TRANSFUSIONSMEDICIN
För medicine
studerande T3
dec 2009
Agneta Seger Mollén
Klinisk immunologi och
transfusionsmedicin
Laboratoriemedicinskt centrum i
Östergötland
[email protected]
Regelverk
Š EU-direktiv 2003
Š Svensk blodsäkerhetslag SFS 2006:496
Förordning om blodsäkerhet SFS 2006:497
Š Författning SOSFS 2006:17 (2007:20) - Blodverksamhet
Š Författning SOSFS 2006:18 (2007:21) - Transfusion av blodkomponenter
Š (Författning LVFS 2006:16)
Blodgruppsserologi
Š Flera hundra kända blodgruppsantigen
Š Indelas i blodgruppssystem
t ex ABO, Rh, Kell, Duffy, Kidd m fl
Š Reguljära antikroppar
Š Irreguljära antikroppar
1
Blodgruppsantigenen sitter på olika
funktionella molekyler bl a
Š Enzymer
Š Transportmolekyler/kanaler
Š Adhesionsmolekyler/receptorer
Š Molekyler involverade i
komplementreglering
Š Glycophoriner
ABO-systemet
Š Karl Landsteiner år 1900 (AB 1902)
Š Landsteiners regel:
Man har antikroppar mot det/de antigen
man saknar
A saknar B - har anti-B
B saknar A - har anti-A
O saknar A och B - har anti-A och anti-B
AB saknar inget antigen - har inga antikroppar
ABO-systemet forts.
Š Antigenen är av kolhydratnatur
Fukos, galaktos och galaktosamin är socker
som ger antigenspecificiteten
Sticker ut från erytrocytmembranet
Š Antikropparna är naturligt
förekommande, av IgM-klass
2
Genetik
Š Tre oberoende gensystem samverkar:
ABO, Hh, Se/se
Š Genprodukterna hos alla dessa är enzymer,
transferaser, som överför en monosacarid
till en förstruktur
H-systemet
Š Genetiskt oberoende av ABO
Š 1 antigen kallat H
Š H är förstruktur (precursor) till A och B
antigenen
Hh genetik
Š En inaktiv H allel h orsaker om den finns
på båda kromosomerna en total avsaknad
av H aktivitet på erytrocyter och i sekret
vilket ger fenotypen Bombay - Oh
3
ABO genetik
Š Finns på kromosom 9
Š A gen → A (acetylgalaktosaminyltransferas)
Š B gen → B (galaktosyltransferas)
Š O gen → ingen produkt (amorf)
H substans
β1→4
β1→3
β1→4
GlcNAc
Gal
Gal
β1→1
Ceramid
Glc
α1→2
Fuc
A substans
β1→4
α1→3
GalNAc
β1→3
GlcNAc
Gal
β1→4
Gal
β1→1
Glc
Ceramid
α1→2
Fuc
4
B substans
β1→4
α1→3
Gal
β1→3
GlcNAc
Gal
β1→4
Gal
β1→1
Glc
Ceramid
α1→2
Fuc
Se/se genetik
Š Se är genetiskt oberoende av ABO och H
Š Allelen Se ger förmågan att utsöndra ABHsubstans
Š se på båda kromosomerna gör individen till
icke-sekretor, utsöndrar ej ABH i sekret
(men har normalt ABH på erytrocyter)
ABO-systemet forts.
Š Vid erytrocyttransfusion tillförs endast antigen
Š Hänsyn måste tas till mottagarens antikroppar –
risk för fatal, hemolytisk transfusionsreaktion om
det blir fel
Blodgrupp O kan bara ta emot O
Blodgrupp A kan ta emot A och O
Blodgrupp B kan bara emot B och O
Blodgrupp AB kan ta emot från AB, O, A och B (dvs alla)
O kan ges till alla
5
ABO-systemet forts
Š Vid plasmatransfusion tillförs endast
antikroppar
Š Hänsyn måste tas till mottagarens
erytrocytantigen
O kan ta emot från O, A, B och AB (dvs alla)
A kan bara ta emot från A och AB
B kan bara ta emot från B och AB
AB kan bara ta emot AB
AB kan ges till alla
Rh-systemet
Š Viktigaste antigenet är RhD
Š Har man RhD är man RhD positiv
Š Saknar man RhD är man RhD negativ
Š RhD har en mycket hög antigenicitet,
dvs ger ofta upphov till antikroppsbildning om en individ som saknar RhD
kommer i kontakt med erytrocyter som har RhD
Transfusion
Graviditet
Š RhD negativ mottagare skall ha RhD negativa
komponenter (gäller även plasma)
Rh-systemet forts
Š Antigenen är av proteinnatur
Sitter i erytrocytmembranet
Š Naturliga antikroppar förekommer ej
Ev antikroppar har uppkommit genom
immunisering, av IgG-klass
6
Rh-systemet forts
Š Hos individ som bildat anti-D ger
transfusion av RhD positivt blod upphov
till transfusionsreaktion (extravasal
hemolys)
Š Anti-D är vanlig orsak till HDN
(Hemolytic Disease of the Newborn)
Š Rh-profylax = Rhesonativ kan ges för att
förhindra uppkomst
Övriga blodgruppssystem
Š Saknar normalt antikroppar (liksom RhD)
Š Ca 5 % av befolkningen har irreguljära antikroppar (även
innefattande anti-RhD)
Š Av varierande betydelse i transfusionssammanhang/vid
graviditetsimmunisering
Varierande immunogenicitet hos antigenen
Antikropparnas natur IgG/IgM
Antikropparnas farlighet
Övriga blodgruppssystem forts
Š Ger transfusionskomplikation och HDN, av IgGklass
Vanliga exempel:
Rh-systemet anti-D, anti-C, anti-c, anti-E, anti-e
Kell-systemet anti-K, anti-k, anti-Kpb
Duffy-systemet anti-Fya, anti-Fyb
Kidd-systemet anti-Jka, anti-Jkb
MNS-systemet anti-S, anti-s
Š Till immuniserad mottagare väljs antigennegativt
blod ut, MG-test görs
7
Övriga blodgruppssystem forts
Š Ger ej HDN men ibland enstaka
transfusionskomplikationer, av IgM-klass
Vanliga exempel
Lewis-systemet anti-Lea, anti-Leb
MNS-systemet anti-M, anti-N
Bg-systemet anti-Bga, anti-Bgb
P-systemet anti-P1
Š Till immuniserad mottagare behöver ej
antigennegativt blod väljas
Gör förenlighetsprövning (BAS-test eller MGtest), blodet kan ges om denna är u a
Blodgruppering
Š ABO-gruppering
- Antigengruppering
- Plasmagruppering
Š Rh D-gruppering
- Antigengruppering
Š Screening för irreguljära antikroppar
Förenlighetsprövning
Š BAS-test
- Blodgruppskontroll
- Antikroppsscreening
- Datorkontroll
8
Förenlighetsprövning forts
Š BK(S)-test/MG-test
(BlodgruppsKontroll och antikroppsScreening/
Mottagare-Givare)
- Blodgruppskontroll
- Antikroppsscreening
- Pat plasma prövas mot erytrocyter från
varje tilltänkt givare
Direkt antiglobulintest, DAT
Š Visar om pat erytrocyter är mantlade med
antikroppar och/eller komplementfaktor in
vivo
Š Bredspektrigt AHG (antihumanglobulin)
Š Monospecifika AHG (anti-IgG, anti-C3d)
Orsaker till pos DAT
Š Autoimmun hemolytisk anemi
- egna antigen/egna antikroppar
Š Transfusionsreaktion/immunisering
- främmande antigen/egna antikroppar
Š Graviditetsimmunisering
- egna antigen/främmande antikroppar
9
Mödravårdsscreening
Š Alla gravida kvinnor screenas på förekomst av
irreguljära antikroppar i graviditetsvecka 25
Š RhD negativa kvinnor screenas ytterligare en
gång i v 35
Š Om irreguljär antikropp av betydelse för det
väntade barnet hittas, följs mamman med
regelbunden provtagning resten av graviditeten
Provtagning
Titta i Anvisningar för transfusionsmedicin som finns under
provtagningsanvisningar på LMC:s hemsida eller i SOSFS 2007:21, 4 kap
Prov skall tas av befattningshavare som har utbildning för och är bedömd
kompetent för uppgiften
Š
Š
Š
Š
Š
Ifyllande av remiss
Märkning av rör
Identitetskontroll
Provtagning
Underskrift
Provtagning forts
Š Observera att prov för blodgruppering och
prov för förenlighetsprövning skall tas vid
skilda provtagningstillfällen!!!
- (undantag får göras i akuta situationer och till
barn < 4 mån)
10
Farligast idag?
Š Förväxlingsfel ledande till transfusion av
icke ABO-kompatibel erytrocytenhet
Š Hemovigilans – BIS (Blodövervakning I
Sverige)
Arbeta med att identifiera risker/svaga
punkter för att förbättra säkerheten
11