MÅNADSBLADET
Maj
2002:5
BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND
Miljöstatus för Bohuskusten, publicerat 29 maj, baserat på provtagningar 6-7 maj.
Riksmöte för vattenvårdsförbund m.fl.
Den 22 - 24 september anordnas
Riksmöte för Vattenvårdsförbund
m.fl. i Göteborg. Temat är bl.a. den
framtida administrationen av EG:s
vattendirektiv. Regeringens utredare
Joakim Ollén och Yngve Johansson är
några av föreläsarna. Inbjudan till
Löst oorganiskt kväve
i ytvattnet
-
Riksmötet kommer att distribueras
under juni månad. För mer information kontakta Lennart Lagerfors, 0313355035 eller Pege Schelander, 052215980. Arrangörer är Bohuskustens
vattenvårdsförbund och Göta älvs
vattenvårdsförbund.
-
(summa NO2, NO3 och NH+4 )
Mycket mera
än normalt
KOSTERFJORDEN
Mera än normalt
Normala värden
(månadsmedel 1990−1999)
Mindre än normalt
Mycket mindre
än normalt
Hydrografi
Inget närsaltprov
April månad dominerades av högtrycksväder med ibland höga dagstemperaturer. Låga temperaturer nattetid gjorde dock att medeltemperaturen ”bara” blev 2-2.5 grader högre
än normalt. Nederbördsmängderna
blev ca 75 % av det normala och
grundvattennivåerna blev under det
normala.
Vid maj månads mätning låg
ytvattentemperaturen vid stationerna
i havsbandet kring 9 °C och runt
Orust någon grad högre. Salthalterna
var i stort sett normala längs kusten. I
Havstensfjorden och Koljöfjorden
uppmättes dock något lägre halter än
normalt. Uppvärmningen av ytvattnet har medfört att blivit alltmer stabilt skiktad. Längs hela kusten var
vattnet i de översta 5 metrarna välblandat förutom i Orustfjordarna där
det välblandade ytskiktet var något
tjockare, ca 10 m.
BYTTELOCKET
INRE GULLMARN
BROFJORDEN
BYFJORDEN
ALSBÄCK
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
GALTERÖ
Närsalthalterna var vid mättillfället
normala för årstiden vid alla stationer
längs Bohuskusten förutom vid
Galterö där halten silikatkisel och oorganiskt kväve var något högre än normalt.
I fjordarna norr om Orust hade syrgashalterna i bottenvattnet minskat se-
ÅSTOL
INSTÖ RÄNNA
DANAFJORD
ÄLVSBORGSBRON
SKALKORGARNA
forts. på nästa sida
VALÖ
Syr
eförhållanden
Syreförhållanden
0
60
4
80
2
100
0
Djup, m
6
6
20
4
30
2
0
4
8
M
J
J
A
S
O N
D
Månad
J
F
M A
8
−2
0
M
10
Koljöfjord
10
6
20
4
2
30
0
40
−2
Syrgas, ml/l
0
8
4
8
Syrgas, ml/l
M
J
J
A
S
O N
D
Månad
J
F
M A M
Syrgas, ml/l
40
10
Havstensfjord
10
Syrgas, ml/l
8
Djup, m
10
Alsbäck
Syrgas, ml/l
Djup, m
0
20
0
40
−2
0
4
8
Syrgas, ml/l
M
J
J
A
S
O N
D
Månad
J
F
M A M
Diagrammen visar syrgashalter vid botten samt djupprofilen för aktuell månad i tre utvalda fjordar där syresituationen är av
speciellt intresse. Värden för Byfjorden visas ej men det är så gott som alltid syrefritt i bottenvattnet där. När syrgashalterna går
under 2 ml/l flyr de flesta fiskar området. Redan vid 3-4 ml/l skadas unga individer och bottenlevande djur. Provtagningarna vid
Alsbäck finansieras av Gullmarens kontrollprogram.
Producerat av
www.smhi.se
Redaktion:
Lars Andersson
Lars Edler
Jonas Henriksen
Anna Karlsson
Bengt Karlson
Redaktör Anna Karlsson
Uppdragsgivare
Bohuskustens vattenvårdsförbund
Box 305, 451 18 Uddevalla
Telefon 0522-159 80
www.bvvf.com
Kontaktperson Ann-Christine Lundqvist
forts. Vattnets väg
dan april månads mätning. I Havstensfjorden var nu halterna under det
normala för perioden 90-99 medan
de var normala i både Koljöfjorden
och Byfjorden. I Gullmaren och i
Kosterfjorden hade ett inflöde av tungt
syrerikt vatten skett till följd av aprilvädret och syrgashalterna i bottenvattnet var därmed bra. I Gullmaren
låg syreminimum, ca 4 ml/l, på 40 m
djup.
Växtplankton
D
Stora mängder alger
KOSTERFJORDEN
Algsituationen
Måttliga mängder alge
Små mängder alger
Provtagningarna i början av maj 2002
visade en senvårsituation, som varierade
längs Bohuskusten. I Brofjorden, Havstensfjorden och Koljöfjorden observerades den potentiellt giftiga
dinoflagellaten Alexandrium sp. Den kan
orsaka PSP (Paralytic Shellfish
Poisoning) och eftersom den markerades som vanlig i Koljöfjorden analyserades prover från diskreta djup mellan
ytan och 20 meter. I ytskiktet ned till 5
meters djup var mängderna 2 000-2 500
celler per liter, vilket är avsevärt över
gränsvärdet på 200 celler per liter.
Kosterfjorden uppvisade den rikaste
flora med åtskilliga arter och rikligt av
dinoflagellatsläktet Ceratium. Vid övriga
stationer var Ceratierna mindre vanliga.
Det potentiellt giftiga släktet Dinophysis
påträffades i hela området och Dinophysis
norvegica var speciellt vanligt i Kosterfjorden och ganska vanlig i Havstensfjorden, där en annan dinoflagellat,
Heterocapsa triquetra dominerade. Det
fanns åtskilliga arter av diatoméer i Brofjorden. Bland dem fanns släktena
Thalassiosira, Chaetoceros, Coscinodiscus
och Skeletonema costatum. Den sistnämnda påträffades också i Havstensfjorden och var dominerande i Koljöfjorden. Hetrotrofa dinoflagellater av
släktet Protoperidinium var vanligast i
Havstensfjorden och Danafjord.
Månadens alg maj 2002
Alexandrium ostenfeldii är en planktonorganism, ca 0,05 mm i diameter. Den har
simförmåga och kan utnyttja solljuset som
energikälla men kan även äta andra organismer. Man skulle kunna säga att den
är ett djur och en växt samtidigt. Arten,
som hör till gruppen dinoflagellater, kan
producera ”spirolider”, ett sort gift som kan
ansamlas i djur som filtrerar vatten för att
fånga föda, t.ex. blåmusslor. Även andra
arter från släktet producerar gifter så när
Alexandrium spp. noteras i planktonprover bör man inte äta blåmusslor.
Alexandrium ostenfeldii beskrevs första
gången av dansken Paulsen 1904. Bilden är tagen med fluorescensmikroskop.
Foto: Bengt Karlson
A
D
A
BROFJORDEN
A
Alger skadliga
för fisk
Alexandrium sp.,
PSP
Dinophysis sp.,
DSP
Inget algprov
DA
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
ÅSTOL
DANAFJORD
Kartan illustrerar mängden planktonalger
vid de olika stationerna och eventuell förekomst av skadliga alger. Den är baserad på kvantitativ växtplanktonanalys.
DSP = Diarréframkallande skaldjursförgiftning,
PSP=Paralyserande skaldjursförgiftning.
Kontr
ollpr
ogram för Bohuskustens vattenvår
dsförbund
Kontrollpr
ollprogram
vattenvårdsförbund
Syftet med kontrollprogrammet är att studera förändringar på lång och kort sikt gällande hydrografiska och hydrokemiska
förhållanden vilka är styrande för många av de biologiska processerna i den marina miljön. Totalt fjorton stationer ingår i
programmet och i samband med vattenprovtagningarna tas även planktonprov vid sex stationer. Provtagning sker en gång
per månad, under första tisdagen och onsdagen i månaden. Provtagningsdjupen är 0.5, 2, 5, 10, 15, 20, 30 o.s.v ned till
botten. För rådata, mer information och tidigare rapporter, besök vattenvårdsförbundets webbplats www.bvvf.com
Musslor
För information om alggifter i musslor ring telefonsvararen ”Blåmusslan” tel. 031-60 52 90 eller besök www.bvvf.com
alternativt Livsmedelsverkets webbplats www.slv.se och sök efter ”musslor”. Kommersiellt odlade musslor i handeln skall
alltid vara giftfria.
