månadsbladet

MÅNADSBLADET
Oktober
2003:10
BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND
Miljöstatus för Bohuskusten, publicerat 24 oktober, baserat på provtagningar 7-8 oktober.
Hydrografi
September månad var varm längs Bohuskusten men några kalla perioder i
början och slutet av månaden drog ned
månadsmedeltemperaturen som därmed hamnade 1.5 grader över det
normala. Månadsnederbörden blev ca
25 % av den normala och grundvattennivåerna hamnade under det
normala i Bohuslän.
blandad ned till 15 m.
Halterna oorganiskt fosfor och kväve i
ytvattnet var låga vilket är normalt för
årstiden. Även silikatkiselhalterna var
låga vilket är normalt för de flesta stationerna. I Havstensfjorden och
Koljöfjorden uppmättes dock halter
något under det normala. Nästan allt
silikatkisel i ytvattnet var förbrukat.
Vid månadens mättillfälle låg ytvattentemperaturen mellan 12-13 grader
vid alla stationer. På 15-30 m djup
vid de öppet belägna stationerna återfanns det något varmare (ca 15 grader), saltare vattnet. I öppna Kattegat
och Skagerrak låg ytvattentemperaturen vid samma tillfälle mellan 14-15 grader. Under hösten sker
avkylning av ytvattnet snabbare nära
kusten än i öppna havet.
Syrgashalterna vid botten i södra skärgården låg fortfarande under det normala. vid Åstol, Instö Ränna och
Galterö var syrgashalterna normala
och låg över 4 ml/l.
Ytsalthalterna var normala längs hela
kusten och det välblandade ytskiktets
tjocklek varierade mellan 5-10 m.
Undantaget var Kosterfjorden där vattnet var välblandat ned till 20 m djup
och Havstensfjorden som var väl-
Löst oorganiskt kväve
i ytvattnet
-
-
(summa NO2, NO3 och NH4+)
Mycket mera
än normalt
KOSTERFJORDEN
Mera än normalt
Normala värden
(månadsmedel 1990−1999)
Mindre än normalt
Mycket mindre
än normalt
Inget närsaltprov
BYTTELOCKET
INRE GULLMARN
BROFJORDEN
BYFJORDEN
ALSBÄCK
HAVSTENSFJORDEN
I Byfjordens bottenvatten låg syrgashalten vid 0 ml/l och svavelväte uppmättes på 40 m djup. Trots detta är
halterna över det normala och har så
varit sedan maj. I Havstensfjorden var
syrgashalterna över 5 ml/l ned till 15
m djup. I Koljöfjorden återfanns dessa
halter ned till 10 m.
De övriga stationerna norröver uppvisade normala syrgashalter vid botten.
KOLJÖFJORD
GALTERÖ
ÅSTOL
INSTÖ RÄNNA
DANAFJORD
ÄLVSBORGSBRON
SKALKORGARNA
VALÖ
Syr
eförhållanden
Syreförhållanden
10
60
4
80
2
100
0
−2
0
4
8
Syrgas, ml/l
O
N
D
J
F
M A M
Månad
J
J
A
S
0
8
O
10
6
20
4
2
30
10
Koljöfjord
8
10
Djup, m
6
10
Havstensfjord
6
20
4
30
2
0
Syrgas, ml/l
40
0
Syrgas, ml/l
8
Djup, m
Alsbäck
Syrgas, ml/l
Djup, m
0
20
0
40
40
−2
0
4
8
Syrgas, ml/l
O
N
D
J
F
M A M
Månad
J
J
A
S
O
−2
0
4
8
Syrgas, ml/l
O
N
D
J
F
M A M
Månad
J
J
A
S
O
Diagrammen visar syrgashalter vid botten samt djupprofilen för aktuell månad i tre utvalda fjordar där syresituationen är av
speciellt intresse. Värden för Byfjorden visas ej men det är så gott som alltid syrefritt i bottenvattnet där. När syrgashalterna går
under 2 ml/l flyr de flesta fiskar området. Redan vid 3-4 ml/l skadas unga individer och bottenlevande djur. Provtagningarna vid
Alsbäck finansieras av Gullmarens kontrollprogram.
Producerat av
www.smhi.se
Redaktör Anna Karlsson
Uppdragsgivare och utgivare
Bohuskustens vattenvårdsförbund
Box 305, 451 18 Uddevalla
Telefon 0522-159 80
www.bvvf.com
Kontaktperson Ann-Christine Lundqvist
 citera oss gärna men glöm inte att ange källan
ISSN 1651-3479
Redaktion:
Anna Karlsson
Ann-Turi Skjevik
Algsituationen
Växtplankton
(mg klorofyll / m2 )
Redan vid en första blick på flaskorna
med håvprover från månadens mätning syntes det att något kunde vara
på gång. Det fanns gott om små kräftdjur som simmade omkring, ett antal
medusor svepte fram. Även ett exemplar från det vackra släktet Clione, en
bevingad nakensnäcka med utseende
som en liten ängel, svävade i vattnet i
ett av proverna.
På botten i provflaskorna fanns det
små grå-gröna bollar av biologiskt material. Vid närmare analys under mikroskop syntes en tydlig dominans av
kiselalger. Om inte det var full höstblomning, så var detta i början eller i
slutet på den. Något svårt att bestämma eftersom proven för tillfället
inte räknas, utan enbart undersöks
kvalitativt. Relativt låga värden (1.4 2.8 µg/l) av klorofyll a stödjer dock
teorin om att det bara var i ena änden
av blomningen och ej mitt i. Höstblomningen är, får man kanske påpeka, en naturlig blomning som sker
efter det att vattnet har rörts om och
näringsämnen som legat under termoklinen blandats upp i vattenpelaren
och gjorts åtkomliga för algerna.
KOSTERFJORDEN
Mkt högt >300
DP
Högt 180−300
Måttligt 90−180
Trots en generell övervikt av kiselalger
fanns också en del dinoflagellater. Av
rent autotrofa (fotosyntetiserande)
arter fanns det nästan bara representanter från släktena Ceratium och
Dinophysis (potentiellt giftiga). Det
observerades även en del heterotrofa
arter, vilka livnär sig på växtplankton.
Lågt 30−90
Mkt lågt <30
Arter analyserade
Inget chl a prov
BYTTELOCKET
PD
BROFJORDEN
Även denna månaden fanns det en del
potentiellt giftiga alger i vattnet. Av
dinoflagellater fanns som nämnt flera
arter från släktet Dinophysis, alla potentiellt giftiga. Även en heterotrof art,
också den potentiellt giftig, som tidigare räknats till samma släkte (nu
Phalacroma rotundatum) observerades.
Det elegant kedjebildande kiselalgsläktet Pseudo-nitzschia fanns representerat med flera arter. Dessa har förmågan att producera domsyra, som
hos människor kan leda till minnesförlust.
ALSBÄCK
PD
INRE GULLMARN
APD
BYFJORDEN
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
GALTERÖ
Alger skadliga för fisk
ÅSTOL
PD
A
A Alexandrium spp. PSP
INSTÖ RÄNNA
D Dinophysis spp. DSP
spp.
P Pseudonitzschia
ASP
DANAFJORD
ÄLVSBORGSBRON
PD
A
SKALKORGARNA
VALÖ
Månadens alg oktober 2003
Dinophysis tripos
En mycket sällsynt beskådad gäst som
återfanns vid månadens provtagning är
denna snygga dinoflagellat. Den föredrar
vanligtvis varmare vatten än våra. Kanske hamnade den här efter att ha gjort en
resa i barlasttanken på en båt. Förra
gången algen observerades i prover från
västkusten av SMHI (Lars Edler) var 1984.
Som övriga arter ur släktet Dinophysis är
även denna art en potentiell giftproducent.
Foto: Ann-Turi Skjevik
Kartan illustrerar mängden växtplanton
uttryckt som mg klorofyll per kvadratmeter vid de olika stationerna. Eventuell förekomst av skadliga alger vid de stationer där arter analyseras markeras med
symbol.
DSP = Diarréframkallande skaldjursförgiftning,
PSP=Paralyserande skaldjursförgiftning,
ASP=Amnesisk skaldjursförgiftning.
Kontr
ollpr
ogram för Bohuskustens vattenvår
dsförbund
Kontrollpr
ollprogram
vattenvårdsförbund
Syftet med kontrollprogrammet är att studera förändringar på lång och kort sikt gällande hydrografiska och hydrokemiska
förhållanden vilka är styrande för många av de biologiska processerna i den marina miljön. Totalt fjorton stationer ingår i
programmet och i samband med vattenprovtagningarna tas även planktonprov vid sex stationer. Provtagning sker en gång
per månad, under första tisdagen och onsdagen i månaden. Provtagningsdjupen är 0.5, 2, 5, 10, 15, 20, 30 o.s.v ned till
botten. För rådata, mer information och tidigare rapporter, besök vattenvårdsförbundets webbplats www.bvvf.com
Musslor
För information om alggifter i musslor ring telefonsvararen ”Blåmusslan” tel. 031-60 52 90 eller besök www.bvvf.com
alternativt Livsmedelsverkets webbplats www.slv.se och sök efter ”musslor”. Kommersiellt odlade musslor i handeln skall
alltid vara giftfria.