MÅNADSBLADET
September
2004:9
BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND
Miljöstatus för Bohuskusten, publicerat 21 september, baserat på provtagningar 7-8 september.
Hydrografi
I augusti kom så den riktiga sommarvärmen. Första hälften av månaden låg
dygnsmedeltemperaturen uppemot 5
grader över det normala men värmen
mattades av mot slutet av månaden.
För bohuskustens del hamnade därmed månadsmedeltemperaturen 2.5
grader över det normala. Nederbörden
under augusti kom de sista två veckorna i månaden och månadsnederbörden blev normal. Grundvattennivåerna låg den 15:e augusti under
det normala vid kusten.
Vid september månads mätning låg
ytvattentemperaturen mellan 16-19
grader längs kusten. Högst temperatur, 19.2 grader, uppmättes i Byfjordens ytvatten. Ytsalthalterna vid stationerna var för det mesta normala även
om de i flera fall gränsade till under
det normala. Vid de flesta stationerna
låg ett salthaltssprångskikt på 5-10 m
djup men i Byfjorden låg skiktet på
ca 2-5 m djup.
Närsalthalterna låg på normala nivåer
vid alla stationer, dvs. i många fall
Löst oorganiskt kväve
i ytvattnet
-
mycket låga halter. Klorofyllhalterna
i ytvattnet var däremot ganska höga
på sina ställen, då främst vid stationer som ligger nära land och är påverkade av åar och floder. Högst enskilda
halter, ca 9 mg/l, uppmättes i Byfjorden och i Instö Ränna. Lägst halter uppmättes vid mer utsjöpåverkade
stationer såsom Valö, Byttelocket och
Kosterfjorden.
-
(summa NO2, NO3 och NH4+)
Mycket mera
än normalt
KOSTERFJORDEN
Mera än normalt
Normala värden
(månadsmedel 1990−1999)
Mindre än normalt
Mycket mindre
än normalt
Inget närsaltprov
Syrgashalter under det normala uppmättes vid Valö, Danafjord, Instö
Ränna och Åstol. I fjordarna vid norra
Orust hade syrgashalten minskat kraftigt från 15 m djup och nedåt sedan
föregående mätning. Både i Havstensfjorden och Koljöfjorden var syrgashalterna mycket låga från 15 m djup
ned till botten. I Byfjorden var det så
gott som syrefritt från 15-20 m djup
och därunder uppmättes svavelväte
ned till botten. Förhoppningsvis har
de intensiva lågtryck som passerat hittills under september kunnat förbättra
syrgassituationen till nästa mätning i
oktober.
Anna Karlsson
BYTTELOCKET
INRE GULLMARN
BROFJORDEN
BYFJORDEN
ALSBÄCK
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
GALTERÖ
ÅSTOL
INSTÖ RÄNNA
DANAFJORD
ÄLVSBORGSBRON
SKALKORGARNA
VALÖ
Syreförhållanden
10
60
4
80
2
100
0
10
6
4
20
2
30
0
4
8
S
O N
D
J
F
M A
Månad
M
J
J
A
10
Koljöfjord
S
8
10
6
20
4
2
30
0
−2
Syrgas, ml/l
0
8
Djup, m
6
10
Havstensfjord
−2
0
4
8
Syrgas, ml/l
S
O N
D
J
F
M A
Månad
M
J
J
A
S
Syrgas, ml/l
40
0
Syrgas, ml/l
8
Djup, m
Alsbäck
Syrgas, ml/l
Djup, m
0
20
0
40
−2
0
4
8
Syrgas, ml/l
S
O N
D
J
F
M A
Månad
M
J
J
A
S
Diagrammen visar syrgashalter vid botten samt djupprofilen för aktuell månad i tre utvalda fjordar där syresituationen är av
speciellt intresse ( * = ingen mätning, D = saknat bottenvärde). Värden för Byfjorden visas ej men det är så gott som alltid syrefritt
i bottenvattnet där. När syrgashalterna går under 2 ml/l flyr de flesta fiskar området. Redan vid 3-4 ml/l skadas unga individer och
bottenlevande djur. Provtagningarna vid Alsbäck finansieras av Gullmarens kontrollprogram.
Producerat av
Ó citera oss gärna men glöm inte att ange källan
ISSN 1651-3479
www.smhi.se
Redaktör Anna Karlsson
Uppdragsgivare och utgivare
Bohuskustens vattenvårdsförbund
Box 305, 451 18 Uddevalla
Telefon 0522-159 80
www.bvvf.com
Kontaktperson Ann-Christine Lundqvist
Algsituationen
Bara genom att titta på håvprovflaskorna kunde man se att det var
ganska tätt av plankton vid september månads provtagningar. Vid en första undersökning av håvprov dominerade månadens alg, Asterionellopsis
glacialis tillsammans med Cerataulina
pelagica, även den kedjebildande kiselalg, vid Danafjord och Åstol. Den
kedjebildande kiselalgen Skeletonema
costatum dominerade vid Koljöfjorden,
den kedjebildande och potentiellt giftiga kiselalgen Pseudo-nitzschia
delicatissima-gruppen vid Havstensfjord, dinoflagellaten Prorocentrum
micans vid Stretudden och
skelettflagellaten Ebria tripartita i
Kosterfjorden.
När de kvantitativa analyserna var genomförda stämde de bra överens med
de första analyserna. C. pelagica dominerade vid Danafjord med 300 000
celler/l tillsammans med A. glacialis
(250 000 celler/l), men även S. costatum (220 000 celler/l). Vid Åstol såg
det ungefär likadant ut, men något
färre antal av den senare arten. Här
Klorofyll & Skadliga Alger
fanns i övrigt den skadliga
dinoflagellaten Dinophysis acuminata
med 1250 celler/l. Vid Koljöfjorden
fanns S. costatum med nästan 2 miljoner celler/l. Här fanns även juli månads alg, Lingulodinium polyedrum, en
potentiellt giftig dinoflagellat med 20
000 celler/l och det för fisk skadliga
släktet Chrysochromulina med 90 000
celler/l.
(mg klorofyll a per liter)
KOSTERFJORDEN
Mkt höga > 4.5
Höga 2.4 − 4.5
Måttliga 1.1 − 2.3
Låga 0.4 − 1.0
Mkt låga < 0.4
Arter analyserade
Pseudo-nitzschia delicatissima-gruppen
och P. seriata-gruppen fanns med 300
000 respektive 480 000 celler/l vid
Havstensfjorden. P. micans fanns med
30 000 celler/l vid Stretudden, men
det fanns 50 000 celler/l både av A.
glacialis och Chrysochromulina spp.
Vid Kosterfjorden var det inga riktigt
höga kvantiteter av någon art.
Chrysochromulina spp. fanns med 15
000 celler/l, E. Tripartita återfanns inte
alls. Samtliga siffror är från provtagningar på 0-10 meters djup.
Inget klorofyll a prov
BYTTELOCKET
D
INRE GULLMARN
BROFJORDEN
ALSBÄCK
DP
BYFJORDEN
HAVSTENSFJORDEN
D
KOLJÖFJORD
GALTERÖ
Alger skadliga för fisk
ÅSTOL
D
INSTÖ RÄNNA
Ann-Turi Skjevik
A Alexandrium spp. PSP
D Dinophysis spp. DSP
spp.
P Pseudonitzschia
ASP
DANAFJORD
ÄLVSBORGSBRON
SKALKORGARNA
VALÖ
Månadens alg september 2004
Asterionellopsis glacialis
Den kolonibildande kiselalgen A. gacialis
fanns i stora mängder i vissa av månadens prov. Arten varierar från ca 30-150
µm i längd och återfinns över hela världen.
Foto: Mats Kuylenstierna
Kartan illustrerar det viktade djupmedelvärdet klorofyll a (0 till maximalt 30 m
djup) uttryckt som µg/l vid de olika stationerna. Eventuell förekomst av skadliga
alger vid de stationer där arter analyseras markeras med symbol.
DSP = Diarréframkallande skaldjursförgiftning,
PSP=Paralyserande skaldjursförgiftning,
ASP=Amnesisk skaldjursförgiftning.
Kontrollprogram för Bohuskustens vattenvårdsförbund
Syftet med kontrollprogrammet är att studera förändringar på lång och kort sikt gällande hydrografiska och hydrokemiska
förhållanden vilka är styrande för många av de biologiska processerna i den marina miljön. Totalt fjorton stationer ingår i
programmet och i samband med vattenprovtagningarna tas även planktonprov vid sex stationer. Provtagning sker en gång
per månad, under första tisdagen och onsdagen i månaden. Provtagningsdjupen är 0.5, 2, 5, 10, 15, 20, 30 o.s.v ned till
botten. För rådata, mer information och tidigare rapporter, besök vattenvårdsförbundets webbplats www.bvvf.com
Musslor
För information om alggifter i musslor ring telefonsvararen ”Blåmusslan” tel. 031-60 52 90 eller besök www.bvvf.com
alternativt Livsmedelsverkets webbplats www.slv.se och sök efter ”musslor”. Kommersiellt odlade musslor i handeln skall
alltid vara giftfria.
