MÅNADSBLADET
April
2002:4
BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND
Miljöstatus för Bohuskusten, publicerat 2 maj, baserat på provtagningar 3-4 april.
Hydrografi
Precis som februari blev mars en mild
månad där vårvädret dominerade.
Månadsmedeltemperaturen blev därmed 2.5 grader högre än normalt.
Nederbördsmängden blev något lägre
än normalt för årstiden men
grundvattennivåerna i länet var på sina
håll över det normala.
Vid april månads mätning låg
ytvattentemperaturen något över
normalkurvan för 90-talet vid alla stationer. I hela södra skärgården och
ända upp till Galterö var ytsalthalterna
under det normala för årstiden. Lägst
var salthalten precis i ytan vid Instö
Ränna, ca 5 psu. Vattenmassan var
således salthaltsskiktad på 2-5 m djup
vid dessa stationer. Även i fjordarna
Löst oorganiskt kväve
i ytvattnet
fanns ett språngskikt på ca 5 m djup
medan det i de yttre norra stationerna
låg på 20-30 m djup.
-
-
(summa NO2, NO3 och NH+4 )
Mycket mera
än normalt
KOSTERFJORDEN
Närsalthalterna var i stort sett normala för årstiden, dock varierade de
oorganiska kvävehalterna något längs
kusten. Vid Åstol, Instö Ränna och
Havstensfjorden var dessa halter högre än normalt medan de vid Byttelocket, Brofjorden och Inre
Gullmaren var under det normala.
Mera än normalt
Normala värden
(månadsmedel 1990−1999)
Mindre än normalt
Mycket mindre
än normalt
Inget närsaltprov
BYTTELOCKET
Syrgashalterna i bottenvattnet hade
minskat på många ställen sedan mars
månads mätning. Kritiska syrgasnivåer uppmättes dock endast i de
vanliga fjordarna norr om Orust och i
Gullmaren.
INRE GULLMARN
BROFJORDEN
BYFJORDEN
ALSBÄCK
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
GALTERÖ
Vattnets väg
ÅSTOL
Hur vatten strömmar längs Bohuskusten bestäms av olika faktorer. Den storskaliga cirkulationen innebär ett
nettoflöde av Östersjövatten norrut i
Kattegatt och Skagerak i ett ytskikt
som kallas den Baltiska strömmen.
Jordens rotation medför att denna
ström följer Sveriges västkust norrut.
Lokala och regionala väderförhållanden påverkar också och ger
upphov till variationer i Baltiska
strömmen, vilket kan innebära att
strömmen ibland blir sydgående längs
INSTÖ RÄNNA
DANAFJORD
ÄLVSBORGSBRON
SKALKORGARNA
forts. på nästa sida
VALÖ
Syr
eförhållanden
Syreförhållanden
0
10
60
4
80
2
100
0
10
6
4
20
2
30
0
4
8
A
M
J
J
A
S
O
N
Månad
D
J
F
8
−2
0
M A
6
20
4
2
30
0
−2
Syrgas, ml/l
10
Koljöfjord
10
Djup, m
6
0
8
4
8
Syrgas, ml/l
A M
J
J
A
S
O
N
Månad
D
J
F
M A
Syrgas, ml/l
40
10
Havstensfjord
Syrgas, ml/l
8
Djup, m
Alsbäck
Syrgas, ml/l
Djup, m
0
20
0
40
−2
0
4
8
Syrgas, ml/l
A M
J
J
A
S
O
N
Månad
D
J
F
M A
Diagrammen visar syrgashalter vid botten samt djupprofilen för aktuell månad i tre utvalda fjordar där syresituationen är av
speciellt intresse. Värden för Byfjorden visas ej men det är så gott som alltid syrefritt i bottenvattnet där. När syrgashalterna går
under 2 ml/l flyr de flesta fiskar området. Redan vid 3-4 ml/l skadas unga individer och bottenlevande djur. Provtagningarna vid
Alsbäck finansieras av Gullmarens kontrollprogram.
Producerat av
www.smhi.se
Redaktion:
Lars Andersson
Lars Edler
Jonas Henriksen
Anna Karlsson
Bengt Karlson
Redaktör Anna Karlsson
Uppdragsgivare
Bohuskustens vattenvårdsförbund
Box 305, 451 18 Uddevalla
Telefon 0522-159 80
www.bvvf.com
Kontaktperson Ann-Christine Lundqvist
forts. Vattnets väg
västkusten.
Även kustens utformning, djupet
samt salthaltsvariationer påverkar cirkulationen i området. I fjordarna är
vattnets väg mycket varierande i tid
och rum. Innanför Orust och Tjörn
finns dock ett genomsnittligt flöde
norrut; in vid Åstol i söder och ut via
Koljöfjorden i norr. I Gullmaren sker
ett nettoflöde ut i ytan pga av
sötvattentillförsel till fjorden.
Bottenvattnet i fjordarna är stagnant
och förnyas endast under speciella
väderförhållanden. Hur vattenutbytet
sker i Gullmaren kan man läsa om på
www.havet.kmf.gu.se.
Växtplankton
D
Stora mängder alger
KOSTERFJORDEN
Måttliga mängder alger
Små mängder alger
Alger skadliga
för fisk
Algsituationen
Provtagningarna i början av april kom
generellt sett efter vårblomningen av
kiselalger som pågått under några
veckor i mars och noterats bl.a. i
satellitbilder.
Mängden växtplankton mätt som klorofyll var måttlig vid alla stationer förutom Koljöfjord och Havstensfjord
där vårblomningen av kiselalger ännu
pågick. Klorofyllhalten var 20 µg/l på
5 m djup i Koljöfjorden och 11.8
µg/l på samma djup i Havstensfjord.
I övrigt vara klorofyllhalterna under
5 µg/l förutom på några stationer där
höga halter förekom på större djup,
A
D
t.ex. 5.8 µg/l på 30 m djup vid Danafjord. I detta fallet är det sannolikt
sjunkande rester av vårblomningen
som detekterats.
Alexandrium sp.,
PSP
Dinophysis sp.,
DSP
Inget algprov
D
BROFJORDEN
Analysen av håvprover från första
veckan i april visar att vårblomningen
av kiselalger var över vid stationerna
Danafjord, Åstol, Brofjorden och
Kosterfjorden. I fjordarna norr om
Orust pågick vårblomningen för fullt
och dominerades av släktet
Chaetoceros. Bland potentiellt toxiska
alger var Dinophysis norvegica vanlig i
Kosterfjorden och Brofjorden.
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
ÅSTOL
DANAFJORD
Månadens alg april 2002
Bilden visar en del av en kedja av
Leptocylindrus danicus som är en vanlig kiselalg i Västerhavet. Inuti cellerna
syns runda kloroplaster. I dessa finns
klorofyll och här fångas solenergin.
Arten har en kosmopolitisk utbredning,
d.v.s. den finns i de flesta av världens
hav. Det var svensken Per Theodor
Cleve (1840-1905) som beskrev arten
år 1889. Han var inte bara planktonforskare utan även kemist och
mineralolog. Bilden är tagen med ljusmikroskop försett med interferenskontrast.
Foto: Bengt Karlson.
Kartan illustrerar mängden planktonalger
vid de olika stationerna och eventuell förekomst av skadliga alger. Den är baserad på provtagningar med håv varför mindre alger kan ha förbisetts. Klorofyllmätningar och mätning med in situ fluorometer ligger till grund för mängduppskattningarna.
DSP = Diarréframkallande skaldjursförgiftning,
PSP=Paralyserande skaldjursförgiftning.
Kontr
ollpr
ogram för Bohuskustens vattenvår
dsförbund
Kontrollpr
ollprogram
vattenvårdsförbund
Syftet med kontrollprogrammet är att studera förändringar på lång och kort sikt gällande hydrografiska och hydrokemiska
förhållanden vilka är styrande för många av de biologiska processerna i den marina miljön. Totalt fjorton stationer ingår i
programmet och i samband med vattenprovtagningarna tas även planktonprov vid sex stationer. Provtagning sker en gång
per månad, under första tisdagen och onsdagen i månaden. Provtagningsdjupen är 0.5, 2, 5, 10, 15, 20, 30 o.s.v ned till
botten. För rådata, mer information och tidigare rapporter, besök vattenvårdsförbundets webbplats www.bvvf.com
Musslor
För information om alggifter i musslor ring telefonsvararen ”Blåmusslan” tel. 031-60 52 90 eller besök www.bvvf.com
alternativt Livsmedelsverkets webbplats www.slv.se och sök efter ”musslor”. Kommersiellt odlade musslor i handeln skall
alltid vara giftfria.
