Studieteknik –
några tips och råd
Pär Leijonhufvud1
6 november 2010
\
$
CC
BY:
2010, [email protected]
C
1
Innehåll
Inlärningsstilar
3
Lektionen
3
Minnet och minnestekniker
4
Association och visualisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5
Sömn och minne . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5
Tid och pauser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5
Anteckna
6
Strukturerade anteckningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6
Mindmapping . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7
Renskriv och komplettera dina anteckningar . . . . . . . . . . . . . . .
8
Anteckna på dator? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9
Lästeknik – att repetera på bästa vis
10
Planering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10
Läs boken i god tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10
Repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10
Blandade småtips
11
Registerkort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
Skriv om materialet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
Plugga i grupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
Egna knep och förutsättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
Prov
12
Hur prov blir till, rättas och bedöms . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12
Gamla prov, exempel- och instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . .
12
Förbered dig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12
Planera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13
1
Kör inte fast . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13
Avgränsa och begränsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13
Var tydlig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13
Olika typer av prov, inlämningar och examinationsuppgifter . . . . . . .
14
2
Inlärningsstilar
Det finns ett antal olika inlärningsstilar, och beroende på vilken eller vilka som
fungerar bäst för en själv får man ut mer eller mindre om man studerar enligt en
viss stil. Man kan kortfattat sammanfatta dem som auditativ, visuell och kinestetisk (se tabell 1). Efter grundskolan blir det svårare för kinestetikerna att lära i
skolan, först på de teoretiska gymnasielinjerna, men även i ännu större utsträckning på universitet och högskola. Om du känner att du är en kinestetiker finns
det dock möjligheter att lära på alla nivåer, men du måst nog räkna med att lägga
en hel del egen ansträngning på att "omvandla" materialet på ett sätt som passar
din stil; arbeta så långt som möjligt i grupparbeten, laborationer, studiebesök och
projektarbeten.
Stil
Visuell
Beskrivning
Dessa personer vill knyta materialet till synintryck, de vill se eller läsa.
Behöver se bilder, titta på föremål eller läsa en text för att minnas. Om
du tror att din inlärningsstil är visuell bör du anteckna och rita på lektionerna. Mindmapping är en anteckningsstil som ofta fungerar bra för
dessa personer.
Auditativ
De auditativa personerna upplever saker genom hörselintryck; de vill
höra vad läraren säger, och är ofta mycket noggranna med de exakta ordalydelserna. Nya termer och ord kan leda till problem, och bör
förklaras omedelbart. Om du är auditativ bör du fråga mycket på lektionerna och repetera muntligt när du studerar. Du kan spela in materialet
på band och lyssna på dem för att lära.
Kinestetisk Kinestetikerna vill involvera kroppen, vill uppleva saker fysiskt. Läsning är oftast för passivt för dessa, utan de bör lära genom att själva
göra praktiska övningar.
Tabell 1: Olika inlärningsstilar.
Lektionen
Under en fungerande lektion pågår i princip alltid en dialog. Kanske inte i den
bemärkelsen att alla pratar lika mycket1 , men däremot i det att både läraren och
eleverna i klassen är delaktiga i att det blir en bra lektion. Om eleverna inte ger
feedback till läraren både när de förstår och när de inte förstår får läraren svårt
1
Vilket för övrigt är en feltolkning av begreppet dialog; så länge alla parter är delaktiga i
konversationen är det en dialog.
3
att avgöra om han eller hon kan gå vidare, behöver förtydliga något eller behöver
förklara materialet på ett annat sätt. Nästan alla lärare har en repertoar på mer
än ett sätt att presentera och förklara materialet, och om du som elev känner att
du behöver få något på ett annat sätt måste du själv ta ansvaret för att ge läraren
signalen att du behöver något mer.
Det är enkelt att ge feedback. Nicka när du förstår, fråga när du inte förstår, och
ge "kontrollfrågor" när du är osäker på att du förstått något2 . På så sätt vet läraren
att du är med, och både klassen och läraren får ut mer av lektionstiden.
Minnet och minnestekniker
Det finns olika typer av minne (se figur 1), och för att lära in bör du vara medveten om skillnaden mellan dem. Kortfattat kan man säga att all information som
når hjärnan först kommer till det sensoriska minnet, med andra ord våra fem sinnen. Informationen stannar en mycket kort tid i det sensoriska minnet (tusendelar
av en sekund till maximalt någon sekund). Därefter når det korttidsminnet. Där
finns det kvar i några minuter, i undantagsfall upp till ett dygn, och omvandlas till
signalsubstans som skickas till långtidsminnet.
Sensoriska minnet → Korttidsminnet → Långtidsminnet
Figur 1: Olika minnestyper.
Långtidsminnet finns i hjärnbarken, och har en i det närmaste obegränsad kapacitet (man kan alltså inte få ett "fullt" minne). Däremot behövs det normalt repetition
för att vi skall kunna komma åt minnet och återhämta informationen. Man bör därför börja redan vid det sensoriska minnet och på den vägen skapa upprepningar
av information man vill hålla kvar i minnet. Desto fler repetitioner, med hjälp av
så många olika sinnen som möjligt, desto bättre möjligheter har vi att återhämta
det vi lärt oss.
När vi lär oss finns det några faktorer som gör att vissa saker bättre sitter fast i
minnet.
1. Vi minns bäst det som kommer först och sist. Om du t.ex. skall lära in ett
antal glosor kommer de första och sista normalt att sitta bättre.
2
Till exempel "Stämmer det alltså att metangas som avges från risfält och kors fisar och rapningar bidrar till växthuseffekten?"
4
2. Det som är avvikande. Om du i en rad glosor över frukter också får de
franska orden för järnhandel, tidelag3 och segelbåt kommer du att minnas
dessa bättre än frukterna.
3. Om en viss information upprepas (t.ex. om samma glosa återkommer i listan) så är det lättare att komma ihåg den.
4. Om du kan associera till bilder eller tidigare kunskap är det lättare att komma ihåg något. Att du vet hur en ananas ser ut, smakar och luktar, samt att
det är samma ord på svenska som franska gör det lättare att komma ihåg
just det ordet.
Association och visualisation
Om du kan associera ny information till något du redan kan, och sedan visualisera det som en bild blir det lättare att komma ihåg. Ju mer överdriven, våldsam,
absurd, sexuell och löjlig som bilden blir desto bättre kommer man ihåg den. Eftersom sådana bilder avviker från det normala blir de lättare att komma ihåg.
Sömn och minne
Om du tar tid att sova ordentligt kommer du att minnas bättre. Även om det inte
är utrett helt varför man sover, så är det helt klart att det finns starka positiva
effekter på minnet av sömn (Börsch-Haubold, 2006; Mignot, 2008). Det är därför
inte bortkastad tid att sova istället för att plugga. Man brukar sägs att en människa
behöver minst 5,5 h sömn per natt, helst minst 7 h, för att må bra.
Tid och pauser
För att lära in teoretiskt material bör du dela in tiden i pass om 30–50 minuter och
ta en paus mellan dessa. För praktiska saker (som laborationer, matematikuppgifter, osv) bör du däremot ha längre pass, för att ge hjärnan en chans att komma
in i ett tankemönster. Då det kan ta upp till 20 minuter att komma in i ett tankemönster är det där helt förkastligt att dela in tiden i små korta bitar; jobba istället
90–120 minuter åt gången med denna typ av övningar, och ta en lite längre paus
mellan. Undvik avbrott och distraktioner!
3
Sexuellt umgänge med djur.
5
Anteckna
Ta anteckningar på alla lektioner! Det fyller fyra huvudsakliga funktioner:
1. Det är på lektionerna du får reda på vad som är viktigt och centralt. Allt som
står i boken är inte lika viktigt.
2. De är ett ovärderligt verktyg för att repetera inför provet; här finns ju allt det
som är viktigt ordentligt nedtecknat!
3. Det är normalt att en andel av det som ingår i kursen inte står i boken, utan
bara kommer på lektionen. En del saker i boken är fel! Lyssna när läraren
berättar, jämför med det som står i boken, fråga om du är osäker på vilket
som stämmer.
4. Det tvingar dig att hänga med även om ämnet är trist, vädret ute är intressant
eller bänkkompisen snygg. . .
Ett förslag är att ta anteckningar i kollegieblock, och sedan sätta in i en pärm
(skriv datum och sidnummer på sidorna). Då får du allt på en plats, inklusive alla
stenciler som delats ut. En del lärare delar ut mycket extramaterial, och det är då
extra värdefullt att kunna ha dessa till nära till hands när du läser din anteckningar.
Strukturerade anteckningar
När du antecknar skall du se till att få med allt det viktiga. Beroende på hur snabbt
du skriver kan dina anteckningar vara allt från stödord till nästan ordagrant vad
läraren sagt inklusive alla bilder från tavlan, OH och PowerPoint. Om läraren
hänvisar till en sida i boken skriv ned den!
Rita bilder, det är inte bara ett sätt att visualisera informationen utan också ett sätt
"bryta upp" anteckningarna så att inte alla sidor ser likadana ut. Använd gärna
färgpennor. Om du antecknar enbart på e.g. höger sida har du alltid plats att i
närheten lägga till och komplettera.
6
Exempel på hur en sida anteckningar kan se ut
Ozonlagret
Ozonlagret skyddar mot UV-strålning.
Ozon är O3 .
Ozon: O3
90% i stratosfären (15–50 km)
Utan ozon inget högre liv på land! Ögon, hudcancer.
I de lägre delarna av atmosfären (troposfären) orsakar samma molekyl
skador på växter och djur.
Hur ozon kom till atmosfären
Inget syre när liv först uppstod. Fotosyntesen bildade O2 .
Energirik UV delar upp O2 i två radikaler. Mycket reaktiva. Reagerar
med andra O2 till O3 :
O2 (g)
O · (g) + O2 (g)
UV
−→
→
2O · (g)
O3 (g)
Mindre energirik UV-strålning sönderdelar ozon till syrgas och fritt syre:
O3 (g)
UV
−→
O2 (g) + O · (g)
Till slut en jämvikt; lika mycket bildades som bröts ned. Den mesta
UV-strålningen nådde inte markytan. Liv på land nu möjligt.
Mindmapping
En teknik som hjälper mycket är mindmapping. Det går ut på att man – på pappret
– skapar en visuell bild av hur materialet hänger ihop. När man använder mindmapping gäller några andra regler än för vanliga anteckningar:
1. Börja i mitten av pappret.
7
CFC P PP
q
Klor, fluor, kol
Klor frigörs
6
-
radikal
PP
Blockerar
UV
Ozonlagret
Starr
?
Klor delar O3
1
Samma Cl·
C
PP
q
P
)
C
C
C
C
CW
Hudcancer
Figur 2: Påbörjad mindmap för ozonlagret.
2. Koppla ihop informationen med hjälp av linjer.
3. På linjerna skriver man nyckelord. Använd korta och få ord.
Ett exempel på en mindmap för ozonlagret (bild 2) finns med som stöd när du
själv testar metoden.
Tillsammans med traditionella anteckningar kan mindmapping vara ett utmärkt
verktyg för att få ut det mesta av en lektion, lära in informationen och återkalla
den från minne vid behov. Fundera på vilket typ av material som lektionen eller
avsnittet handlar om, och välj det so lämpar sig bäst; mindmap passar t.ex. oftast
bättre för sammanhang och kopplingar än för e.g. matematik.
Renskriv och komplettera dina anteckningar
Dina anteckningar är en råtext som behöver kompletteras/renskrivas för att vara
ett bra verktyg. Att renskriva är också ett bra verktyg för att repetera! Det enklaste
sättet att renskriva är att lägga till i marginaler och mellan rader, men en del skriver
om sina anteckningar fullständigt (t.ex. på datorn hemma).
8
Exempel efter renskrivning
Ozonlagret
Ozonlagret skyddar mot UV-strålning (ultraviolett).
Ozon är O3 .
Ozon: O3
90% av ozonet i stratosfären (15–50 km) över markytan.
Utan ozon inget högre liv på land! Skadar ögon (grå starr) och ger
hudcancer, osv.
I de lägre delarna av atmosfären (troposfären) orsakar samma molekyl
skador på växter och djur. Marknära ozon, stör fotosyntesen, skador på
lungor/slemhinnor.
Hur ozonet kom till atmosfären
Inget syre i atmosfären när liv först uppstod (i havet). Fotosyntesen bildade O2 som kom upp i atmosfären.
Energirik UV-strålning delar upp O2 i två radikaler. Radikaler: fria atomer med oparade e− . Mycket reaktiva. Reagerar med andra O2 till O3 :
O2 (g)
O · (g) + O2 (g)
UV
−→
→
2O · (g)
O3 (g)
(1)
(2)
Mindre energirik UV-strålning sönderdelar ozon till syrgas och fritt syre
och absorberar därmed UV-strålningen:
O3 (g)
UV
−→
O2 (g) + O · (g)
(3)
Till slut uppstod en jämvikt; lika mycket O3 bildades som bröts ned (se
formel 1-2 och 3). Den mesta UV-strålningen nådde inte markytan. Liv
på land nu möjligt p.g.a. den minskade UV-strålningen.
Anteckna på dator?
Det finns både för och nackdelar med att anteckna på dator. Fördelarna är t.ex. att
du får en sökbar text som lätt kan utökas och ändras. Nackdelarna är att du har
9
svårare att få med bilder som e.g. ritas på tavlan. Om du får ut kopior av bilderna
från läraren så kan du i texten referera till dem. Om du inte har bilderna skriv in
en kort förklaraing, och komplettera så fort du hinner.
Lästeknik – att repetera på bästa vis
Planering
Det första du bör göra är att planera. Om du har fått en kursplan använd den,
annars kan du använda innehållsförteckningen i boken som ett stöd. Planera vad
som kommer efter vartannat, lägg upp en rimlig plan för när du skall arbeta.
Läs boken i god tid
Försök att läsa avsnittet i boken innan lektionen. Dels har det fördelen att du vet
vad som läraren skall gå igenom, men också – och kanske viktigare – att du redan
innan läraren börjar prata vet vad du inte riktigt förstod.
Repetition
Man kan säga att du bör läsa materialet fyra gånger:
1. Snabbläsning Gå igenom materialet snabbt för att få en överblick. Om det
är en längre text behöver du inte läsa varje ord, bara se vad varje avsnitt/stycke
handlar om.
2. Fördjupad läsning Läs igen, denna gång ordentligt och lägg märke till vad
som är viktigt. Du kan markera i marginalen eller skriva på ett separat papper,
men se till att du vid denna genomläsning hittar allt det som är viktigt och centralt
i materialet.
3. Frågeställningar Här jobbar du med gamla prov, instuderingsfrågor, osv och
arbetar på att ta fram materialet i den form du behöver det på provet.
10
4. Repetition Repetera kontinuerligt för att förstärka minnesbilden. Tänk på hur
minnet fungerar, repetitioner inom 24 timmar ger mycket mer än med flera veckors mellanrum.
Blandade småtips
Registerkort
Om du har en massa fakta (molekyler, ord, franska glosor, verbformer på Quenya)
att plugga in är ett knep som fungerar för många att skriva upp dem på en bunt
registerkort (eller mindre papperslappar). På ena sidan skriver du "frågan", på den
andra "svaret".
6CO2 + 6H2 O → C6 H12 O6 + 6O2 ,
sker i gröna växter
Exempel: fotosyntesen —
kloroplaster är ursprungligen cyanobakterier
Skriv om materialet
För en del är det bra att reducera materialet till några sidor komprimerade fakta,
och sedan plugga med hjälp av det.
Plugga i grupp
Gå ihop några stycken och plugga tillsammans. Är man flera är chansen stor att
åtminstone någon fick med en viss sak från lektionen, och kan förklara för de
andra. Om man har instuderingsfrågor kan man turas om att svara på frågorna för
hela gruppen: man lär sig aldrig bättre än när man förklarar något!
Egna knep och förutsättningar
Om du lär dig bättre genom att höra något kan du t.ex. läsa upp texten för dig
själv, eller t.o.m. läsa in den på band/MP3 och spela upp för dig själv.
11
Prov
Hur prov blir till, rättas och bedöms
Det finns en ganska enkel bakgrund till de flesta provfrågor du kommer att se
under din skoltid. Det är en kedja av händelser:
1. Läraren vill testa djupet på elevens kunskaper om ett visst begrepp.
2. Läraren skapar en fråga som (förhoppningsvis) testar om eleven förstått eller känner till begreppet i fråga4 .
3. Eleven besvarar frågan .
4. Läraren läser svaret för att avgöra om eleven förstått (och förklarat!) begreppet.
Nyckeln till framgång som elev ligger i punkt 3. Om du tar en minut och först
tänker på vad läraren vill veta spara du inte bara tid, utan ökar också drastiskt dina
möjligheter att få ett högre betyg. Du kanske till och med skall göra en kort lista
på vad som skall med i ditt svara innan du börjar besvara frågan? Tänk på att i
betygskriterierna finns det fraser som beskriver vad som efterfrågas, och det ka
vara bra att hålla dessa i minnet när du svarar.
Gamla prov, exempel- och instuderingsfrågor
Många lärare delar ut instuderingsfrågor eller t.o.m. kopior av gamla prov till sina
klasser. Utnyttja detta, arbeta med dessa tills du känner att du kan besvara alla
dessa frågor ordentligt. Om du studerar i grupp kan ni jämföra varandras svar med
varandra. Om det finns instuderingsfrågor i boken se till att arbeta med dessa, men
kom ihåg att läraren kan välja att lägga tonvikten på helt andra saker än bokens
författare.
Förbered dig
Kontrollera enkla saker som vilka hjälpmateriel som är tillåtna (ordbok, miniräknare, formelsamling, etc). Se till att du är bekant med dessa, och att du inte är
beroende av något annat.
4
Vare sig det är "Hur fortplantar sig mossor?", "Vilka kasus finns i finno-ugriska språk?" eller
"Vilka behov har lett evolutionen från fiskar till däggdjur?", "Vilka faktorer ledde till Harolds
förlust vid Stamford Bridge år 1066?".
12
Planera
För att hinna med allt på ett prov bör man planera. Börja med att titta igenom
provet, se vilka förutsättningar som gäller. Dela sedan upp tiden på ett rimligt sätt.
Ofta kan du göra mycket av detta redan innan provtillfället. Räkna på hur mycket
tid du har på varje fråga, se till att du har allt du behöver färdigt (extra pennor,
sudd, linjal, miniräknare, tabellhäfte, osv).
Kör inte fast
Om du kör fast på en fråga; gå vidare och kom tillbaka. Du kan t.ex. anteckna
vilka frågor du skall återvända till på ett löst papper, överst på provet, eller på
bänken (men sudda efteråt). Håll ett öga på klockan, slösa inte bort tid på en fråga
om du bättre kan använda tiden på att besvara flera andra frågor.
Avgränsa och begränsa
Fundera kort på vilket svar läraren vill ha innan du börjar skriva. Vill denne ha
två exempel på symbios, alla reaktionsformlerna i citronsyracykeln eller en kort
uppsats där du beskriver hur lejon jagar i flock? Om det finns utrymme på provet
för svaret på en fråga är det en indikation på hur långt ditt svar bör vara, annars
bör du fråga läraren. Om denne säger "ett stycke, max en sida" innebär detta att
det inte finns något värde i att skriva mer; det som efterfrågas får plats på det
utrymmet, och mer information ger inte mer poäng/högre betyg.
Tänk även på vilket betygs- eller poängvärde frågan har. Om det är en fråga med
lågt värde är det troligtvis inte en fråga där du har nytta av att skriva långa djupgående utredningar, vilket du däremot troligtvis har om frågan är "värd" mer.
Var tydlig
Gör det lätt för läraren att se vad du svarat på frågan. Det är mycket sällan som det
är den absoluta mängden skriven text som är avgörande för hur läraren bedömmer
ditt svar. Fundera ett ögonblick över vad du vill säga och hur du tydligast säger
det.
13
Olika typer av prov, inlämningar och examinationsuppgifter
Under din studietid kommer du att träffa på många olika former av examinationer, inte bara klassiska salskrivningar. Vissa av dessa kräver lite medvetenhet om
vad som krävs, och inte alla former lämpar sig på alla nivåer. Till exempel vore
en det svårt att skapa en hemtenta på orgelbundna franska verb, medan en statistiskt analys över miljöfaktorers påverkan på människors fruktsamhet kanske bäst
genomförs som en hemskrivning.
Hemskrivning eller inlämningsuppgift
Här har du möjlighet att arbeta i din egen takt utan akut tidspress. Å andra sidan
har du oftast ett krav på dig att gå bortom enkla fakta, utan du behöver normalt
resonera och arbeta vidare med utgångspunkt från materialet. Se till att du är klar
över vad som förväntas och över vad som krävs av dig. Får du kommunicera med
klasskamrater? Skall du referera till boken eller andra källor? Hur skall formatet
se ut5
Skrivning med boken
Här har du under skrivningens möjlighet att referera till boken (eller annan referensmateriel). Detta innebär inte att du kan låta bli att läsa på, utan skall snarare
ses som ett stöd för att att kontrollera enstaka fakta. Det finns studier som visar
att elever oftast lägger ned för mycket tid på att leta i boken under den här typen
av prov och inte i allmänhet presterar bättre (Davis, 1993, sidan 245f) än på vanliga prov (även om många uppfattar det som mindre stressande att ha tillgång till
boken).
Grupparbeten
Et grupparbete fyller flera olika funktioner; till exempel kan det vara ett tillfälle att
öva samarbete eller att genomföra en uppgift som vore orimlig för en ensam elev.
Se till att ni i gruppen arbetar strukturerat och med ett mål som ni alla gemensamt
är klara över. Ni skall alla både vara nöjda med er produkt och gemensamt vara
ansvariga för den.
5
Särskilt på högskolan är det oftast viktigt att formatet stämmer med kraven, men det skadar
inte heller på lägre nivåer, och kan ofta vara ett krav för full poäng.
14
Presentationer
Om du (ensam eller i grupp) skall presentera något inför gruppen är det viktigt
att du noggrant förberett presentationen. Är du klar över vad du vill ha sagt? Kan
du svara på frågor? Vilka hjälpmedel (OH, dator, tavlan, stenciler, etc) skall du
använda? Använd de saker som hjälper dig, låt bli de saker som inte förbättrar din
presentation.
Referenser
Angelica Börsch-Haubold. Sleep and learning. Science in School, 3:63–66, 2006.
Barabara Gross Davis. Tools for Teaching. Jossey-Bass, San Fransisco, 1993.
ISBN 1-55542-568-2.
Mattias Kellquist and Mats Eneroth. Studieteknik för universitet och högskola.
Svenska Studieteknikförlaget, Stockholm, 2003. ISBN 91-630-8338-8.
Emmanuel Mignot. Why we sleep: The temporal organization of recovery. PLos
Biology, 6(4):e106, 2008. doi: 10.1371/journal.pbio.0060106.
15
