Valkatalog
Årskurs7
Informationsmaterial till elever och föräldrar
inför val till Fryxellska skolan lå 2016/2017
Fryxellska skolan
2016-03-15
1
Fryxellska skolan
Sunne
2016-03-15
Till Dig som ska börjar på Fryxellska skolan ht 2016
Val att göra!
Som du säkert känner till när man börjar åk 7 så ska man påverka innehållet i sitt schema.
Du ska välja språkval (BSP) samt elevens val (EV). Du har också möjlighet att välja slöjdart,
textilslöjd eller trä- och metallslöjd. Vi kallar detta för slöjdval.
De val du ska göra inför åk 7 är därför följande:
Moderna språk - språkval
Elevens val
Slöjdval
Dags för språkval
Inför åk 7 är det viktigt att tänka igenom ditt val av moderna språk tillsammans med dina
föräldrar. Det är viktigt att veta att det val du gör nu gäller tills du slutar åk 9, om inte ett
personligt omval görs, i samförstånd med rektor och vårdnadshavare.
Tänk på att engelska och svenska inte räknas som ett modernt språk och är därför inte
betygsgivande, dvs att vid slutet av åk 9 har du 16 betyg istället för 17, se nedan. Språkval
engelska är i första hand är tänkt för de elever som behöver förstärkning i ämnet.
Högre meritvärde med språkbetyg
Vid slutet av åk 9 kommer du som läst franska, spanska eller tyska att ha 17 betyg. Dessa 17
betyg räknas ihop till ett sk meritvärde.
Om du t ex har C i alla 17 ämnen får du ett meritvärde på 255 poäng jämförelsevis mot 240
poäng om du enbart har 16 betyg. Det faktum att du har 17 betyg istället för 16 gör att du har
större chans att komma in på den gymnasieutbildning som du vill.
Meritpoäng vid ansökan till universitet/högskola
Maximal poäng när man avslutar gymnasiet med högsta betyg i alla kurser är 20. Man har
dessutom möjligt att tillgodoräkna sig som högst 2,5 meritpoäng (man kan alltså få med sig
22,5 poäng till universitet/högskola). Om du läst franska, spanska eller tyska i
grundskolan/åk7-9 och sedan fortsätter läsa samma språk på gymnasiet så får du extra
meritpoäng beroende på hur länge du läser språket, minimum 1 år och max 3 år. Om man inte
läst franska, spanska eller tyska på högstadiet så finns alltså inte den möjligheten.
Det här kommer du att lära dig
Under språkvalslektionerna kommer du att få öva dig på att lyssna, läsa, tala, samtala och
skriva på det nya språket. Det kan vara att du pratar om dig själv, dina och andras intressen,
olika personer, platser du besökt och olika händelser. Du kan till exempel vara med och
diskutera vad du känner och tycker om vissa saker.
När du slutar nian kommer du att kunna klara dig med språket i många situationer, till
exempel i en affär eller när du träffar nya vänner som talar språket. Du kommer också att veta
2
en hel del om hur människor som talar språket lever och tänker och vad som är lika och olika
jämfört med Sverige.
På Fryxellska kan du välja följande moderna språk
Franska
De flesta som bor i Frankrike, men också många som bor i Schweiz, Luxemburg, Belgien och
den kanadensiska delstaten Québec har franska som modersmål. I ett flertal länder där
invånarna talar olika språk använder man franska som ett gemensamt språk, till exempel i
Kamerun, Tunisien och Senegal. Sammanlagt har minst 220 miljoner människor franska som
modersmål eller andraspråk.
Spanska
Spanska talas, förutom i Spanien, i stora delar av Syd-, Mellan- och Nordamerika. Exempel på
spansktalande länder är Mexiko, Argentina, Chile och Kuba. I USA är spanskan det största
språket efter engelskan och talas av ca 45 miljoner människor. Sammanlagt finns över 495
miljoner människor som har spanska som modersmål eller andraspråk, och omkring 18
miljoner studerar spanska som främmande språk.
Tyska
Tyska är modersmål för cirka 100 miljoner människor. De bor framförallt i Tyskland,
Österrike, Schweiz, Liechtenstein, Luxemburg, Belgien och norra Italien. Många som bor i
andra europeiska länder kan också tala tyska. Tyskland ligger nära Sverige och våra länder har
många kontakter.
Följande språkval erbjuds vid Fryxellska skolan:
Franska
Spanska
Tyska
Tyska, franska och spanska läses under tre år på Fryxellska skolan t o m Steg II.
Slöjdval
För slöjdämnet gäller att du ska välja antingen trä- och metallslöjd (sltm) eller textilslöjd
(sltx).
Elevens val
Syftet med elevens val är att du själv ska kunna välja ämnen och kurser som du är intresserad av och
som erbjuder en breddning eller fördjupning inom några av våra ämnen.
Målet är att starta en kurs om tillräckligt antal elever valt den. Beslut om vilka kurser som genomförs
fattas av skolans ledning innan skolstart. Om det är för få som valt en kurs kommer andra- eller
tredjehandsvalet att gälla.
3
Kursbeskrivningar
1. Bild/filmkunskap (20 platser)
Syfte
Elevens val bild har två inriktningar som man fördelar vid lektionstillfällena över termin
eller kurs; bild och filmkunskap.
Att utveckla det egna seendet och experimentera med bild, form och film.
Innehåll
Du bekantar dig med olika tekniker, bl a akryl, pastell och akvarell.
Du får prova att arbeta med skulpturer i bl a lera.
Du får arbeta med egen filmproduktion från idé till färdig produkt.
Du får analysera filmer, ibland för att se och lära så att egna filmer blir bättre.
2. Låtverkstan (20 platser)
För att delta i musik krävs inga förkunskaper, men om du redan kan ett musikinstrument får
du gärna använda det också.
Syfte
Här får du möjlighet att både skriva text, musik och sätta ihop det till en helhet.
Innehåll
Du får lära dig om musikens olika byggstenar.
Hur man anpassar text och musik till varandra så att det blir en helhet.
Du får testa att spela själv men även att skapa musik med digitala verktyg
3. Digitala verktyg (20 platser)
Syfte
Att lära sig hantera olika program och digitala verktyg
Innehåll
Att hantera digitala verktyg
Lära sig hantera office (word, excel powerpoint)
Källkritik
4. Idrott och bollspel samt idrottsledarskap (20 platser)
Syfte:
För att välja idrott som elevens val krävs inga förkunskaper, men ett stort idrottsintresse
Innehåll
Idrott och bollspel (ex.handboll, fotboll, vollyboll, innebandy, lacross, frisbee,
skolrugby, basket, badminton, bordtennis, minitennis och friidrott.
Idrottens etik och moral
Idrottsledarskap
5. Friskis & Matis (30 platser)
Syfte
Ge eleverna möjlighet att fördjupa sig i träning och kost för en god hälsa
Innehåll
Teori och praktik
Olika träningspass t ex styrka, redskap, steppass, kondition, cirkelträning, avslappning,
spänst- och smidighetsträning, vintersporter mm.
Kost och träning följer de olika årstiderna
Matlagning och kostlära för aktiva
Träningsdagbok
Kunskap om hur kroppen fungerar
4
6. Ishockey (20 platser)
Syfte
Att utveckla spelaren både individuellt och som lagspelare. Ämnet kräver att eleven har egen
ishockey utrustning.
Innehåll
Träna ishockey vid ett tillfälle i veckan
Utveckla sitt intresse för ishockey ännu mer (man spelar fortfarande för sitt
ordinarielag på fritiden)
Konditionsträning, teknikträning, taktik, spelförståelse m.m
Värdegrund
Kostlära för aktiva
7. Hemkunskap (16 platser)
Syfte
Innehåll
Att eleverna ska förstå sambandet mellan kost och hälsa.
Grundläggande matlagningsmetoder
Enkel kostlära
Jämförande undersökningar gällande pris och smak
Teori och praktik varvas vid varje tillfälle
8. Young scientists (16 platser)
Syfte
Innehåll
Undersöka och experimentera med ett riktigt hjärta, choklad, stjärnor och planeter, DNA,
bränsleceller och andra uppfinningar i utmanande ”scienceprojekt” för att öka lust och
intresse i biologi, kemi, fysik och matematik.
- Hur orkar hjärtat slå 2,5 miljarder gånger under en livstid? Slår det aldrig fel? Hur
fungerar hjärtat egentligen? Kan man ersätta hjärtat med en maskin? Vi utforskar hjärtat
och du testar dina kirurgiska kompetenser genom att operera ett riktigt hjärta och prata med
en läkare.
- Har rymden inga gränser? Varför är det så att om man börjar resa i en rak linje från ett
ställe att man till slut kommer tillbaka på samma plats? Vad är det som vi ser när vi tittar ut
i rymden? Kan vi bo på en annan planet? Finns det rymdvarelser? Vi utforskar vårt
universum med bl.a. teleskop och skapar ett planetarium.
- Vad är sambandet mellan en snäcka, konst, en solros, en trappa en trollslända, Leonardo
da Vinci och ett embryo? Vi utforskar och experimenterar med de matematiska hemligheter
som förklarar varför saker ser ut som de gör.
- Varför är choklad så gott? Vi utforskar chokladens kemi och experimentar för att
upptäcka chokladens kemiska hemligheter. Dessutom ska vi skapa världens bästa egna
choklad.
- Varför förklarar DNA vilka vi är, var vi kommer ifrån och hur vi ser ut om hundratusen
år? Vad är DNA egentligen? Hur kan man lösa mord med hjälp av DNA? Hur kan man
med DNA undvika och bota sjukdomar? Vi ska utforska vår relation till fiskar,
dinosaurierna, syskon och barnbarn och experimentera med DNA.
- Kan en dator fungera med hjälp av en citron? Hur kan vi alstra och lagra el? Hur kan vi
göra det utan att det påverkar vår livsmiljö? Vi utforskar olika sätt att skapa el genom att
skapa egna uppfinningar som kan driva en maskin.
- På slutet av skolåret håller vi i en ”sciencefair”. Du väljer ett eget experiment som visar
din forskning inom ett ämne som du tycker är superintressant: det kan vara DNA, vulkaner,
kroppen, dinosaurier, raketer eller något helt annat.
5
Byten av kurser och val
Ibland väljer eleverna fel. Det kan handla om att en kurs inte riktigt motsvarade elevens
förväntningar eller att kursen uppfattades som för svår. Under vissa omständigheter kan byten
få ske.
Däremot är det nödvändigt att det finns vissa ordningar för hur byten ska gå till. Dessa regler
ska vara kända av alla och tillämpas på samma sätt för alla elever. Ett skäl att kursbyten måste
ske i ordnade former beror på betygsättningen. Följande personer/befattningshavare måste
vara informerade och ha accepterat bytet för att kedjan ska hålla:
Eleven (det är han/hon som har ett uttalat intresse av bytet).
Förälder/vårdnadshavare (ska godkänna bytet)
Mentor (ska ha kännedom om sina elevers val under hela studietiden för att kunna
inhämta uppgifter om elevens kunskapsutveckling inför utvecklingssamtal m.m.)
Mottagande lärare (ska bedöma om plats finns i gruppen och bli medveten om att
ansvaret för eleven övergår till honom/henne)
Avlämnande lärare (ska ha kännedom om att eleven försvinner ur gruppen och att
ansvaret övergår till annan lärare)
Rektor (ska kontrollera att alla hittills inblandade givit sitt godkännande samt ta
officiellt beslut om bytet)
Administratör/betygshandläggare (ska ha meddelande om bytet för att justera data i
betygssystemet.)
Som framgår av denna lista är det många som ovillkorligen måste vara informerade för att
bytet ska kunna ske utan problem. Därför har vi tagit fram en blankett som ska användas då
byte blir aktuellt. Inga byten efter den 1:a september.
Följande gäller generellt för alla byten av val och kurser:
Alla byten sker under förutsättning att det finns plats i grupperna.
Nytt för HT 2016
Val sker på www.fryxellskaskolan.se hemsida, eller skriver sunne.se/valkatalog i sökfältet. I
den vänstra spalten under valkatalog åk 7, 8 och 9 klickar ni för att sedan i den högra spalten
under blivande årskurs fyller man i sina val och skickar sedan in dem till skolan. Det är viktigt
att elev och vårdnadshavare fyller i formuläret tillsammans. Längst ned i formuläret ska
personnummer och e-post anges för den vårdnadshavare som fyllt i formuläret, uppgifterna
gäller som underskrift.
OBS! Ni skickar in valblanketten via www.fryxellskaskolan.se eller sunne.se/valkatalog lämnar till er
nuvarande mentor senast måndag den 4 april.
6
