Carl Adolph Agardhgymnasiets plan mot
diskriminering och kränkande behandling
Planen gäller från
2011-11-24
Planen gäller till
2012-09-01
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning............................................................................................................... 2
Grunduppgifter ....................................................................................................................... 3
Utvärdering............................................................................................................................. 5
Främjande insatser.................................................................................................................. 7
Kartläggning......................................................................................................................... 10
Förebyggande åtgärder ......................................................................................................... 11
Rutiner för akuta situationer................................................................................................. 13
Bilaga 1: Begrepp................................................................................................................. 16
Bilaga 2: Diskrimineringsgrunderna .................................................................................... 18
Bilaga 3: Skillnad mellan främjande och förebyggande ...................................................... 21
2
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Gymnasieskola - Planen omfattar elever vid Carl Adolph Agardhgymnasiet. Personal verksam
på skolan omfattas av Folkuniversitetets Övergripande Likabehandlingsplan.
Ansvariga för planen
Rektor Per Ola Olsson, Lärare i likabehandlingsgruppen: Jenny Eldh, Eunice Moon och
Marlene Karlsson.
Vår vision
Carl Adolph Agardhgymnasiet vill rusta eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara
kunskaper och färdigheter utan även en förståelse för och ett avståndstagande från
diskriminering, trakasserier, kränkningar eller särbehandling.
Skolan ska vara en miljö där alla elever bemöts respektfullt och känner sig trygga. På skolan
ska alla elever känna sig sedda.
Vi på Carl Adolph Agardhgymnasiet strävar efter ett normkritiskt förhållningssätt i vårt
dagliga arbete, vilket skall genomsyra hela verksamheten.
Planen gäller från
2011-11-24
Planen gäller till
2012-09-01
Elevernas delaktighet
Eleverna har varit delaktiga i arbetet genom att representanter från elevrådet har funnits i
likabehandlingsgruppen. Eleverna har varit delaktiga i framtagandet och analysen av
likabehandlingsenkäten (för eleverna) som genomfördes under vecka 7, 8 och 9 (2011).
En projektarbetesgrupp, under våren 2011, utarbetade ett förslag på likabehandlingsdag för
årskurs I och årskurs II. Denna likabehandlingsdag genomfördes sedan under vecka 23, 2011.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Ingen direkt delaktighet. På föräldramöte under hösten 2011 informerades årskurs I:s
vårdnadshavare om att skolan jobbar med sin Plan mot diskriminering och kränkande
behandling (hädanefter kallad Planen). Vårdnadshavarna uppmuntrades att vara med i arbetet.
Personalens delaktighet
Personalen är delaktig i arbetet genom att representanter från personalen har bildat en
arbetsgrupp som har arbetat med Planen. Vid en studiedag i början av oktober 2011 deltog
personal genom att granska och föreslå förbättringar.
Vidare läste all personal den likabehandlingsenkät som eleverna fyllde i under våren 2011 och
som är utgångspunkten för den förebyggande delen av Planen. Innehållet i enkäten
diskuterades också i grupp och därefter fick varje grupp lyfta vad de ansåg var viktigast att ha
fokus på i Planen för året 2011/2012.
3
Förankring av planen
Kollegiemöte/planeringsmöte (under oktober 2011) - personal
Elevkåren (hösten 2011) - elever
Skolkonferens (hösten 2011) - personal och elever
Föräldramöte (september 2011) - vårdnadshavare för elever årskurs 1
Publicering av Planen på Schoolsoft och på vår hemsida (november 2011) - alla
4
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Utvärdering av Planen togs upp på kollegiemöte (efter skolinspektionen tillsyn) och i
likabehandlingsgruppen.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Personal och elever på skolan.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Resultat av utvärderingen av vårt arbete med Planen:
- Kartläggning av hur diskrimineringsgrunder samt former av kränkande behandling tas upp
inom olika kurser och teman.
I kurser och teman är vi (enligt kurskartläggningen) bra på att ta upp diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, kön och religion eller annan trosuppfattning.
Följande diskrimineringsgrunder behöver vi (enligt kurskartläggningen) bli bättre på:
Funktionshinder, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck.
Kränkande behandling är ett område där vårt arbete behöver konkretiseras och bli tydligare i
olika kurser och ämnen.
- Inventering av utbildningsbehovet inom likabehandlingsområdet hos personalen. All
personal är intresserad av mer utbildning inom området.
- Genomförd utbildningsdag (vt 2011) med fokus på diskrimineringsgrunderna och
lagstiftningen. Normbrytande perspektiv. Såväl föreläsningar som workshop. För personal.
- Genomförande av likabehandlingsenkät hos eleverna.
Utifrån enkäten kommer det fram att vi på skolan behöver jobba mer med:
- likabehandling mellan tjejer och killar
- elevers möjlighet att få vara som de vill
Vi behöver bli bättre på att arbeta mot diskriminering kopplat till diskrimineringsgrunderna:
kön och könsöverskridande identitet och uttryck.
Den största delen elever som upplever sig diskriminerade anger att killar och tjejer blir
behandlade olika. Vid diskrimineringen har lärare diskriminerat elever på grundval av
könstillhörighet. Lärare har även kränkt elever. Tjejer känner att de inte kan
berätta/prata/fråga vissa saker bara för att det är tjejer.
De som utsätts för trakasserier och kränkande behandling (elev-elev) anger att man inte får
vara som man är. Man stämmer helt enkelt inte in på hur en tjej/kille "ska" vara eller att man
inte passar in.
5
Årets plan ska utvärderas
Senast 2012-06-30
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Utvärdering av Planen sker i första ledet i likabehandlingsgruppen tillsammans med rektor. Vi
använder "Likabehandlingsenkät för elever" och "trivselenkäten" som underlag vid
utvärderingen. All personal samt elevkår deltar i analys och utvärdering av årets plan.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor Per Ola Olsson
6
Främjande insatser
Namn
Främja likabehandling
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion
eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder.
Mål och uppföljning
Det ska inte förekomma diskriminering eller trakasserier som bottnar i ovanstående
diskrimineringsgrunder i verksamheten. Vi strävar efter att alla på skolan utvecklar ett
normbrytande förhållningssätt.
Utvärdering sker genom elevenkät som fylls i under våren 2012. Utvärderingen följs upp av
likabehandlingsgruppen där elever ingår och resultatet återkopplas till elever och övrig
personal.
Insats
Årligt återkommande diskussioner/samtal/temadag etc kring diskrimineringsgrunderna.
Halvdagsfortbildning under våren 2012 kring normbrytande pedagogik och språk för
personal.
Ansvarig
Rektor med likabehandlingsgrupp bestående av personal och elever
Datum när det ska vara klart
Pågår under läsåret 2011/2012
Namn
Främja likabehandling
Områden som berörs av insatsen
Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
Elever ska känna att deras traditioner och högtider uppmärksammas av skolan.
Utvärdering sker genom elevenkät som fylls i under våren 2012. Utvärderingen följs upp av
likabehandlingsgruppen där elever ingår och resultatet återkopplas till elever och övrig
personal.
Insats
Skolan vill uppmärksamma fester och traditioner. Detta görs på skolans
kommunikationsplattform.
7
Ansvarig
Utvecklingsgruppen - psykosociala arbetsgruppen (Janine Sages).
Datum när det ska vara klart
Arbetet pågår under hela läsåret.
Namn
Främja likabehandling
Områden som berörs av insatsen
Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Målet är att öka all personal kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att
kunna anpassa bemötandet och undervisningen av elever.
Insats
Fortbildningsdag (halvdag) under våren 2012 av all personal på skolan kring
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med praktisk pedagogisk tillämpning.
Ansvarig
Rektor och EVT i samråd med likabehandlingsgruppen
Datum när det ska vara klart
Fortbildningsdag kommer att ske under våren 2012.
Namn
Främja likabehandling
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning
Mål och uppföljning
Ett mål är hälsofrämjande och handlar om elevens helhetssituation (hälsa och skola).
Ett andra mål är att belysa frågeställningar kring sex, alkohol och droger med utgångspunkt
från diskrimineringsgrunderna (se ovan).
Utvärdering sker genom trivselenkät som fylls i slutet av vårterminen 2012.
Insats
En årlig återkommande temadag för årskurs I kring sex, alkohol och droger.
Ansvarig
Rektor, kurator och sjuksköterska
Datum när det ska vara klart
Under vårterminen 2012.
8
Namn
Främja likabehandling
Områden som berörs av insatsen
Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Mål: Eleverna ska ha kunskap om diskrimineringsgrunderna och deras tillkomst.
Utvärdering sker genom elevenkät som fylls i under våren 2012 samt i en lärarenkät.
Utvärderingen följs upp av likabehandlingsgruppen där elever ingår och resultatet återkopplas
till elever och övrig personal.
Insats
Lärare i alla ämnen tar upp diskrimineringsgrunderna i sina kurser.
Ansvarig
Ämneslärare
Datum när det ska vara klart
Under läsåret 2011/2012
9
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Kartläggning av hur personal arbetar med diskrimineringsgrunderna och kränkande
behandling i kurser/ämnen och teman.
Elevenkät angående likabehandling
Trivselenkät (elever)
Utvecklingssamtal
Elevrådets synpunkter (från klassråd)
Hälsosamtal
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion
eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Elevrådet har varit delaktigt i utformandet av likabehandlingsenkäten för eleverna.
Eleverna har besvarat en likabehandlingsenkät och en trivselenkät samt tagit upp trivsel vid
utvecklingssamtalet. Elevrådet har varit delaktigt i analysen av likabehandlingsenkäten.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen har varit delaktig vid utformandet av likabehandlingsenkät för eleverna.
Personalen har varit delaktiga i analysen av likabehandlingsenkäten
Personalen har besvarat enkäten - Kartläggning av hur personal arbetar med
diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling i kurser/ämnen och teman.
Resultat och analys
Den största delen elever som upplever sig diskriminerade anger att killar och tjejer blir
behandlade olika. Tjejer känner att de inte kan berätta/prata/fråga vissa saker bara för att de är
tjejer (personal-elev).
De elever som utsatts för trakasserier (elev-elev) anger att man inte får vara som man är. Man
stämmer helt enkelt inte in i hur en tjej/kille "ska" vara eller att man inte passar in.
De elever som utsatts för kränkande behandling (elev-elev) tar upp att de fått höra att de inte
hör hemma i klassen, att de blir kallade äckliga och dumma saker av andra elever samt att det
fälls kommentarer kring deras kunskaper i ämnen.
De elever som utsatts för kränkande behandling (personal-elev) anger att det ofta är
tonen/språket (obetänksamhet, ironi, överlägsenhet, hånfullhet, jargong) hos personalen som
är kränkande.
Elever känner sig särbehandlade av personal främst på grund av att personal uppfattas ha
favoritelever. Annan anledning till särbehandlig är att elever som inte upplever sig så starka i
ämnen behandlas annorlunda.
Resultat från personalenkät i kurser och teman - se utvärderingsområdet.
10
Förebyggande åtgärder
Namn
Att motverka förekomsten av könsdiskriminering
Områden som berörs av åtgärden
Kön och Könsidentitet eller könsuttryck
Mål och uppföljning
Det ska inte förekomma könsdiskriminering i verksamheten. I nästa likabehandlingsenkät för
elever ska ingen elev uppge könsdiskriminering.
Åtgärd
- Skolan genomför halv temadag för personal och elever 5/12 2011 kring
diskrimineringsgrunderna kön och könsidentitet eller könsuttryck. Temadagen är i Malmö
(Inkonst).
- Höstens temadag följs upp under våren 2012. Heldag (Onsdag vecka 3)som arrangeras av
elever med hjälp av lärare Eunice Moon och utbildningsledare Karin Lundberg.
Motivera åtgärd
- Två elever har angett att det förekommer könsdiskriminering. Det finns även en koppling till
diskrimineringsgrunden könsidentitet och könsuttryck som inte ska glömmas bort.
Ansvarig
Planering av temadagar: Elever samt lärare i likabehandlingsgrupp (Eunice Moon) och Karin
Lundberg (utbildningsledare).
Datum när det ska vara klart
Åtgärderna ska vara genomförda under läsåret 2011/2012.
Namn
Att motverka förekomsten av trakasserier på grund av könsidentitet eller könsuttryck.
Områden som berörs av åtgärden
Könsidentitet eller könsuttryck
Mål och uppföljning
Det ska inte förekomma trakasserier på grund av könsidentitet eller könsuttryck.
I den årliga likabehandlingsenkäten för elever ska ingen ange att de känner sig trakasserade på
grund av könsidentitet eller könsuttryck.
Åtgärd
-Höstens temadag (5/12)följs upp under våren med en heldag (Onsdag vecka 3) som
arrangeras av elever med hjälp av lärare Eunice Moon.
11
Motivera åtgärd
I elevenkäten anger en person att det förekommer trakasserier kopplat till
diskrimineringsgrunden könsidentitet eller könsuttryck. Detta förekommer verbalt.
Ansvarig
Planering av temadag: Eunice Moon tillsammans med elever.
Datum när det ska vara klart
VT 2012.
Namn
Att motverka förekomsten av kränkningar
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Det ska inte förekomma kränkningar i verksamheten. Utvärdering sker via den elevenkät i
likabehandling som fylls i av eleverna under våren.
Åtgärd
- En temadag för elever och personal arrangeras under höstterminen 2012 inom området
kränkande behandling. Dagen planeras under det här läsåret (2011/2012). Vi fokuserar på
attityder mot varandra, språkbruk och jargong. Även användning av språket på nätet
behandlas. Ett fokus är också lagstiftning kopplat till kränkande behandling och
diskrimineringsgrunderna.
Motivera åtgärd
I elevenkäten anger 16 elever att det förekommer kränkningar av olika slag som ändå hör ihop
(språk/jargong och respektlös attityd). Särskild otrygg plats anges i detta sammanhang
klassrummen eller områden i anslutning till klassrummen vara.
Ansvarig
Rektor och likabehandlingsgruppen.
Datum när det ska vara klart
Planering av dagen skall göras under våren 2012, men dagen genomförs under höstterminen
2012
12
Rutiner för akuta situationer
Policy
Ingen ska känna sig diskriminerad. Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande
behandling i vår skola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
- Personal från skolan äter med elever.
- Personal finns tillgänglig under skoldagen på ett för eleverna förutsägbart sätt (rektor,
administration, kurator, syv, sjuksköterska och lärare).
- Hälsosamtal i årskurs I.
- Schemalagda mentorsträffar finns utlagda.
- Utvecklingssamtal två gånger per läsår.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till - Mentor/mentorer för eleven
(kontaktuppgifter till mentorer finns på Schoolsoft).
- Kurator, Camilla Håkansson och skolsköterska, Britt Erdling (046-197724).
- Rektor PerOla Olsson (046-197757)
- Studie- och yrkesvägledare, Annika Lind (046-197741)
- Administration, Karin Lundberg (046-197758)
- All personal verksam på skolan (Telefonnummer till lärare finns på schoolsoft).
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Om skolan får kännedom om att en elev kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande
behandling av andra elever följs nedanstående plan:
1. Personal som upptäcker pågående kränkningar/trakasserier skall genast ingripa. Då den
akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas mentor och rektor.
2. Personal som på annat sätt får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt av
trakasserier/kränkande behandling informerar elevens mentor och rektor.
3. Mentor/rektor och ytterligare en personal talar med den elev som kan ha blivit utsatt för
kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar
ej får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning ca
en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till mentor om något händer
innan dess. Dokumentera samtalet.
4. Mentor/rektor och ytterligare en person talar sedan med den/de elever som kan ha utfört
kränkningen för att utreda vad som hänt. Eleven kan välja om ytterligare person skall vara
med vid samtalet. Dokumentera samtalen.
5. Om det visar sig att trakasserier/kränkningar har skett informeras EVT. Rektor och
ytterligare en personal träffar eleven/rna. Rektor förklarar för eleven som utfört kränkningen
att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska
upphöra. EVT/Rektor i samråd med mentorer gör upp en plan för hur detta ska gå till. Rektor
ansvarar för att dokumentation samlas in. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare.
Om flera elever deltagit i kränkningarna talas de med en och en. Samtalen dokumenteras.
13
6. Rektor ansvarar för att inblandade elevers vårdnadshavare, vid omyndig elev, informerats
om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen.
7. Personal som möter eleverna informeras om vad som hänt. Elev/erna hålls under uppsikt av
all personal.
8. Uppföljande samtal hålls av rektor/EVT och ytterligare en person med inblandade elever.
Därefter kontaktas vårdnadshavarna igen för att delges information om hur det gått. Eleverna
hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Dokumentera samtalen.
9. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som utför
kränkningarna eller trakasserierna tillsammans med vårdnadshavare till elevvårdskonferens
(EVK) som leds av rektor. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet.
Samtalet dokumenteras i EVK-protokoll.
10. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare och EVT. Även
detta samtal dokumenteras i EVK-protokoll.
• Vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevers vårdnadshavare
direkt om elev/elever är omyndig. Rektorn kallar till en elevvårdskonferens. Det kan
dessutom vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som
socialtjänst eller polis.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Om en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling av personal följs nedanstående ordning:
1. Händelsen anmäls till rektor. Anmälan kan ske direkt av eleven/eleverna, personal som fått
kännedom om händelsen men även av person som utfört kränkningen.
2. Rektor ansvarar för att utredning sker omedelbart.
3. Rektor och ytterligare en personal har samtal med elev/elever senast inom en vecka,
beroende på ärendets art kan de behöva ske snabbare. Om flera elever är utsatta genomförs
samtalen med en elev åt gången. Om önskemål finns från elev att ha med ytterligare en person
kan detta ske. Samtalen dokumenteras.
4. Rektor (och ytterligare en person om så önskas) har samtal med personal som är inblandad i
händelsen senast inom en vecka. Samtalen dokumenteras. Rektorn informerar den anställde
om rätten till fackligt stöd.
5. Rektor informerar vårdnadshavarna till eleven om eleven är omyndig senast inom en vecka
(vid allvarliga fall omedelbart efter samtalen). Samtalen dokumenteras av rektor.
6. Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder som sätts in bör leda till
långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att
förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå.
7. Rektor ansvarar för att åtgärderna dokumenteras.
14
8. Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. Samtalen dokumenteras.
9. Rektor följer upp ärendet med berörd personal utifrån tidigare dokumentation som gjorts.
Uppföljningen dokumenteras.
10. I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt tillsammans med sin
chef, om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet.
Rutiner för uppföljning
Rutinerna för att utreda och åtgärda kränkningar följs upp och utvärderas i slutet av
vårterminen 2012 och revideras i början av HT 2012 inför den nya Planen. Rektor och
Marlene Karlsson (lärare) ansvarar för uppföljningen av årets rutiner.
Rutiner för dokumentation
Rutiner för dokumentation av åtgärder och samtal finns beskrivna under respektive punkt
ovan. Rektor ansvarar för att dokumentation samlas in och förvaras på lämpligt ställe.
Dokumentationen skall kunna nås vid behov.
Ansvarsförhållande
Se ovan.
15
Bilaga 1: Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning, eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett
visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta
program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever
som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande
behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper.
Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller
liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig
förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn,
utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling
Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och
”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen
efter gymnastiken.
16
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som
uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att
behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam
för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte
förklara hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som
avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling
Normkritiskt förhållningssätt/pedagogik
En norm är ett slags system uppbyggt utifrån samhällets sociala och kulturella föreställningar
kring vad som ses som normal och onormalt. Med ett normkritiskt förhållningssätt avses att
belysa och diskutera det som uppfattas som självklart och ifrågasätta det som är ”normalt”
istället för att tolerera det som ses som ”onormalt”. Det innebär också att synliggöra och vara
kritiskt mot bakomliggande normer och maktstrukturer.
17
Bilaga 2: Diskrimineringsgrunderna
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier
Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne
med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå
med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar
med vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon
inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger
uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att
det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan
vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med
mascara och läppglans. [trakasserier]
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att
tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få
prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och
innebär. [diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett
eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom,
same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska
tillhörigheter.
18
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt
svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp.
[diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin
hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja,
men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju
inget illa”. [trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven.
Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och
värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De
säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin
utbildning. [diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder
eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och
en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din
pappa är jävla CP.” [trakasserier]
19
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han
lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem
Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och
trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med
sexuell läggning
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de
henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt
att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men
inte gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första
uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika
ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av
ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra
klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla
fall. [trakasserier]
20
Bilaga 3: Skillnad mellan främjande och förebyggande
Nedanstående schematiska bild är hämtad från Skolverkets allmänna råd (2009, s.10). För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. FRÄMJANDE arbete
FÖREBYGGANDE arbete
ÅTGÄRDANDE arbete
• syftar till att förstärka
• syftar till att avvärja risker för
• kräver goda rutiner för att
respekten
diskriminering, trakasserier
upptäcka, utreda och åtgärda
för allas lika värde,
eller kränkande behandling,
diskriminering, trakasserier
• omfattar alla
och
eller kränkande behandling,
diskrimineringsgrunderna,
• omfattar endast områden
• ska påbörjas genast när det
• riktas mot alla och bedrivs
som i en kartläggning av
kommit signaler om att ett
utan förekommen anledning,
verksamheten identifierats
barn eller en elev känner sig
samt
som riskfaktorer.
diskriminerad, trakasserad
• är en naturlig del i det
eller kränkt, samt
vardagliga
• innebär att verksamheten
arbetet.
måste vidta åtgärder som
dokumenteras och utvärderas
för att förhindra att
kränkningarna
upprepas.
Exempel
Att ge pojkar och flickor lika
stort inflytande och utrymme
i verksamheten.
Att belysa rasismens
idéhistoria.
Att i förskolan använda böcker
som belyser olika typer av
familjebildningar eller olika
minoriteter.
Exempel
Att genomföra
värderingsövningar
utifrån identifierade
behov.
Att ha rastvakter som har
uppsikt
över platser som eleverna
upplever som otrygga.
Exempel
Utifrån den aktuella situationen
föra samtal på individ
och gruppnivå.
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling ska, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda) återspeglas
i en plan mot diskriminering och kränkande behandling.
21
22
