månadsbladet

MÅNADSBLADET
Februari
2004:2
BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND
Miljöstatus för Bohuskusten, publicerat 13 februari, baserat på provtagningar 3-4 februari.
Nyheter
Löst oorganiskt kväve
i ytvattnet
MÅNADSBLADET
Fr.o.m. detta månadsblad har några
små förbättringar gjorts. Bl.a. har syrediagrammen fått ytterligare förklaringar och i klorofyllkartan som döps
om kommer numera mängden klorofyll att presenteras som ett viktat djupmedelvärde (µg/l) istället för som tidigare ett djupintegrerat värde.
ÅRSRAPPORTER
Nu är 2003 års hydrografi- resp.
växtplanktonsammanställningar klara
och finns på förbundets hemsida, under flikarna hydrografi resp. plankton.
HÖGA GÖTA ÄLV FLÖDEN 2001
SMHI har undersökt och beskrivit hur
de höga flödena i Göta älv 2001 på-
-
MARINT LIV I GÖTEBORG
Miljöförvaltningen i Göteborg har gått
igenom ett hundratal undersökningar
med uppgifter om marina växter och
djur i Göteborgs kommun och därefter sammanställt dokumentet ’Marint
liv i Göteborg’, PM 2003:12. Dokumentet finns på www.miljo.goteborg.se » Trycksaker » PM.
-
(summa NO2, NO3 och NH4+)
verkat havet. Rapporten finns på
Bvvf:s hemsida, under fliken hydrografi.
Mycket mera
än normalt
KOSTERFJORDEN
Mera än normalt
Normala värden
(månadsmedel 1990−1999)
Mindre än normalt
Mycket mindre
än normalt
Inget närsaltprov
BYTTELOCKET
INRE GULLMARN
BROFJORDEN
BYFJORDEN
ALSBÄCK
BOTTENMILJÖ
Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund
och tre fjordar i Skagerrak är nu analyserad och finns på Bvvf:s hemsida.
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
GALTERÖ
Hydrografi
ÅSTOL
Januari månad bjöd överlag på kallt
väder och månadsmedeltemperaturen
hamnade 0.5 grader under det normala. Månadsnederbörden blev något
större än normalt och grundvattennivåerna låg kring det normala
för årstiden.
Vid februari månads mätning återfanns fast is och drivis på många ställen längs kusten. Stationen Inre
Gullmaren kunde därför inte provtas.
Ytvattentemperaturen var normal för
INSTÖ RÄNNA
DANAFJORD
ÄLVSBORGSBRON
SKALKORGARNA
forts. nästa sida
VALÖ
Syr
eförhållanden
Syreförhållanden
10
60
4
80
2
100
0
0
8
10
6
4
20
2
30
10
Koljöfjord
8
10
Djup, m
6
10
Havstensfjord
6
20
4
30
2
0
Syrgas, ml/l
40
0
Syrgas, ml/l
8
Djup, m
Alsbäck
Syrgas, ml/l
Djup, m
0
20
0
40
−2
0
4
8
Syrgas, ml/l
F
M A
M
J
J
A
S
Månad
O
N
D
J
F
−2
0
4
8
Syrgas, ml/l
F
M A
M
J
J
A
S
Månad
O
N
D
J
F
−2
0
4
8
Syrgas, ml/l
F
M A
M
J
J
A
S
Månad
O
N
D
J
F
Diagrammen visar syrgashalter vid botten samt djupprofilen för aktuell månad i tre utvalda fjordar där syresituationen är av
speciellt intresse ( ∗ = ingen mätning, ∆ = saknat bottenvärde). Värden för Byfjorden visas ej men det är så gott som alltid syrefritt
i bottenvattnet där. När syrgashalterna går under 2 ml/l flyr de flesta fiskar området. Redan vid 3-4 ml/l skadas unga individer och
bottenlevande djur. Provtagningarna vid Alsbäck finansieras av Gullmarens kontrollprogram.
Producerat av
 citera oss gärna men glöm inte att ange källan
ISSN 1651-3479
www.smhi.se
Redaktör Anna Karlsson
Uppdragsgivare och utgivare
Bohuskustens vattenvårdsförbund
Box 305, 451 18 Uddevalla
Telefon 0522-159 80
www.bvvf.com
Kontaktperson Ann-Christine Lundqvist
forts. Hydrografi
årstiden och låg mellan 0-2 grader.
Vid Valö och stationerna norr om
Gullmaren var vattenmassan välblandad ned till ca 20 m djup. I de
inre delarna var ytvattenskiktet 5-10
m tjockt. Överallt uppmättes normala
ytsalthalter. Inte heller närsalthalterna
avvek från det normala. I Byfjorden
uppmättes svavelväte från 30 m djup
ned till botten De uppmätta bottensyrgashalterna var normala vid alla
mätstationer.
Anna Karlsson
Klorofyll & Skadliga Alger
(µg klorofyll a per liter)
KOSTERFJORDEN
Mkt höga > 4.5
D
Höga 2.4 − 4.5
Måttliga 1.1 − 2.3
Låga 0.4 − 1.0
Algsituationen
Mkt låga < 0.4
Från och med denna månaden kommer den kvantitativa (celler per liter)
förekomsten av plankton redovisas,
mot i tidigare månadsrapporter kvalitativa analyser.
Februari var en lugn månad vad gäller växtplankton. Vid alla stationer
förutom Havstensfjorden och Koljöfjorden, verkar det dock som att vårblomningen stod i startgropen. Detta
på grund av att det fanns ganska
många arter av kedjebildande och solitära kiselalger vilka brukar dominera
under vår- och höstblomningar. Bland
typiska vårarter fanns Skeletonema
costatum med högst täthet vid Åstol
(25 500 celler/l). Det var alltså inga
större tätheter varken av de enskilda
kiselalgs-arterna eller av några andra
grupper. Det fanns några tydligt
”gamla” höstarter i proven, därav flera
arter inom släktet Ceratium, som är
dinoflagellater. Där kan det nämnas
att C. lineatum förekom med 1200
celler/l vid station Havstensfjorden
och C. tripos med 1300 celler/l vid
Stretudden, vilket är relativt glest i
planktonsammanhang. Det totala
antalet växtplankton vid mättillfället
låg mellan 30 000 – 60 000 celler/l.
Arter analyserade
Inget klorofyll a prov
BYTTELOCKET
D
INRE GULLMARN
BROFJORDEN
BYFJORDEN
ALSBÄCK
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
GALTERÖ
Alger skadliga för fisk
ÅSTOL
Även halterna av klorofyll a visade att
det var lite växtplankton i vattnet vid
tidpunkten för månadens provtagning. Halterna på enskilda djup låg
runt 0.5 µg/l i Koljöfjorden och i
Havstensfjorden och mellan 0.8-1.0
µg/l vid övriga stationer.
Ann-Turi Skjevik
INSTÖ RÄNNA
A Alexandrium spp. PSP
D Dinophysis spp. DSP
spp.
P Pseudonitzschia
ASP
DANAFJORD
ÄLVSBORGSBRON
D
SKALKORGARNA
VALÖ
Månadens alg februari 2004
Thalassionema nitzschioides
Den karaktäristiskt kedjebildande
kiselalgen Thalassionema nitzschioides
kan man hitta mer eller mindre året om i
planktonproven. Den är dock framför allt
vanlig under vårblomningen som så
många andra kiselalger. Arten är strikt
autotrof, det vill säga den utnyttjar solljuset som energikälla.
Kartan illustrerar det viktade djupmedelvärdet klorofyll a (0 till maximalt 30 m
djup) uttryckt som µg/l vid de olika stationerna. Eventuell förekomst av skadliga
alger vid de stationer där arter analyseras markeras med symbol.
DSP = Diarréframkallande skaldjursförgiftning,
PSP=Paralyserande skaldjursförgiftning,
ASP=Amnesisk skaldjursförgiftning.
Foto: Ann-Turi Skjevik
Kontr
ollpr
ogram för Bohuskustens vattenvår
dsförbund
Kontrollpr
ollprogram
vattenvårdsförbund
Syftet med kontrollprogrammet är att studera förändringar på lång och kort sikt gällande hydrografiska och hydrokemiska
förhållanden vilka är styrande för många av de biologiska processerna i den marina miljön. Totalt fjorton stationer ingår i
programmet och i samband med vattenprovtagningarna tas även planktonprov vid sex stationer. Provtagning sker en gång
per månad, under första tisdagen och onsdagen i månaden. Provtagningsdjupen är 0.5, 2, 5, 10, 15, 20, 30 o.s.v ned till
botten. För rådata, mer information och tidigare rapporter, besök vattenvårdsförbundets webbplats www.bvvf.com
Musslor
För information om alggifter i musslor ring telefonsvararen ”Blåmusslan” tel. 031-60 52 90 eller besök www.bvvf.com
alternativt Livsmedelsverkets webbplats www.slv.se och sök efter ”musslor”. Kommersiellt odlade musslor i handeln skall
alltid vara giftfria.