Huvudämne
Svenska i ett
mångkulturellt samhälle
Lärarutbildningen, Malmö högskola
www.mah.se/lut/ksm
Inledning
I anslutning till Bolognaprocessen, den nya examensordningen och högskoleverkets granskning
av den nya lärarutbildningen har samtliga enheter inom Lärarutbildningen i Malmö fått i uppdrag att beskriva sina respektive huvudämnen i en text som håller samman huvudämnets bärande innehåll och ger uttryck för dess grundtankar. Dessutom syftar texten till att utgöra en grund
för det fortsatta förändringsarbetet. En beskrivning av enheten Kultur, språk, medier inleder
denna text. Här framgår grundhållningen inom det kunskapsfält som enheten representerar och
som enhetens huvudämnen utgår från. Därefter följer presentationen av huvudämnet Svenska i
ett mångkulturellt samhälle.
Kultur, språk, medier
Enheten Kultur, språk, medier (KSM) omfattar huvudämnena Bild och visuellt lärande, Engelska och lärande, Kultur, medier, estetik, Svenska i ett mångkulturellt samhälle och Tyska och
lärande. Huvudämnena utvecklas inom ramen för den högskolegemensamma profilen utbildningsvetenskap. Detta innebär också en utveckling av enheten i samarbete med andra områden
på Malmö högskola. KSM:s huvudämnen utmärks av en tydlig yrkesinriktning samtidigt som
de eftersträvar en akademisk utbildning av god kvalitet. Yrkesinriktningen tar sig bland annat
uttryck i att ämnena didaktiseras, riktas mot lärandefrågor. På KSM finns också forskarutbildningsämnet Svenska med didaktisk inriktning (SMDI).
Man kan betrakta KSM som en lärarutbildningsenhet för humaniora. Men kunskapsområdet
har inte ett traditionellt akademiskt perspektiv på humanistiska studier utan präglas av tvärvetenskaplighet. Det som binder ihop enheten är intresset för hur kunskap och mening skapas i
språkliga sammanhang, bärs fram via olika medier och ger uttryck åt människors sociala och
kulturella tillhörighet. Med kultur menar vi den symboliska betydelse som människor lägger
in i handlingar, tänkesätt och ting och som signalerar tillhörighet till en viss gemenskap. Begreppet kultur förstås alltså i en bred, antropologisk snarare än en snäv, estetisk bemärkelse.
Kulturanalytiska perspektiv ingår i alla huvudämnen. Även språk, liksom ”text”, uppfattas i en
utvidgad mening. Bild, musik, rörelse etc. är språk som skapar texter där ordet inte alltid dominerar. Ett annat inslag i vår syn på språk och kunskap är den starka betoningen av kontextens,
det sociala sammanhangets betydelse för lärandet. När vi talar om medier slutligen är det något
mer än massmedia vi tänker på.
Medier är teknologiska verktyg, analoga och digitala, som gör språkliga upplysningar, kunskaper och föreställningar tillgängliga för gemensam bearbetning. Barns och ungas medieanvändning ingår i deras kunskapsbildning och identitetsarbete. Den är därför en viktig resurs i
undervisningen. Medierna är exempel på lärandets nations(gräns)överskridande karaktär. Internationalisering och globalisering är påverkanskrafter som uttrycks på olika vis i utbildningen.
KSM har t.ex. internationella kurser, och internationalisering fungerar dessutom som ett perspektiv i huvudämnets kurser som bl.a. konkretiseras genom internationella jämförelser, internationell kurslitteratur, studieresor och nätverkssamarbeten. Internationaliseringsarbetet har
flera syften. Ett är att förbereda för en skola där internationalisering fungerar som ett av flera
övergripande perspektiv. Ett annat syfte relateras till ökad interkulturell förståelse och
2
förbättrad utbildningskvalitet. Studenters och lärares mobilitet och utbildningens internationalisering utgör medel för att nå dessa syften.
Kunskaper om omvärlden och oss själva är inte statiska, utan skapas och omskapas i samspel
med andra. Lärande sker alltid i en social kontext, vilken inte endast har betydelse för lärandet utan också är en del av detta lärande. Läraruppdraget ställer därför krav ”på kompetens
att fungera tillsammans med människor samt på kunskap om människor” (Att lära och leda.
Lärarutbildningskommitténs betänkande, SOU 1999, s. 10). Det är krav som lärarutbildningen
ska förbereda studenten för, dels som ett innehåll i undervisningen, dels genom de arbetsformer
som används. Både verksamhets- och högskoleförlagd tid ställer t ex studenten inför uppgifter där samarbete erfordras och där reflektion över rollen som pedagogisk ledare uppmuntras.
Kunskapsområdet Lärande i en social kontext utgör en central del av utbildningen och bygger
vidare på stoff som behandlas under utbildningens inledande kurs Att bli lärare. Det innefattar
kunskaper som är centrala i all lärarutbildning men som får en karakteristisk gestaltning inom
respektive huvudämne. Lärande i en social kontext går som en röd tråd genom KSM:s huvudämnen och studeras särskilt i vissa kurser.
Vi tänker oss att studentens lärarkunskap fördjupas successivt, från att vara av mer allmänt och
teoretiskt slag till att mer få formen av förtrogenhetskunskap. Vår ambition är att studenten lär
sig problematisera sina kunskaper och erfarenheter och utvecklar ett kritiskt, reflekterande förhållningssätt till sin pedagogiska verksamhet. En lärarutbildning bör vara såväl personligt som
professionellt utvecklande. Studenten tillägnar sig ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper
och praktisk-pedagogiska färdigheter. Utbildningen blir framgångsrik då dessa kompetenser
integreras, blir en del av lärarens person och manifesteras i handling.
3
Svenska i ett mångkulturellt samhälle
Huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle har ett innehåll som förbereder för pedagogisk verksamhet inom de båda kärnämnena svenska och svenska som andraspråk i förskola,
skola och vuxenundervisning. I huvudämnet utvecklar studenten kunskaper om språk, litteratur,
medier och lärande och skaffar sig erfarenheter av hur dessa kunskaper kan tillämpas i praktiskt
pedagogiskt arbete. Redan från början av utbildningen har studenten en placering på en partnerskola, vilket innebär att utbildningen är såväl verksamhetsförlagd som högskoleförlagd.
Språk, kultur och lärande
Språket är centralt vid allt lärande. Språkutveckling, kunskapsutveckling och personlighetsutveckling sker hand i hand, och det ena kan inte frikopplas från det andra. Denna syn på
kunskap och lärande präglar huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle och ligger till
grund för att teorier om språkutveckling och lärandeprocesser studeras tillsammans. I huvudämnet studeras och används i första hand det verbala språket, både det skriftliga och det
muntliga, men även icke-verbala språk såsom bild och drama studeras och används.
Bakgrunden till att huvudämnet omfattar de båda ämnesområdena svenska och svenska som
andra-språk är den förändring avseende språk och kultur som ägt rum i det svenska samhället
under de senaste decennierna. I vissa regioner av landet är idag drygt hälften av barnen och
ungdomarna flerspråkiga, dvs de använder utöver svenska språket ytterligare minst ett språk i
sina vardagsliv. När det gäller dessa barn och ungdomar är det inte alltid självklart vilket språk
som kan definieras som deras första- respektive andraspråk. Det är inte heller självklart att de
flerspråkiga eleverna, deras föräldrar och skolan har samma uppfattning i denna fråga. Det
innebär att elever med svenska som andraspråk gör olika ämnesval och återfinns inom båda
kärnämnena. Därför blir det nödvändigt – om kravet på en skola för alla ska uppfyllas – att
huvudämnet ger kompetens för undervisning såväl i svenska som i svenska som andraspråk.
I det integrerade huvudämnet blir det tydligt vad som är gemensamt för kärnämnena svenska
och svenska som andraspråk och vad som är specifikt för dessa respektive ämnen. En viktig
skillnad mellan de båda ämnena är att undervisningen i svenska i första hand riktar sig till
elever som använder sitt modersmål som verktyg i sina studier, medan undervisningen i
svenska som andraspråk främst riktar sig till elever som är hänvisade till sitt andraspråk som
studieverktyg. De sistnämnda eleverna har ofta en språkförmåga som inte fullt ut svarar mot
deras kognitiva mognad. Ett övergripande syfte med andraspråks-undervisningen blir därför att
eleven ska ges möjligheter att utveckla sitt språk så att språkförmågan ”hinner ikapp” elevens
kognitiva kapacitet. Studierna av barns och ungdomars språk-utveckling i ett första- och
andraspråksperspektiv tar sin början i utbildningens inledande kurs, och diskussionen om vad
lärande på modersmålet respektive ett andraspråk kan innebära för individens skolframgång
fördjupas sedan kontinuerligt under utbildningens gång.
Synen på det nära sambandet mellan språk-, kunskaps- och personlighetssutveckling kommer
på olika sätt till uttryck i huvudämnets alla åldersinriktningar. I den del av utbildningen som
riktar sig mot barn i förskolan och grundskolans tidigare år fokuseras särskilt lekens centrala
4
betydelse för barns språkande, meningsskapande och lärande.
I detta åldersspår betonas vidare vikten av att barns tidiga läs- och skrivutveckling sker
på ett sådant sätt att barnen redan från början uppfattar och använder skrift-språket som ett
verktyg för att uttrycka egna tankar och ta del av andras. I den del av utbildningen som riktar
sig mot barn och unga i grundskolans senare år och i gymnasieskolan uppmärksammas särskilt
språkets centrala roll för individens abstraktionsförmåga. Oavsett sitt val av åldersspår i
utbildningen utvecklar studenten alltså insikter om språkets avgörande betydelse för
individens begreppsbildning och tänkande.
Huvudämnets fokus på språket som kommunikativt verktyg är tydligt. Men vad innebär det
då generellt att behärska ett språk, och vad är det som är specifikt i det svenska språkets
uppbyggnad? Med utgångspunkt i dessa frågor utvecklar studenten sina kunskaper om det
svenska språkets struktur i ett jämförande perspektiv. Vidare skaffar sig studenten kunskaper
om vad som generellt karaktäriserar de föränderliga regelsystem som andraspråksinläraren
utvecklar och använder sig av på sin väg mot målspråkskompetens.
För att man som pedagog ska kunna beskriva, följa och stödja den individuella språkutvecklingen hos sina elever krävs det att man har en förmåga att tillämpa sina kunskaper om
språkliga strukturer i praktisk analys av elevtexter. Vidare krävs det insikter om hur man kan
skapa förutsättningar för läroprocesser som främjar språkutvecklingen. Huvudämnet förbereder
för dessa krav genom att studenten i olika sammanhang ställs inför uppgiften att analysera
barns och ungdomars muntliga och skriftliga språkproduktion och att studera olika läromiljöer
med avseende på den språkutvecklande potentialen.
Vid analys av muntlig och skriftlig språkproduktion väcks frågor om språklig variation av
olika slag. Det gäller social, dialektal och könsmässig variation i språket, men också den
variation som är karaktäristisk för ett andraspråk under utveckling. Människan har attityder –
oftast omedvetna – till olika språkliga varieteter. För en blivande pedagog är det angeläget att
bli medveten om dessa attityder både hos sig själv och hos andra. Frågor om språknormer och
faktiskt språkbruk samt deras inbördes relationer studeras och problematiseras därför ur olika
perspektiv under utbildningens gång.
Människans språk är nära förbundet med hennes omvärldsbild, och människans omvärldsbild
har i sin tur starka kopplingar till hennes värderingar och livsideal. Det krävs medvetenhet om
dessa samband i den genus-, klass- och etnicitetsmässigt heterogena skolan där man som
pedagog ställs inför många olika sätt att se på omvärlden. Det krävs också en medvetenhet om
att all pedagogisk verksamhet i någon mening är förknippad med makt, nämligen makt över
den världsbild och de budskap som – explicit eller implicit – förmedlas. I huvudämnet
förbereder sig studenten för mötet med den breda repertoar av världsbilder och värdeideal
som förekommer i dagens skola. Detta sker i en kontinuerlig process där demokratibegreppet
problematiseras och skolans verksamhet analyseras vad gäller maktstrukturer och dolda
mönster avseende såväl genus som klass och etnicitet.
5
Barns och ungdomars textvärldar
När det gäller att synliggöra människors olika världsbilder och livsideal spelar skönlitteraturen
en viktig roll. Skönlitteraturen öppnar vägar till kunskap om existentiella och allmänmänskliga
frågor – allt under förutsättning att läsaren kan relatera till de mänskliga erfarenheter, problem
och livsfrågor som gestaltas i litteraturen. Det är alltså av avgörande betydelse att läraren vid
arbete med skön-litteratur förmår anknyta till de erfarenheter och omvärldsbilder som eleverna
faktiskt har. Lärarens förmåga i detta avseende ställs på sin spets i en skola som fungerar som
en språklig, social och kul-turell mötesplats. Vid behandling av de texter som traditionellt läses
i skolan sker anknytningen till elevernas bakgrund och erfarenheter ofta indirekt, genom valet
av perspektiv och frågeställningar. Men för att alla elever ska uppfatta skolan som ”sin” och
inte som ”en skola för andra” krävs också att de möter litterära texter där deras egna världsbilder, erfarenheter och livs-frågor mera direkt får sin bekräftelse. När denna bekräftelse äger
rum kan eleverna få nya insikter om sig själva, men också gå vidare och utveckla kunskaper
om andra sätt att se på världen. Mot denna bakgrund ställs det höga krav på pedagogens
förmåga att göra medvetna textval, och huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle
förbereder för dessa krav.
Skönlitteraturen intar fortfarande en särställning i huvudämnet, men andra medietexter blir allt
viktigare. Medieteknologiska förändringar har gjort att den tryckta bokens dominans som
medium inte längre är självklar och i huvudämnet diskuterar vi hur nya medier kan påverka
vårt sätt att tänka och kommunicera. Mediernas genomslag i samhället har lett till att vi använder
oss av ett vidgat textbegrepp, och med litterära texter avses därför också texter förmedlade via
andra medier än boken, t.ex. film- och TV-produktioner. Följaktligen måste man som lärare
förhålla sig till de texter som av tradition läses i skolan, men man måste samtidigt vara förtrogen
med de olika textvärldar som eleverna rör sig i utanför skolan. För att studenterna ska kunna
förbereda sig för dessa förändrade förutsättningar i svenskämnet strävar vi efter att de ska komma
i kontakt med ett så brett utbud av texter som möjligt.
I våra kurser finns därför litteratur och film inte bara från Europa och Nordamerika utan även
från andra världsdelar. I och med detta utmanas det som traditionellt setts som skolans litterära
kanon. Vidare problematiseras denna kanon genom att studenten tillägnar sig insikter om hur
den har skapats, vem som har skapat den och i vilket historiskt sammanhang den har skapats.
Vid tolkning av litterära texter lyfts både text och läsare fram samt mötet mellan de båda. I
samband med detta studeras och används såväl textanalytiska begrepp som receptionsteorier.
Texterna sätts in i det sammanhang där de är producerade samt det sammanhang där de läses.
Därför läggs både kulturanalytiska och språksocio-logiska perspektiv på de texter som studeras
i huvudämnets kurser. I våra kurser lyfts vidare förhållandet mellan ”finkultur” och populärkultur fram och problematiseras ur ett undervisningsperspektiv, detta för att studenten i sin
framtida yrkesroll ska kunna överbrygga avståndet mellan skolans traditionella textval och de
textval eleverna själva gör utifrån sin kulturella identitet. Populärkulturella medietexter diskuteras främst ur ett bruksvärdesperspektiv och analyseras utifrån den betydelse som de kan ha
för barns och ungdomars socialisation, språkutveckling och lärande.
6
Ett svenskämne i förändring
Svenskämnet karaktäriseras av stor komplexitet. Men hur ser då svenskämnets kärna ut?
I huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle diskuteras och problematiseras denna
fråga i ljuset av de förändringar som karaktäriserar dagens samhälle. Karaktäristiskt för det
nutida samhället, och därmed också den nutida skolan, är att det där pågår en socio-kulturell
friställning, dvs en frikoppling från sociala och kulturella traditioner och strukturer. Den sociokulturella friställningen innebär ökade möjligheter för individen att bryta mot mönster av olika
slag och göra personliga val mellan olika livsstilar, ideal, synsätt och språkbruk. Förändringarna i samhället kan också spåras i en snabbt ökande globalisering vilken får till följd att
betydelsen av nationella gränser successivt förändras. Detta innebär ökade möjligheter för
individen att välja och växla mellan olika identiteter utan att vara bunden av geografiska hänsyn. Men strömningarna i samhället går i flera riktningar. Samtidigt som frikoppling från sociokulturella traditioner och mönster pågår i samhället växer paradoxalt nog behovet av fasta
orienteringspunkter. Och samtidigt som globaliseringen ökar förefaller behovet av regional
förankring växa. I samhället såväl som i skolan finns alltså ett spänningsfält mellan å ena sidan
ökande globalisering, gränsöverskridande, pluralism och föränderlighet och å andra sidan
strävan mot regional förankring, gemensamma referensramar, tradition och stabilitet. I detta
spänningsfält sker en kontinuerlig förhandling om svenskämnets kärna, och själva förhandlingen
utgör en del av kärnan. I huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle utvecklar studenten
sin beredskap att gå in i denna förhandling.
Lärandet i en social kontext
Inom aktuell forskning betonas att all språkutveckling sker i en social kontext. Detta innebär
att pedagogens arbete allt mindre handlar om enkelriktad undervisning och allt mer om att
skapa språkutvecklande miljöer. Svenska i ett mångkulturellt samhälle förbereder studenten för
denna verklighet genom att på olika sätt främja studentens förmåga att reflektera över, analysera
och hantera såväl ämnesdidaktiska som mera övergripande frågor rörande elevers lärande och
lärandets sociala villkor. Ett övergripande syfte är att studenten utvecklas som reflekterande
praktiker och tillägnar sig förmågan att skapa utvecklande studiemiljöer där lärare-elevrela-tionerna kännetecknas av ömsesidig förståelse och respekt. I detta syfte ligger också att
studenten stärks i sin roll som pedagog, dvs blir medveten om sin stora betydelse för elevers
lärande och om sin fostrande funktion. Frågor som rör skolans kunskaps- och demokratiuppdrag, socialisation och lärande är alltså centrala i utbildningen och kopplas kontinuerligt
till huvudämnets språkliga och litterära innehåll.
Det faktum att pedagogens arbete inom svenskämnet idag alltmer inriktas mot att skapa språkutvecklande miljöer får i verksamheten genomslag i en successiv förändring av arbetsformer.
Traditionellt klassrumsarbete av formaliserad karaktär där alla elever individuellt arbetar med
ungefär samma uppgifter på en och samma gång och där läraren leder och kontrollerar arbetet
innehållsmässigt och tidsmässigt ifrågasätts alltmera. På många håll strävar man efter att
ersätta ett produktorienterat arbete av detta slag med olika typer av projektarbeten som ofta är
av undersökande karaktär och bedrivs par- eller gruppvis. Sådana arbetsformer erbjuder
eleverna goda möjligheter till det sociala samspel och den interaktion som är en viktig
7
förutsättning för en gynnsam språkutveckling. Men för att intentionerna bakom dessa arbetsformer faktiskt ska förverkligas ställs höga krav på pedagogens kompetens. Pedagogen måste
exempelvis vara väl förtrogen med hur man kan organisera arbetet i klassrummet eller barngruppen för att den språkutvecklande potentialen ska optimeras. Det krävs också goda kunskaper
om hur informations- och kommunikationsteknik i dessa sammanhang kan användas som
lärande verktyg och hur de kan bidra till att utveckla arbetsformerna. Vidare behöver pedagogen
kunskaper om de gruppdynamiska processer som aktualiseras i lagarbete och insikter i hur den
kunskap som eleverna tillsammans arbetar fram kan bearbetas och fördjupas under pedagogens
ledning. Samtidigt måste pedagogen ha en handlingsberedskap för att ge särskilt stöd till de
elever som av olika skäl har svårigheter att hantera friare, självstyrda arbetsformer och som
istället är beroende av fasta strukturer och tydlig lärarstyrning i sitt arbete.
I huvudämnet utvecklar studenten successivt sin förmåga att initiera och leda olika typer av
process-orienterade arbetsformer som förutsätter ett väl fungerande socialt samspel. Redan i ett
inledande skede av utbildningen medvetandegörs studenten om den verbala och icke-verbala
kommunikationens betydelse i dessa sammanhang. Under den fortsatta utbildningen tillägnar
sig studenten kunskaper om hur olika utbildningsgrupper fungerar och om den pedagogiska
ledarens formella och informella funktioner. Studenten lär sig också att tolka lärararbetet i
ljuset av olika pedagogiska riktningar. Studentens förmåga att analysera och hantera konflikter
samt arbeta praktiskt med värdegrundsfrågor stärks successivt under utbildningens gång.
Vidare tillägnar sig studenten insikter angående ”en skola för alla”, om barns och ungdomars
olika livsvillkor och om hur man kan möta alla elever utifrån deras specifika förutsättningar.
Under sin utbildning utvecklar studenten också förmågan att på ett kvalitativt sätt analysera,
bedöma och värdera elevernas färdighets-, kunskaps- och förståelseutveckling samt att, i
kommunikation med elever och föräldrar, synliggöra elevernas utveckling, t ex i form av
individuella utvecklingsplaner, betygsliknande omdömen och betyg.
Från novis till professionell
I Svenska i ett mångkulturellt samhälle sker studentens lärande i en process som karaktäriseras av
en ständig växelverkan mellan praktik och teori. I linje med Bologna-direktiven är huvudämnet
uppdelat i en grundnivå och en avancerad nivå. På utbildningens grundnivå möter studenten
under den högskoleförlagda delen av sina studier teorier och forskningsresultat och tillägnar sig
begreppsliga redskap som sedan används för att beskriva, analysera och förstå svenskundervisningen ute i den praktiska skolverksamheten. Omvänt möter studenten under den
verksamhetsförlagda delen av utbildningen praktiska problem som under den högskoleförlagda delen av utbildningen kan tolkas, analyseras och diskuteras med utgångspunkt i teoretiska modeller. Härigenom utvecklar studenten insikter om hur teori och praktik är ömsesidigt
beroende av varandra och om komplexiteten i läraruppdraget. Samtidigt växer studenten
successivt in i ett förhållningssätt där granskning av den egna verksamheten och reflektion
över egna antaganden och värderingar blir en självklarhet. På avancerad nivå i utbildningen utvecklar studenten den professionella mognad som innebär att han/hon på ett självständigt sätt
kan hantera komplexiteten i läraruppdraget. Vidare tillägnar sig studenten en beredskap
att fortlöpande granska och problematisera skolverksamheten samt en förmåga att göra
8
verksamhetens frågor till föremål för forskning.
Den kontinuerliga kopplingen mellan teori och praktik i utbildningens innehåll bidrar till att
studenten går in i en process som ger möjlighet att utveckla dels ett vetenskapligt förhållningssätt, dels ett forskande lärande. Denna process understöds genom att studenten genomför två
självständiga arbeten under utbildningen. Det första självständiga arbetet genomförs på grundnivå och är ett sammanläggningsarbete bestående av tre delar med den gemensamma titeln Att
se och förstå undervisning och lärande. De tre delarna ingår och integreras innehållsmässigt i
tre olika kurser och bygger på en observation av läromiljö, en intervju och en observation av
egen undervisning. Studenten observerar och intervjuar på sin partnerskola och diskuterar samt
analyserar sedan dokumentationen med hjälp av huvudämnesteori. Arbetet består av skriven
text och en digital produktion. I detta självständiga arbete läggs till att börja med mindre vikt
vid det vetenskapliga hantverket och större vikt vid att studenten utvecklar en nyfikenhet och
en sökande attityd. Härigenom grundläggs studentens förmåga att inta en sökande och
granskande hållning. Genom det självständiga arbetet på grundnivå skaffar sig studenten bl a
erfarenhet av hur man samlar in empiri, hur man hanterar denna och vad den betyder för det
vetenskapliga arbetet. I takt med att studenten utvecklar sitt vetenskapliga förhållningssätt,
sitt forskande lärande och sitt skrivande utvecklar studenten också sina insikter om hur
informations- och kommunikationsteknik i dessa sammanhang är ett viktigt verktyg för
kunskapssökande, kritiskt värderande och eget ställningstagande.
Det andra självständiga arbetet genomförs på avancerad nivå i form av ett examensarbete där
studenten själv väljer ett problemområde som är förankrat i huvudämnet och lärarprofessionen.
Studenten formulerar också relevanta forskningsfrågor och väljer lämpliga forskningsmetoder.
Arbetet vilar på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och studenten fördjupar här sin
förmåga att problematisera och kritiskt granska såväl teori som praktik i en medveten strävan
att bidra till kunskapsutveckling.
Den tydliga kopplingen mellan praktik och teori i utbildningens innehåll samt progressionen i
studentens skrivande utgör viktiga led i utbildningens forskningsanknytning. De borgar för att
studenten lämnar utbildningen väl rustad för det nya läraruppdraget – att verka som en reflekterande praktiker som i samarbete med kollegor självständigt driver skolans utvecklingsarbete.
Samtidigt fungerar de som en brygga till vidare forskning inom den forskarutbildning i
svenska med didaktisk inriktning (SMDI) som i samarbete med Lunds universitet genomförs
på enheten Kultur, språk, medier.
9
Huvudämne: Svenska i ett mångkulturellt samhälle, 210 hp Bilaga 1
Kursöversikt
Termin Innehåll
Kurs
Poäng
1
Gemensam del Att bli lärare
15 hp
Huvudämne
Språk, socialisation och lärande 15 hp
2
Huvudämne
Barns textvärldar
15 hp
Huvudämne
Barns tal-, läs- och skrivutveckling
i ett flerspråkigt perspektiv 15 hp
3
Huvudämne
Globalt berättande
15 hp
Huvudämne
Barns språkanvändning och
språkutveckling
15 hp
4 Sidoämne
30 hp
5
Sidoämne
30 hp
6
Huvudämne
Kultur, identitet och samhälle
15 hp
Huvudämne
Språk och samhälle i förändring 15 hp
7
Huvudämne
Examensarbete
15 hp
Gemensam del Att vara lärare
15 hp
10
Vft-poäng
2,25hp
2,25hp
3,75 hp
3,75 hp
3,75 hp
3,75 hp
6 hp
6 hp
6 hp
Huvudämne: Svenska i ett mångkulturellt samhälle, 270-300 hp Bilaga 2
Kursöversikt
Termin Innehåll
Kurs
Poäng
1
Gemensam del
Att bli lärare
15 hp
Huvudämne
Språk, socialisation och lärande 15 hp
2
Huvudämne
Ungas textvärldar
15 hp
Huvudämne
Analys och dokumentation
av språkutveckling
15 hp
3
Huvudämne
Moderna texter i en
föränderlig värld
15 hp
Huvudämne
Språkutvecklande läroprocesser 15 hp
4
Sidoämne
30 hp
5
Sidoämne
30 hp
6
Sidoämne
30 hp
7
Huvudämne
Kultur, identitet och samhälle 15 hp
Huvudämne
Berättande utan gräns
15 hp
8
Huvudämne
Äldre texter i nutida belysning 15 hp
Huvudämne
Språk och samhälle i förändring15 hp
9 (för Huvudämne
Examensarbete
15hp
270hp)
9 (för
Vft-poäng
2,25hp
2,25hp
3,75 hp
3,75 hp
3,75 hp
3,75 hp
6 hp
6 hp
-
Gemensam del
Huvudämne
300hp)
Huvudämne
10 (för Huvudämne
Att vara lärare
Perspektiv på texter från olika
tider – projektarbete
Text och representation
Examensarbete
15hp
6 hp
15hp
15 hp
15 hp
-
Att vara lärare
15 hp
6 hp
300hp)
Gemensam del
