SOLNA STAD
2011-11-02
Stadsledningsförvaltningen
Lena Svenshammar
SID 1 (8)
KS/2011:185
TJÄNSTESKRIVELSE
Solna stads verksamhetsplan och budget 2012
med inriktning för 2013 – 2014
Förslag till beslut i kommunstyrelsen
Sammanfattning
Förslag till ramarna, investeringsanslag, finansiella mål, verksamhetsanknutna mål,
verksamhetsanknutna uppdrag samt styrregler framgår av utsänt dokument Solna stads
verksamhetsplan och budget 2012 med inriktning 2013 – 2014.
Föreslagna förändringar i detta ärende är inte beaktade i nämndernas inlämnade
budgetmaterial. Nämnder och styrelse ska justera sina verksamhetsbudgetar med
anledning av ändringar jämfört med beslutade budgetar enligt kommunstyrelsens
förslag i juni 2011.
Finansiella mål
I budgeten föreslås ett nytt finansiellt mål om att täcka de kapitalkostnader som
uppkommer med anledning av större volymbaserade investeringar på grund av stadens
tillväxt och utbyggnad. Kommunfullmäktige har i finanspolicyn fastställt mål för
kapitalförvaltningen och detta mål föreslås ingå i de finansiella mål som fastställs av
kommunfullmäktige i samband med budgeten. Detta innebär att staden har sju
finansiella mål.
Verksamhetsanknutna mål och verksamhetsanknutna uppdrag
De fyra prioriterade målområdena ekonomisk tillväxt, livsmiljö, trygghet och omsorg,
kunskap och livslångt lärande med respektive inriktningsmål är uttryck för övergripande
prioriteringar och strategiska ställningstaganden. I budgeten finns tio stadsövergripande
inriktningsmål och 35 effektmål. Jämfört med tidigare år är antalet effektmål färre.
Effektmålen har utvecklats till att vara treåriga och så långt som möjligt av nationell
karaktär för att kunna få jämförbarhet med andra kommuner. I budget finns särskilda
uppdrag kopplade till målområdena. Dessa uppdrag, som har formulerats utifrån
regeringsprogrammet, åläggs nämnder och styrelse och ska styra mot att uppfylla de
stadsövergripande inriktningsmålen.
Tvärsektoriella frågor
I stadens budget har de tvärsektoriella frågorna; internationellt arbete samt jämställdhet
och integration, som är en del av likabehandlingsarbetet, integrerats i stadens styrsystem. Vidare ska EU:s tillväxtstrategi ”Europa 2020” integreras i stadens
verksamhetsplan och budget.
Kvalitetsarbetet
Arbetet med att utveckla stadens kvalitet har hög prioritet och ställer krav på ett
ständigt arbete med att utveckla och förbättra stadens verksamheter.
Driftbudget
I budget 2012 föreslås generell uppräkning av ramarna, volymberäknade ramar för
barnomsorg, skola, vård och omsorg samt täckning av kapitalkostnader som
uppkommer med anledning av större volymbaserade investeringar. Genom politiska
2 (8)
prioriteringar görs också ett antal riktade ekonomiska satsningar inom de olika
målområdena, vilket innebär en förstärkning av nämndernas ramar. Dessa satsningar
utgår ifrån de utmaningar som Solna står inför och de prioriteringar som gjorts genom
mål och uppdrag.
Investeringsbudget
I budget 2012 föreslås att det finansiella målet att nettoinvesteringarna under en
rullande femårsperiod, dvs. såväl bakåt som framåt i tiden inte ska överstiga 650 mkr
utökas till 700 mkr.
Bilagor:
Begreppsapparat för Solna stads styrdokument
Likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv
Beslut
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige tar del av nämndernas
verksamhetsplaner och budgetar för 2012 samt preliminära ramar för 2013 och 2014.
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar:
fastställa utdebitering till 17:12 per skattekrona,
fastställa budget för 2012 enligt detta förslag,
fastställa finansiella mål och ekonomiska ramar för nämnder och styrelse för
2012, inklusive drift- och investeringsbudget enligt förslaget,
fastställa inriktningsmålen, effektmålen och uppdragen för staden, nämnderna
och styrelsen 2012 enligt förslaget,
anta styrregler enligt förslaget och uppdra till kommunstyrelsen att vid behov
fatta beslut om kompletteringar av styrreglerna under året,
bemyndiga kommunstyrelsen att uppta kortfristiga lån dock högst sammanlagt
100 mkr,
uppdra till kommunstyrelsen att tillse att nämnder och styrelse minst två gånger
under 2012 redovisar verksamhets- och budgetuppföljningar till
kommunfullmäktige,
uppdra till nämnder och styrelse att justera sina verksamhetsbudgetar med
anledning av ändringar jämfört med beslutade budgetar enligt kommunstyrelsens
förslag i juni 2011,
uppdra till nämnder, styrelse, berörda företag, stadsdirektören med flera att
verkställa de uppdrag och intentioner som framgår av förslaget,
uppdra till nämnder och styrelse att utveckla arbetet med att ta fram åtaganden
med efterföljande kvalitetsdeklarationer,
om ”Begreppsapparat för Solna stads styrdokument” i enlighet med
stadsledningsförvaltningens förslag,
fastställa Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv enligt
förslag.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige därutöver besluta att från den 1 januari
2012
3 (8)
anta reviderade taxor för Solna stads familjerådgivning, samt att dessa taxor från
och med den 1 januari 2012 knyts till prisbasbeloppet, enligt socialnämndens
förslag,
anta nya och reviderade taxor för Solna stads serveringstillstånd, samt att dessa
taxor från och med den 1 januari 2012 knyts till prisbasbeloppet, enligt
socialnämndens förslag,
anta den reviderade taxan för Solna stads fritidsklubbsplatser som höjs med 50
kronor per plats och månad, enligt kultur- och fritidsnämndens förslag,
anta en rabatterad taxa för Solna stads fritidsklubbsplatser (syskonrabatt) som
innebär 25 procent rabatt på taxan för andra barnet och 50 procent rabatt på
taxan från tredje barnet, enligt kultur- och fritidsnämndens förslag,
anta den reviderade terminstaxan för Solna stads kulturskolekurser, enligt kulturoch fritidsnämndens förslag.
Solna stads verksamhetsplan och budget 2012 med inriktning för 2013
– 2014
Solna stads budgetprocess innebär att kommunstyrelsen lämnar ett förslag till
verksamhetsplan och budget för nästkommande år i juni. Nämnderna utarbetar därefter
verksamhetsbudgetar och målsättningar utifrån kommunstyrelsens inriktning och
ekonomiska ramar. I november tar kommunstyrelsen fram ett förslag till reviderad
budget med eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bl.a. den
ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos.
Kommunfullmäktige fastställer i november de ekonomiska ramarna, uppdragen till
nämnderna, finansiella och verksamhetsanknutna mål samt skattesatsen för år 2012.
Utgångspunkten för Solna stads verksamhetsplan och budget för år 2012 med
inriktning för 2013 – 2014, är en sammanhållen ekonomi- och verksamhetsstyrning,
som utgår från prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål samt även uppdrag
till nämnderna. Syftet är att säkerställa en tydlig koppling mellan de fastslagna politiska
målen, de insatta resurserna och de presterade resultaten. Inriktningsmålen anger den
inriktning som staden ska sträva efter att uppnå och är finansiella och
verksamhetsanknutna. De tar sin utgångspunkt i visionen om det hållbara Solna, som
förenar en stark ekonomisk tillväxt med miljöhänsyn och god social utveckling.
Därutöver har i verksamhetsplanen och budgeten för 2012 vissa särskilda uppdrag
kopplats till målområdena och inriktningsmålen. Dessa uppdrag, som har formulerats
utifrån regeringsprogrammet, åläggs nämnder och styrelse och ska styra mot att
uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen.
I Solna stads verksamhetsplan och budget har de tvärsektoriella frågorna; internationellt
arbete samt jämställdhet och integration, som är en del av likabehandlingsarbetet,
integrerats i stadens styrsystem. Arbetet med de tvärsektoriella frågorna ska
harmonisera med målarbetet, bidra till visionen om det hållbara Solna och vara en del
av stadens kvalitetsutvecklingsarbete.
Utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål och den av kommunfullmäktige antagna
kvalitetspolicyn och strategin för Solna stad ska nämnder och styrelse fortsätta att
utarbeta generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer, som tydligt
beskriver vilken service medborgaren/brukaren kan förvänta sig av staden.
Det samhällsekonomiska läget har under 2011 förändrats från en stark till en svag
konjunktur. Den globala konjunkturen sätter ramarna för Solna stads ekonomi och där
finns det osäkerheter. Staden har dock en stabil ekonomisk grund att stå på utifrån en
fortsatt god utveckling av befolkning och sysselsättning. Det bidrar till ökade
4 (8)
skatteintäkter, som i växande grad kommer att behöva användas till stadens utbyggnad
och därmed investeringar i välfärden.
Stadsledningsförvaltningens förslag
Förslag till driftbudgetramar, investeringsanslag, finansiella mål, verksamhetsanknutna
mål, verksamhetsanknutna uppdrag samt styrregler framgår av utsänt förslag Solna
stads verksamhetsplan och budget 2012 med inriktning 2013 – 2014.
Föreslagna förändringar i detta ärende är inte beaktade i nämndernas inlämnade
budgetmaterial. Nämnder och styrelse ska justera sina verksamhetsbudgetar med
anledning av ändringar jämfört med beslutade budgetar enligt kommunstyrelsens
förslag i juni 2011.
Finansiella mål
Solna stad har sedan 2004 haft finansiella mål som förutsättning för verksamheten.
Kommunfullmäktige har i finanspolicyn fastställt att kapital som förvaltas på lång sikt
för att täcka framtida investeringar och/eller pensionsutbetalningar ska placeras med
målet att uppnå en årlig avkastning som överstiger inflationen med fyra procentenheter
över en rullande femårsperiod. Detta mål föreslås från och med 2012 ingå i de
finansiella mål som fastställs av kommunfullmäktige i samband med budgeten.
Följande finansiella mål föreslås fastställas av kommunfullmäktige för Solna stads
verksamhetsplan och budget 2012 med inriktning för 2013 – 2014;
Resultatet enligt balanskravet ska minst uppgå till 20 mkr 2012 och 25 mkr för
vardera åren 2013 och 2014.
Volymberäknade ramar ska fastställas för barnomsorg, skola, vård och omsorg
som tar hänsyn till demografiska förändringar och därmed gör det möjligt att
flytta resurser från verksamheter där efterfrågan och behov minskar till
verksamheter där efterfrågan och behov ökar. De volymberäknade ramarna avser
att täcka i första hand de rörliga kostnader som tillkommer genom en ökad
befolkning i de för verksamhetens dimensionering relevanta åldersklasserna.
Nämnder ska från och med 2012 kompenseras för årliga kapitalkostnader som
uppkommer med anledning av större volymbaserade investeringar på grund av
stadens tillväxt och utbyggnad, främst investeringar i förskolor, skolor och större
idrottsanläggningar. Särskilda avstämningar ska göras under budgetåret med
avseende på eventuella förskjutningar i tiden av budgeterade större investeringar.
Nettoinvesteringarna ska under en rullande femårsperiod, dvs. såväl bakåt som
framåt i tiden inte överstiga 700 mkr. För investeringar i samband med
exploatering av utbyggnadsområdena upprättas särskilda kalkyler som stäms av
separat.
En avsättning för att täcka framtida pensionskostnader görs i eget kapital om
resultatet enligt balanskravet överstiger resultatmålet på 20 mkr för 2012 och 25
mkr för 2013 respektive 2014. Detta gäller till den del det inte samtidigt finns
behov av att sätta av medel för framtida strukturåtgärder.
För 2012 ska den generella kostnadsutvecklingen vara 1,5 procent. Från och med
2013 är målet att den generella kostnadsutvecklingen, dvs. utöver kompensation
för volymökning/befolkningsökning, ska vara 2 procent per år. Om intäkterna till
5 (8)
följd av exempelvis statliga tillskott medger en högre kostnadsutveckling ska
utrymmet utnyttjas för politiska prioriteringar.
Kapital som förvaltas på lång sikt för att täcka framtida investeringar och/eller
pensionsutbetalningar ska placeras med målet att uppnå en årlig avkastning som
överstiger inflationen med fyra procentenheter över en rullande femårsperiod.
Verksamhetsanknutna mål
Utgångspunkten i budget 2012 är en sammanhållen målstyrning, där
kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål,
verksamhetsanknutna uppdrag och ekonomiska ramar för nämnderna.
De fyra prioriterade målområdena ekonomisk tillväxt, livsmiljö, trygghet och omsorg,
kunskap och livslångt lärande med respektive inriktningsmål är uttryck för övergripande
prioriteringar och strategiska ställningstaganden. Inriktningsmålen anger den inriktning
som staden ska sträva efter att uppnå och har sin utgångspunkt i visioner, policier och
program.
I budget 2012 finns tio stadsövergripande inriktningsmål och 35 effektmål. Jämfört
med tidigare år är antalet effektmål färre. Effektmålen har utvecklats till att vara treåriga
och så långt som möjligt av nationell karaktär för att kunna få jämförbarhet med andra
kommuner. Dessutom ska effektmålen vara mätbara, specifika, tidsatta och realistiska.
Verksamhetsanknutna uppdrag
I stadens verksamhetsplan och budget för 2012 finns särskilda uppdrag kopplade till
målområdena. Dessa uppdrag, som har formulerats utifrån regeringsprogrammet, åläggs
nämnder och styrelse och ska styra mot att uppfylla de stadsövergripande
inriktningsmålen. Anpassningar har gjorts av några uppdrag jämfört med budgeten i
juni.
Tvärsektoriella frågor
Övergripande tvärsektoriella frågor ska genomsyra all verksamhet såväl externt som
internt. I Solna stads verksamhetsplan och budget har de tvärsektoriella frågorna; internationellt arbete samt jämställdhet och integration, som är en del av
likabehandlingsarbetet, integrerats i stadens styrsystem. Likabehandlingsarbetet utgår
från diskrimineringslagen som förbjuder diskriminering som har samband med kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Samtliga
likabehandlingsperspektiv ska utvecklas i stadens styrsystem. Arbetet med de
tvärsektoriella frågorna ska harmonisera med målarbetet, bidra till visionen om det
hållbara Solna och vara en del av stadens kvalitetsutvecklingsarbete. Vidare ska EU:s
tillväxtstrategi ”Europa 2020” integreras i stadens verksamhetsplan och budget.
Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv utgör en bilaga till Solna
stads verksamhetsplan och budget.
Kvalitetsarbetet
Arbetet med att utveckla stadens kvalitet har hög prioritet och ställer krav på ett
ständigt arbete med att utveckla och förbättra stadens finansierade verksamheter.
Utifrån kommunstyrelsens inriktningsmål och av kommunfullmäktige antagna
kvalitetspolicy och strategi för Solna stad har nämnder och styrelse börjat utarbeta
generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer som tydligt beskriver
vilken service medborgaren/brukaren kan förvänta sig av staden och dess verksamhet.
6 (8)
Totalt i staden har 20 kvalitetsdeklarationer antagits t.o.m. oktober månad 2011 och
arbetet med utarbetande av åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer
fortsätter.
Driftbudget
Solna stads finansiella mål utgör en förutsättning för verksamheten. Utifrån ett
långsiktigt ekonomiskt scenario för staden har nämnderna fått en årlig generell
uppräkning av ramarna på cirka 2 procent som kompensation för löne- och
prisutveckling. Avsikten har varit att ge nämnderna tydliga och långsiktiga
planeringsförutsättningar.
I budget 2012 föreslås att nämnderna får en årlig generell uppräkning av ramarna på 1,5
procent år 2012 och från och med 2013 en uppräkning på 2 procent som kompensation
för löne- och prisutveckling. Inflationen och löneökningstakten i Sverige bedöms öka
måttligt för 2012 för att åren därefter, allteftersom konjunkturen och arbetsmarknaden
förbättras, stiga till mer normala nivåer.
Staden har även ett finansiellt mål att volymberäknade ramar ska fastställas för
barnomsorg, skola, vård och omsorg som tar hänsyn till demografiska förändringar och
därmed gör det möjligt att flytta resurser från verksamheter, där efterfrågan och behov
minskar till verksamheter där efterfrågan och behov ökar.
I budget 2012 föreslås att de berörda tre nämnderna blir kompenserade för
befolkningsförändring i för verksamhetens dimensionering relevanta åldersklasser.
Kompensationen avser att täcka de i första hand rörliga kostnader som tillkommer
genom en ökad befolkning i åldersklasserna och motsvarande avdrag som uppkommer
genom en minskad befolkning i åldersklasserna.
I budget 2012 föreslås att det finansiella målet om volymberäknade ramar kompletteras
med ett nytt finansiellt mål som ska täcka de kapitalkostnader som uppkommer på
nämnder med anledning av större volymbaserade investeringar på grund av stadens
tillväxt och utbyggnad. Här avses främst investeringar i förskolor, skolor och större
idrottsanläggningar. Särskilda avstämningar ska göras under budgetåret med avseende
på eventuella förskjutningar i tiden av budgeterade större investeringar som medfört
kompensation för kapitalkostnader.
Genom politiska prioriteringar görs också ett antal riktade ekonomiska satsningar inom
de olika målområdena, vilket innebär en förstärkning av nämndernas ramar. Dessa
satsningar utgår ifrån de utmaningar som Solna står inför och de prioriteringar som
gjorts genom mål och uppdrag.
Under målområdet trygghet och omsorg tillförs omvårdnadsnämnden 22 mkr för att
möta volymökningar och säkerställa stödet till funktionshindrade inom ramen för lagen
om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Under målområdet kunskap och livslångt lärande tillförs stadsbyggnadsnämnden och
barn- och utbildningsnämnden 14 mkr för att uppgradera förskole- och skollokaler vid
sidan av det löpande underhållet. Stadsbyggnadsnämnden tillförs också 1 mkr för
hanteringen av genomförandet av de stora utbyggnadsprojekten. Övriga aviserade
satsningar på stadsbyggnadsnämnden avseende uppgradering och skötsel av de
offentliga miljöerna och genomförandet av de stora utbyggnadsprojekten hanteras
genom omfördelningar inom nämndens budget, som möjliggörs genom att intäkterna
beräknas öka.
7 (8)
Under målområdet livsmiljö tillförs kultur- och fritidsnämnden 1 mkr för att utveckla
Solna som idrottsstad och miljö- och hälsoskyddsnämnden får 0,5 mkr för att stärka
miljöarbetet utifrån visionen om det hållbara Solna.
För miljö- och hälsoskyddsnämnden, kompetensnämnden, socialnämnden, revisionen,
kommunstyrelsen
och
stadsbyggnadsnämnden
bedöms det
finnas en
effektiviseringspotential, som uppgår till 0,5 procent. Ramen för dessa nämnder justeras
därför ned med 0,5 procent 2012.
Kommunstyrelsen tillförs 15 mkr som medelsreserv för att framför allt vara en buffert
för eventuellt vikande skatteintäkter med anledning av den finansiella oron och
inbromsningen i den svenska ekonomin. Därutöver kan bufferten användas för att
tillgodose behov som kan komma att uppstå med anledning av stadens tillväxt och
utbyggnad.
Vid sidan av de satsningar som görs till barn- och utbildningsnämnden är det även
regeringens tanke att gymnasiereformen kommer att förenkla och effektivsera
kommunernas gymnasieverksamhet. Därav sänks statsbidragen, för Solnas del med
cirka 5 mkr till 2012.
Utifrån förslag kring de finansiella målen och de politiska prioriteringarna är
bedömningen att nämnderna har goda planeringsförutsättningar inför 2012.
Taxor och avgifter föreslås justeras inom socialnämndens samt kultur- och
fritidsnämndens verksamhetsområden.
Den 31 oktober 2011 beslutat kommunfullmäktige om ny taxa inom miljö- och
hälsoskyddsnämndens verksamhetsområde att gälla från och med den 1 januari 2011.
Stadsbyggnadsnämnden har i uppdrag att göra en översyn av stadens befintliga
parkeringssystem och komma med förslag till förändringar senast 2012.
Investeringsbudget
Förslag till investeringsanslag framgår av budgetdokumentet Solna stads
verksamhetsplan och budget 2012 med inriktning 2013 – 2014, avsnittet
Investeringsbudget per nämnd/projekt. I budget 2012 föreslås att det finansiella målet
att nettoinvesteringarna under en rullande femårsperiod, dvs. såväl bakåt som framåt i
tiden inte ska överstiga 650 mkr utökas till 700 mkr. Investeringar i samband med
exploatering av utbyggnadsområdena ligger utanför denna ram. I mars 2011 tog
kommunstyrelsen ett inriktningsbeslut om att planera och uppföra en ny skola i Nya
Ulriksdal. Målsättningen är att en skola ska kunna tas i bruk senast 2014. Denna
investering ligger inom investeringsbudgeten, men utanför investeringsramen på 700
mkr över en femårsperiod.
Internkontrollplan
Kommunfullmäktige har antagit ett reglemente för internkontroll. Enligt reglementet
ska en internkontrollplan upprättas och respektive nämnd har det yttersta ansvaret för
internkontrollen inom sitt verksamhetsområde. Internkontrollplanen ska utformas med
en risk och väsentlighetsanalys som grund. Denna riskbedömning ska ingå i
internkontrollplanen.
Nämnderna har i samband med verksamhetsplan och budget lämnat internkontrollplan.
8 (8)
Konkurrensplan
Solna stads verksamheter ska tillämpa en gemensam hållning i konkurrens- och
upphandlingsfrågor.
Enligt
den
av
kommunfullmäktige
beslutade
konkurrensutsättningspolicyn ska stadens upphandlingsarbete genom ett professionellt
förhållnings- och arbetssätt leda till effektiva affärer till nytta för medborgarna. Vidare
ska staden vid varje köp av vara och tjänst utnyttja den konkurrenssituation som finns
på marknaden.
Nämnderna har i sitt budgetarbete upprättat en konkurrensplan. Nämnd som inte har
upprättat konkurrensplan i enlighet med de tekniska anvisningar som legat som grund
för budgetarbetet uppmanas att komplettera med en konkurrensplan.
I planen redovisas vilka verksamheter som är konkurrensutsatta och förslag till
konkurrensutsättning för den närmaste planeringsperioden.
Det långsiktiga resultatet av Solna stads konkurrensutsättningspolicy och
konkurrensplaner är att en stor del av stadens verksamhet konkurrensutsätts genom
upphandling.
Kristina Tidestav
Stadsdirektör
Christer Lindberg
Förvaltningschef/ekonomichef
