Transfusionsmedicin
Immunhematologi
Blodgruppsserologi
Transplantationsimmunologi
Hemoterapi
Framställning av
blodkomponenter
Transfusion av
blodkomponenter
1
Blodgruppsserologi
att påvisa förekomst av olika blodgruppsantigen
att påvisa förekomst av antikroppar mot blodgruppsantigen
2
Antigen
ämnen som av immunsystemet uppfattas som
främmande
polysackarider
proteiner
glykolipider
lipopolysackarider
Cellulära ytantigener
artspecifika
individspecifika
vävnadspecifika
3
1
Antikroppar
proteinstruktur som
immunsystemets celler har
bildat mot ett visst antigen
en viktig del av
immunförsvaret
IgG, IgA, IgM, IgD, IgE
4
5
Blodgruppsantigen
genetiskt bestämda
individspecifika antigener
polysackarid- eller proteinmolekyler på erytrocytens yta
bestämmer blodgruppstillhörighet
Biologisk betydelse
Klinisk betydelse
kan ge upphov till antikroppsbildning
naturligt förekommande antikroppar
6
2
Blodgruppssystem
ca 29 olika blodgruppssystem med ca 285 olika
blodgruppsantigen
Blodgruppssystem
ABO-systemet
Rh-systemet
Kell
Duffy
Kidd
Lewis …
7
8
Blodgruppsserologiska metodiker
Antigen - antikroppsreaktion
Agglutinationsreaktionen
2 steg:
• Steg 1: sensibilisering (mantling, coating)
• Steg 2: agglutination
3
Steg 1:
ag+ak=agak
Faktorer som påverkar antigen-antikroppsreaktionen:
Specificitet
agak hålls samman av svaga krafter (vätebindningar,
jonbindningar, van der Waalska krafter, hydrofoba effekter)
Jämnviktkonstant
Jämviktkonstanten påverkas av:
• Ag/ak koncentration
• temperatur, olika temperaturoptimum
• mediets jonstyrka
• mediets pH
Steg 2:
Agglutinationen beror på:
• antikropparnas egenskaper
• de antigena determinanternas placering
• erytrocyternas Z-potential
4
Metoder
• Direkt agglutination (NaCl-teknik)
•
Ag/ak reaktion sker direkt i NaCl-miljö
• Indirekt agglutination
• Enzymteknik
• Antiglobulinteknik (AHG-teknik)
• Genteknik
• Flödescytometri
• Automatisering
AHG-teknik
DAT (Coomb’s test)
används för att påvisa om
sensibilisering av erytrocyter
med antikroppar och/eller
komplement skett in vivo
DAT görs på:
navelsträngsblod
nyfödda
på prov som har blivit
positiva med Rh-kontroll vid
D-gruppering
vid transfusionsutredningar
vid AIHA utredningar
AHG-teknik
IAT
antikroppsundersökningar
(okända ak + kända ag,
testerytrocyter)
antigengrupperingar (okända ag +
kända ak, testserum)
serologisk förenlighetsprövning,
MG-test
IAT-PEG
Antikroppsundersökningar
(påvisning av svaga antikroppar )
5
AHG-teknik
• Rörmetod
Solidfas metod
• Gelmetod
Flödescytometri
ABO-systemet
vårt viktigaste blodgruppssystem
upptäcktes av K. Landsteiner år 1900
5.e viktigaste upptäck på 1900-talet
Nobelpris
18
6
ABO-systemet
antigen av polysackaridtyp
Grundstruktur H-substans
antigenen beskrivs av gener på ett locus
Yttersta sockermolekylen ger specificiteten
Genetisk styrda enzymer (transferaser)
19
20
ABO-systemet
Reguljära ”naturliga” antikroppar (IgM)
Landsteiner’s regel
Irreguljära antikroppar
Naturligt förekommande ak, oftast IgM
Immun ak
21
7
Blodgrupper inom ABO-systemet
ABO-gr
Antigen Naturliga
ak
A
A-ag
Anti-B
B
B-ag
Anti-A
AB
A-ag
B-ag
Inga
0
inga
Anti-AB
22
Genotyp
Fenotyp
Antigen
Blodgrupp
A1 A1
A1 A2
A1 O
A1
A
A1
H
A
A2 A2
A2 O
A2
A
H
A
BB
BO
B
B
H
B
A1 B
A1 B
A, A1
B
H
AB
A2 B
A2 B
A
B
H
AB
OO
O
H
O
23
24
8
”Transfusionsregler”
Transfusion av
erytrocyter
Transfusion av
plasma
Givare
Mottagare
Givare
Mottagare
O
(-)
O, A, B, AB
O
(anti-AB)
O
A
(A-ag)
A, AB
A
(anti-B)
A, O
B
(B-ag)
B, AB
B
(anti-A)
B, O
AB
(-)
AB, A, B, O
AB
AB
(A-ag, B-ag)
25
Anvisningar för provtagning
1.
Rör och remiss ska vara förmärkt med namn och personnummer.
2.
Kontrollera att uppgifter stämmer på rör och remiss.
3.
ID-kontroll alt. Patienten skall själv uppge namn och
personnummer.
Uppgifterna kontrolleras mot rör och remiss.
4.
Provtagaren intygar med sitt namnunderskrift att dessa
provtagningsregler följts.
26
Fullständigt ABO-gruppering
Antigengruppering I (Erytrocytsuspension)
Antigengruppering II (”originalrör”)
Antikroppssgruppering (Plasma/Serum)
27
9
