytt trauma. Frida berättar om en patient som hon haft, en tjej
som hade en mängd kniv ärr på ryggen. (Detta är en kortare och mer generell beskrivning av
ärendet än den som Frida gjorde, reds. anm.). Migrationsverket ifrågasatte hennes uppgift
att dessa märken gjorts mot henne. De menade att märkena satt långt upp mot axlarna och
att de inte var så djupa. Tjejen upplevde sig oerhört kränkt och sa till Frida senare i samtal
att hon då inte ville vara kvar i ett land som bemötte henne på det sättet. I samtalen med
Frida berättade tjejen att hon blivit våldtagen och att de många ärren i ryggen var
markeringar gjorda av förövarna. De hade gjort var sin markering för varje gång de hade
förgripit sig på henne. Med detta exempel ville Frida visa på hur kränkande det kan vara för
den enskilde att bli ifrågasatt i sin redan utsatta situation.
Våra minnen kan vi levandegöra trots att det hände för längesedan. När vi skapar minnen så
är det som olika registreringar som görs och i vanliga fall så integreras minnen och länkas
samman med andra i tid och rum. När hjärnan fokuserar på överlevnad så kan det vara så att
hjärnan inte tar in all information för att den är så inriktad på att ta sig ut situationen.
Hjärnan har också en tidskodning som gör att vi minns när och var något inträffade. Denna
funktion prioriteras bort när vi står inför ett hot och då går det inte att senare sortera
minnet. Det kan då upplevas som det händer här och nu, trots att det är ett minne.
När vi utsätts för ett hot så finns det två försvarsmekanismer som kan slå in Fight or flight
eller freeze. Fight or flight handlar om en beredskap på att försvara sig eller att fly medan
freeze mer fokuserar på att stänga ute smärta då man försätter sig i ett förlamat tillstånd.
När en människa upplever fullkomlig maktlöshet i relation till en fara och hjärnan drar
slutsatsen att man inte kommer överleva, då triggas försvarsmekanismerna igång. Trots att
en hel familj kan ha varit utsatt för samma situation är det vanligt att det bara är en person
som blir traumatiserad. Det är ofta den som anfallarna uppfattar som det största hotet som
sedan utvecklar post traumatisk stress (PTSD). Det kan vara den som uppfattas som starkast.
En person utvecklar inte PTSD förrän det börjar bli lite tryggare runt omkring personen. Den
reaktionen kan komma långt senare när man tex. är i Sverige. Tills dess att man har fått det
lite mer ordnat runt sig, så håller man kvar en överlevnads fokus.
Mycket av den forskningen som finns vad gäller PTSD kommer ifrån USA och är gjord på
soldater. Soldaters situation är inte helt jämförbart med flyktingars, menar Frida. När man
blir äldre så är det många som varit flyktingar som drabbas av demens. Detta särskilt om de
inte bearbetat den eventuella problematiken med trauman. Men trauma minnen är ganska
resistenta mot demens. Det är lättare att minnas traumaminnen. Det man inom omsorgen
av dessa äldre då jobbar med, eftersom det är för sent för att bearbeta minnena, det är att
inte använda så kallade triggers, symboler av olika slag som utlöser trauma minnen.
Frida beskriver att PTSD omfattar (1) påträngande minnen, (2) hyperarousal, (3) undvikande
och (4) depression.
1. Påträngande minnen – är våldsamt påträngande minnen som personen inte kan styra
över. Det är minnen som inte kan tidssorteras och som upplevs som om de äger rum
nu. Det leder ofta till att man får svårt att koncentrera sig eftersom hjärnan är inställd
på överlevnad. Hjärnan tillåter inte det. Minnen kan triggas av lukter, saker man hör
etc. För lärare på SFI kan de särskilt uppmärksamma om elever säger att de hör något
eller luktar något särskilt. Det kan vara ett minne som triggas igång. Man kan bli
fängslad i sina minnen och för en stund vara helt frånvarande. Detta kan också synas
på personens kroppshållning etc. Dissociation sker när personen försvinner
omedvetet bort i en stund i ett minne. Genom att prata svenska som kan påminna
om trygghet hellre än modersmålet kan man påkalla personens uppmärksamhet.
Frida menar att en person kan skämmas över att inte kunna kontrollera sin
uppmärksamhet. Om till exempel en lärare vill börja prata med en SFI elev om
problem kopplade till PTSD så tipsar Frida om att istället börja prata om hur personen
sover och om personen har mardrömmar. Vidare kan läraren tipsa om att uppsöka
stöd eftersom sömn är så viktig del för att få vardagen att fungera. Frida menar att
det oftast är lättare att prata om sömn och mardrömmar, eftersom dessa råder
personen inte över.
2. Hyperarousal – är en överspändhet då kroppen svarar som om den blev utsatt igen.
Detta kan komma i kombination med panikångest.
3. Undvikande – för att förhindra hyperarousal väljer man att undvika de obehagliga
minnena. Man säger till hjärnan att man ska hålla allt som påminner om minnet borta
för att inte behöva uppleva minnet igen. Man skapar en extra känslighet för att
undvika det som kopplas till minnen. Man kan då inte heller koncentrera sig.
4. Depression –all den negativa feedback som man får av allt som inte fungerar leder till
att man drar sig undan för att man inte vill få den negativa feedbacken. Den negativa
feedbacken sätts samman med massa katastrof scenarion och vägen till rädslan för
att man ska dö är mycket kortare för dessa människor.
Det går att röntga hjärnan för att rent fysiskt se PTSD. Man kan se hur hjärnan blir helt
splittrad och inte kan kommunicera med sig själv. Frida visar en bild på hjärnan. Hos PTSD
patienter så krymper den delen av hjärnan som resonerar med sig själv, tex det kommer inte
komma soldater på tåget på väg till skolan. Det går också att se att tex. Amygdala blir större,
då det är den del av hjärnan som reagerar vid rädsla.
Fråga: Hur går för dig att prata med patienter med hjälp av tolk?
Frida: Det är värdefullt att de kan prata på sitt modersmål och hon får möjlighethet att se
patientens kroppsspråk innan hon förstår vad personen säger.
Frida berättar vidare att när vi lär oss formar vi våra egna hjärnor där vi bygger olika nätverk
och länkar samman olika kunskaper. Hur bygger man starka nätverk, frågar sig Frida. Hon
visar en bild på en djungel och gör en liknelse till en historia om en person som blev
nedsläppt i djungeln och med uppgiften att ta sig från punkt A till punkt B. Trots att
personen inte har någon kännedom om omgivningen kommer den att försöka hugga fram en
väg mot punkt B. I berättelsen var den en helikopter som kom och hämtade personen när väl
den nått punkt B och körde tillbaka personen till punkt A med samma uppgift åter igen.
Detta upprepade sig flera gånger. Tillslut hade personen skapat en motorväg mellan punkt A
till punkt B. På samma sätt menar Frida att det är med förnimmelsen av negativa minnen.
När hjärnan aktivt arbetar för att hålla borta ett minne så skapar man istället en motorväg
till det minnet.
Personer med PTSD kan ha svårt att hålla borta negativa impulser. Sjukdomen kan göra
människor till ganska otrevliga, menar Frida. Detta av en mängd förståeliga anledningar så
som att personen inte sover, upplever mardröms upplevelser titt som tätt och inte får ro att
koncentrera sig. Alla de misslyckanden som personen möts av och den negativa feedbacken
som det ger leder ofta in i en negativ spiral och till depression. Men Frida vill passa på att
tipsa om att lärare kan råda SFI elever som de upplever har symptom för PTSD att kontakta
Röda korset. Det kostar inget att anmäla sig där och det är ingen kö. (Anmälningsblanketter
finns på Röda korsets hemsida.)
Fråga: Hur kan man underlätta inlärning?
Frida: Det är bra att ni känner igen symptomen och dessa patienter så att ni kan känna er
lugna och trygga. Då har ni möjlighet att slussa vidare. Men det är bra att ni vet varför det
kan hända att en person uppträder eller beter sig på ett för er ovant sätt, är frånvarande
eller har svårt att koncentrera sig. Ni kan då ha en förståelse för att personen kan vara i ett
flykt mode som ni kan behöva förstå.
Kommentar: Det är svårt att ställa krav på dessa personer som har en massa krav på sig om
försörjning. Det finns människor i förorterna som står inför stora problem, men som inte vet
vad de ska göra eller var de ska vända sig. De vill kunna bli friska och kunna försörja sig och
vara en del av samhället.
Frida: Ja, det är ett problem. Ett annat problem är hur vi ska bedriva äldrevård.
Fråga: Det finns en sådan skam med detta. Hur kan vi ta kontakt med eleverna?
Frida: Gå genom sömnen, prata om den. Säg att om man inte kan sova så kan man inte heller
koncentrera sig i skolan, så därför kan de uppsöka Röda korset för att få hjälp med det.
Ibland behöver man lirka lite med människor som inte tror att de behöver söka hjälp och att
då hitta andra vägar in, tex. genom yoga kurs på Röda korset.
Att lära sig andraspråk som hörselskadad
Marianne Rogell Ekelund och Anders Nordström från Hörselskadades riksförbund
presenterar hur de arbetar med frågan.
Se Power Point presentation som finns bifogad.
Praktiska erfarenheter av anpassad SFI för traumatiserade
Jenny Svensson och Ewa Pawlowska som är SFI-lärare i Göteborg berättar om deras
erfarenheter och verksamhet.
Se Power Point presentation som finns bifogad.
Kommentarer
Fråga: Varför har ni just det lektionsupplägget?
Svar: Alla som läser SFI gör studiebesök. Genom att prata om saker som är så konkreta blir
det lättare att mötas av ord och att då förstå det. Inte bara ha det teoretiska utan även att få
det visuella och att få dofter och flera sinnen som hjälper dem att lära sig. Det är ett flexibelt
system och de måste möta eleverna i det som fungerar för dem.
Fråga: Är det i samråd med psykolog?
Svar: Nej men de har kontakt med kurator.
Fråga: Går de i behandling?
Svar: De flesta går i behandling men det är inget krav. Men det finns också de som är för
sjuka eller dåliga för att delta. Man måste klara av vissa delar för att kunna delta. Men det
går att anpassa till individuella förutsättningar tex. genom att de kan välja mellan olika tider
av scheman som kan anpassas utifrån elevers önskemål och behov.
Fråga: Hur går det till när man börjar hos dem?
Svar: Kurator anmäler att en elev behöver särskild undervisning. Ansökan lämnas till
Arbetsmarknad och Vuxenutbildning och de beslutar om eleven får en plats. Det finns många
som väntar i kö. Kurator får tilldelat elever till sig ifrån Vuxenutbildningen. Kuratorn träffar
dessa elever och därefter förmedlar kuratorn vidare till läraren. Läraren kallar in elever innan
det är dags för att börja undervisningen och det är ett viktigt och ibland ett avgörande
moment.
Fråga: Vad är det för tidsperspektiv? När gör man bedömningar om det går framåt eller inte?
Svar: Om man inte hänger med i progressionskraven så kan man inte gå kvar i den vanliga
reguljära SFI:n. Det är samma krav inom deras SFI grupp som i den andra SFI:n men de kan få
göra det på lite längre tid. Tidigare så fanns det inte en tydlig starttid och sluttid. Men det
finns det nu. De har fått ett snitt över hur lång tid SFI undervisningen brukar ta. Sedan har de
lagt till 20-30 % på TOP-eleverna (Trauma och psykiska funktionshinder) plus att de läser
färre timmar så därför tar det ytterligare lite längre tid. Men de gör också utvärderingar i
samtal med eleverna där de får vara med och bedöma hur lång tid de tror att det tar. Men
om de inte hinner bli klara inom slutdatum så får de F (underkänt). Det gäller alla delkurser.
Om de får underkänt, då får de söka igen. Eleverna är tacksamma för att få ett slutmål.
Fråga: Är det ni själva som kommit på att det ska vara slutdatum etc. eller är det politikerna?
Svar: Det är skolverket som kommit med den rekommendationen och sedan är det
kommunen som kommer med snittet.
Fråga: Hur arbetar ni med musik?
Svar: Tex. som bakgrundsmusik, eller också för att förstå sångtexter. Grunden är att det ska
vara strukturerat och förutsägbart. Samtidigt måste de vara flexibla och ta in vilket behov
som eleverna har. Man utgår ifrån att eleverna vill och att de kan, men de måste hitta rätt
former för att få det att fungera. Ingen är lat eller liknande.
Fråga: Hur ofta tar ni emot nya elever?
Svar: Kontinuerligt, det kan vara varje vecka.
Fråga: Hur tycker ni det rimmar med att det ska vara en trygghet i gruppen?
Svar: Är det en grundtrygghet i gruppen så är det inget problem att ta in fler deltagare.
Gruppen välkomnar nya deltagare.
Avslutning
Julio tackar presentatörerna och hoppas att deltagarna har varit hjälpta av de presentationer
de fått idag och att de kan nätverka sinsemellan.
Behov av ljudnivåskillnad mellan
tal och bakgrundsljud
Vokalerna skymmer konsonanterna
Vokalerna är basfrekventa ljud med hög energi
Konsonanterna är diskanljud med låg energi som är
viktiga för taluppfattbarhet
y a å a a ä e !
L ssn p v d j g s g r!
Lyssna på vad jag säger!
Pedagogiska utmaningar
• arbetsminnet belastas av svårigheter att
uppfatta vad som sägs
• även om man förstår vad som sägs minns
man inte vad som sagts
• språkutvecklingen hänger samman med
hjärnas förmåga att uppfatta och tolka ljud
Tillgänglighet för hörselskadade
• Grundläggande behov: att kunna ta emot
information och samtala med andra
• Hörselskadades behov underskattas
• Kunskapsinhämtning och Sociala situationen
Hörselnedsättning-ett socialt stigma
• Även en liten hörselnedsättning påverkar
förmågan att delta i samtal
• Varannan hör dåligt i över 10 år utan att söka
hjälp
• Sämre förutsättningar att lära sig språket och
påverkar den sociala situationen
Uppmaning till alla som har nedsatt hörsel:
var hörselsmart – testa hörseln och skaffa
hjälpmedel som behövs
Nyanlända- HRF krav
Åtgärder:
• Hörseltest
• Individuella hjälpmedel – hörselrehabilitering
SFI och annan utbildning
• Tillgängliga lokaler
• God ljudmiljö (taluppfattbarhet)
• Teleslinga eller motsvarande
• Anpassad pedagogik
Resurser , råd och stöd
•
•
•
•
Hörselvården
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)
Arbetsförmedlingen hörsel/syn
HRF - Hörsellinjen
horsellinjen.se
HRFs informationstjänst
•
•
•
•
•
Vägledning om hörselvård
Praktiska råd och tips om hjälpmedel
Ljudmiljö
Fakta om olika diagnoser
Rättigheter och möjligheter när det gäller, skola,
studier, arbetsliv, socialförsäkring
• Med mera
Professionella informatörer, ingår i HRFs
informationsavdelning
Kontakt med Hörsellinjen:
• Telefon:
0771-888 000
vardagar kl 9–15,
Webb:
www.horsellinjen.se
TOP, SU-TOP, U5
• TOP = Trauma och psykiska
funktionshinder
• SU= Särskild undervisningsgrupp
• U5 = Utbildningsväg 5
2016-02-28
Vilka är vi som jobbar med TOP?
• Ewa – Lärare kurs D (40%)
• Per – Lärare kurs A, B och C (100%)
• Karolina – Lärare kurs nybörjare + C (100%)
• Jenny – Lärare kurs B, C och D (40%)
• Eva-Lis– kurator
• Coach
• SYV
2016-02-28
Elever och organisation
• Idag 80 elever
• Uppdelade på 5 klasser
• Varje klass i sin tur uppdelad i olika grupper
beroende på nivå och situation
• PTSD
• Psykiska funktionshinder
• Max 12 elever i klassrummet
• Dock fler elever på klasslistan eftersom de
kommer olika dagar
2016-02-28
●Ett klassrum
●En lärare eller två lärare (vid olika
tillfällen)
●Inga okända vikarier
●Varje besök till klassen förbereds noga
●Lernia bjuder på fika. Vattenkokare i
klassrummet.
●Soffa i klassrummet. Ergonomiskt
utformade stolar till vissa elever.
2016-02-28
Färre undervisningstimmar –
varför?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Mycket tätt samarbete med kurator
Intervju med nya elever
Mer tid till planering
Liten verksamhet – färre som delar på ansvaret
Utvecklingsarbete – relativt ny verksamhet
Fortbildning och studiebesök
Mer arbete kring varje elev
Kontinuerlig, tät, uppföljning
Individuella schemalösningar kräver mer administration per elev
Anpassade testsituationer
Stressad lärare = oroliga elever
2016-02-28
Samarbete
• Pedagogisk uppföljning lärare-lärare-kurator
• Lärare vet inte mer än nödvändigt om varje elevs
individuella psykiska och medicinska situation
• Samarbete lärare-coacher för praktiksamordning
• Reguljära studiebesök på Botaniska och
Naturhistoriska
• Kontakt med psykologer och handläggare vid behov
• Samarbete med andra lärare vid ”prova-på” i
reguljär SFI
• Kontakt med andra myndigheter/sjukvård osv
• Samarbete med ABF som också har TOP-grupp
2016-02-28
2016-02-28
Hur går det vanligtvis till när
man börjar?
• Lärare anmäler till kurator på resp UBA att man har en elev som ev behöver SU
• Kurator på UBA lämnar underlag/ansökan till kurator på arb.vux som beslutar om
eleven ska erbjudas plats i TOP
• Kurator träffar eleven. Olika möten beroende på om eleven kommer från Lernia,
annan UBA eller direkt från arb.vux.
• Kurator meddelar alla lärare att en ny elev är på ingång. Har ofta ett förslag på
vilken grupp och lärare som passar.
• Aktuell lärare kallar eleven till en intervju med tolk vid behov.
• Vid intervjun placeras eleven i rätt klass och på rätt nivå. Eleven ska informeras
om att TOP är en Särskild undervisningsgrupp och vad detta innebär. Information
finns på olika språk.
• Administratör meddelas om kursstart och antal timmar eleven ska läsa (6-15H)
2016-02-28
Undervisning
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Sociala berättelser
Minnesträning
Visuellt material
Anpassning av prov
Gummiband för träning av uttal och pausgymnastik
Mycket studiebesök
Noggrann uppföljning av studiebesök
Musik
Måleri + workshops
Repetition och ofta långsammare studietakt
Förebilder vid textskrivning
Mycket gemensam undervisning vid behov
Fredagar – mer individuella studier (flex)
Yrkesinfärgning
Struktur, förutsägbarhet och flexiblitet och förhållningssätt
2016-02-28
Att brottas med i början:
• Elevernas personliga problem tog mycket plats
under lektionstid
• Eleverna förväntade sig att få hjälp av läraren
med icke-skolrelaterade frågor tex brev från
myndigheter
• Lärarnas fokus var inte alltid pedagogiska
frågor
• Ingen nivåindelning pga för få elever för att
skapa homogena grupper
2016-02-28
Utmaningar
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Få upp timantalet
Mötestider för eleverna
Skiftande problematik
Fokus SFI – inte ohälsa
Kontinuitet
Tydliga gränser trots olika gränser
Påminnelser
Digitalisering
Följa rutiner och strukturer
2016-02-28
Elevinflytande och
medbestämmande
• Undervisningen anpassas efter dagsform
• Elevernas behov styr planeringen
• Uppmuntras att komma med önskemål och
framföra synpunkter
2016-02-28
Målen med verksamheten
• Reguljär SFI
• Betyg SFI
• Ökad trygghet skolan
• Ökad trygghet i samhället
• Förbättrad upplevd självkänsla och livskvalitet
• Ökad självständighet
2016-02-28
Utvärderingar och intervjuer
visar
• Ökad trygghet
• Skolan är viktig
• Skolan är en social mötesplats
• Självförtroendet ökar
• Motivationen stiger
• Omvärldskunskapen ökar
2016-02-28
Vårt recept för framgång
•
Små grupper
•
Mans- och kvinnogrupp
•
Samma lokaler i en lugn del av skolan
•
Få lärare
•
Nivåindelning
•
Tätt samarbete med kurator/Resursteam
•
Fokus kunskapskrav
•
Varierad undervisning (studiebesök, workshops, skriftar arbetssätt under lektionstid)
•
Kontinuerlig uppföljning
•
Arbetslagsmöte med avsatt tid för att diskutera elevärenden
•
Samarbete med coacher/SYV
•
Ledning som förstår vikten av kontinuitet
•
Förhållningssätt, struktur, flexibilitet
•
Digital kompetens
2016-02-28
[email protected]
[email protected]
TACK!
Frågor?
