MÅNADSBLADET
Februari
2002:2
BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND
Miljöstatus för Bohuskusten, publicerat 21 februari, baserat på provtagningar 5-6 februari.
Nyheter från vattenvårdsförbundet
Följande rapporter finns nu på
vattenvårdsförbundets hemsida:
Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden 2001 respektive Förekomst,
utbredning och biomassa av fintrådiga
grönalger i grunda mjukbottenområden
Löst oorganiskt kväve
i ytvattnet
i Bohuslän under 2001. Författare är
Leif Phil, Anders Svensson och Hans
C Nilsson. En ny undersökning av
makroalger i Brofjorden under 2001
finns även tillgänglig.
-
-
(summa NO2, NO3 och NH+4 )
Mycket mera
än normalt
KOSTERFJORDEN
Mera än normalt
Normala värden
(månadsmedel 1990−1999)
Mindre än normalt
Hydrografi
Mycket mindre
än normalt
Januari månad inleddes med tämligen milt väder längs Bohuskusten.
Vädret höll i sig och mot slutet av
månaden föll dessutom stora mängder nederbörd. Månadsmedeltemperaturen blev 3.5 °C över det
normala och månadsnederbörden blev
mer än dubbelt så stor som normalt.
Vid februari månads mätningar låg
ytvattentemperaturen vid alla stationer mellan 3.5-4.5°C. Fortfarande var
temperaturen i bottenvattnet ca 7°C
vid de djupare stationerna. Den höga
vattenföringen i de större vattendragen i början av månaden ledde till
ett utsötat ytskikt vid stationerna nära
Göta älvs, Nordre älvs och Byfjordens
mynningsområden. I Byfjorden var
ytsalthalten 3-10 psu mot normala 22
psu, vilket är väldigt lågt. Även i Havstensfjorden låg salthalten strax under
20 psu. I övrigt återfanns språngskiktet på 20-30 m djup vid de flesta
stationerna. I fjordarna kring Orust
låg språngskiktet på 15-20 m djup.
Inget närsaltprov
BYTTELOCKET
BROFJORDEN
BYFJORDEN
ALSBÄCK
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
Halterna oorganiskt kväve och silikatkisel var till följd av vattenföringen mer
eller mindre förhöjda i och nära fjordarna. Vid stationerna längst i söder
låg dessa halter på gränsen till högre
än normalt för perioden 1990-1999.
Halterna fosfatfosfor var normala utom
i Byfjorden och Inre Gullmaren.
Syrgashalterna i bottenvattnet var
normala för årstiden vid alla stationer
INRE GULLMARN
GALTERÖ
ÅSTOL
INSTÖ RÄNNA
DANAFJORD
ÄLVSBORGSBRON
SKALKORGARNA
forts. på nästa sida
VALÖ
Syr
eförhållanden
Syreförhållanden
10
Havstensfjord
4
80
2
100
0
10
Djup, m
60
6
4
20
2
30
0
4
8
F
M A
M
J
J
A
S
Månad
O
N
D
J
8
−2
0
F
6
20
4
2
30
0
−2
Syrgas, ml/l
10
Koljöfjord
10
4
8
Syrgas, ml/l
F
M A
M
J
J
A
S
Månad
O
N
D
J
F
Syrgas, ml/l
6
Syrgas, ml/l
40
0
8
8
Syrgas, ml/l
Djup, m
0
10
Alsbäck
Djup, m
0
20
0
40
−2
0
4
8
Syrgas, ml/l
F
M A
M
J
J
A
S
Månad
O
N
D
J
F
Diagrammen visar syrgashalter vid botten samt djupprofilen för aktuell månad i tre utvalda fjordar där syresituationen är av
speciellt intresse. Värden för Byfjorden visas ej men det är så gott som alltid syrefritt i bottenvattnet där. När syrgashalterna går
under 2 ml/l flyr de flesta fiskar området. Redan vid 3-4 ml/l skadas unga individer och bottenlevande djur. Provtagningarna vid
Alsbäck finansieras av Gullmarens kontrollprogram.
Producerat av
www.smhi.se
Redaktion:
Lars Andersson
Lars Edler
Jonas Henriksen
Anna Karlsson
Bengt Karlson
Redaktör Anna Karlsson
Uppdragsgivare
Bohuskustens vattenvårdsförbund
Box 305, 451 18 Uddevalla
Telefon 0522-159 80
www.bvvf.com
Kontaktperson Ann-Christine Lundqvist
forts. hydrografi
och i Koljöfjorden var de bättre än
normalt. Nytt syre hade blandats ned
i Havstensfjordens bottenvatten och
förbättrat syresituationen något. I
Byfjordens bottenvatten minskade
halten svavelväte något jämfört med
januari.
Så snart vi får en period med svaga
vindar och mycket sol kommer med
Stora mängder alger
KOSTERFJORDEN
Algsituationen
I Brofjorden noterades en tidig vårblomning av kiselalger. Klorofyllhalterna var där 6.6 µg/liter i ytan
medan de låg på ca 1 eller därunder
vid övriga stationer. Håvprover, som
endast ger en grov uppskattning av
växtplanktonsammansättningen, visade att stora kiselalger av släktet
Coscinodiscus dominerade vid Brofjorden. Generellt sett visar analysen av
proverna att artrikedomen var stor vid
de yttre stationerna medan växtplanktonfloran var fattig inne i fjordarna.
Dinoflagellater av släktet Dinophysis,
d.v.s. de planktonalger som oftast orsakar diarréframkallande skaldjursförgiftning (DSP), förekom endast i
små mängder.
Växtplankton
Måttliga mängder alger
mycket stor sannolikhet vårblomningen av kiselalger att sätta igång.
När omblandningen minskar och solinstrålningen ökar sker en snabb tillväxt av växtplankton under någon eller några veckor till dess näringsämnena, framförallt kväve, tar slut i
ytvattnet. Vattnet kan bli brunaktigt
av kiselalger vid en kraftig vårblomning. Djurplankton, t.ex. hoppkräftor, kan inte att växa lika snabbt
som växtplankton och hinner därför
inte med att äta upp växtplanktonen
under vårblomningen så en stor del
av denna sjunker till botten. Bottenlevande djur får en stor del av årets
födotillskott vid vårblomningens slut.
Vid provtagningen i början av mars
lär vi få se om vårblomningen redan
är över, om den är i full gång eller ännu
ej startat.
Små mängder alger
Alger skadliga
för fisk
A
D
Alexandrium sp.,
PSP
Dinophysis sp.,
DSP
Inget algprov
BROFJORDEN
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
ÅSTOL
DANAFJORD
Månadens alg februari 2002
Kartan illustrerar mängden planktonalger
vid de olika stationerna och eventuell förekomst av skadliga alger. Den är baserad på provtagningar med håv varför mindre alger kan ha förbisetts. Klorofyllmätningar och mätning med in situ fluorometer ligger till grund för mängdSläktet Coscinodiscus beskrevs 1839 av uppskattningarna.
Ehrenberg. Dessa kiselalger kan bli 0,5 mm
i diameter och är ofta synliga för blotta ögat. DSP = Diarréframkallande skaldjursEtt tiotal arter förekommer i Västerhavet. förgiftning,
Bilden är tagen med ljusmikroskop försett PSP=Paralyserande skaldjursförgiftning.
med interferenskontrast.
Foto: Bengt Karlson.
Kontr
ollpr
ogram för Bohuskustens vattenvår
dsförbund
Kontrollpr
ollprogram
vattenvårdsförbund
Syftet med kontrollprogrammet är att studera förändringar på lång och kort sikt gällande hydrografiska och hydrokemiska
förhållanden vilka är styrande för många av de biologiska processerna i den marina miljön. Totalt fjorton stationer ingår i
programmet och i samband med vattenprovtagningarna tas även planktonprov vid sex stationer. Provtagning sker en gång
per månad, under första tisdagen och onsdagen i månaden. Provtagningsdjupen är 0.5, 2, 5, 10, 15, 20, 30 o.s.v ned till
botten. För rådata, mer information och tidigare rapporter, besök vattenvårdsförbundets webbplats www.bvvf.com
Musslor
För information om alggifter i musslor ring telefonsvararen ”Blåmusslan” tel. 031-60 52 90 eller besök www.bvvf.com
alternativt Livsmedelsverkets webbplats www.slv.se och sök efter ”musslor”. Kommersiellt odlade musslor i handeln skall
alltid vara giftfria.
