månadsbladet

MÅNADSBLADET
BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND
Februari
2005:2
Miljöstatus för Bohuskusten, publicerat 25 februari, baserat på provtagningar 1-2 februari.
Nya rapporter
Bohuskustens vattenvårdsförbunds
samtliga undersökningsmoment är
nu klara och finns på hemsidan. Det
gäller Årsrapport Hydrografi 2004,
Växtplanktonrapport m bilaga, Undersökning av hårdbottenfauna, Mobil
epibentisk fauna i grunda kustområden,
Makroalger i Brofjorden, Utbredning
och biomassa av fintrådiga grönalger
i grunda vikar utmed Bohuskusten,
Miljöföroreningar i Havet (beskr. av
Löst oorganiskt kväve
i ytvattnet
ämnen Bvvf analyserar), Övervakning av mjukbottenfauna längs Sveriges
västkust och Bottenmiljön i Kattegatt/
Öresund och tre fjordar i Skagerak analyserade genom fotografering,
Sedimentprofiler (SPI) 2004.
-
-
(summa NO2, NO3 och NH+4 )
Mycket mera
än normalt
KOSTERFJORDEN
Mera än normalt
Normala värden
(månadsmedel 1990−1999)
Mindre än normalt
Vidare finns nu även SMHI:s Sammanställning och utvärdering av
hydrografiska mätningar längs Bohuskusten.
Mycket mindre
än normalt
Inget närsaltprov
BYTTELOCKET
Hydrografi
INRE GULLMARN
BROFJORDEN
År 2005 inleddes med en riktigt
mild januarimånad. Månadsmedeltemperaturen hamnade mellan 4-5.5
grader över det normala i Bohuslän
och regnmängderna blev 50 % större
än normalt.
Den 8:e januari slog stormen Gudrun
till mot Sverige. Bohuskusten fick då
medelvindar på 29 m/s och byvinden
var uppe i 38 m/s. SMHI:s havsboj vid
Läsö registrerade signifikant våghöjd
på ca 4 m och max våghöjd på ca 5 m.
Det låga lufttrycket i kombination med
hårda vindar gav mycket höga vattenstånd längst västkusten. I Göteborg-
Torshamnen noterades 155 cm över
medelvatten. Så högt vattenstånd har
här en återkomsttid på ca 100 år.
BYFJORDEN
ALSBÄCK
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
GALTERÖ
Vid februari månads mätning låg ytvattentemperaturen mellan 1-3 grader
längs kusten. Generellt sett var de
översta 5 metrarna av vattenmassan
välomblandad. I närheten av tillflöden
var dock ytsalthalten låg i den översta
metern på grund av hög vattenföring på
många håll under januari.
ÅSTOL
INSTÖ RÄNNA
DANAFJORD
Närsalthalterna låg i stort på normala
forts. nästa sida
ÄLVSBORGSBRON
SKALKORGARNA
VALÖ
Syreförhållanden
60
4
80
2
100
0
0
4
8
Syrgas, ml/l
F
M A
M
J
J
A
S
Månad
O
N
D
J
F
10
6
4
20
2
30
−2
Koljöfjord
0
8
Djup, m
6
10
10
8
10
6
20
4
30
2
0
0
0
4
8
Syrgas, ml/l
F
M A
M
J
J
A
S
Månad
O
N
D
J
F
−2
Syrgas, ml/l
40
Havstensfjord
0
Syrgas, ml/l
8
Syrgas, ml/l
Djup, m
10
Djup, m
Alsbäck
0
20
40
0
4
8
Syrgas, ml/l
F
M A
M
J
J
A
S
Månad
O
N
D
J
F
−2
Diagrammen visar syrgashalter vid botten samt djupprofilen för aktuell månad i tre utvalda fjordar där syresituationen är av
speciellt intresse ( ∗ = ingen mätning, ∆ = saknat bottenvärde). Värden för Byfjorden visas ej men det är så gott som alltid syrefritt
i bottenvattnet där. När syrgashalterna går under 2 ml/l flyr de flesta fiskar området. Redan vid 3-4 ml/l skadas unga individer och
bottenlevande djur. Provtagningarna vid Alsbäck finansieras av Gullmarens kontrollprogram.
Producerat av
Kontaktperson Ann-Christine Lang
 citera oss gärna men glöm inte att ange källan
ISSN 1651-3479
www.smhi.se
Redaktör Anna Karlsson
Uppdragsgivare och utgivare
Bohuskustens vattenvårdsförbund
Box 305, 451 18 Uddevalla
Telefon 0522-159 80
www.bvvf.com
forts. Hydrografi
nivåer för årstiden. Liten förhöjning av
silikat uppmättes dock vid bl.a. Åstol
och Galterö.
Syrgashalterna vid botten låg på
normala nivåer i Göteborgs södra
skärgård och ända upp till och med
Galterö. Till Havstensfjorden hade ett
rejält inflöde av syrerikt vatten skett
och syrgashalterna var därmed goda
från ytan till botten. Syrgasminimun,
Klorofyll & Skadliga Alger
4.28 ml/l, uppmättes på 15 m djup. Vid
botten (~40 m) var syrgashalten uppe
i hela 6.5 ml/l. Även till Koljöfjorden
hade lite nytt vatten sipprat in och
syresatt vattnet ned till 20 m djup. Till
byfjorden hade mycket lite vatten trängt
in och syrgashalterna här var i stort sett
oförändrade jämfört med december
månads mätning
(µg klorofyll a per liter)
KOSTERFJORDEN
Mkt höga > 4.5
Höga 2.4 − 4.5
Måttliga 1.1 − 2.3
Låga 0.4 − 1.0
Mkt låga < 0.4
Arter analyserade
Anna Karlsson
Inget klorofyll a prov
BYTTELOCKET
INRE GULLMARN
Algsituationen
Vid februari månads mätning rådde
fortfarande vinterförhållanden i våra
vatten. Låga celltätheter och klorofyllhalter samt höga närsalthalter i proverna
visar på detta. Lägst diversitet var det i
Havstensfjord och Koljöfjords ytvatten,
(0-10 meter) med totala celltätheter om
81 000 och 114 000 celler per liter respektive, fördelade på ett fåtal arter.
Vid övriga stationer, Danafjord. Åstol,
Stretudden och Kosterfjord var det
också låga celltätheter. Här var diver-
BROFJORDEN
ALSBÄCK
siteten dock något högre och kiselalgen
Skeletonema costatum kunde observeras i
uppemot 28 000 celler per liter i Danafjords ytvatten. Pseudo-nitzschia delicatissima-gruppen, även det kiselalger, tillika
potentiellt giftiga, fanns med ca 6000
celler per liter vid Stretudden.
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
GALTERÖ
Alger skadliga för fisk
ÅSTOL
INSTÖ RÄNNA
I övrigt var det bara mycket små flagellater, 3-10µm, som det fanns mer än
bara enstaka celler av.
Ann-Turi Skjevik
BYFJORDEN
DANAFJORD
A Alexandrium spp. PSP
D Dinophysis spp. DSP
spp.
P Pseudonitzschia
ASP
ÄLVSBORGSBRON
SKALKORGARNA
VALÖ
Månadens alg februari 2005
Protoperidinium bipes
Alla arter i detta dinoflagellatsläkte är
heterotrofa, det vill säga att de saknar
förmågan att utnyttja solenergin i fotosyntes. Just denna arten är en av de
minsta inom släktet, ca 20 µm från spets
till spets.
Kartan illustrerar det viktade djupmedelvärdet klorofyll a (0 till maximalt 30 m djup)
uttryckt som µg/l vid de olika stationerna.
Eventuell förekomst av skadliga alger vid
de stationer där arter analyseras markeras
med symbol.
DSP = Diarréframkallande skaldjursförg
iftning,
PSP=Paralyserande skaldjursförgiftning,
ASP=Amnesisk skaldjursförgiftning.
Foto: Ann-Turi Skjevik
Kontrollprogram för Bohuskustens vattenvårdsförbund
Syftet med kontrollprogrammet är att studera förändringar på lång och kort sikt gällande hydrografiska och hydrokemiska
förhållanden vilka är styrande för många av de biologiska processerna i den marina miljön. Totalt fjorton stationer ingår i
programmet och i samband med vattenprovtagningarna tas även planktonprov vid sex stationer. Provtagning sker en gång
per månad, under första tisdagen och onsdagen i månaden. Provtagningsdjupen är 0.5, 2, 5, 10, 15, 20, 30 o.s.v ned till
botten. För rådata, mer information och tidigare rapporter, besök vattenvårdsförbundets webbplats www.bvvf.com
Musslor
För information om alggifter i musslor ring telefonsvararen ”Blåmusslan” tel. 031-60 52 90 eller besök www.bvvf.com
alternativt Livsmedelsverkets webbplats www.slv.se och sök efter ”musslor”. Kommersiellt odlade musslor i handeln skall
alltid vara giftfria.