FöreningsSparbanken Analys

FöreningsSparbanken Analys
Nr 20 y 11 juli 2005
Vår sjunde ECB-undersökning inom ramen för
Föreningssparbankens “EMU-panel 100”
Lätt betygsminskning för ECB – svårt för
centralbanker i tider av svag konjunktur
• Jämfört med vår mätning för ett år sedan lyckades den
Europeiska Centralbanken inte förbättra sitt betyg hos
cirka 100 ekonomer från EMU-området. Efter tre års
förbättring noterades denna gång på en skala från 1-5
(5=mycket bra) betyget 3,4 jämfört med 3,6 för ett år sedan.
• Med tanke på den överdrivna fixeringen på räntan
som stimulans för konjunktur och arbetsmarknad framstår 3,4 ändå som ett acceptabelt resultat.
• Intressant nog ger tyskarna – vilka mycket väl skulle
kunna tåla något lägre räntor – ECB det hyggliga betyget
3,6, medan Frankrikes ekonomer nöjer sig med mer
medelmåttiga 3,1 liksom Spaniens.
EMU etablerades 1999. Sedan dess har vi varje år bett ekonomerna i vår ”EMU-panel 100” att betygsätta ECB. Efter en bra
start med 3,8 på en femgradig skala och en rejäl tillbakagång vid
mätningen i juni 2001 till 2,8 har panelens betyg sedan dess fluktuerat kring 3,5-procentnivån.
Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), 105 34 Stockholm, tel 08-58 59 10 28
E-post: [email protected] Internet: www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, 08-58 59 10 31.
Cecilia Hermansson, 08-58 59 15 88, Jörgen Kennemar, 08-58 59 14 78, ISSN 1103-4897
”Euroland-ekonomer” i FöreningsSparbankens EMU-panel 100
betygsätter ECB
Juni 2005
Skala 1-5
5,0
4,5
4,0
3,8
3,6
3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
3,4
3,5
3,6
2002
Juni
2003
Juni
2004
Juni
5 = Högst
1 = Lägst
3,4
2,8
1,0
0,5
0,0
1999
Maj
2000
Feb
2001
Juni
2005
Juni
Mer detaljerat har vår ECB-undersökning följande utseende:
EMU-panelens bedömning av ECB:s verksamhet
Juni 2005 *)
Mycket väl godkänt
Andel i %
7 (7)
Väl godkänt
Godkänt
47 (57)
28 (21)
Icke helt godkänt
16 (15)
Icke godkänt
2 (-)
Källa: FöreningsSparbanken, EMU-panel 100
*)
Parentesen avser motsvarande värde från undersökningen i juni 2004.
Vår kommentar
¾ Som den stora förändringen i årets ECB-undersökning framstår ett påtagligt språng från segmentet ”väl godkänt” till
”godkänt”. Totalbetyget 3,4 innebär en värdering mellan just
dessa två segment, vilket definitivt inte är dåligt.
¾ Med tanke på penningpolitikens stora – och överdrivna – roll
i den allmänna tillväxt- och sysselsättningsdebatten även i
stora delar av EMU-området, kan betyget 3,4 således tolkas
som relativt positivt. (Finanspolitiken hade säkerligen fått ett
mycket sämre betyg). Dessutom har vi dessvärre ingen annan
centralbank att jämföra med; troligen skulle 3,4 motsvara ett
rätt bra betyg även på global nivå.
2
FöreningsSparbanken Analys Nr 20 y 11 juli 2005
¾ Som ett relativt intressant fenomen framstår att tyskarnas
värdering på 3,6 ligger över EMU-genomsnittet. Även om
Tyskland skulle tåla en något lägre ECB-reporänta, verkar
det finnas en uppenbar insikt bland tyska ekonomer att penningpolitiken endast i ytterst begränsad utsträckning kan
fungera som verktyg i kampen mot den egna arbetslösheten.
¾ Någon synlig direkt kritik mot ECB:s två analyspelare – inflation och penningmängd – förekom inte i vår undersökning.
ECB:s ansats har – trots vissa brister – fördelen av större
långsiktighet och mindre påverkan av den senaste statistiken.
Vi vet ju att även ett penningpolitiskt inflationsmål kan ha
sina negativa sidor, framför allt när det behövs ”fine tuning”
kring inflationsmålets övre eller nedre gräns. Det har vi på
senare tid exempelvis fått uppleva här hemma, när Riksbanken vid den stora räntesänkningen nyligen påverkades av
några få veckors statistik trots att reporäntan skall avse tiden
cirka 18 månader senare.
¾ Likväl bör slutsatsen dras att ECB fortfarande bör eftersträva
förbättringar. Betyget 3,4 räcker inte för att slå sig till ro. Vid
nästa mätning vet vi också vem som kommer att efterträda
ECB:s nuvarande chefsideolog Otmar Issing. Tyskarna vill
gärna behålla denna position – men det kan också bli en
rockad med ny funktionsfördelning. I så fall ligger säkert
ECB:s nuvarande vice chef Luca Papademos bra till som ny
chefsideolog – och därmed som initiator till en eventuell
(lätt) omläggning av den penningpolitiska strategin längre
fram. Som vi vet är dock centralbankerna inte särskilt förändringsvilliga – och bör inte heller vara det utan viktig anledning.
Hubert Fromlet
Ekonomiska sekretariatet
105 34 Stockholm, tel 08-5859 1031
[email protected]
www.foreningssparbanken.se
Ansvarig utgivare
Hubert Fromlet, 08-5859 1031.
Cecilia Hermansson, 08-5859 1588
Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
ISSN 1103-4897
FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även
på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra
medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på
grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys.
FöreningsSparbanken Analys Nr 20 y 11 juli 2005
3