>> TEMA: PROTEIN
Protein och
aminosyror för
muskelfunktion
Ett dagligt intag av proteiner
är nödvändigt för en balans
i kroppens omsättning av
protein och därmed också
muskelmassan. Det är också
en utbredd tro på att ett ökat
intag av proteiner eller specifika aminosyror skulle kunna
öka muskelmassan. För det
senare är det begränsad eller
ingen evidens.
>> text: Bengt Saltin,
Center för Muskelforskning,
Rigshospitalet, Köpenhamns
Universitet. bengt.saltin@
rh.regionh.dk
D
et viktigaste stimulus
för att öka muskelmassan är att musklerna
brukas. Lättare dagliga
aktiviteter har sin betydelse för att
undvika att musklerna minskar i
storlek (hypotrofi) men för en uttalad tillväxt av muskelmassa krävs
belastning. Intag av protein i samband med bruk av musklerna har en
speciell roll, men det behövs endast
små mängder för att stimulera till
en ökad proteinsyntes i musklerna.
Detta gäller speciellt om man intar
Foto: iStockphoto.com
essentiella aminosyror. Sex gram essentiella aminosyror har angetts som
ett minimum, med en mycket liten
eller ingen ytterligare effekt med ett
större intag.
Före eller efter?
I frågan om när intaget av protein
får optimal effekt – före, under
eller efter muskelaktivitet – pågår
fortfarande en vetenskaplig diskussion. Under muskelarbete är
muskelnedbrytningen alltid större
än nysyntesen. Försök med intag
av grenade aminosyror har visat
en något minskad negativ balans
under arbetet. Effekten är statistiskt
signifikant men ändå liten och man
kan därför ifrågasätta dess biologiska
signifikans.
Det finns välgjorda studier på
olika djurslag, inklusive människa,
som visar att ett proteinintag just
efter muskelaktiviteten är bättre än
senare under återhämtningen. De
senaste studierna i fältet reser dock
visst tvivel om vad som gäller, då
man i dessa tillfört proteintillskotNordisk Nutrition 1 • 2010 17
>> TEMA: PROTEIN
tet först tre timmar efter träningen.
De ändrar däremot inte slutsatsen
att ett litet extra proteintillskott
har betydelse för att öka muskelns
proteinsyntes.
Varför fungerar det?
Svaret på frågan om varför ett
proteintillskott verkar muskeluppbyggande är inte självklart. Något
motsägelsefullt har man funnit att
koncentrationen av aminosyror utanför cellen (extracellulärt) verkar vara
den faktor som är bäst relaterad till
muskelns proteinsyntes.
Hur detta hänger ihop är ännu
oklart. En möjlighet är att transporten av aminosyror in i cellen är den
kritiska faktorn. Detta leder visserligen inte till en mätbar ökning
av aminosyrakoncentrationen inne i
cellen (intracellulärt), men inducerar
markant ökad aktivering av signaleringen till gener som kodar för olika
muskelproteiner.
Typ 1, 2 och kön
Typ 2- muskelfibrer kan öka sin storlek mer än typ 1- muskelfibrer. Det
har därför antagits att typ 2- fibrerna
också kan accelerera sin fraktionella
proteinsyntes för muskelprotein mer
än typ 1- fibrerna. I en studie av
den djupa breda vadmuskeln (soleus,
mest typ 1- fibrer) och triceps (triceps brachii, mest typ 2- fibrer) har
man dock visat att så inte är fallet.
Kvinnor har en mindre muskelmassa än män. Förklaringen är
Foto: iStockphoto.com
Intag av protein i samband med bruk av musklerna har en speciell roll, men det behövs endast små mängder för att stimulera proteinsyntes i musklerna.
huvudsakligen könsrelaterade hormonskillnander, vilka är visade även
vid muskelaktivitet. Detta betyder
dock inte att kvinnors muskler inte
är känsliga för muskelträning, utan
att de kan markant öka i storlek
(hypertrofiera).
För bägge könen gäller att muskelmassan avtar med stigande ålder
och då speciellt efter 40-50 års
åldern. Minskat bruk av muskulaturen med kraftfulla kontraktioner är
huvudförklaringen, men en minskad
Kort om muskler
Det finns två olika fibertyper, den långsamma (typ 1) och den snabba (typ
2). Bägge fibertyperna kan kontrahera sig snabbt, men typ 2- fibern når sin
maximala spänningskraft tre till fyra gånger fortare än typ 1- fibern. Aerob
energiförsörjning via syre från blodet är viktig för bägge fibertyperna, men
de snabba har en extra god kapacitet att generera ATP från i muskeln lagrad
energi (glykogen).
Muskelstyrka kan definieras som förmågan hos en muskel eller muskelgrupp
att utveckla maximal kraft vid sammandragning av muskelfibrerna. Kraften
beror av hur många muskelfibrer man har i muskeln och deras tvärsnitt, men
också vilken typ av muskelfiber det är (typ 2- fibern är lite ”starkare” än typ
1- fibern). Även samspelet mellan muskler och nerver har stor betydelse för
muskelstyrkan.
18 Nordisk Nutrition 1 • 2010
anabol känslighet är beskriven hos
äldre. Denna minskning blir mer
uttalad vid inaktivitet. Flera studier
anger att efter 75 års ålder är det
svårt att med träning och proteinrik
kost öka muskelmassan och dess
kvalité. Styrkan kan förbättras men
då huvudsakligen genom en bättre
motorisk aktivering. ••
Utvalda referenser
Weckerhage H, Rennie MJ. How nutrition and
exercise maintain the human musculoskeletal
mass. J Anat 2006; 208: 451-458.
Bohé J et al. Human muscle protein synthesis
is modulated by extracellular, not intramuscular amino acid availability. J Physiol 2003;
552: 315-324.
Phillips SM. Physiology and molecular bases
of muscle hypertrophy and atrophy: impact of
resistance exercise on human skeletal muscle
(protein and exercise dose effects) Appl Physiol
Nutr Met 2009; 34: 403-410.
Läs mer!
Muskel träning och proteinomsättning avhandlades under 2009 som
ett ”Highlighted Topic” i Journal of
Applied Physiology. Aktuella artiklar
finns i volym 106
(nr 4, 5 och 6) samt volym 107 (nr 3).
