Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Sannaskolan åk 7-9
2016
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning ......................................................................................................... 1
1.1 Mål
1.2 Skolans uppdrag ............................................................................................ 1
2. Delaktighet och inflytande .............................................................................. 2
2.1 Elevernas delaktighet .................................................................................... 2
2.2 Vårdnadshavarnas delaktighet………………………………....................2
2.3 Personalens delaktighet……………………………………………………2
2.4 Förankring av planen……………………………………………………...2
3. Utvärdering………………………………………………………………….2
3.1 Utvärdering av fjolårets plan………………………………………………………..2
3.2Struktur för utvärdering av årets plan…………………………………………… 3
3.3 Delaktiga i utvärderingen av årets plan…………………………………………….3
4. Främjande insatser………………………………………………………… 3
4.1 Skillnad mellan främjande och förebyggande arbete………………………………4.
Främjande mål och åtgärder för grundskola 2016 …………………………4
5.1 Kön…………………………………………………………………………………….4
5.2 Etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning……………………………4
5.3 Sexuell läggning……………………………………………………………………….5
5.4 Funktionsnedsättning………………………………………………………………...5
5.5 Könsidentitet och könsuttryck……………………………………………………….6
5.6 Ålder…………………………………………………………………………………...6
6. Kränkande behandling……………………………………………………..7
7. Kartläggning………………………………………………………………...8
8. Förebyggande åtgärder under läsåret……………………………………..9
8.1 Trygghet ………………………………………………………………………………9
8.2 Studiero………………………………………………………………………………10
8.3 Språkbruk……………………………………………………………………………10
8.3 Förankrad likabehandlingsplan…………………………………………………….11
9. Rutiner för akuta situationer,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,12
9.1 Rutiner för att utreda, dokumentera och åtgärda när elev blivit utsatt för
trakasserier eller kränkande behandling av annan elev/elevgrupp
9.2 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev utsatts för diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling av personal
10.Trygghetsgruppen…………………………………………………………13
11. Årshjul för arbetet med likabehandlingsplan…………………………...14
BILAGA 1: Anmälan om kännedom om kränkande behandling
BILAGA 2: Incidentrapport vid kränkande behandling
BILAGA 3: Utredning med anledning av kännedom om kränkande behandling eller
trakasserier.
BILAGA 4 : Begreppsförklaring
BILAGA 5: Diskrimineringsgrunderna
1. Inledning
Sannaskolans likabehandlingsplan beskriver hur man ska arbeta främjande, förebyggande och
åtgärdande för att motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Syftet
med planen är att se till att alla personer inom skolans verksamhet oavsett kön, ålder, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning,
könsidentitet eller könsutryck har lika värde och får samma rättigheter.
1: 1 Mål
Sannaskolan skall vara en plats där alla elever och all personal kan trivas och känna sig trygga
- ingen skall utsättas för kränkande behandling i någon form.
Mål för Sannaskolan systematiska likabehandlingsarbete kan sammanfattas i nedanstående
punkter:





Alla skall känna sig trygga, hörda, sedda och respekterade
Alla skall veta vem de kan vända sig till då de själva eller någon kamrat behöver hjälp.
Alla på skolan skall främja en trygg miljö och goda relationer samt bidra till allas
ökade självkänsla.
Alla skall arbeta för att planen mot diskriminering och kränkande behandling följs
genom att alltid ha den aktuell.
All anställd personal på Sannaskolan skall reagera och agera på varje form av
kränkande behandling och diskriminering.
1:2 Skolans uppdrag
Sannaskolans arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utgår från
skollagen och diskrimineringslagen. Vår plan ska uppfylla de krav som Skolverket ställer i
sina allmänna råd och följa övriga lagar och styrdokument. Enligt 6 kap i skolagen angående
kränkande behandling samt 3 kap 14§-16§ i Diskrimineringslagen ska huvudmannen se till
att:



Det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering och kränkande
behandling (Skollagen 6 kap 6, Diskrimineringslagen 3 kap 14§).
Man förebygger och förhindrar kränkande behandling och diskriminering (skollagen 6
kap 7§ Diskrimineringslagen 3 kap 15§).
Det upprättas en årlig likabehandlingsplan (skolagen 6 kap 8§ Diskrimineringslagen 3
kap 16§)
2. Delaktighet och inflytande
2.1 Elevernas delaktighet
Elever är delaktiga i framtagandet av planen genom att frågor om likabehandling tas upp i alla
klasser både i undervisning, på klassråd och via elevrådet. Som led i kartläggningsarbetet
deltar eleverna genom att besvara en trivselenkät och elevrådet deltar i kartläggningen av
trygga och otrygga platser på skolan.
2.2 Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavarna kan ta del av likabehandlingsplanen via skolans hemsida. På höstterminens
första föräldramöte informeras alla vårdnadshavare om planen. Skolrådet som består av
föräldrarepresentanter träffar rektor och personalrepresentanter en gång i månaden. På dessa
möten diskuteras värdegrundsarbete och därmed också planen mot diskriminering och
kränkande behandling .
2.3 Personalens delaktighet
All personal i skolan skall vara väl förtrogen med planen och har ansvar för att följa
denna samt hålla sig uppdaterad. Trygghetsteamet med representanter från alla
arbetslag har ett övergripande ansvar att se till att detta sker. Upprättande och
utvärdering av planen sker genom dels särskilda utvärderingstillfällen under och i
avslutningen av ett läsår samt på arbetsplatsträffar.
2.4 Förankring av planen







Förankring av planen sker via arbetsplatsträff då rektor och trygghetsgruppen går
igenom planen med all personal. Ansvarig: Rektor och trygghetsgrupp
Eleverna informeras om planen på klassrådet och är ansvarig för att löpande
diskussioner förs i elevgruppen som rör likabehandlingsarbete. Ansvarig: all
pedagogisk personal
Föräldrar informeras på de första föräldramötena. Ansvarig: personal/ elevhälsan/
rektor.
Planen skall finnas tillgänglig i varje klassrum. Ansvarig: mentor.
Planen ska även finnas tillgänglig på hemsida och är därigenom tillgänglig för alla.
Ansvarig: rektor.
Nya elever får kännedom om planen vid inskrivningssamtal. Ansvarig: mentor.
Ny personal får kännedom om planen via rektor. Ansvarig: rektor
3. Utvärdering
3.1 Utvärdering av fjolårets plan
Fjolårets plan har utvärderats med hjälp av trivselenkäten som gjordes av elever under hösten
2015. I samband med enkäten gjordes också en trygghetsvandring med elevråd, rektor och
skolkurator för att kartlägga trygga och otrygga platser på skolan.
Trygghetsgruppen har utvärderat sitt arbete under året samt innehållet och strukturen i
likabehandlingsplanen.
Personal har utvärderat planen vid särskilda utvärderingstillfällen samt på arbetslagsträffar.
Analyser av kränkningsärenden och tillbudsrapporter har varit ett underlag i utvärderingen.
Hösten 2015 påbörjade Sannaskolan en omfattande renovering, vilket inneburit att vi för
närvarande vistas i tillfälliga lokaler. I utvärderingen har vi tagit hänsyn till detta.
3.2 Struktur för utvärdering av årets plan
Resultatet från fjolårets utvärdering ligger till grund för nästkommande års arbete. Nuvarande
plan kommer tas upp i trygghetsgruppen, klassråd, elevråd, elevhälsoteamet, skolrådet och på
arbetsplatsträffar. Där kommer en utvärdering av planens nya uppsatta mål och åtgärder
genomföras. Rektor kommer i samråd med trygghetsgruppen följa upp och analysera vad som
framkommit i utvärderingen och upprätta en ny reviderad plan mot diskriminering och
kränkande behandling för 2017.
3.3 Delaktiga i utvärderingen av årets plan




Elever
Personal
Vårdnadshavare
Rektor
Ansvarig för att årets plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas är rektor.
Årets plan ska utvärderas senast 2016-11-30.
4. Främjande insatser
Diskrimineringsgrunderna är tydligt definierade i diskrimineringslagen och vilar på FNkonventionen om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen samt EG-direktiven.
Enligt 6 kap. i skollagen skall alla skolor aktivt motverka all form av kränkande behandling
och diskrimineringslagen anger att ingen på skolan får bli diskriminerad på grund av:







kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
sexuell läggning
funktionsnedsättning
könsidentitet eller könsuttryck
ålder
4.1 Skillnad mellan främjande och förebyggande arbete
I skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling ska det finnas både främjande
insatser och förebyggande åtgärder.
Främjande insatser: syftar till att stärka positiva förutsättningar för att alla barn ska ha lika
rättigheter och möjligheter. Det omfattar alla diskrimineringsgrunder: kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsidentitet eller
könsuttryck och ålder. Främjande insatser riktas mot alla, bedrivs utan förekommen anledning
och är en del av det vardagliga arbetet på skolan.
Förebyggande insatser: syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling som finns i verksamheten. Det förebyggande arbetet skall omfatta de
områden som verksamheten identifierat som riskfaktorer i kartläggningen.
5. Främjande mål och åtgärder för Sannaskolan 2 2016
5.1 Kön
Mål:
Att alla elever har lika värde, lika rättigheter och skyldigheter oavsett vilket kön man har.
Ingen skall bli utsatt för diskriminering på grund av kön. Arbeta för att alla elever oavsett kön
ska få lika stort inflytande och utrymme i verksamheten.
Åtgärder:
1). Att all personal skall ingripa och reagera på alla former av sexualiserat språkbruk.
Ansvarig: all personal
2). Att samtala om stereotypa könsroller i ämnesundervisningen. Ansvarig: all undervisande
personal
3). Vid sammansättningen av klasser och grupper sträva efter en jämn könsfördelning.
4). Kompetensutbildning till all personal utifrån ett genusperspektiv.
Ansvarig: rektor
Datum när det skall vara klart: Pågår under 2016 och utvärderas vid årets slut
5.2 Etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning
Mål:
Alla elever oavsett härkomst, religion eller annan trosuppfattning skall mötas med respekt och
behandlas utifrån demokratiska värden.
Åtgärder:
1). Utbilda personalen genom kompetensutvecklingsdagar och arbetsplatsträffar samt
individuell kompetensutveckling. Ansvarig: rektor
2). Att arbeta med attityder och värderingar så att alla elever får förståelse för varandras
likheter och olikheter samt skapa förståelse för olika religioner och trosuppfattningar i
undervisningen. Ansvarig: all undervisande personal
3). Samarbeta och utbyta erfarenheter vid behov med andra till exempel Fjällskolans och
Nordhemsskolans grupper för nyanlända elever. Ansvarig: rektor, elevhälsoteam och mentor
4) Elever serveras mat som är förenlig med familjens religion. Ansvarig: rektor och
skolmåltidens personal
5). Vårdnadshavare får information om möjligheten till tolkhjälp vid samtal och möten.
Ansvarig: all personal
Datum när det skall vara klart: Pågår under 2016 och utvärderas vid årets slut.
5.3 Sexuell läggning
Mål:
Ingen elev på Sannaskolan skall utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller familjesammansättning
Åtgärder:
1). Utbilda personalen genom kompetensutvecklingsdagar och arbetsplatsträffar samt
individuell kompetensutveckling. Ansvarig: rektor
2). All personal markerar och reagerar på ord som anspelar på sexuell läggning och pratar om
vad orden betyder. Ansvarig: all personal
3). All undervisning skall genomsyra att hänsyn tas till sexuell läggning. I år 8 genomförs till
exempel arbetsområdet ”sex och samlevnad” inom ramen för so-, no-ämnena och eventuellt
andra ämnen, då man fördjupar sig i ämnet. Ansvarig: all undervisande lärare
4). Elever i årskurs 8 besöker ungdomsmottagningen. Ansvarig: mentor
5). Alla i årskurs 8 har hälsosamtal med skolsköterskan och en möjlighet att samtala om
ämnet ges varje elev. Ansvarig: skolsköterskan
Datum när det skall vara klart: Pågår under 2016 och utvärderas vid årets slut.
5.4 Funktionsnedsättning
Mål:
Alla elever på Sannaskolan skall ha samma rättigheter och möjligheter oavsett typ av
funktionsnedsättning.
Åtgärder:
1). All personal ges kompetensutbildning och berörd personal erbjuds handledning. Ansvarig:
rektor och elevhälsan
2). Att skapa individuella lösningar och anpassa till exempel undervisningen, läromedel,
schema, elevarbetsplats och matsituation. Ansvarig: rektor, elevhälsan och personal i
samarbete med förälder
Datum när detta skall vara klart: Pågår under 2016 och utvärderas vid läsårets slut.
5.5 Könsidentitet och könsuttryck
Mål:
Alla elever på Sannaskolan skall känna sig fria att vara sig själva och bli bemötta med respekt
oavsett val av kläder, frisyr eller annat
Åtgärder:
Att arbeta med attityder och värderingar så att alla elever får en förståelse för varandras
likheter och olikheter. Detta arbete sker genom diskussioner och värderingsövningar i
klassrummet. Ansvarig: all undervisande personal.
Datum när det skall vara klart: Pågår under 2016 och utvärderas vid läsårets slut.
5.6 Ålder
Mål:
Att eleverna på Sannaskolan skall känna samhörighet och trygghet även över åldersgränserna.
Åtgärder:
1). Införa faddersystem för att skapa vi-känsla. Syftet är att de yngre eleverna skall känna en
ökad trygghet på skolan och att öka ansvarskänslan hos de äldre eleverna.
2). Att arbeta med åldersblandade grupper i undervisning till exempel vid elevens val eller
temaarbete.
Datum när det skall vara klart: Pågår under 2016 och utvärderas vid läsårets slut.
6. Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Begreppet kränkande
behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar.
Gemensamt för kränkande behandling är:
 att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde
 att kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck
 att kränkningar utförs av en eller flera personer och riktas mot en eller flera
 att en kränkning äger rum vid enstaka tillfällen eller är systematiskt och
återkommande
 att kränkningarna utförs av och drabbar såväl barn som vuxna
Kränkningar kan vara:
 fysiska – t ex slag, knuffar eller nedsättande gester
 verbala – t ex hot eller nedvärderande tillmälen
 psykosociala – t ex utfrysning, ryktesspridning eller förlöjliganden
 text och bildburna – t ex klotter, lappar, e-post, meddelande på sociala medier eller
sms
Mobbning
Den definition som Sannaskolan anslutit sig till är att vid mobbing finns en eller flera
förövare. Den som blir utsatt utsätts för upprepade kränkande behandlingar av en eller flera
under ett visst tidsspann. Den som blir utsatt upplever ett ojämnt styrkeförhållande i relation
till den/ dem som utsätter. Det handlar antingen om fysisk och eller psykisk mobbing. I dessa
två typer ingår såväl utfrysning och uteslutning.
Viktigt att uppmärksamma är att Sannaskolan här även inkluderar nätmobbing.
Viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och den som upplever att hon eller
han blivit kränkt måste alltid tas på allvar.
Skyldigheten att utreda gäller så fort det kommit till skolans kännedom att det förekommit
kränkningar eller att någon känner sig kränkt.
7. Kartläggning
Kartläggningsmetoder






Trivselenkät och trygghetsvandring
Arbetsmiljörond och tillbudsöversyn
Hälsosamtal (utvalda delar)
Utvecklingssamtal
Elevhälsan: relaterade ärenden
Analys av kränkningsärenden
Områden som berörs i kartläggningen
 Kränkande behandling och Diskrimineringsgrunder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen?
 Alla elever ska fylla i en trivselenkät.
 Trygghetsvandring med elevrådet. Trygga och otrygga platser identifieras.
 Elevskyddsombud är med på arbetsmiljöronder.
 Utvecklingssamtal
 Hälsosamtal
Hur personalen har involverats i kartläggningen ?
 Personal lämnar in incidentrapporter och anmäler misstanke om kränkande behandling
till rektor.
 Trygghetsgruppen som består av representanter från alla arbetslag och elevhälsan har
utarbetat en trivselenkät sammanställt resultat.
Resultat och analys
 Resultatet i trivselenkäten visar att majoriteten av eleverna på Sannaskolan trivs bra
eller mycket bra på skolan, men man måste arbeta med att förbättra studiero i
klasserna.
 I samtal med elever och via trivselenkäten framkommer att elever inte alltid upplever
att de är trygga i sin skolmiljö. Det har också framkommit att vuxna behöver bli bättre
på att finnas till hands på raster samt agera om de ser eller får veta att någon elev
behandlas illa.
 Otrygga platser har identifierats genom trygghetsvandring och trivselenkäten.
Toaletter, omklädningsrum till gymnastiken och korridoren på tredje våningen i Ahuset (annexet) har benämnts som otrygga platser.
 Elever uppger att kränkande språkbruk ofta förekommer under skoltid. I trivselenkäten
framkom också att andra former av kränkningar kan förekomma på skolan.
 Planen är inte tillräckligt förankrad hos elever och elevernas kunskap om planen är
bristfällig.
8. Förebyggande åtgärder under läsåret
8.1 Trygghet
Detta har framkommit
Elever upplever inte alltid att de är trygga i sin skolmiljö och att det finns otrygga platser som
framkommit genom vår kartläggning som gjordes hösten 2015.
Mål för 2016
Alla elever ska känna trygghet på skolan.
Åtgärd










Öka vuxennärvaron/tillsynen på raster genom att schemalägga särskilda rastvärdar.
Deras uppgift är att främst att finnas tillgängliga på platser som identifierats som
otrygga för att bidra till en lugnare och tryggare miljö och för att förebygga kränkande
behandling.
En särskild skolvärd har anställts för ett förebyggande trygghetsarbete och vara
behjälplig med rastaktiviteter på skolan och tillsammans med Sandarnas BK.
Sannaskolan kommer i samarbete med Närhälsan att börja implementera skolmodellen
PALS, en metod för att förbättra arbetsmiljön på skolan.
Temadagar/veckor t ex FN dagen, musikhjälpen, samlevnadstema och annat arbete
med värdegrundsfrågor görs tillsammans med eleverna för att stärka samarbete, känsla
av tillhörighet och sammanhang.
Särskilt trygghetsskapande insatser i åk 7. Detta kommer göras genom dagläger i
början av höstterminen tillsammans med mentorer, elevhälsan och olika representanter
i SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid) samt genom särskilda lektioner på skolan
under temat ”trygghet”. Under vårterminen erbjuds alla elever i åk 7 möjlighet till en
mentor via Mentor Sverige.
Implementera ett fadersystem under vårterminen 2016 där äldre elever är faddrar till
yngre. Syftet med faddersystem är att de yngre eleverna skall känna en ökad trygghet i
skolan och att öka ansvarskänslan hos de äldre eleverna.
Trygghetsgruppen går ut i alla klasser och presenterar sig i början av varje läsår.
Hälsosamtal med skolsköterskan med alla elever i åk8.
Pedagogisk lunch
Skolans elevhälsoteam erbjuder handledning för pedagogerna.
Uppföljning
Upplevelse av trygghet kommer att mätas i en trivselenkät för elever senast oktober 2016
samt genom trygghetsvandring med elevrådet senast oktober 2016.
Ansvarig: pedagogisk personal, elevhälsa och rektor
Datum när det ska vara klart: 2016-11-30
8.2 Studiero
Detta har framkommit:
Vi behöver skapa en bättre studiero i klassrummen.
Mål för 2016
Att alla elever känner studiero i klassrummet, så att man ges förutsättningar för sitt lärande.
Åtgärd:
 Personal som leder grupper/ klasser ansvarar för att hitta arbetsformer som anpassas
utifrån elevens intressen, behov och förutsättningar.
 Rektor besöker varje läsår alla grupper/ klasser och pratar om trygghet, trivsel,
ordningsregler och studiero på skolan.
 En översyn av skolans gemensamma ordningsregler kommer göras. Eleverna kommer
vara delaktiga i upprättandet av ordningsregler gällande studiero i klassrummet.
 Sannaskolan kommer i samarbete med Närhälsan att börja implementera skolmodellen
PALS för att förbättra arbetsmiljön på skolan.
 Kollega handledning – en arbetsform och ett redskap för utveckling av kompetens,
utveckling och praktik i skolan. Det handlar om probleminriktad handledning för
personal i grupp.
 Vid behov kan elevhälsans personal ge konsultation/ handledning
 Personal har ett nära samarbete och en god dialog med vårdnadshavarna om det
uppstår problem med studiero.
Uppföljning
En utvärdering av arbetsro kommer att följas upp kontinuerligt under läsåret.
Ansvarig: Pedagogisk personal och rektor
Datum nr det skall vara klart: 2016-11-30
8.3 Språkbruk
Detta har framkommit
Elever uppger att kränkande språkbruk förekommer under skoltid
Mål för 2016
Målet är att skolan är fri från kränkande språkbruk.
Åtgärd
 Fortlöpande värdegrundsarbete i undervisningen där man aktivt arbetar med
språkbruket för att öka medvetenheten hos alla elever.
 Allt personal skall vara lyhörd och reagera omgående på ovårdat språk och samtala
med eleven på plats. Den vuxne markerar att man hört och pratar med denne om vad
den egentliga innebörden av orden betyder samt informerar om vad man skulle kunna
säga istället.
 Vid nedvärderande språkbruk och kränkande jargong gäller nolltolerans och vi agerar
utifrån gällande rutiner.
Uppföljning
Förekomsten av kränkande språkbruk kommer att mätas i en trivselenkät för elever senast
oktober 2016.
Ansvarig: all personal och rektor
Datum när det ska vara klart: 2016-10-31
8.4 Förankrad likabehandlingsplan
Detta har framkommit:
Att planen inte är tillräckligt förankrad hos alla elever och att elevernas kunskap om
likabehandlingsplanen var bristfällig.
Mål för 2016
Att alla elever skall ha god kännedom om skolans likabehandlingsplan och dess innehåll, så
att alla får möjlighet att ta sitt personliga ansvar för att medverka till förbättringar på skolan.
Åtgärd
 Vid terminsstart informerar pedagogerna alla elever om planen mot kränkande
behandling och dess innehåll.
 Under läsåret behandlas likabehandlingsplanen med eleverna i olika omgångar.
 Ord och begrepp i planen diskuteras och förklaras
Uppföljning:
Elevernas kännedom om planen kommer mätas i en trivselenkät senast oktober 2016
Ansvarig: rektor
Datum när det skall vara klart: 2016-10-31
9. Rutiner för akuta situationer
Policy
På skolan är det nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling:




Personal ska vara synlig och tillgänglig under skoltid
Personal ska arbeta för att skapa förtroendefulla relationer med eleverna
Personal finns ute bland eleverna på rasterna
Personal äter i matsalen tillsammans med eleverna
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till:



Mentorer
Trygghetsgruppen
Personal i elevhälsoteamet:
- kurator
- skolsköterska
- specialpedagog
- rektor
Ansvarsförhållande:



All personal är skyldig att agera vid misstanke om diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.
Den/de som arbetar med ärendet är skyldiga att dokumentera insatsen.
Rektor skall rapportera alla trakasserier och kränkningar till huvudman.
Vid akuta händelser:
Den som först upptäcker incidenten ser till att det avbryts och om situationen inte kan stävjas
tillkalla hjälp från andra vuxna!
9.1 Rutiner för att utreda, dokumentera och åtgärda när elev blivit utsatt
för trakasserier eller kränkande behandling av annan elev/elevgrupp.
All personal verksam inom Sannaskolan som ser eller får kännedom om att en elev anser sig
utsatt för kränkning har ansvar att agera och utreda händelsen utan dröjsmål enligt
nedanstående punkter.
När någon är utsatt för trakasserier eller kränkande
behandling
1) När personal i skolan ser eller får kännedom om att en elev anser sig utsatt för
kränkning ska händelsen omgående anmälas till rektor. Detta görs genom att man
använder sig av blanketten ”Anmälan om kännedom om kränkande behandling”
(bilaga 1). Rektor anmäler ärendet vidare till huvudman.
2) Personal dokumenterar incident på blanketten ”Incidentrapport vid kränkande
behandling” (bilaga 2). Incidentrapporten bildar underlag i utredningen.
3) Mentorer informeras och skolsköterskan kontaktas vid fysisk skada.
4) Vårdnadshavare till inblandade elever informeras omgående.
5) Vid behov tar ansvarig personal hjälp av annan personal för att utreda situationen.
Utredningen dokumenteras på blanketten ”Utredning med anledning av anmälan
om kännedom om kränkande behandling eller trakasserier” (bilaga 3) tillsammans
med eventuella bilagor (t ex samtalsdokumentation). Trygghetsgruppen kan bistå
med hjälp.
Följande frågeställningar kan användas:
- Vem eller vilka har kränkt?
- Hur ofta har kränkningarna inträffat?
- Vad gör den eller de som kränker?
- När händer det? Var händer det?
- Finns det fler vittnen?
6) Rektor avgör om elevkonferens, anmälan skall göras till polis och/eller
socialtjänsten samt anmäler till huvudman.
7) Uppföljande samtal hålls inom två veckor med berörda personer och samtalen
dokumenteras. Uppföljning sker till dess situationen har upphört.
Bilaga 1
Anmälan om kännedom om kränkande behandling.pdf (313 KB)
Bilaga 2
Incidentrapport.doc (58 KB)
Bilaga 3
Utredningsmall.docx (38 KB)
9.2 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev utsatts för diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling av personal:
Ärendet anmäls till rektor som vidtar följande åtgärder:
 Genomför enskilda samtal med de inblandade
 Kontaktar elevens vårdnadshavare
 Meddelar facklig representant angående den vuxne
 Har uppföljning inom en vecka
 Dokumenterar alla steg samt anmäler ärendet till huvudman.
 Vid behov tar kontakt med elevhälsan, personalavdelningen och eller polis
10 Trygghetsgruppen
På Sannaskolan finns en arbetsgrupp som har ett utökat ansvar gällande arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling. Gruppen arbetar också med skolans krisplan.
-
Trygghetsgruppen består av olika personalrepresentanter på skolan.
Gruppen träffas regelbundet och har till uppgift att utifrån vår likabehandlingsplan
säkra att det förebyggande arbetet fungerar.
Trygghetsgruppen är ett samverkansforum för likabehandlingsfrågor, trivsel och
trygghet.
Gruppen kan bistå övrig personal med råd och stöd i utredningsärenden gällande
kränkningar och trakasserier.
Både personal, elever och föräldrar kan ta kontakt med någon i gruppen för att ge
information eller få råd när det gäller kränkningar och mobbing.
Trygghetsgruppen består av:
Maria Ström
Madeleine Hansson
Brenda Waidele
Gun Sjögren
Paula Reyes Agas
Eva Johansson
Morgan Andersson
Marie Eriksson
Christer Hjert
Alexandra Mehrstam
Tony Johnson
Länktips:
www.umo.se
www.rfsl.se
www.rfsu.se
www.do.se
www.skolverket.se
www.skolinspektionen.se
rektor
elevhälsan
elevhälsan
elevhälsan
resurs 0-9
arbetslag ISV
arbetslag 8
arbetslag 7
arbetslag 7
arbetslag 7
arbetslag 6
11 Årshjul för arbetet med likabehandlingsplanen
September:
- Likabehandlingsplanen implementeras i skolans samtliga grupper/
klasser. Detta görs på klassråd, elevråd, APT, arbetslag,
föräldramöten och skolråd.
- Trygghetsteamet gå runt och presenterar sig i alla klasser.
Oktober:
- Trivselenkät genomförs med alla elever.
- Rektor och skolkurator genomför en trygghetsvandring med
elevrådet för att identifiera trygga och otrygga platser.
November:
- Trygghetsgruppen utvärderar resultatet från enkäterna och sätter
upp mål för nästa år.
- Elevrådet och skolrådet utvärderar likabehandlingsplanen förslag på
insatser.
December:
- Rektor och trygghetsteam reviderar och uppdaterar
likabehandlingsplanen.
Januari :
- Likabehandlingsplanen implementeras i skolans samtliga klasser,
APT, arbetslag och skolråd.
Maj/juni:
- Likabehandlingsplanen utvärderas av elever och pedagoger.
BILAGA 2
Förskoleklass, grundskola,
fritidshem och
grundsärskola
Incidentrapport vid trakasserier och kränkande behandling
Enhet
Ansvarig rektor
Telefon
Barnets/elevens namn
Klass/grupp/avdelning
Ansvarig personal
Händelse (Vad har hänt? Vilka är inblandade? Vem har uppmärksammat händelsen?)
När hände det?
I verksamheten
Under rast
Utanför skoltid
På vilken plats? ( I klassrummet / på avdelningen, i matsalen, i korridoren, via MSN, Facebook, SMS etc.)
Datum
Kommunikation/åtgärd (Vem/vilka har kontaktats? Vilka har deltagit i eventuella möten? Vilka åtgärder har
vidtagits med anledning av incidenten? Vilken uppföljning har skett med anledning av vidtagna åtgärder? Ange
datum när ärendet avslutas)
Samband med diskrimineringsgrund:
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Ålder
Eller
Kränkande behandling
Underskrift ansvarig personal
Lämnas till rektor
Datum
BILAGA 3
Utredning med anledning av anmälan om trakasserier
och eller kränkande behandling
Namn på utsatt/utsatta barn/elever:
Klass och läsår:
Namn på den/de som uppges kränka/trakassera:
Klass och läsår/ arbetsenhet:
Datum för anmälan:
Händelse/händelseförlopp; Redogör för de faktiska omständigheterna, d.v.s.
vad som hänt, när, var och vilka personer som var inblandade.
Uppgifter/synpunkter från den/de utsatta;
Uppgifter/synpunkter från den/de som uppges
kränka/trakassera;
Uppgifter/synpunkter från den/de utsattas vårdnadshavare;
Uppgifter/synpunkter från vårdnadshavare till den/de som
uppges kränka/trakassera;
Uppgifter/synpunkter från andra; Ange vad lärare, annan personal,
kamrater etc. uppger.
Vad kan ha orsakat händelsen/händelseförloppet; Analysera
orsak/orsaker till händelsen/händelseförloppet och bedöm behov av åtgärder både i det
enskilda fallet och i förebyggande syfte.
Vidtagna åtgärder; Redogör för vidtagna åtgärder och när åtgärderna vidtogs.
Här anges också ev. polisanmälan och/eller anmälan till socialtjänsten.
Förebyggande åtgärder; Redogör för åtgärder för att förhindra att liknande
uppkommer igen och när dessa åtgärder vidtagits/kommer att vidtas.
Uppföljning/Utvärdering; Redogör för när och hur uppföljning ska ske. I
uppföljningen ska bedömas om kränkningarna/trakasserierna har upphört.
Utredare
Datum:
Namn:
Befattning:
.......................................................................................................................
Underskrift
Utredningen godkänns/avslutas
Datum:
Rektor:
.......................................................................................................................
Underskrift rektor
Begreppsförklaring
BILAGA 4
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett
visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta
program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband
med diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever
som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande
behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper.
Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller
liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig
förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn,
utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling



Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och
”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i
duschen efter gymnastiken.
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett
gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam
än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att
Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren.
Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som
avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunderna
BILAGA 5
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier



Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder
henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som
valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och
hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon
inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger
uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att
det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan
vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
 Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig
med mascara och läppglans. [trakasserier]
 Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium
för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och
istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad
intergender betyder och innebär. [diskriminering]
 Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans
tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där.
[trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom,
same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska
tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
 En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt
etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad
elevgrupp. [diskriminering]
 Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och
sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom
med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på
dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]
 Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på
proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes
modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och
värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
 Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några
klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt.
[trakasserier]
 Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
 ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin
utbildning. [diskriminering]
 Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder
eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
 På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av
var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
 Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar
”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
 Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still.
Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan
skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!”
[diskriminering och trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med
sexuell läggning
 Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar
de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
 Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har
han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
 James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut
honom, men inte gör något. [trakasserier]
 På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den
första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot
åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder.
Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till
exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
 Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
 Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när
de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men
de fortsätter i alla fall. [trakasserier]