Republiken Indonesien Huvudstad

2014-12-10
Jakarta
Aambs Eddy Fonyódi
Landrapport: Indonesien
Basfakta
Officiellt namn:
Republiken Indonesien
Huvudstad:
Jakarta
Landareal:
1 919 440 km² bestående av ca 17 500 öar,
varav ca 6 000 är bebodda
Folkmängd:
Ca 249 miljoner (2013)
Befolkning:
Ca 330 etniska grupper, varav de största är
javaneser (42 %) och sundaneser (14 %)
Befolkningstillväxt:
1,2 % (2012)
Språk:
Indonesiska och ca 750 lokala språk och
dialekter
Religion:
Muslimer 86,1 %, protestanter 5,7 %,
katoliker 3 %, hinduer 1,8 %, buddhister
1 %, övriga 2,4 %
Statsskick:
Republik
Stats- och regeringschef:
President Joko Widodo (kallas Jokowi)
Utrikesminister:
Retno Lestari Priansari Marsudi
Större politiska partier:
PDI-P (nationalistiskt, presidentens parti)
18,95 %, Golkar (nationalistiskt, Soehartos
f.d. statsbärande parti) 14,75 %, Gerindra
(nationalistiskt) 11,81 %, Demokratiska
Partiet (nationalistiskt) 10,19 %, PKB
(muslimskt) 9,04 %, PAN (muslimskt)
7,59 %, PKS (muslimskt) 6,79 %, NasDem
(nationalistiskt) 6,72 %, PPP (muslimskt)
6,53 % och Hanura (nationalistiskt)
5,26 %.
Adress
Menara Rajawali 9th floor
Kawasan Mega Kuningan, Lot 5.1
Jakarta 12950
Telefon
+62 21 2553 5900
Telefax
+62 21 2553 5941
E-post
[email protected]
2014-12-10
Sveriges Ambassad
Jakarta
Senaste parlamentsval:
9 april 2014
Nästa parlamentsval:
2019
Senaste val av president:
9 juli 2014
Nästa presidentval:
2019
Valuta:
Rupiah (IDR)
Växelkurs:
1 USD = 12 365 rupiah (december 2014)
BNP (nominell):
2013: 868 miljarder USD; 2012: 878,0
miljarder USD; 2011: 846,3 miljarder USD;
2010: 709,2 miljarder USD; 2009: 539,6
miljarder USD
BNP/capita (PPP):
2013: 3468 USD; 2012: 3548 USD; 2011:
4543 USD; 2010: 4254 USD; 2009: 4001
USD
BNP-tillväxt:
Sept 2014: 5,12 % 2013: 5,8 % 2012: 6,2 %;
2011: 6,5 %;
Inflation (KPI, ej medel):
2013: 6,4 % 2012: 4,3 %; 2011: 3,6 %;
2010: 7 %
Arbetslöshet:
2013: 6, 25 %; 2012: 6,1 %; 2011: 6,6 %;
2010: 7,1 %; andelen undersysselsatta dock
mycket stor
Viktigaste näringar:
Olja, gas, gruvindustri (guld, silver,
koppar), skogsbruk/palmolja, jordbruk
Budgetbalans (% av BNP): 2014: -2,4 % (beräknad); 2013: -2,2 %;
2012: -1,9 %; 2011: -1,1 %; 2010: -0,7 %;
2009: -1,6 %
Utländsk valutareserv:
2013: 99,4 miljarder USD 2012: 112,8
Miljarder USD; 2011: 110,1 miljarder
USD; 2010: 96,2 miljarder USD; 2009: 66,1
miljarder USD
Statsskuld (% av BNP):
2013: 25,7 %; 2012: 24,4 %; 2011 24,1 %;
2010: 25,6 %; 2009: 26,4 %; 2008: 29,5 %
Handelsbalans:
2013: -5,7 miljarder USD; 2012: 8,5
miljarder USD; 2011: 35,3 miljarder USD
2(16)
Sveriges Ambassad
Jakarta
2014-12-10
Export:
2013: 182 miljarder USD 2012: 188
miljarder USD; 2011: 201 miljarder USD;
2010: 158 miljarder USD
Exporttillväxt:
2013: 5,3 % 2012: 2,0 %; 2011: 14,4 %;
2010: 14,9%
Exportprodukter:
kol, naturgas, palmolja, råolja gummi,
koppar
Import:
2013: 187 miljarder USD 2012: 179,7
miljarder USD; 2011: 166,1 miljarder USD;
2010: 127,5 miljarder USD
Importtillväxt:
2013: 1,2 % 2012: 6,6 %; 2011: 13,3 %;
2010: 17,3%
Importprodukter:
Industriprodukter, maskiner, kemikalier,
bränslen, livsmedel
Största handelspartners:
Export: Japan, Kina, EU, Singapore, USA;
Import: Kina, Singapore, Japan, Sydkorea, EU
Svensk export till landet:
2013: 3,1 miljarder SEK; 2012: 4,7 miljarder
SEK; 2011: 5 miljarder SEK; 2010: 4
miljarder
Svensk export till Indonesien har minskat
med 35 % år 2013 i jämförelse med 2012.
Svensk import från landet: 2013: 1,2 miljarder SEK; 2012: 1,4 miljarder
SEK; 2011: 1,3 miljarder SEK; 2010: 1,3
miljarder SEK; 2009: 1,3 miljarder SEK
Historisk bakgrund
Indonesiens historia har länge varit präglad av landets nyckelposition
mellan Europa, Mellanöstern och Kina i långdistanshandeln över
Indiska oceanen. Handeln förde genom åren med sig tre olika
civilisationer: den indiska, den arab-muslimska och den europeiska, till
den redan existerande malajiska kulturen.
Hinduiska och buddistiska influenser medfördes från den indiska
subkontinenten de första århundradena efter Kristus. Islam
introducerades av arabiska köpmän under handelsboomen på 1300- och
1400-talen.
3(16)
Sveriges Ambassad
Jakarta
2014-12-10
De första européer som etablerade sig var portugiser i jakt på monopol
över kryddhandeln och med ett missionärsuppdrag i botten. Denna
grupp intog Malacka år 1511 men efterträddes kring 1600 av
holländarna då deras erövring av vad som sedermera skulle bli
Indonesien inleddes. Under perioden 1942 till 1945 ockuperade Japan
området. Strax efter Japans kapitulation utropades republiken
Indonesien den 17 augusti 1945 av Soekarno, sedermera landets första
president, och Muhammad Hatta, dess blivande vicepresident. Trots
detta försökte Nederländerna återta kontrollen över Indonesien, men
misslyckades till följd av indonesiskt motstånd och internationella
påtryckningar. Indonesiens självständighet erkändes internationellt år
1949. Nederländerna behöll dock tills vidare Papua (dåvarande Irian
Jaya).
Den nybildade republiken Indonesien var en sekulär stat som baserades
på Soekarnos fem principer, Pancasila. Dessa var tron på Gud,
humanism, indonesisk enhet, demokrati och social rättvisa. Med hjälp
av Pancasila och det indonesiska språket (bahasa indonesia), som
skapades från malajiska på 1930-talet, lyckades Soekarno för första
gången ena det heterogena öriket. President Soekarno satt vid makten
från 1945 till 1967.
Den aktivistiska utrikespolitik som Soekarno drev innebar bl.a. att
Indonesien 1962 annekterade Irian Jaya (numera provinserna Papua och
Västra Papua) samt bojkottade den nybildade staten Malaysia 1963.
Indonesiens ekonomiska problem och de inre oroligheterna i
kombination med de utrikespolitiska ställningstagandena ledde år 1965
till ett (misslyckat) kuppförsök mot Soekarno. Omständigheterna kring
kuppen är fortfarande oklara, men kommunistpartiet PKI belades med
skuld för händelsen. Under general Soehartos ledning organiserades en
militär motkupp med en utrensning av ungefär en halv miljon PKImedlemmar till följd. Händelsen är alltjämt känslig i Indonesien.
General Soeharto behöll efter kuppen sin ledande ställning i landet och
övertog 1967 presidentposten från Soekarno. Han kunde därefter, utan
något större politiskt motstånd, regera fram till 1998. Under denna
regeringsperiod, kallad New Order, hade landet stora ekonomiska
framgångar som ledde till förbättrade levnadsvillkor för många
indoneser. Emellertid fängslades många regimkritiker och censuren av
politik och media var påtaglig.
I slutet av 1990-talet drabbades Indonesien mycket hårt av den
sydostasiatiska finanskrisen som medförde att tidigare års ekonomiska
framsteg reducerades drastiskt. Krisen ledde även till ett allt ökande
misstroende mot Soeharto. Våldsamma protester ledde till att Soeharto
tvingades avgå i maj 1998.
4(16)
Sveriges Ambassad
Jakarta
2014-12-10
I det följande inleddes en period i landets historia präglad av en gryende
demokratisk utveckling. Vicepresident Habibie, som utsågs till
Soehartos tillfälliga efterträdare, satte samman en så kallad
reformregering och organiserade år 1999 det första demokratiska
parlamentsvalet på 40 år. Valet föregicks av en rad nya lagar som gav
utrymme för ett pluralistiskt system och ett stort antal nya partier
bildades.
Mellan 1999 och 2002 genomfördes en rad förändringar av 1945 års
konstitution, vilket förde landet framåt ytterligare i
demokratiseringsprocessen. Bland annat initierades en tydligare
maktfördelning mellan den verkställande, lagstiftande och dömande
makten. Förändringarna innebar också att samtliga ledamöter till
parlamentets två kamrar, likväl presidenten och vicepresidenten, skulle
väljas direkt av folket. Parlamentsplatser som tidigare varit vigda för
polis och militär avskaffades och en omfattande
decentraliseringsprocess inleddes 2001. Det första direkta,
demokratiska presidentvalet hölls 2004 då Susilo Bambang Yudhoyono
vann tillsammans med vicepresidentkandidaten Jusuf Kalla i valets andra
omgång. Valet innebar att den demokratiska process som hade påbörjats
i och med Soehartos fall 1998 befästes. President Yudhoyono omvaldes
i 2009 års val och satt då sin sista tillåtna mandatperiod. I juli 2014
valdes Joko ”Jokowi” Widodo till landets nya president. Jokowi är
landets första president som inte har en lång bakgrund inom politiken
och makteliten utan började sin karriär som möbelförsäljare i Surakarta
(Solo) på östra Java, valdes sedan till borgmästare i Solo och därefter till
guvernör i Jakarta.
Inrikespolitik
Efter parlamentsvalet den 9 april 2014, där 185 miljoner väljare var
röstberättigade, sitter det nu totalt tio partier i underhuset. Fyra av
dessa partier fick över 10 procent av rösterna. PDI-P, som länge letts av
Megawati Sukarnoputri, president 2001-2004 och dotter till Sukarno,
blev det största partiet med 19 procent. Golkar, det gamla maktpartiet
som dominerade under Suhartos tid som diktator (1967-98) fick 16
procent av rösterna. Gerindra, som leds av den förre generalen och
tidigare presidentkandidaten Prabowo Subianto, fick 13 procent medan
Demokratiska Partiet, före detta president Susilo Bambang
Yudhoyonos parti, fick 11 procent.
Presidentvalet hölls den 9 juli 2014 och var det tredje sedan diktaturen
föll. Presidenten väljs för fem år och är den som utser regeringen.
Endast partier eller allianser med minst 20 procent av underhusplatserna
5(16)
Sveriges Ambassad
Jakarta
2014-12-10
får ställa upp med en presidentkandidat. Detta ledde till två kandidater
till presidentvalet 2014: Joko Widodo (PDI-P) med fyra partier bakom
sig och Prabowo (Gerindra) som stöddes av fem partier.
Över 130 miljoner människor röstade i presidentvalet 2014 vilket
innebar att valdeltagandet var ungefär 70 procent. Runt 30 procent av
väljarna uppskattades emellertid ha betalats för att rösta på en viss
kandidat. Rösträkningen tog två veckor att slutföra och resulterade i att
Joko ”Jokowi” Widodo vann över Prabowo med 53 mot 47 procent av
rösterna.
Den 20 oktober 2014 tillträdde Jokowi presidentposten. Det blev då
första gången i Indonesiens historia som en folkvald ledare efterträdde
en annan folkvald ledare. Landets vicepresident är återigen Jusuf Kalla.
Jokowi anses vara en reformvänlig och effektiv politiker som har stigit
från fattigdom till ledande poster i samhället. Med sitt framträdande
som en man av folket lyckades han samla röster i hela landet. Jokowi har
tidigare varit borgmästare i sin hemstad Solo och guvernör för Jakarta.
Tillsammans med Kalla har Widodo valt nio huvudområden
(NAWACITA) att fokusera på under mandatperioden. De hittills mest
framträdande områdena har varit den marina politiken, nedskärning av
bränslesubventioner och ekonomisk tillväxt i stort, skyddet av religiösa
minoriteter, reform av byråkratin och utveckling av tillgång till statlig
sjukvård.
Regeringen består av 34 ministrar. För Jokowi var det av stor vikt att
samtliga ministrar hade ett rent förflutet och samtliga kandidater
genomlystes av landets antikorruptionskommission. Jokowi kallar sin
regering för ”Arbetsregeringen” då han förväntar sig att alla ministrar
skall arbeta hårt för att uppnå de uppsatta målen.
I parlamentet har oppositionen, den så kallade ”röd-vita”-koalitionen,
med Prabowo i spetsen, majoritet. Läget mellan de båda koalitionerna
har varit spänt alltsedan den röd-vita koalitionen fattade ett omstritt
beslut som gjorde att alla ledande parlamentariska poster (såsom
kommittéordförande mm) skulle ges till medlemmar från den egna
koalitionen. Förhandlingar har pågått under hösten för att lösa
situationen.
Interna konflikter – Aceh
6(16)
Sveriges Ambassad
Jakarta
2014-12-10
Ett problem som det multietniska och mångreligiösa Indonesien under
de senaste decennierna har lidit mest av är de våldsamma interna
konflikter som ägt rum i flera av landets regioner. Många problem har
uppstått i kölvattnet av de s.k. ”transmigrasi-programmen” – en politisk
åtgärd som syftar till att förflytta fattiga personer från det
överbefolkade Java till mer avlägsna delar av den indonesiska övärlden –
något som i många fall gett upphov till spänningar.
1976 blossade en konflikt upp i Aceh-provinsen mellan
självständighetsrörelsen Gerakan Aceh Merdeka (GAM) och nationella
indonesiska militärstyrkor. Denna konflikt pågick till början av 2000talet och kom att kräva 15 000 liv. Tsunamin som drabbade Aceh på
juldagen 2004 och ledde till över 200 000 dödsoffer ökade omvärldens
engagemang i provinsen. I början av 2005 inleddes formella
fredsförhandlingar som utmynnade i ett fredsavtal i augusti samma år.
Aceh fick då ökat självstyre genom den särskilda autonomi som gavs
provinsen och lokala politiska partier tilläts, vilket även ledde till
politiskt utrymme att införa sharia-lagstiftning. Implementeringen av
fredsöverenskommelsen skedde således inte på det sätt de före detta
GAM-ledarna önskat, men i övrigt blickar provinsen framåt.
Under våren 2013 valde Aceh den tidigare GAM-flaggan som sin
provinsflagga. Detta ledde till omfattande protester både från
regeringen och från andra provinser. Debatt har på senare tid också
skapats då Aceh även infört en allt striktare implementering av sharialag
i provinsen. Inför parlamentsvalet i april 2014 förekom dessutom flera
våldshändelser – ofta med dödlig utgång – gentemot kandidater för
politiska partier i Aceh.
Interna konflikter – Papua
På Papua har självständighetsrörelsen Organisasi Papua Merdeka
(OPM) varit verksam sedan slutet av 1960-talet då provinsen
inordnades i den indonesiska statsbildningen. OPM kräver
självständighet men har sedan början mött hårt motstånd från polis och
militär. I takt med att Indonesien har demokratiserats har även en
bredare rörelse som med fredliga medel engagerar sig vuxit fram.
En lag om särskild autonomi för Papua antogs 2001 men har inte
implementerats till fullo. Detta är en av stötestenarna i den nuvarande
konflikten. Våldet har på senare år ökat och senast i februari 2013
omkom åtta militärer och fyra civila i en strid. Sedan 2009 har 51
7(16)
Sveriges Ambassad
Jakarta
2014-12-10
människor dödats.
En särskild enhet (UP4B) har inrättats i vicepresidentens kontor för att
hantera både politiska och utvecklingsfrågor gällande Papua. Få
konkreta framsteg har emellertid gjorts och den allmänna
säkerhetssituationen har snarare försämrats, detta inte minst för
journalister och människorättsförsvarare.
Interna konflikter – Sulawesi och Kalimantan
De våldsamheter som under senare år har skakat centrala Sulawesi och
Kalimantan (indonesiska delen av ön Borneo) har nu upphört och
situationen får betraktas som stabil. Även på Moluckerna är läget idag
långt mer stabilt än under tidigare konfliktår.
Terrorism och radikalism
Bombdåd utförda av Jemaah Islamiyah (JI) och andra islamistiska
terrororganisationer, riktade mot västerländska intressen, har
sammantaget med attacker mot religiösa minoriteter, ökad
implementering av lokal sharialagstiftning och diskussioner om bl.a.
skärpt lagstiftning kring pornografi och blasfemi, lett till en debatt
kring radikaliseringen av islam i Indonesien. Till de största av attacker
hör de två Bali-bomberna 2002 och 2005, bomberna mot Marriott Hotel
i Jakarta 2003, australiensiska ambassaden 2004 och de två bomberna i
centrala Jakarta i juli 2009, ånyo mot Marriott samt Ritz Carlton Hotel.
Därtill har radikala muslimska grupper, som organisationen Islamic
Defenders Front (FPI), blivit alltmer aktiva. De utför tidvis attacker
och trakasserier mot oliktänkande, inklusive kristna, shia-muslimer,
ahmaditer (muslimsk minoritet som inte erkänner profeten
Muhammeds särställning) och HBT-personer. Ett av de mer
uppmärksammade exemplen var lynchningen av tre ahmadier i byn
Cikeusik i februari 2011. Utveckling under 2012, 2013 och 2014 har
fortsatt i samma riktning.
Den allmänna synen är att rättsväsendet har varit relativt bra på att
hantera terroristhotet, då flera av hjärnorna bakom den indonesiska
terrorismen har kunnat ställas inför rätta. Det ska dock tilläggas att
polisen vid flera tillslag har skjutit ihjäl de misstänkta.
Utrikespolitik
8(16)
Sveriges Ambassad
Jakarta
2014-12-10
Den indonesiska utrikespolitiken präglades under Yudhoyonos tid av
ett aktivt engagemang i internationella sammanhang. Indonesien är
medlem i G20 och spelar i kraft av sin storlek, strategiska betydelse och
växande ekonomiska potential en allt större roll på den globala arenan.
Landet har deltagit aktivt i FN och gavs av Yudhoyono ett uttalat mål
att komma med på topp-tio listan över de länder i världen som sänder
flest antal trupper till FN:s fredsbevarande insatser. För närvarande
ligger Indonesien på plats 17 med 2000 personer som arbetar i
fredsbevarande insatser.
Indonesien ser sig självt som ett föregångsland internationellt, både vad
gäller demokratisering, religiös tolerans, klimatpolitik, ekonomi och i
rollen som medlare och brobyggare mellan G20-länder och
utvecklingsländer. Ett typiskt initiativ är exempelvis det årliga Bali
Democracy Forum som samlar ledare från hela världen för att diskutera
demokratifrågor.
Indonesien var pådrivande vid ASEAN:s bildande år 1967 och har efter
Asienkrisen 1998 åter igen tagit en framträdande roll inom
organisationen. ASEAN har sitt huvudsäte i Jakarta och utgör landets
främsta utrikespolitiska plattform. Indonesien var även pådrivande i
bildandet av ASEAN:s mellanstatliga kommission för mänskliga
rättigheter (AICHR) som lanserades hösten 2009, och även i enandet av
ASEAN:s länder kring Sydkinesiska sjön. Landet har också aktivt
försökt få med Östtimor i ASEAN och spelar, både bilateralt och
genom ASEAN, en särskild roll i demokratiseringsprocessen i Burma.
Relationerna mellan EU och Indonesien är för närvarande goda. Under
många år var relationerna emellertid spända till följd av EUkommissionens svartlistning av indonesiska flygbolag med anledning av
deras bristande säkerhet. Denna fråga löstes emellertid 2009, under det
svenska EU-ordförandeskapet, när det nationella flaggskeppet Garuda
togs bort från den svarta listan (flertalet indonesiska flygbolag står dock
kvar på listan). Under det svenska EU-ordförandeskapet 2009
undertecknade EU (i samband med utrikesminister Bildts besök till
Jakarta) ett Partnerskaps- och Samarbetsavtal med Indonesien, det
första av sitt slag i Asien.
Med USA har den indonesiska regeringen idag goda relationer. Trots att
Indonesien ofta kritiserat den amerikanska politiken i Mellanöstern är
landet mycket mån om relationerna till USA. USA har i sin tur ett
strategiskt intresse av ett nära förhållande till Indonesien. Det tidigare
9(16)
Sveriges Ambassad
Jakarta
2014-12-10
amerikanska embargot mot militärt samarbete med Indonesien har i
huvudsak hävts och relationerna utvecklas och fördjupas. I och med
valet av Barack Obama, som tillbringade fyra år av sin barndom i
Jakarta, till president i USA skapades det särskilda band länderna
emellan.
Under ledning av Yudhoyono ansträngde sig den indonesiska
regeringen för att stärka relationen till Kina. Kina har ett stort behov av
indonesiska råvaror och Indonesien har ett intresse av starka
ekonomiska band med Kina. Under större delen av Soehartos styre var
relationerna med Kina frostiga. Vid de våldsamma upploppen 1998
skedde allvarliga övergrepp mot delar av landets kinesiska minoritet,
bland annat som en reaktion mot minoritetens mycket starka
ekonomiska inflytande i landet. Idag är situationen radikalt förändrad.
Den kinesiska minoriteten åtnjuter nu stor frihet och det kinesiska
nyåret firas numera öppet och närmast entusiastiskt i Indonesien.
Handeln med Kina har ökat kraftigt – mer än en fördubbling under
2006-2011. Balansen är dock inte jämn, med ett relativt stort kinesiskt
övertag vad gäller export.
Efter att Australiens väpnade styrkor sänts till Östtimor under FN:s
befäl för att återställa ordningen i landet, var bitterheten stor i
Indonesien. När terroristattacken på Bali 12 oktober 2002, då 202
människor omkom, fanns emellertid Australien där för att erbjuda
Indonesien sin omedelbara hjälp. Därmed öppnades dörren för ett
mycket långtgående försvars- och antiterroristsamarbete länderna
emellan. Ett avtal om säkerhetssamarbete, det s.k. Lombok-avtalet,
antogs 2006. Från Australiens sida markeras tydligt att Indonesien
numera är en nära allierad och länderna har fördjupat sitt samarbete
inom klimatfrågor och försvar. Relationen till Australien fick sig dock
nyligen två törnar. I början av 2014 uppmärksammades Abbotregeringens kontroversiella planer på att stoppa de ökande
flyktingströmmarna från Indonesien genom att vända tillbaka båtar med
hjälp av australienska flottan. Vidare avslöjade ett antal dokument
släppta av Edward Snowden att Australien på ett antal ambassader i
regionen, däribland i Jakarta, har installationer för avlyssning åt DSD,
Australiens FRA, vilket Indonesien reagerat stark emot. Under
sensommaren 2014 förhandlades emellertid ett avtal om uppförandekod
mellan de båda länderna fram och relationerna är nu på bättringsvägen.
Indonesiens relationer till Östtimor har förbättrats sedan den
indonesiska militärens ockupation på 1970-talet och de våldsamma
10(16)
Sveriges Ambassad
Jakarta
2014-12-10
övergrepp som skedde i samband med den FN-övervakade
folkomröstningen om Östtimors självständighet i slutet av 1990-talet.
Folkomröstningens resultat och centralmaktens roll i de våldsamheter
som kantade röstningen, med över 1 400 döda, innebar att Indonesien
fick utstå hård kritik internationellt. Östtimor blev självständigt 2002.
Det östtimorianska ledarskapet har därefter bedrivit en
försoningspolitik och framgångsrikt ansträngt sig för att förbättra de
politiska och ekonomiska relationerna mellan länderna. Båda ländernas
regeringar verkar vara fast beslutna att lämna det förflutna bakom sig.
Ett talande exempel är att Indonesien varmt stödjer Östtimors ambition
att bli medlem i ASEAN.
Indonesien har en ambition om att spela en positiv medlarroll i
Mellanöstern, något som dock försvåras genom frånvaron av
diplomatiska relationer med Israel. Vad gäller Syrien-konflikten har
Indonesien tagit avstånd från våldsamheterna men håller sig, såsom i de
flesta internationella frågor, till sin relativt försiktiga och FN-inriktade
avpassning.
Landets nuvarande president Jokowi har intagit en mer återhållsam
hållning till utrikespolitik än sin företrädare Yudhoyono. Jokowi har
deklarerat att Indonesien endast kommer att engagera sig i
utrikespolitiska frågor i den utsträckning som det kommer att gynna
landets inrikespolitiska och ekonomiska intressen. Vid sina första
internationella möten som president har Jokowi mottagits med
öppenhet och många länder hoppas att Indonesien fortsatt kommer att
ha en ledande roll i utvecklingen av ASEAN.
Det ekonomiska läget
Indonesien är den ekonomi i Sydostasien som klarade sig lindrigast i
den globala lågkonjunktur som följde i finanskrisens spår 2008/09.
Indonesien hade redan genomgått ett ekonomiskt stålbad i samband
med finanskrisen i slutet av 1990-talet. Idag är Indonesiens ekonomi
relativt motståndskraftig gentemot svängningar i världsekonomin, då
ekonomin i hög grad drivs av den egna inhemska efterfrågan samt en
växande medelklass. Indonesien var ett av de få länder i världen som
uppvisade positiv ekonomisk tillväxt under 2009 – tillväxttakten var då
4,5 % och stabiliserades sedan runt dryga 6 % under 2012. Siffror för
första halvåret 2014 visar dock en tillväxt på 5,12 %, vilket är den lägsta
sedan 2009. Tillväxten har påverkats av det exportförbud på oraffinerade
mineraler som infördes i januari samt räntenivån som höjts för att
kontrollera inflationen och underskottet i bytesbalansen.
11(16)
Sveriges Ambassad
Jakarta
2014-12-10
Nyvalda president Joko Widodo har ett tillväxtmål på 7 % och
förväntningarna på honom att genomföra ekonomiska reformer är
stora. Investerare vill framförallt se en reform i bränslesubventionerna
som förväntas uppgå till ca 24 miljarder dollar 2015, motsvarande 15 %
av den totala statsbudgeten. Subventionerna begränsar utrymmet för
nödvändiga reformer inom infrastruktur, utbildning och sjukvård.
De sociala sektorerna i samhället (utbildning och hälsovård), liksom
landets infrastrukturer är fortfarande påfallande eftersatta. Korruption,
handelsrestriktioner och de grundläggande bristerna i det indonesiska
rättsväsendet har försvårat välbehövliga investeringar inom ovan
nämnda nyckelområden.
Trots den generalplan, MP3EI, som lanserades 2011 och som utstakar
medel och mål för landets ekonomi fram till 2030 med stora satsningar
på infrastruktur som första åtgärd, har ännu inga större
infrastrukturprojekt slutförts i Jakarta.
Budgetunderskottet är det största någonsin och regeringen beräknar att
det kommer landa på 2,4 % av BNP för år 2014. Somliga säger att det
kan bli så mycket som 2,7 % om ingen reform av bränslesubventionerna
genomförs detta år, då den inhemska produktionen av olja har minskat
samtidigt som den ökade importen av olja sätter press på bytesbalansen.
Det återstår att se vad den nya regering som tillträder 20 oktober 2014
gör för att få ordning på landets ekonomi. Den tillträdande presidenten
kan komma att möta en majoritet av politiska motståndare.
Klimat och miljö
Indonesien är ett av de länder i världen (efter Kina, USA och i nivå med
Indien) som släpper ut mest växthusgaser; framförallt till följd av
avskogning och förändrad markanvändning. Samtidigt är Indonesien
som stor önation mycket sårbart för klimatförändringar. Vid G-20mötet i Pittsburgh 2009 gick Indonesien i bräschen för ansvarsfulla
klimatåtaganden. President Yudhoyono lät meddela att landet avsåg
minska sina utsläpp med 26 % till 2020 (och med 41 % med hjälp av
internationellt stöd).
Även om åtagandena är betydande kvarstår flera frågetecken kring
huruvida landet har den politiska viljan och kapaciteten att faktiskt
uppnå de i Pittsburgh uttalade målen. Korruption, svag administration,
starka ekonomiska särintressen och fattigdomsbekämpning utgör de
12(16)
Sveriges Ambassad
Jakarta
2014-12-10
mest påfallande hindren.
SVENSK-INDONESISKA FÖRBINDELSER
Bilaterala avtal
Handelsöverenskommelse (1954)
Luftfartsavtal (1974)
Dubbelbeskattningsavtal (1989)
Investeringsskyddsavtal (1992)
Politiska relationer
Sverige erkände Indonesien som stat år 1949 och länderna etablerade
diplomatiska förbindelser året därpå. De politiska relationerna mellan
Sverige och Indonesien har i princip varit goda sedan dess. I samband
med Östtimors kamp för självständighet kritiserade emellertid Sverige
tillsammans med många andra västerländska stater Indonesien för
allvarliga människorättsövergrepp. Likaså ansträngdes relationerna i
samband med självständighetssträvandena i Aceh-provinsen då den
svenska regeringen anklagades för att stödja väpnade uppror i Aceh.
Anledningen till anklagelserna var att de GAM-ledare som planerat
upproret hade varit bosatta i Sverige under den tiden och verkat
därifrån. Ansträngningen innebar att den indonesiska
ambassadörsposten i Stockholm stod vakant i nästan fyra år (från
december 2002-2006). Även svenska företag drabbades av de bilaterala
utmaningarna.
Då dessa frågor nu är lösta är de bilaterala relationerna åter mycket goda
och fortsätter att utvecklas i positiv riktning. Indonesiens nuvarande
ambassadör i Stockholm, Dewa Made Juniarta Sastrawan tillträdde i
början av 2012.
Nya bilaterala konsultationer beräknas äga rum i Jakarta under hösten
2014 och då kommer även mänskliga rättigheter att stå med på agendan.
Tidigare har mänskliga rättigheter diskuterats vid fyra olika tillfällen
länderna emellan.
Handel och investeringar
Det finns en stor outnyttjad potential vad gäller såväl europeiskt som
svenskt handelsutbyte med Indonesien. Svensk export uppgick till drygt
13(16)
Sveriges Ambassad
Jakarta
2014-12-10
3 miljarder SEK under 2013 medan importen samma år uppgick till 1,2
miljarder SEK. Sett i ett större sammanhang är detta mindre än värdet
på importen från flertalet av de andra länderna i regionen.
Den svenska exporten minskade med 35 % 2013 i jämförelse med 2012.
Detta tros bero på ökad konkurrens från andra länder (även asiatiska),
minskad efterfrågan på Ericssons produkter samt låga råvarupriser som
minskar efterfrågan på fordon och utrustning för gruvindustrin.
Svensk export till Indonesien består till största delen av
telekommunikationsutrustning, lastbilar, truckar och bussar, samt
kraftverks- och eldistributionsutrustning. Importen från Indonesien
består huvudsakligen av verkstadsprodukter, hemelektronik och textil.
Svenska investeringar i Indonesien växer starkt, dock från en relativt låg
nivå. Några företag som har produktion i landet är SKF, Chubb
(Gunnebo), Swedish Match, Tetra Pak, ABB, Scania, Ekamant och
Autoliv. I september 2013 öppnade H&M sin första butik i Jakarta,
vilket har följts upp med ytterligare två butiker och i oktober beräknar
IKEA att öppna sin första butik. Totalt finns det ungefär 75
svenskrelaterade företag etablerade i landet.
Utvecklingssamarbete
Regeringen antog 2009 en bilateral strategi för selektivt samarbete med
Indonesien fram till 2013. Budgetramen var 35 miljoner kronor per år.
Selektivt samarbete genomfördes, dels genom aktörssamverkan, dels
genom riktade insatser inom strategiska områden som exempelvis
förbättrad demokratisk samhällsstyrning och respekt för mänskliga
rättigheter.
Besöksutbyte
Besöksutbytet på hög officiell nivå har tidigare varit begränsat, men har
på senare tid utvecklats i positiv riktning. Det första svenska statsrådet
att besöka Indonesien efter parlamentsvalet 1999 var den dåvarande
biståndsministern Maj-Inger Klingvall, som år 2000 gjorde en resa till
både Indonesien och Östtimor. Därefter har en rad svenska ministrar
besökt Indonesien för bilaterala möten.
Carl Bildts besök i april 2008 var det första officiella svenska
utrikesministerbesöket i Indonesien någonsin. Under det diskuterades
14(16)
Sveriges Ambassad
Jakarta
2014-12-10
mänskliga rättigheter i en bilateral dialog.
Indonesiska ministrar har även besökt Sverige vid ett flertal tillfällen.
Bland annat kom utrikesminister Hassan Wirajuda till Stockholm den 3
april 2009. Det var det första indonesiska utrikesministerbesöket i
Sverige sedan 1984.
HMK Carl XVI Gustaf togs i månadsskiftet januari/februari 2012 emot
som officiell gäst av president Susilo Bambang Yudhoyono. Syftet med
resan var relaterat till de båda ledarnas stora scoutengagemang och
programmet bestod, förutom av scoutrelaterade evenemang, av möten
med sultanen av Yogyakarta, guvernörerna i Jakarta respektive Centrala
Java samt av diverse främjandeevenemang.
Den 13-15 november 2012 besökte statsminister Fredrik Reinfeldt,
handelsminister Ewa Björling och en företagsdelegation Jakarta.
Statsministern träffade presidenten och Jakartas borgmästare. Syftet var
att genomföra bilaterala möten med fokus på handel, men även på
områdena MR, klimat, innovation och regional säkerhet.
Den 27-29 maj 2013 besökte president Susilo Bambang Yudhoyono i sin
tur Sverige och träffade statsminister Fredrik Reinfeldt, HMK Carl XVI
Gustaf, talman Per Westerberg samt flera högt uppsatta svenska
affärspersoner. Under besöket signerades ett antal överenskommelser,
både i den offentliga och privata sektorn, inom områdena hållbar
stadsutveckling, hälsa, forskning och innovation, skogsbruk, life science
och miljö.
Det parlamentariska utbytet har också tagit fart på senare år. Senast
under våren 2014 fick Stockholm besök av ordföranden och flera av
medlemmarna i det indonesiska parlamentets utskott för utrikes- och
försvarsfrågor.
Sveriges ambassad i Jakarta
Nuvarande ambassadör Johanna Brismar Skoog tillträdde i september
2014. Vidare består ambassadens utsända personal av tre andre
ambassadsekreterare. Ambassaden har nio lokalanställda.
Sveriges ambassad i Jakarta ansvarar även för Östtimor och ASEAN,
som har sitt säte i Jakarta.
15(16)
Sveriges Ambassad
Jakarta
2014-12-10
Business Sweden öppnade i februari 2011 kontor i Indonesien, som
invigdes i samband med handelsminister Björlings besök i februari 2011.
Ny handelssekreterare för Business Sweden i Indonesien är under
rekrytering.
Praktikanter kan om arbetssituationen tillåter beredas tillfälle att arbeta
på ambassaden enligt av UD fastställda riktlinjer.
16(16)