månadsbladet

MÅNADSBLADET
Januari
2002:1
BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND
Miljöstatus för Bohuskusten, publicerat 25 januari, baserat på provtagningar 8-9 januari.
Nyheter från V
attenvår
dsförbundet
Vattenvår
attenvårdsförbundet
Dr Mats Lindegarth vid institutionen
för Marin Ekologi vid Göteborgs Universitet, har utvärderat pågående undersökningar av bottenfaunan för Natur-
Löst oorganiskt kväve
i ytvattnet
-
-
(summa NO2, NO3 och NH+4 )
vårdsverket. Rapporten med gemensamt program för olika aktörer finns att
hämta på www.bvvf.com.
Mycket mera
än normalt
KOSTERFJORDEN
Mera än normalt
Normala värden
Hydr
ografi
Hydrografi
(månadsmedel 1990−1999)
December 2001 fick en blåsig, dimmig
och regnig inledning i Bohuslän. På
Måseskär var det som varmast +8 grader den nionde. En väderomläggning
inleddes den 17:e med hård vind från
väst till nord. Kall luft utbredde sig och
präglade resten av december. Under
årets sista timmar hade Måseskär -8 grader och svag vind. December var i genomsnitt en dryg grad kallare och något torrare än normalt.
Vid mätningarna den 8-9 januari låg yttemperaturen runt 2 grader vid alla stationer. Varmast, 7,95 grader, var det på
50 meters djup i Gullmaren. Utanför
kusten låg ett 15 m tjockt ytskikt med
något färskare vatten. Fjordarna var
svagt skiktade. Siktdjupet låg runt 10
meter vid alla stationer utom Galterö
och Instö Ränna där det var runt 5 me-
Mindre än normalt
ter. Närsalthalterna var för årstiden låga
till normala vid alla stationer.
Byfjorden var syrefri från 20 meters djup
ner till botten och i Havstensfjorden var
syrgasen nästan slut på 39 meters djup.
Koljöfjordens syrgashalt var nästan 4
ml/l ända nere vid botten, vilket betyder att syrerikt vatten sedan förra månadens mätning strömmat in från Kattegatt och trängt undan det äldre syrefattiga bottenvattnet. Detta finns nu,
delvis och uppblandat, mellan 15 och
30 meters djup. I Gullmaren (Alsbäck)
låg gränsen för 2 ml/l på drygt 90 meters djup. Dessa syrgasförhållanden får
betecknas som normala för årstiden.
läs om vågor på nästa sida
Mycket mindre
än normalt
Inget närsaltprov
BYTTELOCKET
INRE GULLMARN
BROFJORDEN
BYFJORDEN
ALSBÄCK
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
GALTERÖ
ÅSTOL
INSTÖ RÄNNA
DANAFJORD
ÄLVSBORGSBRON
SKALKORGARNA
VALÖ
Syr
eförhållanden
Syreförhållanden
0
0
10
Alsbäck
0
10
Havstensfjord
20
2
30
10
Djup, m
Djup, m
2
80
6
10
Koljöfjord
6
20
2
30
Syrgas, ml/l
60
10
Syrgas, ml/l
6
40
Syrgas, ml/l
Djup, m
20
100
40
−2
−2
2
6
10 J
Syrgas, ml/l
F
M A
M
J
J
A
Månad
S
O N
D
J
40
−2
−2
−2
2
6
10 J
Syrgas, ml/l
F
M A M
J
J
A
Månad
S
O N
D
J
−2
2
6
10 J
Syrgas, ml/l
F
M A M
J
J
A
Månad
S
O N
D
J
Diagrammet visar syrgashalter vid botten i tre utvalda fjordar samt djupprofilen för aktuell månad. Värden för Byfjorden visas ej men
det är så gott som alltid syrefritt i bottenvattnet där. När syrehalterna går under 2 ml/l flyr de flesta fiskar området. Redan vid
3-4 ml/l skadas unga individer och bottenlevande djur. Provtagningarna vid Alsbäck finansieras av Gullmarens kontrollprogram.
Producerat av
www.smhi.se
Redaktion:
Lars Andersson
Lars Edler
Jonas Henriksen
Lasse Johansson
Bengt Karlson
Uppdragsgivare
Bohuskustens vattenvårdsförbund
Box 305, 451 18 Uddevalla
Telefon 0522-159 80
www.bvvf.com
Vågor
Vid fyren Trubaduren utanför Göteborg
mättes under december den signifikanta
våghöjden till 2,5-3 m vid några tillfällen. Den signifikantna våghöjden är
ungefär den våghöjd en observatör skattar visuellt. Naturligtvis är sjön sammansatt av både mindre och större enskilda vågor. De största vågorna var i
december över 5 meter höga. Vid
Trubaduren har mätts, enstaka, nästan
sju meter höga vågor! Vågprognoserna
visar att de högsta decembervågorna
fanns utanför norra Bohuslän i början
och mitten av månaden. Vågorna i Kattegatt och Skagerak är små jämfört de
stora oceanernas. Våra vatten är nämligen för små för att vågorna skall hinna
växa till innan de når kusten. Vinden
behöver många hundra kilometers blåslängd över havet för att dra upp riktigt
hög sjö. Vågorna kan förstärkas på vissa
ställen, till exempel över grund, i motström eller utanför uddar. Om de träffar en brant kust så reflekteras de tillbaka ut i havet och möter inkommande
sjö. Resultatet är en mycket högre sjögång med vassa vågkammar. Vågreflektion kan upplevas vid Islandsberg
söder om Lysekil vid vissa vindriktningar.
Växtplankton
Stora mängder alger
KOSTERFJORDEN
Måttliga mängder alger
Små mängder alger
Alger skadliga
för fisk
A
D
Alexandrium sp.,
PSP
Dinophysis sp.,
DSP
Inget algprov
BROFJORDEN
Algsituationen
Provtagningarna i januari 2002 visar att
planktonfloran ligger i vinterdvala.
Artrikedomen var ändå relativt stor,
med diatoméer dominerande över
dinoflagellater. Cellkoncentrationerna
var låga vid alla provtagningspunkter,
något som är normalt för denna tid på
året. Det potentiellt giftiga släktet
Dinophysis* förekom sparsamt i hela
området. Det potentiellt giftproducerande diatomésläktet Pseudo-
HAVSTENSFJORDEN
nitzschia* påträffades vid de södra
provtagningssationerna, men inte i fjordarna, Havstensfjord och Koljöfjorden.
Dinoflagellater av släktet Ceratium dominerade i hela området. Detta är naturligtvis en följd av att endast håvproverna ännu är analyserade. Bilden
förändras vanligtvis när den kvantitativa analysen, som inte favoriserar stora
arter, är gjord.
KOLJÖFJORD
ÅSTOL
DANAFJORD
Månadens alg januari 2002
Ceratium tripos är ett växtplankton som är
lätt att känna igen. Redan vid låg förstoring
kan man se den karakteristiska ankarlika
formen. Stora exemplar kan vara 0,36 mm
långa. O. F. Müller gav arten namnet
Cercaria tripos redan 1781, dagens namn
fick arten av Nitzsch 1817. C. tripos och
många andra arter inom gruppen, kan
fungera som växt och djur samtidigt – de
kan använda solljuset som energikälla och
även äta andra plankton. En annan likhet
med djur är att Ceratium-arter kan simma.
Simmar gör de med flageller, en sorts hårlika utskott. Ceratium tripos finns i Västerhavet året om. På hösten är det vanligt med
blomningar. Bilden är tagen med ljusmikroskop. (Foto: Bengt Karlson)
Kartan illustrerar mängden planktonalger
vid de olika stationerna och eventuell förekomst av skadliga alger. Klorofyllmätningar och mätning med in situ fluorometer ligger till grund för de kvantitativamängduppskattningarna.
DSP = Diarréframkallande skaldjursförgiftning,
PSP=Paralyserande skaldjursförgiftning.
Kontr
ollpr
ogram för Bohuskustens vattenvår
dsförbund
Kontrollpr
ollprogram
vattenvårdsförbund
Syftet med kontrollprogrammet är att studera förändringar på lång och kort sikt gällande hydrografiska och hydrokemiska
förhållanden vilka är styrande för många av de biologiska processerna i den marina miljön. Totalt fjorton stationer ingår i
programmet och i samband med vattenprovtagningarna tas även planktonprov vid sex stationer. Provtagning sker en gång
per månad, under första tisdagen och onsdagen i månaden. Provtagningsdjupen är 0.5, 2, 5, 10, 15, 20, 30 o.s.v ned till
botten. För rådata, mer information och tidigare rapporter, besök vattenvårdsförbundets webbplats www.bvvf.com
Musslor
För information om alggifter i musslor ring telefonsvararen ”Blåmusslan” tel. 031-60 52 90 eller besök www.bvvf.com
alternativt Livsmedelsverkets webbplats www.slv.se och sök efter ”musslor”. Kommersiellt odlade musslor i handeln skall
alltid vara giftfria.