Telemeddelande (A)
Mnr JAKA/20111014-1
2011-10-07
Sid. 1(5)
Jakarta
Andre ambassadsekreterare
Johannes Andreasson
UD-ASO Dnr 48
Indonesiens Ekonomi - oktober 2011
Stabila ekonomiska fundament - grunden till fortsatt hög
tillväxttakt
Fortsatta problem med bl a infrastruktur, energitillgång och
korruption
Ny ambitiös generalplan för ekonomisk utveckling
Indonesien väntas stå starkt i den gryende globala finanskrisen
Fortsatt hög tillväxttakt
Indonesiens BNP-tillväxt fortsätter att imponera. Den nådde under 2010
6,1% och för 2011 tros den bli ca 6,4%. Indonesien låg också tillsammans
med Kina och Indien i topp vad gäller tillväxt i världen under finanskrisens
2009. Exporttillväxten har ökat under 2010, ett skäl till det är Kinas ökade
efterfrågan på indonesiska varor och det frihandelsavtal mellan Kina och
ASEAN som trädde i kraft i januari 2010. Detta påverkade även
importtillväxten som ökade under 2010. Arbetslösheten fortsätter att minska
enligt de inregistrerade siffrorna och uppskattas till ca 7 % för 2010, men
torde dock inofficiellt ligga på betydligt högre nivåer.
Inflationen har varit, och är i viss mån fortfarande, ett orosmoln, men efter
januaris topp på 7,1% sjönk inflationstakten de följande sex månaderna och
förväntas landa inom Bank of Indonesias (indonesiska centralbanken) mål på
4-6 %. Bank of Indonesia förväntas därtill strama åt ekonomin under 2011
genom höjda räntor för att lätta på inflationstrycket.
2(6)
De utländska investeringarna har ökat kraftigt och media har den senaste
tiden uppmärksammat flera utländska företags möten med regeringen i
investeringssyfte, exempelvis utlovade Unilever nyligen investeringar på 600
miljoner USD. Förra rået avancerade Indonesien tio platser till nr 44 i World
Economic Forum’s (WEF) 2010-11 Global Competitiveness Index, men tog i
årets studie två steg tillbaka till plats 46.
Den indonesiska valutan, rupiah, har de senaste åren stärkts mot den
amerikanska dollarn och nådde i maj i år den högsta toppen på sju år.
Apprecieringen drivs främst av en tillströmming av utländskt kapital på den
lokala marknaden. Starka ekonomiska fundament och goda tillväxtutsikter
kombinerat med låg avkastning på avancerade ekonomiers marknader har
styrt kapital till ledande tillväxtmarknader, däribland Indonesien. Denna
utveckling har de senaste månaderna visat tecken på att vändas och dollarn
har åter stärkts gentemot rupiahn.
Fattigdomen fortsätter att minska, och låg enligt statistiken på ca 12,5% i mars
2011, jämfört med 13,3% för samma period 2010 (Världsbankens defintition
på 1,25 USD/dag). Närmare hälften av befolkningen lever emellertid på under
2 USD/dag, vilket gör att många har små marginaler att balansera upp
förändringar i den ekonomiska situationen, framförallt gällande matvarupriser.
Stabila ekonomiska fundament
Förklaringen till styrkan i den indonesiska ekonomin är enligt bedömare
tillgången på arbetskraft, den stora inhemska efterfrågan och det relativt
stabila politiska klimatet. Andra grundläggande indikatorer är också starka och
statsskulden som del av BNP är mindre än 25 %. Budgetunderskottet når inte
2 % och ser ut att minska, snarare borde underskottet kunna vara större för
att få fart på viktiga infrastruktursatsningar. President Yudhoyono uppmanade
nyligen sina ministrar att spendera mer för att göra slut på årets allokerade
medel.
Fortsatta problem med bl a infrastruktur, energitillgång och korruption
De positiva indikatorerna samsas emellertid också med ett antal negativa.
Exempelvis återfinns Indonesien i nämnda WEF-studie på plats 82
beträffande infrastruktur och plats 97 gällande energitillgång. Landet befinner
sig alltjämt långt ner på Transparency International’s lista över korruption i
världens länder (2010 på plats 110, med en poäng på 2,8 av 10). Starka
3(6)
särintressen utövar ett stort inflytande över samhällsapparatens olika delar,
från polis- och rättsväsendet till den lagstiftande makten. Delar av parlamentet
har i olika omgångar inför öppen ridå bekämpat det viktiga
antikorruptionsorganet KPK med ansatsen att kringskära dess befogenheter,
delvis på grund av att flera parlamentsledamöter utretts av KPK, misstänkta
för korruption.
De sociala sektorerna i samhället (utbildning och hälsovård), liksom landets
infrastruktur är fortfarande anmärkningsvärt eftersatta. Ett lagförslag framlagt
till DPR (en av parlamentets två kammare) i december 2010 kring landförvärv
väntar fortfarande på beslut. Lagen behövs för att förtydliga villkoren för
landförvärv för statliga infrastrukturprojekt. Svårlösta dispyter över
landförvärv utgör för närvarande ett hinder mot infrastrukturförbättringar.
Vidare har korruptionen och de grundläggande bristerna och
oförutsägbarheten i det indonesiska rättsväsendet samt osäkerheten kring
skapandet och implementering av handelshinder bidragit till att hämma
utländska investeringar. Starka sär- och egenintressen bidrar även
fortsättningsvis till att lägga hämsko på politikernas förmåga och vilja till
förändring. Indonesiens nästa presidentval 2014 och i den valkampanjen, som
kan starta redan under 2012, finns en stor risk för inslag av nationalism och
protektionism.
Ny generalplan för ekonomisk utveckling
Bristerna är emellertid inte obekanta för administrationen och President
Yudhoyono har nyligen sjösatt Master Plan for Indonesian Economic Development
2011-2030. Målet är att 2030 vara en av världens tio ledande ekonomier med
en BNP per capita på USD 26 000. Idag ligger BNP/capita PPP på strax över
3000 USD. Sex ekonomiska korridorer ska utvecklas i olika regioner av landet
med fokus på en eller några av de åtta prioriterade tillväxtområdena:
produktion, jordbruk, fiskeriverksamhet, gruvdrift, turism,
telekommunikation, energi och industrizoner. Enligt Hatta Rajasa,
koordineringsminister för ekonomiska frågor, krävs USD 932 miljarder i
investeringar för att planen ska kunna realiseras i två stadier. Det första
stadiet, fram till 2014, ska fokusera på att utveckla infrastrukturen och kräver
USD 76 miljarder. Projekten ska finansieras både genom offentliga och
privata investeringar.
4(6)
Hur står sig Indonesien inför en ev. global finansiell kris?
I ljuset av oron över USA:s och Europas förmåga att hantera sina respektive
ekonomiska problem, med risker för den globala ekonomin som följd, gjorde
Världsbanken nyligen en utvärdering av hur dessa externa faktorer kan
komma att påverka Indonesien.
Framförallt bedömdes Indonesiens största risker i det avseendet vara
fluktuationer i råvarupriser och minskad tillväxt hos handelspartners. Dessa
två förklaras närmare nedan.
Råvarupriser
Även om Indonesiens export som del av BNP är relativt låg (ca 25%) är den i
hög grad råvarubaserad med följden att kraftigt sänkta råvarupriser negativt
kan inverka på exportinkomsterna och intäkterna i den inhemska
råvaruindustrin. Samtidigt innebär sänkta råvarupriser också mindre statliga
utgifter för energisubventioner. En annan del av råvaruprisriskerna gäller
livsmedel, och i synnerhet basvaran ris. Sedan i juni har priset gått upp med
mer än 20 %, delvis som följd av att den nya thailändska regeringen utlovat
högre subventioner till risodlare. Detta har en direkt effekt på
livsmedelssäkerheten. Hälsoriskerna och, i förlängningen, de politiska riskerna
av höjda priser på basvaror är betydande i ett land där omkring hälften av
befolkningen lever på mindre än två dollar om dagen.
Låg tillväxt hos handelspartner
En ekonomisk nedgång i Europa och USA skulle inte direkt ha en stor
påverkan på Indonesien. Detta eftersom landet har en relativt diversifierad
export, där vare sig EU eller USA är mottagare av mer än 10 % av den totala
exporten. Risken finns dock även indirekt genom att andra handelspartners,
såsom Kina, i lägre grad efterfrågar indonesiska varor. Diversifieringen gäller
också utländska direktinvesteringar där EU och USA:s andel sjunkit under
senare år. Idag går 60 % av flödet av direktinvesteringar till Indonesien från
Asien, även om denna siffra kan dölja att investeringarna till del har sitt
ursprung annorstädes.
Indonesien står starkt
Sammanfattningsvis konstaterar Världsbanken att Indonesien i deras värsta
scenario, fullfjädrad global finanskris, beräknas få en tillväxt på ca 4 % under
nästa år. Dvs knappast någon katastrof. En jämförelse kan göras med 2008 års
6.0 % tillväxt och 2009 års 4.6 %. Den inhemska konsumtionen, de starka
ekonomiska fundamenten och den relativt låga utsattheten för externa risker
5(6)
gör att Indonesien står relativt väl skyddat. Icke desto mindre uppmanar
Världsbanken Indonesien att se över och vässa beredskapsplanerna inför ev.
kommande oroligheter.
Sammanfattningsvis: Den ekonomiska grunden är stark. Samtidigt kvarstår
enorma utmaningar och den politiska förmågan att på ett effektivt sätt
genomföra de ambitiösa planerna framstår inte som övertygande.
Arbetsgivarorganisationens ordförande lär som exempel ha sagt till
Presidenten att ”tillväxten är 6 % om du fortsätter som nu, den blir 7 % om
du inte gör något alls, och 10 % om du gör rätt saker”.
Rimligtvis torde bristerna leda till en brytpunkt där ekonomin i alltför hög
grad hämmas. Men denna tidpunkt syns inte i statistiken; investeringarna
fortsätter att strömma in, ekonomin fortsätter att växa; trots krångligheter och
osäkerheter kring lagstiftning, korruption, infrastruktur, terrordåd, bristande
sjukvård, svag utbildning etc etc.
Den psykologiska inslaget i detta snabbväxande och alltmer
självförtroendefyllda Indonesien och dess ekonomi är starkt. Det finns en
stark tro till att lösningar hittas på något sätt, och därtill sker, närmast
automatiskt. Samtidigt finns en inställning och förväntning att landet bara ska
med och framåt. Tillsammans med de positiva grundfaktorerna bidrar detta
självförtroende till att skapa en verklighet på marken som pekar på att landet,
trots alla utmaningar, går mot fortsatt stark ekonomisk tillväxt.
POLANO
CC:
Kommerskollegium
Stockholm
E-mail: [email protected]
EKN
Stockholm
E-mail: [email protected]
Exportrådet
Jakarta
E-mail: [email protected]
Silfverstolpe, Caroline
6(6)
Persson, Jörgen
Lindberg, Lena
UD-IH
UD-UrH
Bryssel-handelssektionen, Representationen
Eidman, Johan
N-IS, N
Bangkok, Ambassaden
Singapore, Ambassaden
Canberra, Ambassaden
Phnom Penh, Ambassaden
Peking, Ambassaden
Tokyo, Ambassaden
Seoul, Ambassaden
Polano, Ewa
Johansson, Daniel
Rodhe, Charlotta
Lidell, Björn
Siwertz, Annika
Nilsson, André
