Brönjaskolans plan mot diskriminering och kränkande
behandling
2017
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 7-9
Ansvariga för planen
Rektor Monica Öhrvall
Trygghetspedagog
Elevhälsoteam
1/10
Vår vision
Alla elever och vuxna ska känna sig trygga i skolan. Alla, oavsett könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, kulturell bakgrund, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder ska få samma möjligheter. Alla har lika rätt
att vara med och känna gemenskap. Diskriminering, trakasserier, mobbning och annan
kränkande behandling får aldrig accepteras. Alla ska känna att de kan berätta om de eller
någon annan far illa.
Planen gäller från
2017-02-01
Planen gäller till
2018-01-31
Läsår
2017/2018
Elevernas delaktighet
Öppen och kontinuerlig dialog med eleverna är av största vikt när det gäller
likabehandlingsarbetet. Varje år i februari genomförs en enkät bland samtliga elever där
vissa frågor rör trivsel och frågor om man har varit utsatt för kränkningar och/eller
mobbning.
I oktober-november genomförs en trivselenkät i skolans årskurs 7. Resultatet av dessa
enkäter sammanställs och ligger till grund för årets mål för likabehandlingsarbetet. Varje
höst vid terminsuppstart skall planen aktualiseras med eleverna, såväl nya som gamla
elever ska känna till och veta vad planen innehåller och innebär. Under året träffas
elevrådet kring frågor som rör likabehandlingsarbetet.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Varje år i februari erbjuds och genomförs en enkät bland skolans samtliga vårdnadshavare. I
enkäten finns frågor som rör upplevelsen av trivsel och frågor om det finns kännedom om
elever varit utsatt för kränkningar och/eller mobbning. Vårdnadshavare har också
möjligheter att framföra sina tankar och funderingar kring likabehandlingsarbetet, vid
föräldramöten och utvecklingssamtal. Skolan eftersträvar att ha god och regelbunden
dialog med vårdnadshavare.
Personalens delaktighet
All personal på skolan aktualiserar tillsammans likabehandlingsarbetet inför läsåret och
skall arbeta kontinuerligt med att förebygga all form av diskriminerande och kränkande
behandling. All personal på skolan skall arbeta för att stärka en god stämning på skolan och
vara goda vuxna förebilder. Personal på skolan skall genast rapportera till elevens mentor,
elevhälsoteamet eller rektor om det framkommer kännedom om att någon elev utsätts för
kränkande behandling av något slag.
Alla har sitt ansvarsområde:
När det framkommer information om kränkande behandling kontaktas elevens mentor som
skyndsamt tar detta vidare till rektor och elevhälsoteamet. Elevhälsoteamet bestående av
rektorer, specialpedagoger, skolkurator, skolsköterska och studievägledare fattar beslut om
vilka åtgärder som skall sättas in. Föräldrar kommer att kontaktas vid ett tidigt skede.
Elevhälsoteamet kommer regelbundet att följa upp ärendet i samråd med mentor och
besluta om ytterligare åtgärder som kan behöva vidtas. Det finns möjlighet till stödsamtal
för både utsatt elev och den som utsatt annan för kränkning hos skolans kurator.
Förankring av planen
Under våren kommer den nya planen presenteras för samtliga elever och skolans personal.
Nya elever från åk 6 får denna plan presenterad under deras besök på Brönjaskolan. Vid
höstens skolstart presenteras och arbetas det med planen mot diskriminering och
kränkande behandling för samtliga elever. Representant från elevhälsoteamet kommer
även att träffa elevrådet för att föra diskussioner kring likabehandlingsarbetet på skolan.
När planen mot diskriminering och kränkande behandling har fastställts publiceras denna
på skolans hemsida/Schoolbook.
Utvärdering
Brönjaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas och revideras
årligen i slutet av höstterminen. Detta sker i samråd med elevrådet som kommunicerar
med övriga elever via klassråd. Även den elevenkät som genomförs med samtliga elever i
början av vårterminen som innehåller frågor om trivsel, trygghet och huruvida eleverna
blivit utsatta för kränkningar och/eller mobbning ligger till grund för utvärderingen.
Samtliga vårdnadshavare informeras vid föräldramöten om att planen mot diskriminering
och kränkande behandling finns att läsa på skolans hemsida. Trivselfrågor finns även alltid
med som en del i elevhälsoteamets arbete samt i mentorernas utvecklingssamtal med
eleverna. I utvärderingen följs årets mål upp och analyseras vilket utmynnar i
förbättringsområden samt målen för nästa års plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Brönjaskolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling utarbetas och
revideras årligen av rektorer, trygghetspedagog och elevhälsoteamet.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Den stora elevenkäten som genomfördes under vt-16 visar att 86% av eleverna i år 7-9
känner sig trygga i skolan, detta innebär ingen skillnad från föregående undersökning.
Enkätundersökningen i åk 7 som genomförts under ht-16 visar att 95% av eleverna i år 7
känner sig trygga på skolan. Skolsköterskan har genomfört hälsosamtal med eleverna i åk 7
där har det framkommit att trivseln på skolan är hög.
Kränkningsärenden under året
5 ärenden har utretts utifrån kränkningsgrunder, varav tre av dessa var omöjliga att gå
vidare med då eleven och vårdnadshavarna inte ville medverka med namn på förövare. Två
ärenden anmälda till huvudman och utredda.
Åtgärder
Vi har trygghetspedagogen som arbetar både förebyggande, främjande och utredande. Vi
kan därigenom, i större utsträckning, stoppa händelser innan det går för långt. Brönjaskolan
strävar efter att elever känner att de kan vända sig till de vuxna på skolan och få hjälp
oavsett vilket problemet är. Detta skapar trygghet och förtroende mellan elever och vuxna.
Viktigt att vi arbetar förebyggande för att motverka konflikter mellan enskilda elever
genom livskunskap, handlingsplan mot våld, rastvakter, täta kontakter med vårdnadshavare
och andra åtgärder för att öka tryggheten och trivseln.
Främjande insatser
De främjande insatserna består i att regelbundet prata och diskutera kring
likabehandlingsarbetet, att på olika sätt både i klassrummet och andra sammanhang.
Planen mot diskriminering och kränkande behandling presenteras årligen för elever och
vårdnadshavare. Personalens samsyn angående grundläggande värderingar, trivselregler
4/10
3/10
och respekt samt höga förväntningar på eleverna ska leda till ökad tydlighet och ännu
bättre relationer. Målet är att detta skall leda till ökad trivsel. Det finns rutiner för
mottagande av ny elev till en klass.
Mål och uppföljning
Antalet kränknings- och diskrimineringsärenden skall minska, både i praktiken och i
enkätsvaren. Alla elever ska känna trivsel och trygghet i skolan. I det förebyggande arbetet
skall personal ha ett normkritiskt tänkande och särskilt arbeta mot sexuella trakasserier,
kränkande behandling kopplat till kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Allt
arbete i skolan skall genomsyras av ett hälsofrämjande tankesätt.
Insats
Vi kommer att nå ovanstående mål genom att utöver tidigare nämnda arbetssätt fokusera
extra på följande:
Enighet om normer, regler och konsekvenser bland de vuxna i skolan.
Specialpedagogiskt förhållningssätt till alla elever.
Samarbete med föräldrar.
Schemalagda rastvakter i matsal.
Systematiskt arbetsmiljöarbete i samarbete med elevrådet under läsåret.
Livskunskap enligt YAM i år 8, klassvis. Ledare är kurator med hjälp av pedagog.
Utarbeta en plan för att på bästa sätt integrera och ta hand om nya elever i
klasserna samt arbeta fortlöpande och aktivt med grupprocessen.
Utarbeta en gemensam mall för den första tiden i skolan för de nya sjuorna där
fokus ska ligga på att skapa goda relationer och trygga grupper.
Lärarna ska diskutera fram vilken gemensam policy vi ska ha i relationen med
eleverna i frågor som rör ordning och reda, eventuella sanktioner, uppmuntran
samt höga förväntningar på eleverna.
Bättre uppsikt i korridorer
Verka för bås i duschrum för ökad trivsel och trygghet vid ombyte i
omklädningsrummen.
Ansvarig
Rektor Monica Öhrvall
Trygghetspedagog Simon Westerdahl
Datum när det ska vara klart
2017-12-15
Kartläggning
Vi kartlägger skolans läge genom elev- och föräldraenkäter, elevråd, klassråd, verksamhetsråd
med föräldrarepresentanter och arbetslagskonferenser med lärare.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling kopplat till kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna i elevrådet tar med sig frågor till klassråden. Där behandlas olika ärenden, ex
likabehandlingsplanen, dess upplägg, trygghetspedagogens roll och arbete. Klasserna skickar
därefter tillbaka sina åsiker till elevrådet. Elevrådet sammanställer och för dialog med rektorer
och trygghetspedagog.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Varje läsår i början av terminen på kompetensutvecklingsdagarna tittar hela skolans personal
(undantaget matsalspersonal, vaktmästare och städet) på förra läsårets resultat. Utifrån det
bestäms sedan kommande års målsättningar.
Vi tar även upp frågan vid medarbetarsamtal och även andra samtal med lärare i olika
konstellationer. Läraren som är elevrådsansvarig bär information till och från arbetslagen.
Trygghetspedagogen redovisar sitt arbete vid ett par tillfällen per år.
Resultat och analys
Brönjaskolans starka sidor i det förebyggande värdegrundsarbetet är ett stort engagemang bland
pedagogerna beträffande själva uppdraget och en god vilja att fullgöra det. Elevenkäten visade
att eleverna i hög grad trivs och känner sig trygga i skolan. En stor majoritet av eleverna kände
sig trygga på skolan,(91%). Endast 9% av eleverna uppgav att de kände sig otrygga på skolan,
men vi har svårt att identifiera dessa elever. Här ser vi ett utvecklingsområde inför kommande
enkäter. Vi ska hädanefter ha tydligare markeringar för vilken del av skolan eleven tillhör och
vilket arbetslag.
Skolans elevråd är mycket engagerade och kunniga, något som vi drar nytta av i
värdegrundsarbetet, de har många idéer som kan öka trivseln i skolan. Vi får fler elever med
annan kulturell bakgrund och arbetet med att aktivt integrera dessa elever i den svenska skolan
och det svenska systemet är viktigt. Här ser vi ett annat utvecklingsområde. Vi ska se över våra
rutiner samt skapa en mall gällande hur vi välkomnar elever i ny klass.
Rutiner för akuta situationer
På skolan finns en krisgrupp som kan agera i olika akuta situationer.
Vid akuta situationer kan även rektor eller representanter för elevhälsoteamet kontaktas.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Alltid ta upp trivsel och trygghetsfrågor på utvecklingssamtal. Alltid informera elever om hur man
anmäler.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Simon Westerdahl, Trygghetspedagog. 070390 47 99
Rektor, Monica Öhrvall, 0921-620 33
Biträdande rektor, Annelie Selberg, 0921-622 38
5/10
7/10
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Agera
- vid misstanke/anmälan om kränkning och/eller trakasserier
Den som anser sig utsatt, eller anser att någon annan är utsatt, berättar för vuxen som den
känner förtroende för. Om anmälan avser att en elev känner sig kränkt ska händelsen anmälas till
rektor som i sin tur meddelar huvudmannen. Den vuxne agerar för övrigt utifrån förutsättningar
och situationens allvar och överlämnar ärendet till konflikthanteraren som dokumenterar på
avsedd blankett. Berörda vårdnadshavare informeras av kontaktläraren om händelsen.
Uppföljning ska ske vid ett par tillfällen för att kontrollera att eleven känner sig trygg och att
kränkningarna har upphört.
- vid grövre eller upprepade kränkningar, trakasserier samt mobbning vänder man sig till
elevhälsoteamet(EHT).
Rektor och/eller representanter från EHT har samtal med alla inblandade och utreder vad som
hänt, dokumenterar och vidtar åtgärder. Enligt den valda metoden ska förövare konfronteras
med sina handlingar, kontakt tas därefter med berördas vårdnadshavare. Vid behov upprättas
åtgärdsprogram, helst i samråd med alla berörda.
Polisanmälan kan göras vid grövre kränkningar som faller under brottsbalken, detta alltid i
samråd med den drabbades vårdnadshavare.
Eleverna måste informeras om vad som händer om händelserna upprepas.
Alla disciplinära åtgärder dokumenteras noggrant och ska beslutas i enlighet med bestämmelser i
skollagens 5 kap.
Ett eller flera uppföljningssamtal hålls inom en vecka till en månad efter det att händelsen blev
känd för att kontrollera att kränkningarna/mobbningen upphört.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
När elev anser sig trakasserad/kränkt av vuxen
Den som anser sig trakasserad eller kränkt av en vuxen på skolan ska snarast anmäla detta till
rektor som skyndsamt meddelar huvudmannen som beslutar om utredning av ärendet i enlighet
med kommunens riktlinjer. Skulle elev och vårdnadshavare inte vara nöjda med handläggningen
eller anser att det är rektorn som kränker dem ska de vända sig till för- och grundskolechefen
eller förvaltningschefen.
Rutiner för uppföljning
Uppföljningssamtal hålls i de fall trygghetspedagogen utreder dem av denne, i de fall ärendet går
till EHT hålls uppföljningsamtal av den inom EHT som av EHT utsetts.
Rutiner för dokumentation
Den som sköter uppföljningssamtalen dokumenterar dessa enligt en mall. Dokumentationen
sparas sedan på skolan i elevmapp.
Ansvarsförhållande
Ansvarig för arbetssätt, rutiner och arbete är alltid rektor.
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning,
eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon
av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som
på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande
behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan
också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det
gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad,
hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn,
utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör
vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av
att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten
av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne,
medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det
som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara
såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med
mascara och läppglans. [trakasserier]
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala
om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata
om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär.
[diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett
eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same,
svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska
barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin
hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja,
men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget
illa”. [trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven.
Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]
9/10
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och
värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger
det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning.
[diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp.
[trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Myndigheten för delaktighets beteckning funktionsnedsättning – och inte
funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en
förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa
är jävla CP.” [trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar
hela tiden sin plats. En dag
klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn
borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband
med sexuell läggning:
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne
”äckliga lebb”. [trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han
svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
10/10
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte
gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får
inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i
olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder.
Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de
andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de
fortsätter i alla fall. [trakasserier]
