Utkast
2014-05-02
Jakarta
Sveriges Ambassad i Jakarta
Daniel Johansson/Linus Fredriksson
Delges:
Indonesien i maj 2014: Gärna tillväxt men inte till varje pris
Sammanfattning
Indonesiens ekonomi fortsätter att växa starkt trots viss
turbulens. Årets tillväxt väntas enligt Världsbanken bli 5,3
procent, den lägsta siffran sedan 2009.
Den indonesiska ekonomiska debatten har på senare tid skiftat
fokus från BNP-tillväxt och investeringar till att minska budgetoch bytesbalansunderskottet som tynger statsfinanserna. Det
gångna året slutade med ett budgetunderskott på 2,2 procent.
Ett av de större problemen framöver för Indonesien väntas vara
att bränslesubventionerna ökar i kostnad när den inhemska oljeproduktionen fortsätter att falla samtidigt som de internationella
oljepriserna ökar och valutan förblir svag.
Den indonesiska centralbanken har behållit en hög ränta på 7,5
procent, vilket har haft en dämpande inverkan på inflationen
och inger fortsatt förtroende hos utländska investerare.
Den protektionistiska trenden fortsätter, stärkt av olika
valkampanjsuttalanden. Under 2014 har redan två tyngre
reformer genomförts i Indonesien, båda med fokus på
begränsningar av utländskt inflytande och import/export.
Det är för tidigt att säga hur utgången av presidentvalet den 9
juli kommer att påverka den ekonomiska politiken. Klart är dock
att den koalition som får regeringsmakten kommer att tvingas
förhandla med ett mångfacetterat parlament.
Sveriges Ambassad
Jakarta
Utkast
2014-05-02
Indonesien har fortsatt mycket goda framtidsutsikter. Befolkningen
är talrik, ung – hälften av befolkningen är under 30 år – och alltmer
köpstark. Landet möter dock stora utmaningar med utbredd (om än
minskande) fattigdom, undermålig sjukvård och utbildning,
bristande infrastruktur och hög korruption. Problematiskt är att
korruptionen och den outvecklade infrastrukturen utgör en flaskhals
för tillväxt och förbättring inom ett stort antal områden såsom
exempelvis utbildning, fattigdom, sjukvård och sociala skyddsnät.
Korruptionen och den komplicerade byråkratin försvagar förtroendet
för staten – som ett exempel betalar endast ca tio procent av landets
befolkning och företag skatt, vilket gör att resurserna för reformer är
knappa. Under valperioden som pågår har arbetslöshet och
fattigdomsbekämpning fått stort utrymme, samtidigt som seriös
ekonomisk debatt lyst med sin frånvaro.
Valkampanjerna
Indonesiens valperiod genomsyras av starka nationalistiska vindar.
Alla fyra större partier (PD, PDI-P, Golkar och Gerindra) driver tydligt
nationalistiska linjer med fokus på protektionism och minskat
utländskt inflytande. Inget av partierna har presenterat någon
ekonomisk strategi men alla lovar fler jobb, minskad fattigdom och
billigare mat. Detta är inget ovanligt för Indonesien - enligt en
parlamentsledamot för det partiet som fick flest röster i
parlamentsvalet den 9e april (PDI-P),
“Our people are not interested in economic strategy. This issue is for
the middle class only. Among the lower-income folks they are happy
if we say we will raise their prosperity.”
Alla större partier uppger att de stödjer nyligen införda och
omdiskuterade lagen om begränsad mineralexport och en förändring
på den inte är att förvänta sig efter ett eventuellt maktskifte. En term
som myntades i den internationellt starkt kritiserade nya
handelslagen är också ”i nationens intresse” vilket används flitigt i
under de olika kampanjerna och har en väldigt mångsidig och
odefinierad betydelse.
Enligt de olika ”quick counts” som gjorts så är valresultatet mer
fragmenterat än tidigare förutspått, men de tre största blev som
antagits PDI-P följt av Golkar och Gerindra. Samtliga tre har
nominerat en presidentkandidat och ämnar skapa egna koalitioner.
Favoriten för presidentposten är fortfarande den populäre
guvernören i Jakarta Joko Widodo, ”Jokowi”, som nominerats av det
ledande partiet PDI-P. De andra två kandidaterna är den före detta
2(5)
Sveriges Ambassad
Jakarta
Utkast
2014-05-02
generalen Prabowo Subianto, grundare av Gerindra, och Aburizal
Bakrie, ledare för Golkar vilket är f.d president Suhartos parti. De två
första driver en nationalistisk politik medan det tredje för en något
mer företagsvänlig linje, om än fortfarande med en stark inriktning
för ”nationens intresse”.
Jokowi är den ende kandidaten som uttalat att han önskar avskaffa de
kostsamma bränslesubventionerna – vilket kan noteras går stick i stäv
med den politik som hittills förts av mot det parti som nominerat
honom, PDI-P.
Hur stark inverkan valresultatet har på den ekonomiska och
finansiella politiken är dock svårt att säga ännu. Noterbart är att
finansministrarna under president Yudhoyuno inte varit en renodlad
politiker utan en professionell ekonom. Under perioden har tre
finansministrar använts; Sri Mulyani Indrawati, Agus Martowardojo
och nuvarande Chatib Basri. Den första är innehar sedan sitt
entledigande 2010 en av de högsta posterna på Världsbanken, och den
andre är numera chef på centralbanken BI och den nuvarande var
före sin utnämning chef för investeringsmyndigheten BKPM. Dessa
ytterst kompententa individer har bidragit starkt till den ekonomiska
stabiliteten i Indonesien. Huruvida nästkommande president
kommer att välja att ha en politiker eller en ekonom är inget som har
tagit plats i valkampanjerna och svårt att spekulera i.
Ekonomiska läget
Samtidigt som världens till befolkningen fjärde största land fortsatt
visar upp stark ekonomisk tillväxt finns det ett stort antal utmaningar
som kräver uppmärksamhet. Ett stort problem för Indonesien har
under flera år varit de bränsle- och energisubventioner, som äter
upp stora delar av statsbudgeten, försvagar investeringsintresset i
alternativa energikällor och bidrar till det svåra trafiktillståndet i
Indonesiens större städer. I den nuvarande budgeten är hela ca 17 %
avsatt för subventionerna – trots allt mindre än 24 %, som var fallet
under 2013.
Att subventionerna blivit så besvärliga för statsfinanserna beror på att
Indonesiens oljeproduktion sjunker samtidigt som konsumtionen av
bränsle fortsätter att öka. Stigande internationella oljepriser och en
svag växelkurs innebär att subventionernas kostnad riskerar att öka
ytterligare. Någon neddragning av subventionerna är inte att vänta
före presidentvalet (9 juli, ev andra omgång i september).
Utrikeshandel
3(5)
Utkast
Sveriges Ambassad
Jakarta
2014-05-02
Efter ett avslutande starkt kvartal på exportsidan för 2013, sannolikt
kopplat till det förstålande exportförbudet på råvaror, under det
första kvartalet 2014 har Indonesiens utrikeshandel minskat – såväl
export som import. Den minskade importen under det första
kvartalet 2014 kan i stor utsträckning tillskrivas den svaga
växelkursen. De stora ekonomiernas återhämtning fortskrider och
inger förhoppningar om ökad efterfrågan på indonesiska varor,
samtidigt som det innebär viss risk för att de utländska
investeringarna kan komma att minska.
Världsbanken har i en studie analyserat möjliga utfall av det partiella
förbudet på export av mineraler och slaggprodukter gällande sju olika
mineraler (varav viktigast är nickel, bauxit och koppar) enligt tre
olika utfall i implementeringen.
Partiellt exportförbud samt progressiv beskattning1
Partiellt exportförbud utan beskattning
Heltäckande exportförbud
De tre fallen har gemensamt att Världsbanken inte förväntar sig att
gruvexporten kommer att återhämta sig till förra årets exportvärde
förrän tidigast 2017 beroende på hur snabbt och effektivt de sedan
flera år planerade smältverken kan byggas.
Valuta och inflation
Volatiliteten i Indonesiens ekonomi speglas för tillfället bäst i landets
valuta, som har gått från att vara en av de tre sämst presterande
valutorna förra året till att under det första kvartalet för i år vara en
av världens bäst presterande. Utvecklingen spås att försätta stärkas
under 2014, till viss del som ett resultat av valet. Inflationen har
sjunkit något och förväntas enligt världsbanken att falla inom det
intervall som riksbanken (BI) satt som mål. Detta kan till stor del
förklaras av BI:s höga ränta. BI varnar för att den underliggande
inflationen (core inflation) har ökat på sistone.
En stor utmaning för den kommande regeringen blir att se till att den
ekonomiska tillväxten även innebär skapandet av arbetstillfällen. Idag
ligger arbetslösheten på 6,3 %, vilket är en markant minskning sedan
2006 då den låg över 10 %. Dock är andelen ”osäkra” anställda – utan
kontrakt eller egenanställda – alltjämt 60 % för män och 70 % för
kvinnor. Kritik har höjts mot att tillväxten inte ger några nya arbetstillfällen vilket är särskilt viktigt under valkampanjen. Problematiskt
1
Det system som används i dagsläget, skatten på icke förbud belagda mineraler ligger på
25-35 procent och planeras att öka till 60 procent över en treårs period.
4(5)
Sveriges Ambassad
Jakarta
Utkast
2014-05-02
nog har ILO i en tidigare rapport hävdat att Indonesien behöver en
tillväxt på över 6 % per år för att kunna skapa den mängd arbeten
som krävs för att arbetslösheten inte ska öka.
Kommentarer
Indonesien åtnjuter fortfarande en hög grad av tillväxt om än
blygsamt fallande i jämförelse med tidigare år. Problem och
utmaningar är dock ingen bristvara och politisk volatilitet, avsevärt
bristande infrastruktur och korruption är problem som måste
hanteras för att tillväxten ska kunna öka. Frågan om hur det
stundande valet kommer påverka Indonesiens ekonomiska linje är i
dagsläget svår att besvara – de stora partierna skyltar med en mängd
löften men de konkreta ekonomiska planerna lyser med sin frånvaro.
En gemensam nämnare är att alla partier talar om diverse
nationalistiska och protektionistiska åtgärder för att skydda det
indonesiska ägandet i företag och minska utländskt inflytande på
ekonomin.
Landets investeringsmyndighet (BKPM) har även informerat en
mängd länder att de önskar omförhandla alla sina bilaterala
handelsavtal, vilket misstänks bero på att Indonesien önskar ta bort
den tvistelösningsklausul som finns i dessa.
På området monetär politik så visar sig centralbanken BI stabil och
bestämd med att tygla den från förra året starkt ökande inflationen,
som slutade på 8,4 procent men nu gåt ned något, med fortsatt hög
ränta. BI menar dock att det krävs mer än monetär politik för att
kontrollera den indonesiska inflationen, då denna påverkas av många
faktorer på marknaden. Det är oklart vilka effekter en höjd ränta i
USA och EU skulle ha på Indonesien och en reservation för att
Indonesien kan få svårt att behålla nuvarande nivåer av utländska
investeringar bör hållas i åtanke.
Uttalandet av den f.n. ledande presidentkandidaten Jokowi i dagarna
om att bränslesubventionerna bör avskaffas helt på sikt vittnar om ett
välkommet politiskt mod att ta itu med en för den ekonomin mycket
viktig fråga som ingen politiker hittills vågat ta itu med. Skulle Jokowi
bli vald inger det hopp om att en mer ansvarsfull ekonomisk politik
kan vara att vänta.
Ambassaden följer utvecklingen med största intresse.
5(5)
