MÅNADSBLADET BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Juni 2005:6 Miljöstatus för Bohuskusten, publicerat 22 juni, baserat på provtagningar 7-9 juni. Hydrografi Maj månad bjöd på mestadels ostadigt och lågtrycksbetonat väder med blygsamma temperaturer. Högsommarvärme förekom endast under några enstaka dagar och då främst i de sydöstra delarna av landet. För Bohuskustens del blev månaden som helhet både något kyligare och blötare än normalt. Löst oorganiskt kväve i ytvattnet på normala och låga nivåer. Vid Valö uppmättes dock något högre halter än normalt av oorganiskt kväve och kisel, troligtvis till följd av att Götaälvvatten kunnat leta sig söderut i samband med att Baltiska strömmen försvagats. Fosfathalten var marginellt över det normala vid Stretudden och inre Gullmarn. De blygsamma lufttemperaturerna resulterade i att även ytvattentemperaturen på flera håll var låg. Vid samtliga stationer uppmättes en temperatur i ytan på endast 12-14 grader. Salthalten i ytvattnet var normal utom vid Åstol, Instö ränna, Byttelocket och Stretudden där högre salthalt än normalt uppmättes. Mätningarna, som utfördes 8-9 juni, föregicks av några dagar med inflöde till Östersjön. Detta får till följd att utflödet av Östersjövatten som normalt går norrut längs svenska kusten, den s.k. Baltiska strömmen, avmattas och i stället kunde saltare vatten från Skagerrak leta sig ner längs kusten. Detta ses också tydligt i att bottenvattnet vid flera stationer är saltare än vanligt. Syrgashalterna i bottenvattnet var på de flesta håll normala för årstiden. På samtliga stationer utom i fjordarna innanför Orust höll sig syrgashalten över 4 ml/l. I Havstensfjorden har syret fortsatt att minska sedan föregående mätning och var i början på juni nere i närmare 2 ml/l närmast botten. Från botten och upp till ett djup av 20 m låg syrgashalten under 4 ml/l. Situationen i Koljöfjorden var ännu sämre, med syrgashalter under 1 ml/l i hela vattenmassan från 20 m ner till botten. Svavelväte förekom i bottenvattnet i Byfjorden från och med 30 meters djup och syrgashalten var också lägre än 4 ml/l mellan 15 och 30 meters djup. Närsalthalterna låg vid junimätningen Anna Ingemansson - (summa NO , NO3 och NH+4 ) Mycket mera än normalt KOSTERFJORDEN Mera än normalt Normala värden (månadsmedel 1995−2004) Mindre än normalt Mycket mindre än normalt Inget närsaltprov BYTTELOCKET INRE GULLMARN BROFJORDEN BYFJORDEN ALSBÄCK HAVSTENSFJORDEN KOLJÖFJORD GALTERÖ ÅSTOL INSTÖ RÄNNA DANAFJORD ÄLVSBORGSBRON SKALKORGARNA VALÖ Syreförhållanden 60 4 80 2 100 0 0 4 8 Syrgas, ml/l J J A S O N D J Månad F M A M J 10 6 4 20 2 30 −2 Koljöfjord 0 8 Djup, m 6 10 10 8 10 6 20 4 2 30 0 0 4 8 Syrgas, ml/l J J A S O N D J Månad F M A M J −2 Syrgas, ml/l 40 Havstensfjord 0 Syrgas, ml/l 8 Syrgas, ml/l Djup, m 10 Djup, m Alsbäck 0 20 0 40 0 4 8 Syrgas, ml/l J J A S O N D J Månad F M A M J −2 Diagrammen visar syrgashalter vid botten samt djupprofilen för aktuell månad i tre utvalda fjordar där syresituationen är av speciellt intresse ( ∗ = ingen mätning, ∆ = saknat bottenvärde). Värden för Byfjorden visas ej men det är så gott som alltid syrefritt i bottenvattnet där. När syrgashalterna går under 2 ml/l flyr de flesta fiskar området. Redan vid 3-4 ml/l skadas unga individer och bottenlevande djur. Provtagningarna vid Alsbäck finansieras av Gullmarens kontrollprogram. Producerat av Kontaktperson Ann-Christine Lang citera oss gärna men glöm inte att ange källan ISSN 1651-3479 www.smhi.se Redaktör Anna Karlsson Uppdragsgivare och utgivare Bohuskustens vattenvårdsförbund Box 305, 451 18 Uddevalla Telefon 0522-159 80 www.bvvf.com Klorofyll & Skadliga Alger Algsituationen Månadens planktonprover bjöd på artsammansättningar med relativt stor diversitet, lite olika beroende på om de var tagna vid stationerna längst in i fjordarna, Havstensfjord och Koljöfjord, eller vid de yttre stationerna, Danafjord, Åstol, Stretudden och Kosterfjorden. Vid de förstnämnda var det mycket mer dinoflagellater än kiselalger. I de övriga proven var det också större andel dinoflagellater, men skillnaden var inte lika stor. Månadens alg, Emiliania huxleyi, fanns vid samtliga stationer, dock i mycket varierande täthet. Det var ganska få celler i Havstens- och Koljöfjords prover, medan det vid de yttre stationerna fanns från 120 000 – 1,7 miljoner celler/l (Kosterfjorden respektive Danafjords ytprov, 0-10m). Med tanke på att Kosterfjorden ligger längst norrut och Danafjord längst söderut av stationerna, kan slutsatsen dras att populationen rört sig söderut, eftersom blomningen (µ µg klorofyll a per liter) uppstått utanför våra vatten och följt med strömmarna inåt Skagerrak. Årets blomning har inte varit lika påtaglig som 2004, då man kunde observera en mycket distinkt turkos färg på vattnet. Under 2005 års junimätning noterades att vid de stationer där E. huxleyi var riklig fanns det få alger i samma storleksgrupp (runt 10 µm). Av potentiellt giftiga alger kan nämnas dinoflagellaten Dinophysis acuminata. Den förekom över riskvärdet på flera stationer, och högst celltäthet, 1400 celler/l, observerades i Havstensfjords ytprov. Dinoflagellaten Alexandrium spp fanns i små mängder vid Åstol, Koljöfjord och Kosterfjorden. Det för fisk potentiellt skadliga släktet Heterosigma spp, fanns även denna månad i relativt stor utsträckning. Lägst täthet, 9000 celler/l observerades i Stretuddens ytprov, och högst, 110 000 celler/l i Koljöfjords ytprov. KOSTERFJORDEN D Mkt höga > 4.5 Höga 2.4 − 4.5 Måttliga 1.1 − 2.3 Låga 0.4 − 1.0 Mkt låga < 0.4 Arter analyserade Inget klorofyll a prov BYTTELOCKET D D BROFJORDEN ALSBÄCK KOLJÖFJORD D BYFJORDEN HAVSTENSFJORDEN GALTERÖ Alger skadliga för fisk ÅSTOL D INSTÖ RÄNNA DANAFJORD Ann-Turi Skjevik INRE GULLMARN D A Alexandrium spp. PSP D Dinophysis spp. DSP spp. P Pseudonitzschia ASP ÄLVSBORGSBRON SKALKORGARNA VALÖ Månadens alg juni 2005 Emiliania huxleyi Likt små diamanter ligger E. huxleyi och skimrar när man ökar förstoringen till 400 x på mikroskopet. Algen är uppbyggd av små kalkplattor som reflekterar ljuset och gör att den under blomning kan observeras med hjälp av satellitbilder. På bilden ser man en ansamling om 5-6 celler. Kartan illustrerar det viktade djupmedelvärdet klorofyll a (0 till maximalt 30 m djup) uttryckt som µg/l vid de olika stationerna. Eventuell förekomst av skadliga alger vid de stationer där arter analyseras markeras med symbol. DSP = Diarréframkallande skaldjursförg iftning, PSP=Paralyserande skaldjursförgiftning, ASP=Amnesisk skaldjursförgiftning. Foto: Ann-Turi Skjevik Kontrollprogram för Bohuskustens vattenvårdsförbund Syftet med kontrollprogrammet är att studera förändringar på lång och kort sikt gällande hydrografiska och hydrokemiska förhållanden vilka är styrande för många av de biologiska processerna i den marina miljön. Totalt fjorton stationer ingår i programmet och i samband med vattenprovtagningarna tas även planktonprov vid sex stationer. Provtagning sker en gång per månad, under första tisdagen och onsdagen i månaden. Provtagningsdjupen är 0.5, 2, 5, 10, 15, 20, 30 o.s.v ned till botten. För rådata, mer information och tidigare rapporter, besök vattenvårdsförbundets webbplats www.bvvf.com Musslor För information om alggifter i musslor ring telefonsvararen ”Blåmusslan” tel. 031-60 52 90 eller besök www.bvvf.com alternativt Livsmedelsverkets webbplats www.slv.se och sök efter ”musslor”. Kommersiellt odlade musslor i handeln skall alltid vara giftfria.