MÅNADSBLADET
BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND
Maj
2005:5
Miljöstatus för Bohuskusten, publicerat 23 maj, baserat på provtagningar 2-3 maj.
Hydrografi
Det milda vädret i slutet av mars höll i
sig en bra bit in i april, vilket gjorde att
månaden som helhet blev 1.5 – 2 grader
varmare än normalt längs Bohuskusten.
I slutet av april rådde högtrycksbetonat
väder med mycket sol och stora skillnader mellan dag- och nattemperaturen. April blev en torr månad med
ca 50% av normal nederbördsmängd
för Bohuskustens del.
Vid mätningarna i början på maj
låg ytvattentemperaturen på ca 9-10
grader, vilket för årstiden är normalt.
Liksom föregående månad uppmättes
i maj relativt låga ytsalthalter vid
flera stationer. Ytsalthalter under det
normala uppmättes från Koljöfjorden
och norrut, dock ej vid Inre Gullmarn.
De allmänt låga salthalterna längs Bohuskusten hänger samman med att det
från mitten av april till månadsskiftet
varit utflöde från Östersjön. Detta
mindre salta ytvatten letar sig upp längs
den svenska kusten och resulterar alltså
i att låga salthalter nu uppmätts i början
på maj, speciellt i de norra delarna av
Bohuskusten
Löst oorganiskt kväve
i ytvattnet
Halterna av löst oorganiskt fosfor, kväve
och kisel i ytvattnet var normalt låga
vid samtliga stationer. Vid Galterö och
Koljöfjorden uppmättes lägre kvävehalt
än normalt.
-
-
(summa NO2, NO3 och NH+4 )
Mycket mera
än normalt
KOSTERFJORDEN
Mera än normalt
Normala värden
Syrgashalterna i bottenvattnet uppmättes på de f lesta håll till normala nivåer. Både i Byfjorden och i
Koljöfjorden var dock syrgashalten
vid botten fortsatt lägre än normalt.
I Havstensfjordens bottenvatten har
syrgashalten fortsatt sjunka och var
vid mätningen nere på 3.5 ml/l, vilket
dock är normal nivå den här tiden på
året. I Koljöfjorden däremot uppgick
syrgashalten vid botten endast till 0.85
ml/l och ända upp till 20 meters djup
låg syrgashalten under 1 ml/l, vilket är
mycket lågt. I stort sett hela volymen
av bottenvatten, från språngskiktet och
ner till botten, innehöll alltså mycket
lite syre. Detsamma gäller i Byfjorden
där svavelväte återfanns från 30 meters
djup ner till botten och en syrgashalt på
0.73 ml/l uppmättes vid 20 m.
(månadsmedel 1995−2004)
Mindre än normalt
Mycket mindre
än normalt
Inget närsaltprov
BYTTELOCKET
INRE GULLMARN
BROFJORDEN
BYFJORDEN
ALSBÄCK
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
GALTERÖ
ÅSTOL
INSTÖ RÄNNA
DANAFJORD
Anna Ingemansson
ÄLVSBORGSBRON
SKALKORGARNA
VALÖ
Syreförhållanden
60
4
80
2
100
0
0
4
8
Syrgas, ml/l
M
J
J
A
S
O N
D
Månad
J
F
M A M
10
6
4
20
2
30
−2
Koljöfjord
0
8
Djup, m
6
10
10
8
10
6
20
4
2
30
0
0
0
4
8
Syrgas, ml/l
M
J
J
A
S
O N
D
Månad
J
F
M A M
−2
Syrgas, ml/l
40
Havstensfjord
0
Syrgas, ml/l
8
Syrgas, ml/l
Djup, m
10
Djup, m
Alsbäck
0
20
40
0
4
8
Syrgas, ml/l
M
J
J
A
S
O N
D
Månad
J
F
M A M
−2
Diagrammen visar syrgashalter vid botten samt djupprofilen för aktuell månad i tre utvalda fjordar där syresituationen är av
speciellt intresse ( ∗ = ingen mätning, ∆ = saknat bottenvärde). Värden för Byfjorden visas ej men det är så gott som alltid syrefritt
i bottenvattnet där. När syrgashalterna går under 2 ml/l flyr de flesta fiskar området. Redan vid 3-4 ml/l skadas unga individer och
bottenlevande djur. Provtagningarna vid Alsbäck finansieras av Gullmarens kontrollprogram.
Producerat av
Kontaktperson Ann-Christine Lang
citera oss gärna men glöm inte att ange källan
ISSN 1651-3479
www.smhi.se
Redaktör Anna Karlsson
Uppdragsgivare och utgivare
Bohuskustens vattenvårdsförbund
Box 305, 451 18 Uddevalla
Telefon 0522-159 80
www.bvvf.com
Klorofyll & Skadliga Alger
Algsituationen
Maj månads planktonprover innehöll
en hel del potentiellt giftiga arter.
Dinoflagellatsläktet Alexandrium spp,
som kan vara mycket giftigt för människor om det ackumuleras i musslor,
återfanns vid samtliga stationer över
riskvärdet om 300 celler/l. Högsta
värdet, 750 celler/l uppmättes i Stretuddens ytprov (0-10 m). Även norska
analyser varnar för Alexandrium, och i
centrala Skagerrak har det observerats
4000 celler/l.
Det potentiellt giftiga släktet Dinophysis, även det dinoflagellater, återfanns
också vid alla stationer, dock under
riskvärdet. Kiselalgerna Pseudo-nitzschia
spp fanns i relativt stora mängder i
Havstensfjordens ytprov och Koljöfjordens djupprov (10-20 m), dock
långt under riskvärdet som ligger på
1 miljon celler/l. Proverna från dessa
stationer var förövrigt de enda som innehöll mycket kiselalger. I Koljöfjorden
fanns exempelvis Skeletonema costatum
(µg klorofyll a per liter)
med ca 2 miljoner celler/l både i ytoch djupprovet. Detta präglade även
klorofyllvärdena, då Koljöfjorden och
Havstensfjorden hade 3,8 och 2,8 µg/l
respektive i ytan. Övriga stationer låg
runt 1 µg/l. Där var det en dominans
av heterotrofa flagellater, dinoflagellater
och ciliater.
Inom släktet Heterosigma finns arter
som kan vara giftiga för fisk. Släktet är
flagellater ur klassen Raphidophyceae,
(precis som den ökände fiskdödaren
Chattonella spp) och fanns i olika tätheter vid alla stationer. Flest uppmättes i
Danafjord och Åstols ytprover, 240 000
respektive 105 000 celler/l.
Det observerades i övrigt stora mängder
hoppkräftor, havsborstmasklarver, mussellarver och andra små djurplankton i
månadens levande prover.
KOSTERFJORDEN
Mkt höga > 4.5
A
Höga 2.4 − 4.5
Måttliga 1.1 − 2.3
Låga 0.4 − 1.0
Mkt låga < 0.4
Arter analyserade
Inget klorofyll a prov
BYTTELOCKET
A
INRE GULLMARN
BROFJORDEN
ALSBÄCK
A
A
BYFJORDEN
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
GALTERÖ
Alger skadliga för fisk
ÅSTOL
A
INSTÖ RÄNNA
Ann-Turi Skjevik
DANAFJORD
A
A Alexandrium spp. PSP
D Dinophysis spp. DSP
spp.
P Pseudonitzschia
ASP
ÄLVSBORGSBRON
SKALKORGARNA
VALÖ
Månadens alg maj 2005
Pyramimonas sp.
Denna lilla grönalg (< 10µm) förekom
rikligt i maj månads planktonprover.
Släktet har fyra flageller och är lätt att
identifiera med sin speciella form.
Foto: Ann-Turi Skjevik
Kartan illustrerar det viktade djupmedelvärdet klorofyll a (0 till maximalt 30 m djup)
uttryckt som µg/l vid de olika stationerna.
Eventuell förekomst av skadliga alger vid
de stationer där arter analyseras markeras
med symbol.
DSP = Diarréframkallande skaldjursförg
iftning,
PSP=Paralyserande skaldjursförgiftning,
ASP=Amnesisk skaldjursförgiftning.
Kontrollprogram för Bohuskustens vattenvårdsförbund
Syftet med kontrollprogrammet är att studera förändringar på lång och kort sikt gällande hydrografiska och hydrokemiska
förhållanden vilka är styrande för många av de biologiska processerna i den marina miljön. Totalt fjorton stationer ingår i
programmet och i samband med vattenprovtagningarna tas även planktonprov vid sex stationer. Provtagning sker en gång
per månad, under första tisdagen och onsdagen i månaden. Provtagningsdjupen är 0.5, 2, 5, 10, 15, 20, 30 o.s.v ned till
botten. För rådata, mer information och tidigare rapporter, besök vattenvårdsförbundets webbplats www.bvvf.com
Musslor
För information om alggifter i musslor ring telefonsvararen ”Blåmusslan” tel. 031-60 52 90 eller besök www.bvvf.com
alternativt Livsmedelsverkets webbplats www.slv.se och sök efter ”musslor”. Kommersiellt odlade musslor i handeln skall
alltid vara giftfria.
