Transfusionsmedicin Immunhematologi Blodgruppsserologi Transplantationsimmunologi Hemoterapi Framställning av blodkomponenter Transfusion av blodkomponenter 1 Blodgruppsserologi att påvisa förekomst av olika blodgruppsantigen att påvisa förekomst av antikroppar mot blodgruppsantigen 2 Antigen ämnen som av immunsystemet uppfattas som främmande polysackarider proteiner glykolipider lipopolysackarider Cellulära ytantigener artspecifika individspecifika vävnadspecifika 3 1 Antikroppar proteinstruktur som immunsystemets celler har bildat mot ett visst antigen en viktig del av immunförsvaret IgG, IgA, IgM, IgD, IgE 4 5 Blodgruppsantigen genetiskt bestämda individspecifika antigener polysackarid- eller proteinmolekyler på erytrocytens yta bestämmer blodgruppstillhörighet Biologisk betydelse Klinisk betydelse kan ge upphov till antikroppsbildning naturligt förekommande antikroppar 6 2 Blodgruppssystem ca 29 olika blodgruppssystem med ca 285 olika blodgruppsantigen Blodgruppssystem ABO-systemet Rh-systemet Kell Duffy Kidd Lewis … 7 8 Blodgruppsserologiska metodiker Antigen - antikroppsreaktion Agglutinationsreaktionen 2 steg: • Steg 1: sensibilisering (mantling, coating) • Steg 2: agglutination 3 Steg 1: ag+ak=agak Faktorer som påverkar antigen-antikroppsreaktionen: Specificitet agak hålls samman av svaga krafter (vätebindningar, jonbindningar, van der Waalska krafter, hydrofoba effekter) Jämnviktkonstant Jämviktkonstanten påverkas av: • Ag/ak koncentration • temperatur, olika temperaturoptimum • mediets jonstyrka • mediets pH Steg 2: Agglutinationen beror på: • antikropparnas egenskaper • de antigena determinanternas placering • erytrocyternas Z-potential 4 Metoder • Direkt agglutination (NaCl-teknik) • Ag/ak reaktion sker direkt i NaCl-miljö • Indirekt agglutination • Enzymteknik • Antiglobulinteknik (AHG-teknik) • Genteknik • Flödescytometri • Automatisering AHG-teknik DAT (Coomb’s test) används för att påvisa om sensibilisering av erytrocyter med antikroppar och/eller komplement skett in vivo DAT görs på: navelsträngsblod nyfödda på prov som har blivit positiva med Rh-kontroll vid D-gruppering vid transfusionsutredningar vid AIHA utredningar AHG-teknik IAT antikroppsundersökningar (okända ak + kända ag, testerytrocyter) antigengrupperingar (okända ag + kända ak, testserum) serologisk förenlighetsprövning, MG-test IAT-PEG Antikroppsundersökningar (påvisning av svaga antikroppar ) 5 AHG-teknik • Rörmetod Solidfas metod • Gelmetod Flödescytometri ABO-systemet vårt viktigaste blodgruppssystem upptäcktes av K. Landsteiner år 1900 5.e viktigaste upptäck på 1900-talet Nobelpris 18 6 ABO-systemet antigen av polysackaridtyp Grundstruktur H-substans antigenen beskrivs av gener på ett locus Yttersta sockermolekylen ger specificiteten Genetisk styrda enzymer (transferaser) 19 20 ABO-systemet Reguljära ”naturliga” antikroppar (IgM) Landsteiner’s regel Irreguljära antikroppar Naturligt förekommande ak, oftast IgM Immun ak 21 7 Blodgrupper inom ABO-systemet ABO-gr Antigen Naturliga ak A A-ag Anti-B B B-ag Anti-A AB A-ag B-ag Inga 0 inga Anti-AB 22 Genotyp Fenotyp Antigen Blodgrupp A1 A1 A1 A2 A1 O A1 A A1 H A A2 A2 A2 O A2 A H A BB BO B B H B A1 B A1 B A, A1 B H AB A2 B A2 B A B H AB OO O H O 23 24 8 ”Transfusionsregler” Transfusion av erytrocyter Transfusion av plasma Givare Mottagare Givare Mottagare O (-) O, A, B, AB O (anti-AB) O A (A-ag) A, AB A (anti-B) A, O B (B-ag) B, AB B (anti-A) B, O AB (-) AB, A, B, O AB AB (A-ag, B-ag) 25 Anvisningar för provtagning 1. Rör och remiss ska vara förmärkt med namn och personnummer. 2. Kontrollera att uppgifter stämmer på rör och remiss. 3. ID-kontroll alt. Patienten skall själv uppge namn och personnummer. Uppgifterna kontrolleras mot rör och remiss. 4. Provtagaren intygar med sitt namnunderskrift att dessa provtagningsregler följts. 26 Fullständigt ABO-gruppering Antigengruppering I (Erytrocytsuspension) Antigengruppering II (”originalrör”) Antikroppssgruppering (Plasma/Serum) 27 9